Isabella Lövin

svensk politiker, författare och journalist

Isabella Signe Maria Lövin, tidigare Harrius,[1] ursprungligen folkbokförd Löfvin, född 3 februari 1963 i Helsingborg i Malmöhus län[2], är en svensk politiker (miljöpartist), författare och tidigare journalist.

Isabella Lövin

Isabella Lövin, 2016.

Tid i befattningen
25 maj 2016–5 februari 2021
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Stefan Löfven
Företrädare Åsa Romson
Efterträdare Per Bolund

Tid i befattningen
21 januari 2019–5 februari 2021
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Stefan Löfven
Företrädare Karolina Skog
Efterträdare Per Bolund

Tid i befattningen
17 december 2020 (tf.)–5 februari 2021
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Stefan Löfven
Företrädare Peter Eriksson
Efterträdare Per Olsson Fridh
Tid i befattningen
3 oktober 2014–21 januari 2019
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Stefan Löfven
Företrädare Hillevi Engström
Efterträdare Peter Eriksson

Tid i befattningen
13 maj 2016–31 januari 2021
tillsammans med 
Gustav Fridolin (till 4 maj 2019)
Per Bolund (från 4 maj 2019)
Företrädare Åsa Romson
Efterträdare Märta Stenevi

Född Isabella Signe Maria Löfvin
3 februari 1963 (61 år)
Helsingborg
Nationalitet Svensk
Politiskt parti Miljöpartiet
Alma mater Stockholms universitet
Yrke Journalist, författare, politiker
Isabella Lövin, 2009.

Lövin arbetade länge som journalist och tilldelades både Stora Journalistpriset och Guldspaden för sin bok Tyst hav (2007).

Hon var ledamot av Europaparlamentet för Miljöpartiet från 2009 till oktober 2014, då hon utsågs till biståndsminister i regeringen Löfven I. I maj 2016 blev hon ett av två språkrör för Miljöpartiet. Vid regeringsombildningen 25 maj 2016 förändrades hennes statsrådstitel till minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, och hon blev också vice statsminister.[3] Liksom sin företrädare Åsa Romson var hon trots det inte statsministerns ställföreträdare[3] och titeln var mer av ceremoniell karaktär.[4] I januari 2019 blev hon miljö- och klimatminister i regeringen Löfven II. Hon fortsatte vara vice statsminister.

I augusti 2020 aviserade Lövin sin kommande avgång som språkrör och statsråd.[5] Efter att Miljöpartiet valt Märta Stenevi till Lövins efterträdare som språkrör lämnade Lövin regeringen i februari 2021.

Biografi redigera

Familjebakgrund och utbildning redigera

Isabella Lövin är dotter till konstnären Björn Lövin. Hon växte upp i Avesta.[6]

Mellan 1982 och 1986 studerade hon vid Stockholms universitet. Hon läste fristående kurser om totalt 180 högskolepoäng (vilket motsvarar tre års heltidsstudier) i ämnena italienska (90 hp), filmvetenskap (30 hp), statsvetenskap (30 hp) och sociologi (30 hp).[7] Hon har även studerat radioproducentutbildningen vid Dramatiska Institutet.[8]

Journalistik redigera

Isabella Lövin har arbetat som reporter och frilansskribent för Damernas Värld, Vecko-Revyn, Elle och Vi Föräldrar samt skrivit krönikor om miljö i Expressens söndagsbilaga "Gröna Söndag". Åren 1994 till 1997 arbetade hon som reporter och producent på Sveriges Radio P1:s samhällsredaktion för programmen Slussen och Tendens. Lövin ville fortsätta på Sveriges Radio när hennes projektanställning tog slut men tvingades sluta på grund av tidsgränsen i Lagen om anställningsskydd.[9] Därefter arbetade hon som redaktionssekreterare och redaktionschef för Månadsjournalen fram till 2002. Under sin tid var hon hårt pådrivande för att Marit Paulsen skulle få tidningens intelligenspris.[9] Efter att ha varit redaktör[när?]Allt om mat arbetade hon som redaktionschef för den då nystartade tidningen Leva! till 2003. År 2004 var hon åter frilansskribent och 2005 skrev hon krönikor i Allt om Mat och var frilansande bokredaktör för Femina.[8]

År 2007 utkom Lövin med boken Tyst hav – Jakten på den sista matfisken som handlar om överutnyttjandet av fiskbestånden i svenska och utländska vatten. Boken fick stor uppmärksamhet och Lövin tilldelades både Stora journalistpriset, i kategorin Årets berättare, och Guldspaden. Boken bidrog till att Lövin rekryterades av Miljöpartiet som politiker. Tyst hav utkom på japanska 2009 samt på engelska 2012 med titeln Silent Seas – The Fish Race to the Bottom.

Isabella Lövin var också medförfattare till en rapport från Naturskyddsföreningen om EU-ländernas rovfiske i Västafrika som kom ut 2009.[10]

Politik redigera

Isabella Lövin gick med i Miljöpartiet 2008,[11] med syftet att stoppa överutnyttjandet av fiskbestånden.[6]

Politiskt har Lövin ansetts stå Socialdemokraterna nära[12] och vara mycket positiv till EU.[13]

Europaparlamentariker redigera

Isabella Lövin valdes vid Europaparlamentsvalet 2009 in som en av två ledamöter för Miljöpartiet. Hon uttryckte ogillande för att Europaparlamentet flyttade mellan Strasbourg och Bryssel och sade "Bättre vore om parlamentet flyttade en gång i månaden till Västafrika!"[14]

I Europaparlamentet valdes Lövin in som ledamot i fiskeriutskottet, ledamot av "Delegationen för förbindelser med Panafrikanska parlamentet" och som suppleant i "utskottet för utveckling". Som europaparlamentariker arbetade Lövin främst med fiskefrågor, och efter sitt inträde i parlamentet kom hon 2011–2012 att bedömas vara en av Sveriges mest inflytelserika personer inom miljöfrågor.[15][16]

Under sina fem första år i Europaparlamentet var hon en av de mest aktiva svenska ledamöterna med en närvaro på 93 procent och 13 betänkanden och yttranden som rapportör för den internationella delen av EU:s fiskepolitik.[17]

I Europaparlamentsvalet 2014 blev Lövin omvald. Hon stod överst på Miljöpartiets valsedel när partiet gick framåt till 15,4 procent av rösterna.[18]

Fiskefrågor redigera

I Europaparlamentet arbetade Isabella Lövin bland annat med den reform av EU:s gemensamma fiskeripolitik som pågick under mandatperioden 2009–2014. I reformen var hon föredragande för den del som handlar om den externa (internationella) dimensionen av EU:s fiskeripolitik[19] och skuggföredragande för fiskeripolitikens grundförordning[20]. Lövin var ansvarig för fiskefrågor i den Gröna gruppen i Europaparlamentet.[21] I utvecklingsutskottet var Lövin föredragande för flera av yttrandena om EU:s fiskeriavtal med länder runtom i världen.[22]

Den nya fiskepolitiken syftade till att "få ett mer hållbart fiske och sätta stopp för överfiske, både inom och utanför unionens gränser"[23], och innebar en förändring gentemot tidigare politik som förts. Politiken röstades igenom med bred marginal 6 februari 2013[24] och trädde i kraft 1 januari 2014.

Den nya politiken innebar ett gradvis förbud mot att kasta tillbaks fisk i haven och att EU inte ska bidra till överfiske i andra delar av världen.[25]

Tidigare under mandatperioden var Lövin föredragande för ett betänkande om EU:s roll i att bekämpa olagligt fiske på global nivå, vilket antogs i november 2011.[26]

Upphovsrättsfrågor redigera

Isabella Lövin har även uppmärksammats för sitt engagemang för stark upphovsrätt.

Lövin har kritiserats av bland andra Piratpartiet samt Grön Ungdom i Stockholmsregionen för att hon i september 2010 röstade för[27] Gallorapporten[28], som enligt kritikerna innebar hårdare tag mot fildelning. De menade också att hon hjälpt till att förhindra en översyn av handelsavtalet ACTA samt underlåtit att verka för sänkt skyddstid av verk. Kritikerna menade att Lövins internetpolitik saknade väljarmandat och kunde skada partiets trovärdighet eftersom den innebar brutna vallöften.[29][30][31] Piratpartiets ordförande Anna Troberg kommenterade att "det är möjligt att Lövin var öppen med sina åsikter internt, men den öppenheten nådde aldrig ut i offentlighetens ljus".[32] Lövin hade dagen innan valet till Europaparlamentet skrivit på sin blogg att Miljöpartiet hade samma inställning som Piratpartiet i integritetsfrågor på nätet.[33] Dagen efter valet sade hon "Vi anser att man ska skydda integriteten på nätet. Fildelning för personligt bruk ska vara legalt, men upphovsrätten måste fortsatt gälla naturligtvis."[14]

Lövin själv svarade att hon inte hade svikit väljarna men att hon istället hade arbetat för att hitta en lösning för både producenter och konsumenter[34] och för att strida för de små konstnärernas villkor och deras rätt att få betalt för sitt arbete.[35] Lövin fick också stöd av Miljöpartiets partisekreterare Anders Wallner som skrev att det inte fanns några "parlamentariska avtryck" på att Lövin skulle ha drivit frågorna i avvikelse från partilinjen.[36]

Statsråd redigera

 
Isabella Lövin undertecknar Klimatlagen 2017.

Isabella Lövin utsågs till biståndsminister med placering på Utrikesdepartementet i regeringen Löfven I den 3 oktober 2014.

Lövin uppmärksammades för att ha gjort större avräkningar på biståndsbudgeten än föregående regering.[9] Regeringen Reinfeldt hade sedan budgeten för 2012 avräknat Migrationsverkets kostnader för asylmottagning från biståndsbudgeten. År 2014 var det 4 miljarder kronor. Inför riksdagsvalet 2014 var Miljöpartiet det parti som ville sänka den andelen allra mest. Men i de rödgrönas budget 2015 var kostnaden mer än dubbelt så stor, 8,4 miljarder kronor (21 procent). 2016 var den 8,2 miljarder kronor (19 procent). Avräkningarna kritiserades för att vara mycket kostnadsineffektiva där kostnaden för en enda asylsökande ett enda dygn i storleksordning motsvarade Röda korsets matpaket som räcker till en hel flyktingfamilj under en hel månad. Lövin menade ändå att det var moraliskt försvarbart att ta pengar från biståndsbudgeten för att finansiera flyktingmottagning i Sverige. Ett år senare kritiserade Lövin andra EU-länder för att använda biståndspengar för att hindra att flyktingar kommer till Europa. Lövin sade då att biståndspengar ska användas till fattigdomsbekämpning.[37]

När regeringen beslutade att minska redan utlovade biståndspengar till Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria med 300 miljoner kronor protesterade 159 hjälporganisationer och det uppskattades att neddragningen motsvarade 20 000 dödsfall och att 800 000 fler personer skulle smittas av HIV, TBC och malaria.[38]

I samband med Åsa Romsons avgång och regeringsombildningen 25 maj 2016 utnämndes Lövin till minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt fick titeln vice statsminister.[3] Liksom sin företrädare som vice statsminister, Åsa Romson, var hon trots det inte samtidigt statsministerns ställföreträdare[3] och titeln är mer av ceremoniell karaktär.[4] Regeringsombildningen innebar att Lövin förutom biståndsfrågorna, som handläggs i Utrikesdepartementet, även fick ansvar genom ett så kallat paragraf 5-förordnande för klimatfrågorna som handläggs i Miljödepartementet. För de övriga miljöfrågorna ansvarade Karolina Skog som miljöminister. Vid regeringsombildningen den 21 januari 2019 tog dock Lövin över ansvaret för hela Miljödepartementets portfölj och blev klimat- och miljöminister.

2017 antog riksdagen med en bred majoritet det "klimatpolitiska ramverket". Ramverket syftar till att regeringar är skyldiga och bundna till att föra en klimatpolitik som är i linje med de nationella och globala mål som är antagna av riksdagen. Inom ramverket sattes nya klimatmål upp, en ny klimatlag klubbades och ett klimatpolitiskt råd instiftades. Ramverket går att jämföra med det finanspolitiska ramverket, som också syftar till att skapa långsiktighet och stabilitet inom ett politikområde.[39] Lagen var en storseger och ett infriat vallöfte för Miljöpartiet. När språkröret Isabella Lövin skrev under lagen togs en bild som blev viral över världen. Lövin kommenterade senare lagen med att "den är den viktigaste reformen som vår generations politiker genomför...".[40]

Under Lövins ledning fortsatte Sverige sitt engagemang för havsmiljön och tog tillsammans med Fiji initiativ till en FN-konferens om havsfrågor[41] som genomfördes i New York 5-9 juni 2017.

I samband med regeringsombildningen 5 februari 2021 lämnade Lövin sina uppdrag i regeringen.[42]

Språkrör för Miljöpartiet redigera

Isabella Lövin föreslogs 9 maj 2016 att ta över språkrörsposten från Åsa Romson.[43] Den 13 maj 2016 valdes hon och Gustav Fridolin till partiets två språkrör vid kongressen i Karlstad. Den 4 maj 2019 efterträddes Fridolin av Per Bolund.

I riksdagsvalet 2018 gick Miljöpartiet bakåt till 4,4 procent av rösterna. Lövin toppade partiets valsedel i Stockholms kommuns valkrets och blev invald i riksdagen. Eftersom hon var statsråd kom hon dock aldrig att tjänstgöra som riksdagsledamot.[44]

Den 26 augusti 2020 aviserade Lövin att hon skulle lämna politiken och avgå som språkrör, statsråd och vice statsminister när Miljöpartiet hade hittat en ersättare.[5] På en extra partikongress 31 januari 2021 valdes Märta Stenevi till nytt språkrör, och några dagar senare lämnade Lövin även regeringen.

Ny kandidatur till Europaparlamentet redigera

Isabella Lövin avser återvända till politiken inför Europaparlamentsvalet 2024, där hon kandiderar på tredje plats på Miljöpartiets valsedel.[45]

Övrigt redigera

Lövin var sommarpratare i Sveriges Radio P1 den 10 juli 2008 och berättade då om sin uppväxt, fiske och fiskeripolitik samt om konsumtion.[46]

Den 3 november 2021 utsågs Lövin till ordförande för styrelsen för Stockholm Environment Institute.[47]

Under 2022 utkom Lövins memoarer Oceankänslan.[48]

Bibliografi redigera

Priser och utmärkelser redigera

  • Stora journalistpriset i kategorin Årets berättare (2007)[49]
  • Svenska Miljöjournalistpriset (2007) av Miljöjournalisternas förening.[50]
  • Guldspaden för Tyst hav (2007) av Föreningen Grävande Journalister med motiveringen "... för att genom ett metodiskt och envetet sökande efter sanningen ha placerat en av samtidens viktigaste frågor i offentlighetens ljus."[51]
  • Djurskyddsföreningens Journalistpris till Thyra Bratts minne för att hon "har gjort tydligt att världens fiskbestånd sinar, trots ett till synes outsinligt hav".[52]
  • "Kaprifolpriset" av Naturskyddsföreningen i Bohuslän (2008) för Tyst hav för att "boken har lett till att debatten om fisket äntligen kommit upp till ytan och att alla som är intresserade nu kan förstå tvisten mellan fiskarna och forskarna".[53]
  • "Årets Blåslampa" av Sveriges konsumenter (2008) med motiveringen "För att hon genom sin bok Tyst hav har satt rejäl fart på en livsviktig debatt om hållbart fiske."[52]
  • Östersjöfondens pris (2009) med motiveringen "för sina insatser i den infekterade debatten kring Östersjöländernas fiskeripolitik."[54]
  • "Årets rättvisa politiker" (2012) av den holländska stiftelsen Evert Vermeer Foundation där Europaparlamentariker poängsätts för hur deras arbete i parlamentet under året har bidragit till mer konsekvens i utvecklingspolitiken[55]
  • Lövin utsågs 2013 till en av Sveriges 25 bästa grävande journalister de senaste 25 åren enligt tidningen Scoop (plats 22).[56]
  • Tyst hav utsågs 2013 till ett av Sveriges 25 bästa gräv de senaste 25 åren enligt tidningen Scoop (plats 12).[57]
  • Hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet (2014).[58]
  • Hedersdoktor vid World Maritime University (2018). [59]
  • Sveriges 7:e miljömäktigaste (2014), enligt Aktuell Hållbarhet. "Erkänd i hela EU för sitt hårda arbete med att styra upp unionens fiskepolitik i hållbar riktning. Få enskilda politiker lär har gjort så stor miljönytta som Isabella. Nu spänner hon bågen för en ny mandatperiod och har, förutom fisket, siktet inställt på andra havsfrågor som nedsmutsning och övergödning plus klimatet och cirkulär ekonomi." [60]
  • Georg and Greta Borgström-priset från Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien[61]

Referenser redigera

  1. ^ Malin Roos (17 augusti 2018). ”Isabella Lövin: 'Vi regerar inte för att bli populära'”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/qs/isabella-lovin-vi-regerar-inte-for-att-bli-populara/. Läst 16 mars 2020. 
  2. ^ Sveriges befolkning 1990: Löfvin Harrius, Isabella Signe Maria
  3. ^ [a b c d] Regeringskansliet. ”Regeringsombildning 25 maj 2016”. Pressmeddelande. Läst 25 maj 2016.
  4. ^ [a b] Annie Reuterskiöld, Jan Lindroth, Johan Anderberg och Kristoffer Törnmalm. "Sveriges 100 mäktigaste 2016", fokus.se, 18 november 2016. Åtkomst den 27 augusti 2018.
  5. ^ [a b] Rydberg, Jenny (26 augusti 2020). ”Isabella Lövin (MP) lämnar politiken”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/isabella-lovin-mp-lamnar-politiken. Läst 26 augusti 2020. 
  6. ^ [a b] ”The Politician Who Showed Trump What It Looks Like to Bring Women to the Table” (på engelska). Cosmopolitan. 21 februari 2017. http://www.cosmopolitan.com/politics/a8959569/isabella-lovin-swedish-deputy-prime-minister-interview/. Läst 18 maj 2017. 
  7. ^ Utdrag ur Ladok, Stockholms universitet, juli 2018.
  8. ^ [a b] "Isabella Lövin Arkiverad 5 september 2012 hämtat från the Wayback Machine.", Isabella Lövins webbplats], läst den 10 januari 2013.
  9. ^ [a b c] Margareta Svensson. "Porträtt på vice statsminister Isabella Lövin ", Godmorgon, världen!, Sveriges radio, 26 maj 2016. Åtkomst den 29 maj 2016.
  10. ^ ”Fiske på fattigas bekostnad”. Sveriges Natur. https://www.sverigesnatur.org/arkiv/fiske-pa-fattigas-bekostnad/. Läst 22 januari 2023. 
  11. ^ Enligt Lövins tal på Miljöpartiets kongress 2016-05-13
  12. ^ Ekoredaktionens inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg i Ekot kl 00.00 den 30 april 2016.
  13. ^ "Miljöpartiet vänder blad", Ekoredaktionens inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg i Godmorgon världen!, 15 maj 2016. Åtkomst den 15 maj 2016.
  14. ^ [a b] ”'EU behöver perspektiv på sin egen förträfflighet'”. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190817204524/https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/m6Mv5E/eu-behover-perspektiv-pa-sin-egen-fortrafflighet. Läst 27 oktober 2023.  Aftonbladet, 8 juni 2009.
  15. ^ "Centerpartiet toppar i Miljöranking", Svenska Dagbladet, 26 januari 2011. Läst den 10 januari 2013.
  16. ^ "Här är alla Sveriges 100 miljömäktigaste Arkiverad 23 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.", MiljöAktuellt, 19 januari 2012, läst den 10 januari 2013.
  17. ^ Berglund, Stina (22 april 2014). ”Lövin: "Ingen kan bortse från mig i fiskefrågor"”. ETC. http://www.etc.se/val-2014/lovin-ingen-kan-bortse-fran-mig-i-fiskefragor. Läst 13 maj 2016. 
  18. ^ Henricson, Emelie & Levin, David (26 maj 2014). ”Därför gjorde MP succé i EU-valet”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/val2014/darfor-gjorde-mp-succe-i-eu-valet/. Läst 4 april 2024. 
  19. ^ Legislative obervatory: External dimension of the Common Fisheries Policy Arkiverad 2 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine., läst 11 oktober 2012
  20. ^ Legislative obervatory: Common Fisheries Policy Arkiverad 19 april 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst 11 oktober 2012
  21. ^ Greens/EFA Coordinators Arkiverad 9 juli 2013 hämtat från the Wayback Machine., läst 11 oktober 2012
  22. ^ Europaparlamentet: Isabella Lövins yttranden, läst 11 oktober 2012
  23. ^ ”Ny fiskeripolitik i EU”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/svtforum/ny-fiskeripolitik-i-eu. Läst 13 maj 2016. 
  24. ^ ”Massivt stöd i EU-parlamentet för en ny fiskepolitik - Tillståndet i Miljön (TiM)”. www.tim.ivl.se. Arkiverad från originalet den 3 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160603071652/http://www.tim.ivl.se/error/nyheter/massivtstodieuparlamentetforennyfiskepolitik.5.7b47b48513b0e45ae78420d.html. Läst 13 maj 2016. 
  25. ^ ”EU-beslut om ny fiskepolitik - Aktuell Hållbarhet”. Aktuell Hållbarhet. 11 december 2013. Arkiverad från originalet den 3 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160603181343/http://www.aktuellhallbarhet.se/eu-beslut-om-ny-fiskepolitik/. Läst 13 maj 2016. 
  26. ^ Europaparlamentet: Isabella Lövins betänkanden, läst 11 oktober 2012
  27. ^ Jag röstade för konstnärers rätt till levebröd, mp.se (arkiverad kopia). 22 september 2010. Läst den 6 februari 2014.
  28. ^ Marielle Gallo. Report on enforcement of intellectual property rights in the internal market (2009/2178(INI) Arkiverad 12 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine., laquadrature.net. Läst den 6 februari 2014.
  29. ^ Benjamin Juhlin, Mikael Jämtsved. "Till försvar för en modern internetpolitik[död länk]", gronungdom.se. Läst den 26 oktober 2012.
  30. ^ Rick Falkvinge. "Miljöpartiet sviker fildelningslöfte Arkiverad 29 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine.", Piratpartiets webbplats, 22 september 2010. Läst den 29 januari 2012.
  31. ^ Torbjörn Wester. "Miljöpartiets parlamentariker sviker sina gräsrötter", Svenska Dagbladet, 13 oktober 2011. Läst den 22 oktober 2011.
  32. ^ Anna Troberg. "Fridolin och Romson: Tillgodoser Lövin MP:s väljares intressen på bästa sätt? Arkiverad 25 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.", annatroberg.com, 20 oktober 2011. Läst den 22 oktober 2011.
  33. ^ Isabella Lövin. "Äntligen granskas Piratpartiet Arkiverad 11 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.", isabellalovin.com, 6 juni 2009. Läst den 13 november 2015.
  34. ^ Isabella Lövin. "Hänsyn måste också tas till kulturskaparna", Svenska Dagbladet, 19 oktober 2011. Läst den 22 oktober 2011.
  35. ^ Anders Selnes. "Grönt bråk om fildelning och upphovsrätt", europaportalen.se, 14 oktober 2011. Läst den 9 januari 2013.
  36. ^ Anders Wallner. "Ett öppet parti med integritet Arkiverad 12 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine.", Anders Wallners blogg, 2 november 2011. Läst den 17 juli 2013.
  37. ^ "Ekonyheter" kl 05.00, Ekoredaktionen, Sveriges Radio, 27 oktober 2016. Åtkomst den 27 oktober 2016.
  38. ^ Johan Bergendorff. "Minskat bistånd till hiv och tbc", Sveriges Radio, 13 februari 2016. Åtkomst den 13 februari 2016.
  39. ^ Regeringen och Regeringskansliet (12 juni 2017). ”Det klimatpolitiska ramverket”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket/. Läst 22 september 2023. 
  40. ^ ””Klimatlagen är den viktigaste reformen som vår generations politiker genomför””. OmVärlden. 16 juni 2017. https://www.omvarlden.se/nyheter/klimatlagen-ar-den-viktigaste-reformen-som-var-generations-politiker-genomfor/. Läst 22 september 2023. 
  41. ^ "FN:s havskonferens 2017", havochvatten.se.
  42. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (5 februari 2021). ”Regeringsombildning den 5 februari 2021”. Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 5 februari 2020. https://web.archive.org/web/20210205090604/https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/02/regeringsombildning-den-5-februari-2021/. Läst 5 februari 2021. 
  43. ^ ”Romson petas – Lövin kan ta över - Nyheter (Ekot)”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6428016. Läst 9 maj 2016. 
  44. ^ ”Isabella Lövin (MP)”. Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/ledamot/Isabella-Lovin_1a383cdc-f329-49f1-a2eb-e327ab542e2f/. Läst 5 april 2024. 
  45. ^ Björkman, Fredrik (27 oktober 2023). ”Isabella Lövin gör comeback: ”Ett privilegium””. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/veJXo4/isabella-lovin-gor-comeback. Läst 4 april 2024. 
  46. ^ "Isabella Lövin", Sommar, 10 juli 2008. Åtkomst den 11 juni 2017.
  47. ^ ”Pressmeddelande: Ny ordförande till styrelsen för Stockholm Environment Institute”. https://news.cision.com/se/miljodepartementet/r/ny-ordforande-till-styrelsen-for-stockholm-environment-institute,c3445557. 
  48. ^ Natur & Kultur (15 februari 2022). ”Isabella Lövins nya bok Oceankänslan utkommer i april”. Pressmeddelande. Läst 4 april 2024.
  49. ^ Stora Journalistpriset.se: Pristagare i alfabetisk ordning Arkiverad 18 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 22 september 2010
  50. ^ Miljöjournalisterna.se: Isabella Lövin – Årets Miljöjournalist 2007 Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 22 september 2010
  51. ^ "Vinnarna av Guldspaden 20071 Arkiverad 19 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.", Föreningen Grävande Journalister. Läst den 10 januari 2013.
  52. ^ [a b] "Tyst hav Arkiverad 25 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.", Ordfront förlag. Läst den 10 januari 2013.
  53. ^ "Isabella Lövin får Kaprifolpris", P4 Väst, 22 juni 2008. Läst den 10 januari 2013.
  54. ^ "Östersjöfondens pristagare 1990–2012 Arkiverad 4 april 2013 hämtat från the Wayback Machine.", Östersjofondens webbplats. Läst den 10 januari 2013.
  55. ^ "Svensk EU-parlamentariker utsedd till 'årets rättvisa politiker' Arkiverad 24 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.", MiljöAktuellt, 21 juni 2012. Läst den 10 januari 2013.
  56. ^ Axel Andén. "De är Sveriges bästa grävare", Medievärlden, 24 september 2013. Åtkomst den 5 maj 2016.
  57. ^ Axel Andén. "Sveriges 25 bästa gräv", Medievärlden, 24 september 2013. Åtkomst den 5 maj 2016.
  58. ^ "Isabella Lövin hedersdoktor vid SLU Arkiverad 25 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.", Sveriges lantbruksuniversitet, 18 juni 2014. Åtkomst 25 september 2015.
  59. ^ ”Isabella Lövin blir hedersdoktor i Malmö”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2018-10-31/isabella-lovin-blir-hedersdoktor-i-malmo. Läst 27 juli 2019. 
  60. ^ ”Sveriges 100 miljömäktigaste - hela listan - Aktuell Hållbarhet”. Aktuell Hållbarhet. 26 mars 2014. Arkiverad från originalet den 3 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160603173239/http://www.aktuellhallbarhet.se/sveriges-100-miljomaktigaste-hela-listan-2/. Läst 13 maj 2016. 
  61. ^ "The International Dialogue's Leadership Arkiverad 17 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.", pbsbdialogue.org. Åtkomst den 17 maj 2016.

Externa länkar redigera

Företrädare:
Hillevi Engström
Sveriges biståndsminister
2014–2019
Efterträdare:
Peter Eriksson
Företrädare:
Gustav Fridolin
Åsa Romson
Miljöpartiets språkrör
2016–2021
Tillsammans med:
Gustav Fridolin (2016–2019)
Per Bolund (2019–2021)
Efterträdare:
Märta Stenevi
Företrädare:
Åsa Romson
Sveriges vice statsminister
2016–2021
Efterträdare:
Per Bolund
Företrädare:
Karolina Skog
Sveriges miljöminister
2019–2021
Efterträdare:
Per Bolund
Företrädare:
Peter Eriksson
Sveriges biståndsminister (tf.)
2020–2021
Efterträdare:
Per Olsson Fridh