Kungsholms församling
församling i Domkyrkokontraktet i Stockholms stift
Kungsholms församling var en församling i Domkyrkokontraktet i Stockholms stift. Församlingen låg i Stockholms kommun i Stockholms län. Församlingen uppgick 1 januari 2014 i Västermalms församling.[2]
| Kungsholms församling Före detta församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Stockholms kommun[1] |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Stockholms stift |
| Bildad | 22 mars 1671 |
| av del av | Klara församling |
| Utbrutet | Stockholms stads och läns kurhus församling (1850) Serafimerlasarettets församling (1861) S:t Görans församling (1925) |
| Införlivat | Stockholms hospital för sinnessjuka församling (1889) Serafimerlasarettets församling (1889) Stockholms stads och läns kurhus församling (1889) Frimurarebarnhusets församling (1889) Allmänna försörjningsinrättningens församling (1889) |
| Upphörd | 31 december 2013 |
| Uppgått i | Västermalms församling |
| Upphov till | Kungsholmens distrikt |
| Karta | |
  Kungsholms församlings läge i Stockholms län. | |
| Koordinat | 59°19′47″N 18°02′52″Ö / 59.3297°N 18.04772222°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 018003 (–) 018018 (–) |
| Kyrkoarkiv | SE/SSA/0011 |
| Redigera Wikidata | |
Församlingen låg i Stockholms innerstad inom stadsdelen Kungsholmen och kallades ibland felaktigt Kungsholmens församling. Motsvarande distriktet från 1 januari 2016 heter Kungsholmens distrikt.
Administrativ historikRedigera
 |
Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Församlingen bildades 22 mars 1671 genom en utbrytning ur Klara församling under namnet Munklägrets församling som namnändrades 9 september 1672 till Kungsholms församling vilket i sin tur namnändrades 1688 till Ulrika Eleonora församling eller Kungsholms församling som sedan 1925 åter namnändrades till Kungsholms församling eller Ulrika Eleonora församling.
Utbrytningar och återinförlivandenRedigera
Följande utbrytningar och återinförlivanden har skett i församlingen:
- Omkring 1850 utbröts Stockholms stads och läns kurhus församling som återinförlivades 1889.
- 1861 utbröts Serafimerlasarettets församling som återinförlivades 1889.
- 1 januari 1886 (enligt beslut den 17 juli 1885) införlivades tomten Piludden eller Tullhustomten som hade tillhört Solna församling trots att den låg på Kungsholmen.[3]
- Frimurarebarnhusets församling uppgick 1889.
- 1889 införlivades Allmänna försörjningsinrättningens församling samt Stockholms hospital för sinnessjuka församling.
- 1 januari 1925 (enligt beslut den 20 juni 1924) utbröts ett område som låg väster om en linje dragen från Kungsholms strand mitt i Inedalsgatan, Parkgatan, Kronobergsgatan, Hantverkargatan och Sankt Eriksgatan till Norr Mälarstrand för att bilda Sankt Görans församling.[4]
- 1 januari 1925 (enligt beslut den 20 juni 1924) överfördes till Klara församling de till Kungsholms församlings tillhörande kvarteren Blekholmen norra och södra vilka låg öster om Klara sjö.[4]
Församlingen var till 1685 moderförsamling i pastoratet Kungsholm och Solna för att därefter till 1925 utgöra ett eget pastorat. Mellan 1 januari och sista april 1925 var församling moderförsamling i pastoratet Kungsholm och Sankt Göran för att därefter till 2014 åter utgöra ett eget pastorat.[5]
Församlingen uppgick 1 januari 2014 i Västermalms församling.[2]
ArealRedigera
Kungsholms församling omfattade den 1 januari 1976 en areal av 1,7 kvadratkilometer, varav 1,1 kvadratkilometer land.[6]
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Kungsholms eller Ulrika Eleonora församling 1805–2010[7][8][9][10][11][12] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1805 | 2 495 | |||
| 1810 | 2 402 | |||
| 1830 | 3 247 | |||
| 1840 | 3 023 | |||
| 1850 | 3 704 | |||
| 1860 | 4 599 | |||
| 1870 | 6 691 | |||
| 1880 | 12 272 | |||
| 1890 | 24 861 | |||
| 1900 | 33 506 | |||
| 1910 | 41 759 | |||
| 1920 | 47 950 | |||
| 1930 | 24 938 | |||
| 1935 | 31 966 | |||
| 1940 | 31 657 | |||
| 1945 | 31 131 | |||
| 1950 | 28 615 | |||
| 1955 | 26 454 | |||
| 1960 | 23 882 | |||
| 1965 | 21 276 | |||
| 1970 | 17 588 | |||
| 1975 | 14 460 | |||
| 1980 | 14 105 | |||
| 1985 | 14 621 | |||
| 1990 | 15 164 | |||
| 1995 | 15 962 | |||
| 2000 | 17 957 | |||
| 2005 | 18 507 | |||
| 2010 | 19 207 | |||
| Anm: 1925 utbröts S:t Görans församling. För åren 1805-1850: befolkning enligt mantalsskriven befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. Personer tillhörande icke-territoriella församlingar är inräknade i de territoriella församlingarnas folkmängd. För år 1820 redovisades Kungsholms församling tillsammans med Klara församling. För åren 1860-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1960-1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. För åren 1955 samt 1975-2010: befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. | ||||
KyrkorRedigera
KyrkoherdarRedigera
| Ämbetstid[13] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1672–1684 | Jonas Jonæ Lille | –1684 | |
| 1685–1691 | Nicolaus Jacobi Anberg | –1691 | |
| 1692–1704 | Jonas Gallerius | –1704 | |
| 1705–1714 | Johan Börck | 1670–1714 | |
| 1716–1724 | Johannes Guthrie | 1662–1724 | |
| 1725–1751 | Andreas Bergner | 1678–1751 | |
| 1753–1760 | Olof Celsius den yngre | 1716–1794 | Senare kyrkoherde i Nikolai församling. |
| 1760–1767 | Olof Gråberg | 1716–1767 | |
| 1770–1777 | Nils Jakob Nymansson | 1735–1777 | |
| 1778–1790 | Arnold Asplund | 1736–1815 | Senare kyrkoherde i Klara församling. |
| 1790–1802 | Magnus Lehnberg | 1758–1808 | Senare kyrkoherde i Jakob och Johannes församling. |
| 1803–1811 | Fredric Larsson Wittingh | 1744–1811 | |
| 1813–1846 | Thomas Zacharias Fuchs | 1772–1846 | |
| 1849–1861 | Carl Olof Grawallius | 1786–1861 | |
| 1863–1890 | Erik Magnus Schultzberg | 1816–1890 | |
| 1893–1904 | Peter Johan Rydeman | 1834–1904 | |
| 1906–1937 | Carl Wilhelm Larsson | 1859–1937 | |
| 1937– | Oscar Krook | 1879–1949 |
Förste komministrarRedigera
| Ämbetstid[13] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1673–1680 | Andreas Andreæ Eurenius | 1638–1703 | |
| 1680–1704 | Andreas Thomæ Högman | –1704 | |
| 1705–1708 | Johannes Hedenius | 1679–1723 | |
| 1708–1713 | Eric Wikman | 1679–1736 | |
| 1713–1731 | Anders Svanberg | –1731 | |
| 1734–1744 | Johan Christian Strand | 1710–1765 | |
| 1744–1746 | Carl Löfgren | 1708–1746 | |
| 1747–1752 | Nils Anagrius | 1718–1775 | |
| 1752–1760 | Claes Johan Livin | 1717–1760 | |
| 1761–1775 | Petrus Elias Norman | 1723–1800 | |
| 1775–1779 | Jacob Andreas Jernberg | 1715–1779 | |
| 1780–1786 | Jonas Lars Zethelius | 1740–1799 | |
| 1786–1790 | Eric Dahlström | 1746–1828 | |
| 1790–1797 | Johan Mebius | 1753–1821 | |
| 1797–1805 | Johan Huss | 1761–1834 | |
| 1805–1814 | Johan Tillander | 1764–1814 | |
| 1815–1857 | Johan Lundholm | 1777–1857 | |
| 1857 | Johan Otto Remmer | 1811–1858 | Utnämnd 1857 |
| 1861–1867 | Carl Camillus Oldenburg | 1816–1896 | |
| 1867–1877 | Sigfrid Hilmer Sundel | 1826–1877 | |
| 1879–1925 | Oscar Robert Blomquist | 1839–1925 | |
| 1927– | Bertil August Ramsten | 1894– |
Andre komministrarRedigera
Den andra komministertjänsten inrättades 30 april 1918 och började gälla från 1 maj samma år.[13]
| Ämbetstid[13] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1918–1926 | Johan Alexander Leonard Davidson | 1865–1926 | |
| 1928– | Gustaf Kihlstedt | 1877– |
Tredje komministrarRedigera
Den tredje komministertjänsten inrättades 23 mars 1919. Den överfördes 1 januari 1925 till den nybildade församlingen S:t Görans församling.[13]
| Ämbetstid[13] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1919–1924 | Johan Färdinand Folkard-Holmgren | Senare kyrkoherde i S:t Görans församling. |
Fjärde komministrarRedigera
Den fjärde komministertjänsten inrättades 9 april 1920. Den överfördes 1 januari 1925 till den nybildade församlingen S:t Görans församling.[13]
| Ämbetstid[13] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1920–1924 | Johannes Lindberg | Senare komminister i S:t Görans församling. |
OrganisterRedigera
Lista över organister.
| Verksam | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1701-1709 | Peter Brunsberg | -1709 | Organist |
| 1721 | Mårten Zellin | Organist | |
| 1758-1766 | Lars Fredrik Hammardahl | 1732-1822 | Organist och orgelbyggare. |
| 1777 | Lindberg | Organist | |
| 1883-1898 | Oscar Lejdström | 1858-1926 | Organist |
| 1901- | K. F. Kursell | Organist | |
| 1951-1964 | Ludvig Natanael Olofsson | 1905-1987 | Organist |
Se ävenRedigera
KällorRedigera
NoterRedigera
- ^ Nationell Arkiv Databas Referenskod: SE/018018000.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2020.
- ^ (
PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1890. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jämte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1894. sid. 1. http://www.webcitation.org/6T1l4UijN. Läst 6 april 2020
- ^ [a b] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I. Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 1-2. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 6 april 2020
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 14. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/aldre-statistik/kallor/befolkning/. Läst 6 april 2020.
- ^ ( PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngd%201950-1975%20l%C3%A4n,%20kommuner%20och%20f%C3%B6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 6 april 2020
- ^ ”Folk‑ och bostadsräkningarna 1860–1990”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/aldre-statistik/innehall/sveriges-officiella-statistik-sos/folk-och-bostadsrakningarna/. Läst 6 april 2020.
- ^ ( PDF) Befolkningsstatistik 1995, Del 1: Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1996. sid. 20. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FBefolkningsstatistik%2FBefolkningsstatistik%20Del%201-2%20Folkm%C3%A4ngden%20och%20dess%20f%C3%B6r%C3%A4ndringar%20och%20flyttningar%20(SOS)%201991-2001%2FBefolkningsstatistik-1995-1-Folkmangden-och-dess-forandringar.pdf. Läst 6 april 2020
- ^ Statistiska centralbyrån - Folkmängd per församling 2000-12-31 enligt 2001-01-01:s indelning (XLS-fil)
- ^ ”Befolkning per församling”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/befolkning-per-forsamling/. Läst 6 april 2020.
- ^ [a b c d e f g h] Ulrika Eleonora församling i Projekt Runeberg
