Gustav Möller
Fritz Gustav Möller, född 6 juni 1884 i Malmö S:t Petri församling, Skåne län, död 15 augusti 1970 i Bromma församling, Stockholms län, var en svensk socialdemokratisk politiker.
| Gustav Möller | |
 | |
| Tid i befattningen 13 december 1939–1 oktober 1951 | |
| Statsminister | Per Albin Hansson Tage Erlander |
|---|---|
| Företrädare | Albert Forslund |
| Efterträdare | Gunnar Sträng |
| Tid i befattningen 28 september 1936–16 december 1938 | |
| Statsminister | Per Albin Hansson |
| Företrädare | Gerhard Strindlund |
| Efterträdare | Albert Forslund |
| Tid i befattningen 24 september 1932–19 juni 1936 | |
| Statsminister | Per Albin Hansson |
| Företrädare | Sam Larsson |
| Efterträdare | Gerhard Strindlund |
| Tid i befattningen 18 oktober 1924–7 juni 1926 | |
| Statsminister | Hjalmar Branting Rickard Sandler |
| Företrädare | Gösta Malm |
| Efterträdare | Jakob Pettersson |
| Tid i befattningen 16 december 1938–13 december 1939 | |
| Statsminister | Per Albin Hansson |
| Företrädare | Per Edvin Sköld |
| Efterträdare | Fritiof Domö |
| Mandatperiod 1919–1954 | |
| Valkrets | Stockholms läns valkrets |
| Mandatperiod 1918–1919 | |
| Valkrets | Stockholms stads första valkrets |
| Född | Fritz Gustav Möller 6 juni 1884 Malmö S:t Petri församling, Skåne län |
| Död | 15 augusti 1970 (86 år) Bromma församling, Stockholms län |
| Gravplats | Bromma kyrkogård |
| Nationalitet |  Svensk
|
| Politiskt parti | Socialdemokraterna |
| Yrke | Politiker, tidningsredaktör |
| Ministär | Regeringen Branting III Regeringen Sandler Regeringen Hansson I Regeringen Hansson II Regeringen Hansson III Regeringen Hansson IV Regeringen Erlander I |
| Maka | Gerda Andersson (g. 1917–1924) Else Kleen (g. 1926–1968; hennes död) |
| Föräldrar | Ola Möller (d. 1884) Anna Månsson (d. 1898) |
Möller var under en lång period Sveriges socialminister, sammanlagt i 19 år och 242 dagar. Han var 1946 en stark kandidat att efterträda Per Albin Hansson som socialdemokratisk partiordförande, men posten tillföll slutligen Tage Erlander.
Citatet "Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket" (och olika variationer av citatet med samma innebörd) tillskrivs ibland Gustav Möller, men detta saknar källstöd och förefaller vara en faktoid.[1][bättre källa behövs] SVT:s inrikespolitiske kommentator Mats Knutson beskrev 2018 Möller som "arkitekten bakom välfärdssamhället".[2]
Biografi
redigeraUngdom och anslutning till socialdemokratin
redigeraGustav Möller var son till smeden Ola Möller (död 1884) och Anna Månsson (död 1898). Hemmet var fattigt och Anna Månsson försörjde familjen som "tvätt- och skurgumma" efter makens död. Möller tog intryck av hur hennes hårda arbete med långa arbetsdagar bidrog till att hon slet ut sig fysiskt och dog i förtid av tuberkulos.[3] Hans studier var folkskola och två års överbyggnad på folkskolan.[4]
Efter skolgången började Möller som 14-åring arbeta som springpojke vid Skånska Cementgjuteriets kontor i Malmö. Företagets chef, den framstående industrimannen R.F. Berg, lade märke till springpojkens begåvning och 17 år gammal blev Möller sin chefs privatsekreterare, en betydelsefull tjänst som ledde till att han blev Bergs förtrogne och rådgivare. Genom Bergs medverkan fick Möller 1905 möjlighet att studera vid Malmö högre handelsinstitut. Möller avskedades och måste avbryta studierna 1906, när chefen fick veta att hans privatsekreterare blivit medlem i Socialdemokratiska arbetarepartiets (SAP) dåvarande ungdomsförbund, Socialdemokratiska ungdomsförbundet (SDUF).[4]
Möller valdes 1905 in i SDUF:s förbundsstyrelse och blev förbundsordförande 1907. Redan 1904 hade Möller lärt känna den blivande partiordföranden för SAP och statsministern Per Albin Hansson. Möller och Hansson kom tillsammans att gå i strid mot den anarkistiska ungsocialistiska falangen inom förbundet, som leddes av Hinke Bergegren. I Hanssons konflikter med förbundets vänsterfalang i kretsen kring Fredrik Ström och Zeth Höglund intog Möller inledningsvis en medlande ställning, men kom snart att ta Hanssons parti mot förbundsvänstern.[4]
Möller anställdes 1906 vid tidningen Arbetet, men överflyttade 1907 till Skånska socialdemokraten och blev 1913 chef för bokförlaget Tiden. Inom partiet erhöll Möller efter bosättning i Stockholm alltmera centrala poster. Under 1910-talet kom han i en rad artiklar i tidskriften Tiden att gå i polemik mot partiets vänsterfalanger, bland annat i frågor som rörde militarism och internationalism. Möller intog här tidigt en "funktionssocialistisk" ställning, då han tog avstånd från marxismens syn på en nödvändigheten av en revolutionär omvälvning och istället menade att socialismens genomförande måste föregås av en politisk seger genom reformism. Centralt för utvecklingen till ett socialistiskt samhälle var enligt Möller inte socialiseringen av produktionsmedlen, utan att samhället gemensamt skulle ombesörja en social grundtrygghet för alla befolkningsgrupper. Huvudsyftet med ett gradvist förstatligande av produktionsmedlen, menade Möller, var att produktionen kunde rationaliseras genom ett undvikande av slöseri och konkurrens. En alltför snabb socialisering ansåg han däremot skulle skapa oönskade motsättningar och oreda, vilket skulle försvåra de nödvändiga förbättringarna av arbetarklassens ställning. Möllers ståndpunkter i dessa frågor kom senare, i synnerhet efter partikongressen 1920, att upptas som partiets officiella hållning. Den omedelbara socialiseringen sköts på framtiden utan att fullständigt falla ur sikte, samtidigt som fokus i det politiska arbetet alltmer lades på genomförandet av reformer.[4]
Möller blev 1916 partisekreterare och var 1921–24 redaktör för Social-Demokraten. Under en följd år var han även redaktör för tidskriften Tiden. Han invaldes 1917 som riksdagsledamot i andra kammaren, och tillhörde från 1919 första kammaren. Från 1918 tillhörde han den socialdemokratiska riksdagsgruppens förtroenderåd.[5] År 1919 invaldes han i Andra internationalens exekutivkommitté.[5]
Partisekreterare
redigeraMöller upprätthöll posten som socialdemokratisk partisekreterare åren 1916–40. På denna post ansvarade han för partiets organisation och propaganda. När Möller tillträdde bestod socialdemokratiska arbetarpartiet av 716 arbetarekommuner med 105 000 medlemmar, och när han lämnade uppdraget fanns det 1 957 arbetarekommuner med 313 000 medlemmar. [4]
Socialminister
redigeraMöller var socialminister 1924–26, 1932–36, 1936–38 och 1939–51. Under hans första korta period som socialminister på 1920-talet var utrymmet för sociala reformer mycket begränsat, men under 1930-talets krisår kom Möller att lägga grunden för omfattande reformer på exempelvis bostadspolitikens och arbetslöshetspolitikens områden, som genom tillsättandet av den Bostadssociala utredningen 1933. Bland exempel på socialpolitiska reformer som genomfördes under Möller kan nämnas besluten om arbetslöshetsförsäkringar 1934, allmänna barnbidrag och utökad folkpension 1935 och 1937 samt införandet av folktandvård och två veckors allmän semester 1938.[4]
Under andra världskriget sattes vidare reformer inom socialpolitiken på paus. En rad utredningar som inletts inom socialdepartementet under 1930-talets andra hälft kom dock att dra upp riktlinjerna för fortsatta reformer under efterkrigstiden. Bland annat avskaffades statarsystemet inom jordbruket 1945, och 1946 togs beslut om fria skolmåltider.[4] Av Möller verkar dock välfärdspolitiken aldrig ha uppfattats som någonting tänkt att ersätta kraven på socialisering av produktionsmedlen, utan snarare som steg på vägen mot en större omdaning av samhället i socialistisk riktning. Från 1942 citeras Möller: "Jag har aldrig begripit, varför man ska sätta socialiseringstanken i motsättning mot den s k välfärdspolitiken … Socialpolitiken flyttar över ytterligare några små belopp till de allra fattigaste. Men att det skulle vara en lösning inför framtiden … kan jag aldrig föreställa mig."[6]
Från 1940-talet tilltog motsättningarna mellan Möller och andra ledande socialdemokrater. Bland annat motsatte sig Möller att krigsårens samlingsregerande skulle förlängas över krigsslutet, då han menade att detta skulle omöjliggöra en vidare radikalisering och ett tydligare ideologiskt ställningstagande för partiet. Detta ska ha lett till en försämrad relation till Per Albin Hansson. Tillsammans med försvarsminister Per Edvin Sköld och finansminister Ernst Wigforss var Möller dessutom en framträdande kritiker av eftergiftspolitiken gentemot Nazityskland under kriget.[källa behövs] Både Sköld och Wigforss uppfattade å sin sida Möllers socialpolitiska reformer som alltför skyndsamma, och följaktligen som ett hot mot statsfinansernas stabilitet. Motsättningarna, främst med Sköld och Wigforss, kvarstod efter valet av Tage Erlander som efterträdare till Per Albin Hansson efter dennes bortgång 1946, och fram till dess att Möller lämnade posten som socialminister 1951.[4]
Handelsminister
redigeraMöller var handelsminister 1938–39.
Privatliv
redigeraMöller gifte sig med Gerda Andersson 1917, skilde sig 1924, och gifte om sig med Else Kleen år 1926.[7][8] Hans dotter Gertrud gifte sig med Folke Thunborg 1941. Gustav Möller är begraven på Bromma kyrkogård.[9]
Bibliografi
redigera- Möller, Gustav (1907). Den socialdemokratiska ungdomsrörelsen. Socialdemokratiska ungdomsförbundets agitationsskrift ; 15. Malmö: Framtiden. Libris 2116988
- Möller, Gustav (1910). Syndikalismen i svensk jordmån.. Helsingborg: Demokraten. Libris 1616200
- Möller, Gustav (1912). Sven Hedin - en falsk profet!: en granskning av hans "varningsord". Stockholm: Tiden. Libris 1637549
- Möller, Gustav (1913). Hur kan fattigdomen avskaffas?. Stockholm. Libris 2929018
- Möller, Gustav (1913). Sockertrusten afslöjad: ett kapitel ur rofferiets historia. Stockholm: Fram. Libris 1637548
- Möller, Gustav; Hansson Per Albin (1916). Stormklockepolitiken under kritisk granskning. Stockholm: Tiden. Libris 1235524
- Möller, Gustav (1916). Sverges välfärd på spel: ett ord i dagens stora fråga. Norrköping: Tryckerifören. Norrköping. Libris 1656384
- Möller, Gustav (1916). Vart bär det hän?. Stockholm: Tiden. Libris 1656385
- Möller, Gustav (1919). Författningsrevisionens verkningar.. Stockholm: Tiden. Libris 1656383
- Möller Gustav, Branting Hjalmar, red (1920). Hjalmar Branting tillägnas denna skrift från vänner och medarbetare den 23/11 1920. Stockholm: Tiden. Libris 1650136
- Möller, Gustav (1920). Socialiseringsproblem.. Stockholm. Libris 1509982
- Möller, Gustav (1921). Vad gäller valstriden?: en översiktlig framställning av de största och viktigaste stridsfrågorna vid valen ... : sammanställning ur socialdemokratiska synpunkter. Stockholm: Tiden. Libris 1475615
- Möller, Gustav (1924). Vad vi vilja: en socialdemokratisk appell till väljarna. Stockholm: Tiden. Libris 1475616
- Möller, Gustav (1926). Arbetslöshetsförsäkringen jämte andra sociala försäkringar. Stockholm: Tiden. Libris 1340630
- Möller, Gustav (1926). Stripa och regeringskrisen.. Stockholm: Tiden. Libris 1340633
- Möller, Gustav (1928). Humanitet och arbetslöshet.. Stockholm: Tiden. Libris 1340631
- Möller, Gustav (1928). Trygghet och säkerhet åt Sverges folk: ett socialdemokratiskt program inför valen. Stockholm: Tiden. Libris 1340635
- Möller, Gustav (1930). Landsbygdens fattiga folk och den svenska arbetslösheten: en granskning av vissa borgerliga val"sanningar". Stockholm. Libris 2929019
- Möller, Gustav (1930). Svensk arbetslöshetspolitik - socialdemokratisk och borgerlig.. Stockholm: Tiden. Libris 1340634
- Möller, Gustav (1932). Kapitalismens kris. Stockholm: Tiden. Libris 2228309
- Möller, Gustav (1932). Kilbommarna och socialdemokratin. Stockholm: Tiden. Libris 1349500
- Möller, Gustav (1932). Lantarbetare, vart går du?. Stockholm: Tiden. Libris 1349501
- Möller, Gustav (1933). Radioanförande av statsrådet Möller den 7 dec. 1932: [ang. laga spritförsäljning]. Stockholm. Libris 2929020
- Möller, Gustav (1934). Hela folket i arbete. Stockholm: Tiden. Libris 1349499
- Möller, Gustav (1935). De nya folkpensionerna.. Stockholm: Tiden. Libris 1349502
- Möller, Gustav (1936). Bättre bostäder. Stockholm: Tiden. Libris 1373775
- Möller, Gustav (1936). Bättre folkpensioner. Stockholm: Tiden. Libris 1373776
- Möller, Gustav (1936). Kampen mot arbetslösheten: hur den förts och hur den lyckats. Stockholm: Tiden. Libris 8219240
- Möller, Gustav (1938). Regeringens anti-krispolitik. Stockholm: Tidens. Libris 1189481
- Möller, Gustav (1939) (på engelska). Swedish unemployment policy. Stockholm. Libris 893536
- Möller, Gustav (1940). En svensk väg genom krisen.. Stockholm: [Tiden]. Libris 1373778
- Möller, Gustav (1943). De politiska flyktingarna i Sverige: interpellationssvar avgivet i första kammaren den 22 maj 1943 jämte delar av den efterföljande debatten : bilaga: Gustav Möllers svar den 5 maj 1943 på en interpellation i andra kammaren av G. A. Hallberg angående arbetsanskaffning åt de norska flyktingarna. Folkberedskapens upplysningsskrifter, 99-2025743-5 ; [4]. Stockholm: Folkberedskapen. Libris 1411417
- Möller, Gustav (1946). De planerade socialreformerna.. Stockholm. Libris 1773608
- Möller, Gustav (1947). Kan trygghet skapas?: socialpolitiska översikter. Malmö. Libris 1773596
- Möller, Gustav (1948). Från fattighus-Sverige till social-Sverige. Socialdemokratisk skriftserie, 99-0857726-3 ; 15. Stockholm: Tiden. Libris 834151
- Möller, Gustav (1959). När vi började. Stockholm: Tiden. Libris 378732
- Möller, Gustav; Gunnarson Gunnar (1975). Revolution och socialism. Tidens samhällsstudier, 0346-5535. Stockholm: Tiden. Libris 7420243. ISBN 91-550-1731-2
Referenser
redigera- ^ ”Gustav Möllers förslösade skattekrona”. faktoider.blogspot.com. 11 december 2019. http://faktoider.blogspot.com/2019/12/gustav-mollers-forslosade-skattekrona.html. Läst 19 februari 2020.
- ^ Knutson, Mats (31 maj 2018). ”Analys: Löfvens vision: 'Det starka samhället'”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/lofvens-vision-det-starka-samhallet. Läst 19 juli 2019.
- ^ Andersson, Karl-Olof (1994). Vårt dramatiska sekel. 2: Mellankrigstiden. Brevskolan. sid. 260. ISBN 978-91-574-4059-4. Läst 30 juli 2024
- ^ [a b c d e f g h] Per Thullberg: F Gustav Möller i Svenskt biografiskt lexikon (1987–1989), hämtad 2020-02-19
- ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 611
- ^ Johansson, Alf W. (1988). Per Albin och kriget. Samlingsregeringen och utrikespolitiken under andra världskriget. sid. 363
- ^ Arbetarrörelsens Arkiv, Gerda Möllers arkiv
- ^ Hvar 8 Dag - illustreradt magasin 1921-1922. Göteborg: Bonniers tryckeri. 1922. sid. 114
- ^ ”Svenska Gravar”. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190821124209/https://www.svenskagravar.se/gravsatt/45999515. Läst 21 augusti 2019.
Vidare läsning
redigera- Alving, Barbro (1983). ”Gustav Möller”. Bang. : profiler (1983): sid. 217-223 : ill.. Libris 10006502
- Antman, Peter (1999). ”Möllers andra agenda - om offentliga tjänster och socialisering.”. Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia (Lund : Arkiv, 1971-) 1999 (Nr 75/76),: sid. 1-31. ISSN 0345-0333. ISSN 0345-0333 ISSN 0345-0333. Libris 3168808
- Jönsson, Nine Christine; Lindblom, Paul (1987). Politik och kärlek: en bok om Gustav Möller och Else Kleen. Stockholm: Tiden. Libris 7421453. ISBN 91-550-3275-3 (inb.)
- Karlsson, Eva (1986). ”Gustav Möllers arkiv.”. Arbetarhistoria (Stockholm : Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, 1984-) 1986:39-40 (Årg. 10),: sid. 63 : ill.. ISSN 0281-7446. ISSN 0281-7446 ISSN 0281-7446. Libris 3007826
- Nyström, Per (1989). ”Socialpolitikern och hans spännande kvinna”. Historia och biografi : artiklar och essäer 1933-1989 (1989): sid. 119-123. Libris 9665453
- Rothstein, Bo (1987). ”Att administrera välfärdsstaten: några lärdomar från Gustav Möller”. Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia (Lund : Arkiv, 1971-) 1987 (Nr 36/37),: sid. 68-84. ISSN 0345-0333. ISSN 0345-0333 ISSN 0345-0333. Libris 3075368
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Gustav Möller.
Wikiquote har citat av eller om Gustav Möller.- Gustav Möller i Libris
