Elis Fischer

svensk ämbetsman, politiker och bankdirektör

Gustaf Elis Fischer, född 13 januari 1834 i Askersund, död 19 augusti 1889Långholmen[4] i Stockholm, var en svensk jurist, riksdagsledamot och verkställande direktör i försäkringsbolaget Skandia. Han har framför allt uppmärksammats för sin inblandning i det Fischerska målet, för vilket Fischer i januari 1887 fängslades. Han fängslades eftersom han tillgripit en ansenlig mängd ekonomiska medel av det försäkringsbolag han företrädde som verkställande direktör. Entledigandet från direktionsbefattningen orsakade ett tryck på fondbörsen och bolagets aktier sjönk med 20 procent. Därutöver tilldelades han ett flertal förtroendeuppdrag och var verksam som ledamot i flera olika styrelser, varav de flesta inom Stockholms stad.[5]

Elis Fischer


Mandatperiod
1886–1886[1]

Född Elis Gustaf Fischer
13 januari 1834
Askersund, Sverige
Död 19 augusti 1889 (55 år)
Gravplats Norra begravningsplatsen, Stockholm[2]
Politiskt parti partilös
Alma mater Uppsala universitet
Yrke Direktör
Jurist
Politiker
Residens Edsby slott
Maka Hildur Fredrika Abenius [3]
Barn Estrid
Gunnar
Föräldrar Per Gustaf Fischer
Eva Sophia Brattström
Släktingar Gunnar Fischer (barnbarn)

Tidiga år Redigera

1834–1859: Uppväxt och studier Redigera

Fischer växte upp i Askersund som son till postmästare Per Gustaf Fischer och Eva Sophia Brattström,[6] dotter till brukspatronen Magnus Brattström. Vidare var han bror till Emil Nicanor Fischer. Han genomgick Askersunds lägre elementarskola, varefter familjen bosatte sig i Örebro.[7] Fischer studerade vid Örebro högre elementarläroverk, där han tilldelades det Tiseliiska stipendiet.[8] Han avlade studentexamen vid Uppsala universitet 1854 och 1859 hovrättsexamen för inträde i rikets rättegångsverk.[6][9] Han utnämndes efter sina avslutade studier till vice häradshövding.

Karriär Redigera

1870–1886: Verkställande direktör i försäkringsbolaget Skandia Redigera

 
Elis Fischer företog tillsammans med arkitekten Carl Sandahl en studieresa ut i Europa för att få inspiration till Skandiahuset vid Mynttorget.

Fischer tillträdde som verkställande direktör i försäkringsbolaget Skandia den 1 juni 1870 som Wilhelm Dufwas efterträdare.[10] Han åtnjöt som bankdirektör allmän tilltro och var tillika en mycket respekterad man.

Han beskrevs vara en av familjen Wallenbergs lydige lakejer.[11]

Fischer och arkitekten Carl Sandahl begav sig ut på en studieresa i Europa för att finna inspiration till det som komma att bli Skandiahuset, beläget intill Mynttorget. Förebilden för huset var de florentinska italienska renässanspalatsen.

Politisk gärning Redigera

Fischer ställde upp som partilös kandidat i andrakammarvalet 1884, vilket dock överklagades och fick tas om den 9 januari 1885.[12]

Fischer var som riksdagsman och ledamot av riksdagens första kammare från 24 mars 1886[13][14] till 17 december 1886, invald i Stockholms stads valkrets, då han förlorade sitt medborgerliga förtroende och dömdes till straffarbete av Stockholms rådhusrätt för "3 med synnerligen försvårande omständigheter förenade bedrägeribrott" samt "grov trolöshet mot huvudman".[15][16]

Fischer avsade sig sina politiska förtroendeuppdrag den 17 december 1886.[17]

Övriga uppdrag Redigera

Fischer var förutom ledamot i första kammaren även ordförande för Gasverksstyrelsen 1884–1886, och vice ordförande i Göta kanaldirektion,[18] samt medlem av övre Allmänna Änke- och Pupillkassan.[19] Han var tillika vice auditör för Livregementets dragoner.[20]

Vidare var han ständig ledamot av samfundet för Nordiska Museets främjande,[21][22] liksom ledamot av Drätselkammaren.[5]

Fischerska målet Redigera

Det Fischerska målet väckte stor uppståndelse runt om i riket. Under december månad 1886 skrevs åtminstone 176 artiklar i den svenska dagspressen som handlade därom Fischers tillgripande av de ekonomiska medel som hörde försäkringsbolaget Skandia till.[23]

Under Fischers tid som bankdirektör i försäkringsbolaget Skandia tillgrep han en summa om 515 tusen kronor, vilket (2020) motsvarar cirka 32 miljoner kronor. Det första tillgreppet skedde redan 1878, då med åtta tusen kronor. Därefter följde nio ytterligare tillgrepp fram tills avslöjandet. Det största tillgreppet gjordes 1883, när han emottog ett lån om 675 tusen kronor av Hofors-Hammarby bolag. Därvid avlämnade han 500 tusen kronor till det låntagande bolaget och behöll 175 tusen kronor för egen räkning.[24]

Avslöjandet Redigera

Fischer avslöjades då han undgått redovisning av honom till försäljning emottagna och av honom sålda obligationer. Som fråga i rättssal tillfrågades Fischer som åtnjöt en för den tiden ansenligt hög årsinkomst; varför han missbrukat bolagets förtroende. Fischer svarade att han på grund av sin ställning i samhället och stora hjälpsamhet anlitats av sina vänner för lån och borgen. Fischers maka ska enligt egen utsago ha varit ovetande om det inträffade, men när han entledigades från sin direktionsbefattning informerade han henne. De ekonomiska effekterna av Fischers handlande resulterade i ett tryck på fondbörsen. Bolagets aktier som noterats 670 över det nominella värdet sjönk med drygt 20 procent.[25]

Straffet Redigera

Fischer dömdes 5 januari 1887 till att avtjäna sitt straff på Långholmens centralfängelse.[26] Han tilldelades tre och ett halvt års fängelse samt tre års vanfrejd.[27] Under sin tid på Långholmen höll han sig under en tid verksam som bokbindare. I mars 1887 skrevs det i dagspressen om att Fischer var mycket förtvivlad och under sitt sonande satt på en pall och grät.[28]

Den privata sfären Redigera

Familj Redigera

Fischer gifte sig 17 november 1864 med Hildur Fredrika Abenius, dotter till häradshövding Carl Fredrik Abenius.[29] De fick tillsammans nio barn, däribland barnhemsföreståndarinnan Ellen Fischer,[30] textilkonstnären Estrid Fischer och länsjägmästaren Gunnar Fischer.

Elis Fischer var farfar till filmfotografen Gunnar Fischer, textilkonstnären Ruth Fischer, chefredaktören Per Jacob Fischer och författaren Jöran Fischer.

Död Redigera

Han avled den 12 april 1889 på Långholmen. Han hade insjuknat ett halvår tidigare, under vilken tid han besöktes av sin maka och barn. Dödsorsaken sades vara sjukdomen lungsot och allmän blodbrist. Samtidigt hade Fischer kraftigt avmagrat. Han avled nästan omärkbart.[31]

Enligt dödsbeviset avled han av lunginflammation i höger lunga (pneumonia dextra).[4][32]

Fischer begravdes på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[33]

Edsby slott Redigera

 
Edsby slott uppfördes av Elis Fischer.
Huvudartikel: Edsby slott

Fischer förvärvade under 1860-talet egendomarna Edsbyn 1-4 av en friherre De Geer,[34] och lät där uppföra den slottsliknande stenbyggnaden Edsby slott. Byggnaden omfattade 20 rum och var utsmyckad med ett hörntorn och ett centraltorn. Han lät även plantera den allé som leder upp mot Edsby slott.[35]

Utmärkelser Redigera

Referenser Redigera

  1. ^ ”XXV:1. Riksdagens första kammare 1867-1904”. Runeberg.se. http://runeberg.org/spg/25-1/0024.html. Läst 11 augusti 2020. 
  2. ^ ”Hitta graven Elis Fischer”. https://etjanst.stockholm.se/Hittagraven/home?searchText=Gustaf+Elis+Fischer&type=all&searchType=0&cemeteries=all-churches. 
  3. ^ Gustaf Elis Fischer i Geni som refererar Fischers släktskap.
  4. ^ [a b] ”Stockholms Hälsovårdsnämnd Dödsbevis 1878-1926, vissa församlingar - Elis Fischer 18890819”. sok.stadsarkivet.stockholm.se. https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Databas/stockholms-halsovardsnamnd-dodsbevis-vissa-forsamlingar-1878-1926/Visa/elis-fischer-18890819/4872aee1-76f8-4b5f-9781-8f6229dbd6d5?sidindex=0&efternamn=Fischer. Läst 2 april 2021. 
  5. ^ [a b] Beredningsutskottets utlåtanden och memorial. 1885. Läst 2 april 2021.
  6. ^ [a b] ”1889-aug-22 Finland no 194, s. 2” (på finska). digi.kansalliskirjasto.fi. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/432370?page=2. Läst 2 april 2021. 
  7. ^ Örebro Nikolai AI:22d (1846-1850) Foto 360 / Sida 353
  8. ^ ”Inrikes. Örebro Stad och Län.”. Örebro Tidning. 16 september 1852. https://tidningar.kb.se/2836682/1852-06-19/edition/159609/part/1/page/2/?q=%22Elis%20Fischer%22&from=1852-01-01&to=1852-12-31. Läst 28 juni 2021. 
  9. ^ ”Svenskt Porträttarkiv” (på engelska). portrattarkiv.se. https://portrattarkiv.se/. Läst 30 januari 2020. 
  10. ^ ”Jurites.”. Tidning För Falu Län Och Stad. 8 juni 1870. https://tidningar.kb.se/2825450/1870-06-08/edition/161863/part/1/page/1/?q=%22Elis%20fischer%22&from=1870-01-01&to=1870-12-31. 
  11. ^ Lindahl, Carl Fredrik. ”35 (Svenska millionärer. Minnen och anteckningar / 5)”. runeberg.org. http://runeberg.org/millionar/5/0035.html. Läst 30 januari 2020. 
  12. ^ ”Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik.”. web.archive.org. 24 september 2015. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924130538/http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20R%20Valstatistik%201871-1910/BISOS%20R%20Riksdagsmannavalen%201872-1908/Valstatistik-R-Riksdagsmannavalen-1882-1884.pdf. Läst 28 juni 2021. 
  13. ^ ”Riksdagsmannaval.”. Wermländingen (Kungliga Biblioteket). 24 mars 1886. https://tidningar.kb.se/2820230/1886-03-24/edition/167486/part/1/page/2/?q=%22Fischer%22%20Skandia&from=1886-03-01&to=1886-03-31. 
  14. ^ Riksdagsdokument CJ9C20 /   - Riksdagens protokoll 1886:20 , Onsdagen den 24 Mars - Direktören m. m. Gustaf Elis Fischer hade denna dag aflemnat fullmakt, utvisande att han vid riksdagsmannaval, som af Stadsfullmäktige i Stockholm den 22 innevarande månad förrättats, blifvit utsedd att för en tid af nio år från sistnämnda dag vara ledamot af Riksdagens Första Kammare
  15. ^ Artikel i Wenersborgs stad och län 1887-01-03 som refererar rådhusrättens dom 31 december 1886.
  16. ^ Rossander, Olle (2007-10-19). Det kidnappade kapitalet: på spaning i Skandiaaffärens skugga. Leopard Förlag. ISBN 978-91-7343-209-2. https://books.google.se/books?id=fCWbCwAAQBAJ&pg=PT4&lpg=PT4&dq=elis+fischer&source=bl&ots=fTa7zTgGp-&sig=ACfU3U2MHSI5HS-IwVr0k913BxIBjJ0miw&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjXtICKjarnAhViwosKHVuqDhs4FBDoATAJegQIChAB#v=onepage&q=elis%20fischer&f=false. Läst 30 januari 2020 
  17. ^ ”Häradshövdingen Elis Fischer - Riksdagen.”. Allehanda För Folket. 24 december 1886. https://tidningar.kb.se/2798740/1886-12-24/edition/165565/part/1/page/2/?q=%22Elis%20fischer%22&from=1886-01-01&to=1886-12-31. 
  18. ^ ”Wallenberg på "krigsstigen."”. Figaro. 28 november 1885. https://tidningar.kb.se/2572614/1885-11-28/edition/157527/part/1/page/2/?q=%22Gustaf%20Elis%20Fischer%22. Läst 28 juni 2021. 
  19. ^ ”Försäkringsbolaget Skandias styrelse”. tidningar.kb.se. Borlänge Tidningar. https://tidningar.kb.se/8264848/1886-12-18/edition/160941/part/1/page/3/?q=%22elis%20fischer%22. Läst 9 april 2020. 
  20. ^ ”143 (Sveriges och Norges stats-kalender / 1866)”. runeberg.org. http://runeberg.org/sonkal/1866/0179.html. Läst 2 april 2021. 
  21. ^ Hazelius, Artur. ”7 (Meddelanden från Nordiska Museet / Samfundet för Nordiska Museets främjande. 1884)”. runeberg.org. http://runeberg.org/nordmuseet/1884/0011.html. Läst 2 april 2021. 
  22. ^ Hazelius, Artur. ”95 (Meddelanden från Nordiska Museet / Samfundet för Nordiska Museets främjande. 1887)”. runeberg.org. http://runeberg.org/nordmuseet/1887/0097.html. Läst 2 april 2021. 
  23. ^ ”Elis Fischer”. tidningar.kb.se. Svenska Dagstidningar. https://tidningar.kb.se/?q=%22elis%20fischer%22&from=1886-01-01&to=1886-12-31. Läst 9 april 2020. 
  24. ^ ”Prisa ingen lycklig förr än han är död”. tidningar.kb.se. Karlskoga Tidning. https://tidningar.kb.se/4112728/1886-12-22/edition/155237/part/1/page/2/?q=%22elis%20fischer%22&from=1886-01-01&to=1886-12-31&newspaper=KARLSKOGA%20TIDNING. Läst 9 april 2020. 
  25. ^ ”En fallen storhet”. tidningar.kb.se. Karlskoga Tidning. https://tidningar.kb.se/4112728/1886-12-15/edition/155237/part/2/page/3/?q=%22elis%20fischer%22&from=1886-01-01&to=1886-12-31&newspaper=KARLSKOGA%20TIDNING. Läst 9 april 2020. 
  26. ^ ”Vice häradshövdingen G. E. Fischer”. Skaffaren. (Chroniclingamerica). https://chroniclingamerica.loc.gov/data/batches/mnhi_kastra_ver01/data/sn90059655/00199919283/1887020901/0724.pdf. 
  27. ^ ”Telegram”. tidningar.kb.se. Motala Posten. https://tidningar.kb.se/2728518/1886-12-31/edition/155696/part/3/page/1/?q=%22elis%20fischer%22&from=1886-01-01&to=1886-12-31. Läst 9 april 2020. 
  28. ^ ”Om förre Skandiadirektören”. tidningar.kb.se. Karlskoga Tidning. https://tidningar.kb.se/4112728/1887-03-02/edition/155237/part/1/page/1/?q=%22elis%20fischer%22&newspaper=KARLSKOGA%20TIDNING. Läst 10 april 2020. 
  29. ^ Svenska släktkalendern: part 1. Dalcassian Publishing Company. 1912-01-01. https://books.google.se/books?id=VcrKDwAAQBAJ&pg=PA4&lpg=PA4&dq=elis+fischer&source=bl&ots=ThaFZfdT03&sig=ACfU3U1W-8qMAGo7K8M3dsPM5w5iU3DyHA&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiEzsuDg7PvAhWYAxAIHX-xCGk4RhDoATAJegQICRAD#v=onepage&q=elis%20fischer&f=false. Läst 2 april 2021 
  30. ^ ”Sundsvalls barnhem vid sekelskiftet.”. digitaltmuseum.se. Sundsvalls museum. https://digitaltmuseum.se/011014643398/sundsvalls-barnhem-vid-sekelskiftet-forestandarinnans-namn-ar-ellen-fischer. Läst 10 april 2020. 
  31. ^ ”Dödsfall”. tidningar.kb.se. Borlänge Tidning. https://tidningar.kb.se/8264848/1889-08-23/edition/160941/part/1/page/3/?q=%22elis%20fischer%22&from=1889-01-01&to=1889-12-31. Läst 9 april 2020. 
  32. ^ ”1889-aug-22 Finland no 194, s. 2” (på finska). digi.kansalliskirjasto.fi. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/432370?page=2. Läst 2 april 2021. 
  33. ^ ”Hittagraven - Kyrkogårdsförvaltningen”. etjanst.stockholm.se. https://etjanst.stockholm.se/Hittagraven/home?searchText=eLIS+FISCHER&type=all&searchType=0&cemeteries=all-churches. Läst 2 april 2021. 
  34. ^ Yumpu.com. ”God Jul & Gott Nytt År!”. yumpu.com. https://www.yumpu.com/sv/document/read/19954736/god-jul-gott-nytt-ar. Läst 2 april 2021. 
  35. ^ ”Edsby slotts historia”. web.archive.org. 14 augusti 2015. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150814093354/http://edsbyslott.se/sida8.html. Läst 30 januari 2020. 

Webbkällor Redigera

Externa länkar Redigera

Näringslivsuppdrag
Företräddes av
Wilhelm Dufwa
 Verkställande direktör i försäkringsbolaget Skandia
1870–1886
Efterträddes av
Gustaf Lagerbring