Herman Lamm
Herman Fredrik Lamm, född den 20 april 1853 i Stockholm, död den 13 juli 1928 i Royat i Puy-de-Dôme, Frankrike, var en svensk grosshandlare och politiker. Han var far till generalkonsul Olof Lamm och Martin Lamm samt bror till Emma Zorn. Han var son till Jacques Lamms yngre halvbror och var gift med Elise Sofie Philipson, född 1855 i Norrköping.[3]
| Herman Lamm | |
.jpg) Herman Lamm på omslaget till Hvar 8 dag nr 40 1911. | |
| Född | 20 april 1853[1][2] Judiska församlingen i Stockholm[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 13 juli 1928[1][2] (75 år) Royat[1][2], Frankrike |
| Medborgarskap | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker[2], affärsman |
| Befattning | |
| Förstakammarledamot (1910–1928)[1][2] | |
| Maka | Elise Sofie Lamm[1][2] |
| Barn | Martin Lamm (f. 1880)[2] Olof Lamm (f. 1887)[2] |
| Släktingar | Emma Zorn (syskon) |
| Namnteckning | |
_sign.jpg){kind=small} | |
| Redigera Wikidata | |
Lamm idkade i sin farfars, Salomon Ludvig Lamms, firma grosshandel med manufakturvaror i Stockholm och drev även Brunkebergsmagasinet fram till 1921.[4] Han tog 1900 plats i stadsfullmäktige där han var en flitigt anlitad kraft och var 1909-18 ordförande i drätselnämndens första avdelning.
Åren 1910-1928 var Lamm riksdagsledamot i första kammaren för Stockholms stads valkrets. Vid invalet räknade han sig som vänstervilde, men 1912 anslöt han sig till det liberala samlingspartiet. Efter den liberala partisprängningen 1923 tillhörde han liberala riksdagspartiet. I riksdagen var han bland annat ledamot av bevillningsutskottet 1911 och statsutskottet 1912-18, 1919 och 1920-25. Han var 1919-28 vice talman i första kammaren, en befattning som från 1921 benämndes förste vice talman. I riksdagen engagerade han sig bland annat i kommunala och ekonomiska frågor. År 1921 avvecklade Lamm sin affärsverksamhet, då han sålde sin stora manufakturaffär Brunkebergmagasinet.
I huvudstadens kommunala liv gjorde Lamm en betydande insats, framför allt som ordförande i drätselnämndens första avdelning (stadens "finansminister"). I övrigt innehade Lamm ett stort antal förtroendeuppdrag. Sålunda var han överrevisor för Statens Järnvägar 1908-10, ordförande i Börsstyrelsen, i Stockholms handels- och sjöfartsnämnd och i dess köpmannaförening, vice ordförande i Svenska Handelsbankens styrelse samt överrevisor vid Statens järnvägar och i Vattenfallsstyrelsen, vidare ledamot av olika kommittéer. Ur Stockholms stadsfullmäktige avgick Lamm våren 1923.
KällorRedigera
NoterRedigera
- ^ [a b c d e f] Herman F Lamm, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10959, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i] Tvåkammar-riksdagen 1867-1970, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfNvw, läst: 16 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges befolkning 1900, (CD-ROM version 1.02) Sveriges Släktforskarförbund 2006
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 782
LitteraturRedigera
- Svenska Dagbladets årsbok - 1928, red. Erik Rudberg & Edvin Hellblom, Åhlén & Åkerlunds Boktryckeri, Stockholm 1929 s.292
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970, (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 126-127
Externa länkarRedigera
- Lamm, 5. Herman Fredrik i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
| Företrädare: Theodor Odelberg |
Första kammarens (förste) vice talman 1919-1928 |
Efterträdare: August Nilsson i Kabbarp |