Wikipedia

Nyamko Sabuni

svensk politiker
Artikel Diskussion

Nyamko Ana Sabuni, ursprungligen Nyamko Asule Ana Sabuni, född 31 mars 1969[4] i Bujumbura i Burundi, är en svensk politiker som var partiledare för Liberalerna mellan 28 juni 2019 och 8 april 2022. Hon var ordinarie riksdagsledamot 2002–2006 och statsråd i regeringen Reinfeldt 2006–2013.[3] Hon var statsråd i justitiedepartementet 2006, som Sveriges integrationsminister och jämställdhetsminister från 2007 till 2010 och som biträdande utbildningsminister från 2010 till 2013. Hon har också varit verksam som pr-konsult. Hon tillhör Babembe(en), en klan i Tanzania, Kongo och Burundi.[5][6]

Nyamko Sabuni

Nyamko Sabuni 2019.
Tid i befattningen
28 juni 2019–8 april 2022
Företrädare Jan Björklund
Efterträdare Johan Pehrson
Tid i befattningen
6 oktober 2006–21 januari 2013
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Fredrik Reinfeldt
Företrädare Jens Orback
Efterträdare Maria Arnholm
Tid i befattningen
6 oktober 2006–5 oktober 2010
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Fredrik Reinfeldt
Företrädare Jens Orback
Efterträdare Erik Ullenhag
Mandatperiod
2002–2006
Valkrets Stockholms kommun[1]
Mandatperiod
2010–2013
Valkrets Stockholms län[2]
Uppdrag i riksdagen
Tidigare uppdrag[3]
ordinarie ledamot
suppleant i EU-nämnden
suppleant i näringsutskottet
suppleant i socialförsäkringsutskottet
Ordförande i
Ej ordförande i något utskott
Född Nyamko Asule Sabuni[4]
31 mars 1969 (53 år)[4]
Bujumbura, Burundi
Nationalitet Sverige Svensk
Politiskt parti Liberalerna

Biografi och familjRedigera

Fadern Maurice Sabuni var politisk flykting från Zaire, numera Kongo-Kinshasa. Modern Amuri Zainabu Mgeni var 14 år när Nyamko Sabuni föddes.[7] Samhällsdebattören Kitimbwa Sabuni är Nyamko Sabunis bror.[8]

Nyamko Sabuni föddes under föräldrarnas exil i Burundi men kom till Sverige som tolvåring 1981 och växte upp i Kungsängen. Hon gick ut gymnasiet 1989 efter studier vid Upplands-Bro gymnasium. Hon studerade migrationspolitik (30 hp) vid Mälardalens högskola 1995 och juridik (30 hp) vid Uppsala universitet 1996. Hon har även studerat mediekommunikation en termin vid Berghs School of Communication.[9]

Sabuni har varit projektledare för Afrosvenskarnas riksförbund (1994–1996). Under perioden 1991–1994 var hon egenföretagare inom friskvård.[9]

Sabuni har två farbröder som också är politiskt aktiva i Sverige. I en uppmärksammad händelse såg hon kort efter sin statsrådsutnämning till att statsbidraget till Centrum mot rasism, där hennes farbror Mkyabela Sabuni var verksamhetschef, drogs in.[10] Hon ansåg att centret hade misslyckats med sitt uppdrag att driva opinion i frågor som rör rasism och främlingsfientlighet.[11]

Sabuni var tidigare gift med Allan Bergquist; paret skildes 2012. De har tvillingsöner.[12][13] Sedan 2014 är hon tillsammans med journalisten Lennart Persson.[14]

Politisk karriärRedigera

I valet 2002 valdes Nyamko Sabuni in i riksdagen och tog tjänstledigt från kommunikationsbyrån Geelmuyden Kiese. Hon valdes 2001 in i Folkpartiets partistyrelse, där hon satt fram till 2013.[15]

Som politiker har Sabuni arbetat mycket med frågor som rör näringsliv samt jämlikhet och jämställdhet. År 2006 utkom hon med boken Flickorna vi sviker, om hederskulturer och brott mot utlandsfödda kvinnor. Sabuni kallar sig inte för feminist, utan menar att hon är liberal och att "underepiteterna kan man se på som man vill".[16] Uppmärksammade utspel är bland annat att det skulle införas obligatoriska gynekologbesök för flickor. Besöken skulle upptäcka och motverka kvinnlig könsstympning. Tanken grundade sig i den obligatoriska kontrollen som redan gjordes på pojkar även skulle göras på flickor och att då bland annat att komma åt problemet med könsstympning.[17] Senare argumenterade hon även motsvarande kontroll beträffande pojkar. Hon har även gjort utspel om slöjförbud i skolan. Sabuni har också profilerat sig som en av de mest kritiska inom Liberalerna till religiösa friskolor.

Minister i regeringen ReinfeldtRedigera

Sabuni förlorade sin riksdagsplats i valet 2006, men utsågs kort därefter (6 oktober 2006) till integrations- och jämställdhetsminister i regeringen Reinfeldt. Den 1 januari 2007 blev hon departementschef för Integrations- och jämställdhetsdepartementet dit även konsument- och ungdomsfrågorna fördes.

I valet 2010 blev hon invald i Stockholms läns valkrets. Hon var dock ledig från sitt riksdagsuppdrag och ersattes av Anna Steele. Strax efter valet utnämndes hon till biträdande utbildningsminister och jämställdhetsminister. Som biträdande utbildningsminister hade hon bland annat ansvar för folkbildning, förskoleverksamhet, studiefinansiering, ungdomsfrågor och vuxenutbildning. Hon meddelade sin avgång den 21 januari 2013.[18] Sabuni efterträdde sedan Alice Bah Kuhnke som hållbarhetschef på teknikkonsultföretaget ÅF senare samma år.[19][20]

Partiledare för Liberalerna 2019–2022Redigera

Efter riksdagsvalet 2018 höjdes röster från politiker inom Liberalerna som ville att Sabuni skulle utmana om partiledarposten.[21] Den 11 april 2019 meddelade Sabuni att hon kandiderade till partiledare för Liberalerna.[22] Den 24 juni samma år nominerade Liberalernas valberedning Sabuni till ny partiledare för partiet[23] och den 28 juni 2019 valdes hon till partiledare för Liberalerna. Det första större framträdandet som partiledare skedde i Almedalen den 3 juli samma år.[24]

Den 8 april 2022 meddelade Sabuni att hon avgår med omedelbar verkan som partiledare för Liberalerna.[25]

BibliografiRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Sabuni var invald som ordinarie ledamot i Sveriges riksdag för Stockholms kommuns valkrets. Valkretsen framgår av Sveriges riksdags protokoll 2002/03:1 (§ 2).
  2. ^ Sabuni var invald som ordinarie ledamot i Sveriges riksdag för Stockholms läns valkrets. Valkretsen framgår av Sveriges riksdags protokoll 2010/11:1 (§ 2).
  3. ^ [a b] ”Nyamko Sabuni (L)”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/Nyamko-Sabuni_ff50a40d-0981-455c-b8d8-885298bad11c/. Läst 28 januari 2022. 
  4. ^ [a b c] Sveriges befolkning 1990: Sabuni, Nyamko Asule
  5. ^ ”Sabuni nobbar jobbet som klanhövding”. Politikerkollen. https://bloggar.aftonbladet.se/politikerkollen/2010/08/sabuni-nobbar-jobbet-som-klandhovding/. Läst 29 september 2020. 
  6. ^ Stellaractive (25 maj 2017). ”Bembe People - Discover African Art” (på amerikansk engelska). https://discoverafricanart.com/tribes/bembe-people/. Läst 29 september 2020. 
  7. ^ ”Med min invandrarbakgrund låg jag ett steg före”. Fri Tanke. https://fritanke.se/med-min-invandrarbakgrund-lag-jag-ett-steg-fore/. Läst 16 juni 2019. 
  8. ^ ”Syskonen Sabuni: Stridbara debattörer – och motpoler”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/syskonen-sabuni-stridbara-debattorer-och-motpoler/. Läst 16 juni 2019. 
  9. ^ [a b] ”CV - Nyamko Sabuni”. Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 26 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130126124217/http://regeringen.se/sb/d/7397/a/70304. Läst 21 januari 2013. 
  10. ^ Josef El Mahdi (19 oktober 2006). ”"Satsning mot rasism stryps"”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/satsning-mot-rasism-stryps_362554.svd. 
  11. ^ Sydsvenskan 19 oktober 2006
  12. ^ ”'När Göran Persson sa sig vara feminist gick det för långt'”. 21 november 2009. https://www.di.se/artiklar/2009/11/21/nar-goran-persson-sa-sig-vara-feminist-gick-det-for-langt/. Läst 2 juli 2019. 
  13. ^ ”Nyamko Sabunis äktenskap är över”. Aftonbladet. http://bloggar.aftonbladet.se/politikerkollen/2012/12/nyamko-sabunis-aktenskap-ar-over/. Läst 21 januari 2013. 
  14. ^ Shimoda, Anna & Shimoda, Hans ”Nyamko Sabuni och Lennart Persson visar upp sin kärlek”. Aftonbladet. 25 januari 2018. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/RxyW9A/nyamko-sabuni-och-lennart-persson-visar-upp-sin-karlek. Läst 15 april 2022. 
  15. ^ http://www.folkpartiet.se/politik/nyhetsarkiv/ny-partistyrelse-for-folkpartiet-liberalerna/
  16. ^ Shora Esmailian (25 oktober 2006). ”"Snett nedåt för jämställdheten"”. Arbetaren. https://www.arbetaren.se/2006/10/25/snett-nedat-for-jamstalldheten/. 
  17. ^ Nyamko Sabuni (17 juli 2006). ”"Kontrollera underlivet på alla högstadieflickor"”. Expressen. https://www.expressen.se/debatt/kontrollera-underlivet-pa-alla-hogstadieflickor/. 
  18. ^ Sabuni lämnar regeringen
  19. ^ hållbarhetschef på teknikkonsultföretaget ÅF Arkiverad 28 september 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  20. ^ ”Alice Bah Kuhnke får nytt toppjobb”. www.resume.se. https://www.resume.se/nyheter/artiklar/2013/05/23/alice-bah-kuhnke-far-nytt-toppjobb/. Läst 12 september 2018. 
  21. ^ ”Liberaler: Vi vill ha Sabuni som ny partiledare | SvD”. SvD.se. https://www.svd.se/liberaler-vi-vill-ha-sabuni-som-ny-partiledare. Läst 20 september 2018. 
  22. ^ https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nyamko-sabuni-kandiderar
  23. ^ ”L:s valberedning föreslår Sabuni som partiledare”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/ls-valberedning-i-mote-in-i-det-sista/. Läst 24 juni 2019. 
  24. ^ Klintevall, Mikael (3 juli 2019). ”Nyamko Sabuni (L): Ta fram nationell strategi mot våld mot barn”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nyamko-sabuni-l-premiartalar-i-almedalen. Läst 9 juli 2019. 
  25. ^ ”Nyamko Sabuni lämnar sitt uppdrag som partiordförande för Liberalerna”. Liberalerna. 8 april 2022. https://www.liberalerna.se/nyheter/nyamko-sabuni-lamnar-sitt-uppdrag-som-partiordforande-for-liberalerna. Läst 8 april 2022. 

Externa länkarRedigera

Företrädare:
Jens Orback 		Sveriges integrationsminister
2006–2010 		Efterträdare:
Erik Ullenhag
Företrädare:
Jens Orback 		Sveriges jämställdhetsminister
2006–2013 		Efterträdare:
Maria Arnholm
Företrädare:
Tobias Krantz
Högskole- och forskningsminister 		Sveriges biträdande utbildningsminister
2010–2013 		Efterträdare:
Maria Arnholm
Företrädare:
Jan Björklund 		Liberalernas partiledare
2019–2022 		Efterträdare:
Johan Pehrson
Företrädare:
 Ordförande för Afrosvenskarnas riksförbund
1994 		Efterträdare:
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nyamko_Sabuni&oldid=50785503"