Wikipedia

Gustav Möller

svensk politiker
Artikel Diskussion
För filmskaparen med samma namn, se Gustav Möller (regissör).

Fritz Gustav Möller, född 6 juni 1884 i Malmö S:t Petri församling, Skåne län, död 15 augusti 1970 i Bromma församling, Stockholms län, var en svensk socialdemokratisk politiker.

Gustav Möller

Tid i befattningen
13 december 1939–1 oktober 1951
Statsminister Per Albin Hansson
Tage Erlander
Företrädare Albert Forslund
Efterträdare Gunnar Sträng
Tid i befattningen
28 september 1936–16 december 1938
Statsminister Per Albin Hansson
Företrädare Gerhard Strindlund
Efterträdare Albert Forslund
Tid i befattningen
24 september 1932–19 juni 1936
Statsminister Per Albin Hansson
Företrädare Sam Larsson
Efterträdare Gerhard Strindlund
Tid i befattningen
18 oktober 1924–7 juni 1926
Statsminister Hjalmar Branting
Rickard Sandler
Företrädare Gösta Malm
Efterträdare Jakob Pettersson
Tid i befattningen
16 december 1938–13 december 1939
Statsminister Per Albin Hansson
Företrädare Per Edvin Sköld
Efterträdare Fritiof Domö
Mandatperiod
1919–1954
Valkrets Stockholms läns valkrets
Mandatperiod
1918–1919
Valkrets Stockholms stads första valkrets
Född Fritz Gustav Möller
6 juni 1884
Malmö S:t Petri församling, Skåne län
Död 15 augusti 1970 (86 år)
Bromma församling, Stockholms län
Gravplats Bromma kyrkogård
Nationalitet Sverige Svensk
Politiskt parti Socialdemokraterna
Yrke Politiker, tidningsredaktör
Ministär Regeringen Branting III
Regeringen Sandler
Regeringen Hansson I
Regeringen Hansson II
Regeringen Hansson III
Regeringen Hansson IV
Regeringen Erlander I
Maka Gerda Andersson
(g. 1917–1924)
Else Kleen
(g. 1926–1968; hennes död)
Föräldrar Ola Möller (d. 1884)
Anna Månsson (d. 1898)
Gustav Möller, mitten av 1920-talet.
Byst i Malmö föreställande Gustav Möller, av Ivar Johnsson.

Möller var under en lång period Sveriges socialminister, sammanlagt i 19 år och 242 dagar. Han var 1946 en stark kandidat att efterträda Per Albin Hansson som socialdemokratisk partiordförande, men posten tillföll slutligen Tage Erlander.

Citatet "Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket" (och olika variationer av citatet med samma innebörd) tillskrivs ibland Gustav Möller, men detta saknar källstöd och förefaller vara en faktoid.[1][bättre källa behövs] SVT:s inrikespolitiske kommentator Mats Knutson beskrev 2018 Möller som "arkitekten bakom välfärdssamhället".[2]

BiografiRedigera

Ungdom och anslutning till socialdemokratinRedigera

Gustav Möller var son till smeden Ola Möller (död 1884) och Anna Månsson (död 1898). Hemmet var fattigt och Anna Månsson försörjde familjen som "tvätt- och skurgumma" efter makens död. Möller tog intryck av hur hennes hårda arbete med långa arbetsdagar bidrog till att hon slet ut sig fysiskt och dog i förtid. Hans studier var folkskola och två års överbyggnad på folkskolan.[3]

Efter skolgången började Möller som 14-åring arbeta som springpojke vid Skånska Cementgjuteriets kontor i Malmö. Företagets chef, den framstående industrimannen R.F. Berg, lade märke till springpojkens begåvning och 17 år gammal blev Möller sin chefs privatsekreterare, en betydelsefull tjänst som ledde till att han blev Bergs förtrogne och rådgivare. Genom Bergs medverkan fick Möller 1905 möjlighet att studera vid Malmö högre handelsinstitut. Möller avskedades och måste avbryta studierna 1906, när chefen fick veta att hans privatsekreterare blivit medlem i Socialdemokratiska arbetarepartiets (SAP) dåvarande ungdomsförbund, Socialdemokratiska ungdomsförbundet (SDUF).[3]

Möller valdes 1905 in i SDUF:s förbundsstyrelse och blev förbundsordförande 1907. Redan 1904 hade Möller lärt känna den blivande partiordföranden för SAP och statsministern Per Albin Hansson. Möller och Hansson kom tillsammans att gå i strid mot den anarkistiska ungsocialistiska falangen inom förbundet, som leddes av Hinke Bergegren. I Hanssons konflikter med förbundets vänsterfalang i kretsen kring Fredrik Ström och Zeth Höglund intog Möller inledningsvis en medlande ställning, men kom snart att ta Hanssons parti mot förbundsvänstern.[3]

Möller anställdes 1906 vid tidningen Arbetet, men överflyttade 1907 till Skånska socialdemokraten och blev 1913 chef för bokförlaget Tiden. Inom partiet erhöll Möller efter bosättning i Stockholm alltmera centrala poster. Under 1910-talet kom han i en rad artiklar i tidskriften Tiden att gå i polemik mot partiets vänsterfalanger, bland annat i frågor som rörde militarism och internationalism. Möller intog här tidigt en "funktionssocialistisk" ställning, då han tog avstånd från marxismens syn på en nödvändigheten av en revolutionär omvälvning och istället menade att socialismens genomförande måste föregås av en politisk seger genom reformism. Centralt för utvecklingen till ett socialistiskt samhälle var enligt Möller inte socialiseringen av produktionsmedlen, utan att samhället gemensamt skulle ombesörja en social grundtrygghet för alla befolkningsgrupper. Huvudsyftet med ett gradvist förstatligande av produktionsmedlen, menade Möller, var att produktionen kunde rationaliseras genom ett undvikande av slöseri och konkurrens. En alltför snabb socialisering ansåg han däremot skulle skapa oönskade motsättningar och oreda, vilket skulle försvåra de nödvändiga förbättringarna av arbetarklassens ställning. Möllers ståndpunkter i dessa frågor kom senare, i synnerhet efter partikongressen 1920, att upptas som partiets officiella hållning. Den omedelbara socialiseringen sköts på framtiden utan att fullständigt falla ur sikte, samtidigt som fokus i det politiska arbetet alltmer lades på genomförandet av reformer.[3]

Möller blev 1916 partisekreterare och var 1921–24 redaktör för Social-Demokraten. Under en följd år var han även redaktör för tidskriften Tiden. Han invaldes 1917 som riksdagsledamot i andra kammaren, och tillhörde från 1919 första kammaren. Från 1918 tillhörde han den socialdemokratiska riksdagsgruppens förtroenderåd.[4] År 1919 invaldes han i Andra internationalens exekutivkommitté.[4]

PartisekreterareRedigera

Möller upprätthöll posten som socialdemokratisk partisekreterare åren 1916–40. På denna post ansvarade han för partiets organisation och propaganda. När Möller tillträdde bestod socialdemokratiska arbetarpartiet av 716 arbetarekommuner med 105 000 medlemmar, och när han lämnade uppdraget fanns det 1 957 arbetarekommuner med 313 000 medlemmar. [3]

SocialministerRedigera

Möller var socialminister 1924–26, 1932–36, 1936–38 och 1939–51. Under hans första korta period som socialminister på 1920-talet var utrymmet för sociala reformer mycket begränsat, men under 1930-talets krisår kom Möller att lägga grunden för omfattande reformer på exempelvis bostadspolitikens och arbetslöshetspolitikens områden, som genom tillsättandet av den Bostadssociala utredningen 1933. Bland exempel på socialpolitiska reformer som genomfördes under Möller kan nämnas besluten om arbetslöshetsförsäkringar 1934, allmänna barnbidrag och utökad folkpension 1935 och 1937 samt införandet av folktandvård och två veckors allmän semester 1938.[3]

Under andra världskriget sattes vidare reformer inom socialpolitiken på paus. En rad utredningar som inletts inom socialdepartementet under 1930-talets andra hälft kom dock att dra upp riktlinjerna för fortsatta reformer under efterkrigstiden. Bland annat avskaffades statarsystemet inom jordbruket 1945, och 1946 togs beslut om fria skolmåltider.[3] Av Möller verkar dock välfärdspolitiken aldrig ha uppfattats som någonting tänkt att ersätta kraven på socialisering av produktionsmedlen, utan snarare som steg på vägen mot en större omdaning av samhället i socialistisk riktning. 1942 citeras Möller: "Jag har aldrig begripit, varför man ska sätta socialiseringstanken i motsättning mot den s k välfärdspolitiken … Socialpolitiken flyttar över ytterligare några små belopp till de allra fattigaste. Men att det skulle vara en lösning inför framtiden … kan jag aldrig föreställa mig."[5]

Från 1940-talet tilltog dock motsättningarna mellan Möller och andra ledande socialdemokrater. Bland annat motsatte sig Möller att krigsårens samlingsregerande skulle förlängas över krigsslutet, då han menade att detta skulle omöjliggöra en vidare radikalisering och ett tydligare ideologiskt ställningstagande för partiet. Detta ska ha lett till en försämrad relation till Per Albin Hansson. Tillsammans med försvarsminister Per Edvin Sköld och finansminister Ernst Wigforss var Möller dessutom en framträdande kritiker av eftergiftspolitiken gentemot Nazityskland under kriget.[källa behövs] Både Sköld och Wigforss uppfattade å sin sida Möllers socialpolitiska reformer som alltför skyndsamma, och följaktligen som ett hot mot statsfinansernas stabilitet. Motsättningarna, främst med Sköld och Wigforss, kvarstod efter valet av Tage Erlander som efterträdare till Per Albin Hansson efter dennes bortgång 1946, och fram till dess att Möller lämnade posten som socialminister 1951.[3]

HandelsministerRedigera

Möller var handelsminister 1938–39.

PrivatlivRedigera

Möller gifte sig med Gerda Andersson 1917, skilde sig 1924, och gifte om sig med Else Kleen år 1926.[6][7] Han är begravd på Bromma kyrkogård.[8]

BibliografiRedigera

  • Möller, Gustav (1907). Den socialdemokratiska ungdomsrörelsen. Socialdemokratiska ungdomsförbundets agitationsskrift ; 15. Malmö: Framtiden. Libris 2116988 
  • Möller, Gustav (1910). Syndikalismen i svensk jordmån.. Helsingborg: Demokraten. Libris 1616200 
  • Möller, Gustav (1912). Sven Hedin - en falsk profet!: en granskning av hans "varningsord". Stockholm: Tiden. Libris 1637549 
  • Möller, Gustav (1913). Hur kan fattigdomen avskaffas?. Stockholm. Libris 2929018 
  • Möller, Gustav (1913). Sockertrusten afslöjad: ett kapitel ur rofferiets historia. Stockholm: Fram. Libris 1637548 
  • Möller, Gustav; Hansson Per Albin (1916). Stormklockepolitiken under kritisk granskning. Stockholm: Tiden. Libris 1235524 
  • Möller, Gustav (1916). Sverges välfärd på spel: ett ord i dagens stora fråga. Norrköping: Tryckerifören. Norrköping. Libris 1656384 
  • Möller, Gustav (1916). Vart bär det hän?. Stockholm: Tiden. Libris 1656385 
  • Möller, Gustav (1919). Författningsrevisionens verkningar.. Stockholm: Tiden. Libris 1656383 
  • Möller Gustav, Branting Hjalmar, red (1920). Hjalmar Branting tillägnas denna skrift från vänner och medarbetare den 23/11 1920. Stockholm: Tiden. Libris 1650136 
  • Möller, Gustav (1920). Socialiseringsproblem.. Stockholm. Libris 1509982 
  • Möller, Gustav (1921). Vad gäller valstriden?: en översiktlig framställning av de största och viktigaste stridsfrågorna vid valen ... : sammanställning ur socialdemokratiska synpunkter. Stockholm: Tiden. Libris 1475615 
  • Möller, Gustav (1924). Vad vi vilja: en socialdemokratisk appell till väljarna. Stockholm: Tiden. Libris 1475616 
  • Möller, Gustav (1926). Arbetslöshetsförsäkringen jämte andra sociala försäkringar. Stockholm: Tiden. Libris 1340630 
  • Möller, Gustav (1926). Stripa och regeringskrisen.. Stockholm: Tiden. Libris 1340633 
  • Möller, Gustav (1928). Humanitet och arbetslöshet.. Stockholm: Tiden. Libris 1340631 
  • Möller, Gustav (1928). Trygghet och säkerhet åt Sverges folk: ett socialdemokratiskt program inför valen. Stockholm: Tiden. Libris 1340635 
  • Möller, Gustav (1930). Landsbygdens fattiga folk och den svenska arbetslösheten: en granskning av vissa borgerliga val"sanningar". Stockholm. Libris 2929019 
  • Möller, Gustav (1930). Svensk arbetslöshetspolitik - socialdemokratisk och borgerlig.. Stockholm: Tiden. Libris 1340634 
  • Möller, Gustav (1932). Kapitalismens kris. Stockholm: Tiden. Libris 2228309 
  • Möller, Gustav (1932). Kilbommarna och socialdemokratin. Stockholm: Tiden. Libris 1349500 
  • Möller, Gustav (1932). Lantarbetare, vart går du?. Stockholm: Tiden. Libris 1349501 
  • Möller, Gustav (1933). Radioanförande av statsrådet Möller den 7 dec. 1932: [ang. laga spritförsäljning]. Stockholm. Libris 2929020 
  • Möller, Gustav (1934). Hela folket i arbete. Stockholm: Tiden. Libris 1349499 
  • Möller, Gustav (1935). De nya folkpensionerna.. Stockholm: Tiden. Libris 1349502 
  • Möller, Gustav (1936). Bättre bostäder. Stockholm: Tiden. Libris 1373775 
  • Möller, Gustav (1936). Bättre folkpensioner. Stockholm: Tiden. Libris 1373776 
  • Möller, Gustav (1936). Kampen mot arbetslösheten: hur den förts och hur den lyckats. Stockholm: Tiden. Libris 8219240 
  • Möller, Gustav (1938). Regeringens anti-krispolitik. Stockholm: Tidens. Libris 1189481 
  • Möller, Gustav (1939) (på engelska). Swedish unemployment policy. Stockholm. Libris 893536 
  • Möller, Gustav (1940). En svensk väg genom krisen.. Stockholm: [Tiden]. Libris 1373778 
  • Möller, Gustav (1943). De politiska flyktingarna i Sverige: interpellationssvar avgivet i första kammaren den 22 maj 1943 jämte delar av den efterföljande debatten : bilaga: Gustav Möllers svar den 5 maj 1943 på en interpellation i andra kammaren av G. A. Hallberg angående arbetsanskaffning åt de norska flyktingarna. Folkberedskapens upplysningsskrifter, 99-2025743-5 ; [4]. Stockholm: Folkberedskapen. Libris 1411417 
  • Möller, Gustav (1946). De planerade socialreformerna.. Stockholm. Libris 1773608 
  • Möller, Gustav (1947). Kan trygghet skapas?: socialpolitiska översikter. Malmö. Libris 1773596 
  • Möller, Gustav (1948). Från fattighus-Sverige till social-Sverige. Socialdemokratisk skriftserie, 99-0857726-3 ; 15. Stockholm: Tiden. Libris 834151 
  • Möller, Gustav (1959). När vi började. Stockholm: Tiden. Libris 378732 
  • Möller, Gustav; Gunnarson Gunnar (1975). Revolution och socialism. Tidens samhällsstudier, 0346-5535. Stockholm: Tiden. Libris 7420243. ISBN 91-550-1731-2 

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Gustav Möllers förslösade skattekrona”. faktoider.blogspot.com. 11 december 2019. http://faktoider.blogspot.com/2019/12/gustav-mollers-forslosade-skattekrona.html. Läst 19 februari 2020. 
  2. ^ Knutson, Mats (31 maj 2018). ”Analys: Löfvens vision: 'Det starka samhället'”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/lofvens-vision-det-starka-samhallet. Läst 19 juli 2019. 
  3. ^ [a b c d e f g h] Per Thullberg: F Gustav Möller i Svenskt biografiskt lexikon (1987–1989), hämtad 2020-02-19
  4. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 611 
  5. ^ Johansson, Alf W. (1988). Per Albin och kriget. Samlingsregeringen och utrikespolitiken under andra världskriget. sid. 363 
  6. ^ Arbetarrörelsens Arkiv, Gerda Möllers arkiv
  7. ^ Hvar 8 Dag - illustreradt magasin 1921-1922. Göteborg: Bonniers tryckeri. 1922. sid. 114 
  8. ^ ”Svenska Gravar”. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190821124209/https://www.svenskagravar.se/gravsatt/45999515. Läst 21 augusti 2019. 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera

Företrädare:
Gösta Malm 		Sveriges socialminister
1924–1926 		Efterträdare:
Jakob Pettersson
Företrädare:
Sam Larsson 		Sveriges socialminister
1932–1936 		Efterträdare:
Gerhard Strindlund
Företrädare:
Gerhard Strindlund 		Sveriges socialminister
1936–1938 		Efterträdare:
Albert Forslund
Företrädare:
Per Edvin Sköld 		Sveriges handelsminister
1938–1939 		Efterträdare:
Fritiof Domö
Företrädare:
Albert Forslund 		Sveriges socialminister
1939–1951 		Efterträdare:
Gunnar Sträng
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gustav_Möller&oldid=51647254"