Adolf Fredriks församling

församling i Stockholm

Adolf Fredriks församling är en församling som utgör ett eget pastorat i Domkyrkokontraktet i Stockholms stift i Svenska kyrkan.[3] Församlingen ligger i Stockholms kommun i Stockholms län.[4]

Adolf Fredriks församling
Sankt Olofs församling (-1775)
Församling
Adolf Fredriks kyrka från Kammakargatan Stockholm 20060509.jpg
LandSverige
KommunStockholms kommun[1]
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftStockholms stift
Bildad1675
 avKungsbacksförsamlingen
 av del avKlara församling
UtbrutetSabbatsbergs fattighus församling (1752)
S:t Matteus församling (1906)
Gustav Vasa församling (1906)
InförlivatBarnhusförsamlingen (1786)
Sabbatsbergs fattighus församling (1888)
Borgerskapets änkhus församling (1889)
Straff- och arbetsfängelset å Norrmalm församling (1889)
Medlemmar4 383 (50 %) ()[2]
Folkmängd8 766 ()[2]
Upphov tillStockholms Adolf Fredriks distrikt
Karta
Adolf Fredriks församling Sankt Olofs församling (-1775)s läge i Stockholms län.
Red pog.svg
Adolf Fredriks församling
Sankt Olofs församling (-1775)s läge
i Stockholms län.
Koordinat59°20′17″N 18°03′36″E / 59.337944444444°N 18.060111111111°Ö / 59.337944444444; 18.060111111111
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod018007 () och 018005 (–)
Pastoratskod130106
KyrkoarkivSE/SSA/0001
Redigera Wikidata

Församlingen ligger i Stockholms innerstadNorrmalm och i Vasastan, och begränsas av Kungstensgatan, Dalagatan, Tegnérgatan, Klara sjö, Olof Palmes gata, Tunnelgatan och Döbelnsgatan.

Administrativ historikRedigera

Församlingen bildades 1675 under namnet Sankt Olofs församling genom en utbrytning ur Klara församling och införlivning av Kungsbacksförsamlingen. Namnet ändrades 1 maj 1775 till det nuvarande. 1 augusti 1752 utbröts Sabbatsbergs fattighus församling som återuppgick 1 juli 1888. 3 mars 1786 införlivades Barnhusförsamlingen. 1889 införlivades Borgerskapets änkhus församling samt Straff- och arbetsfängelset å Norrmalm församling. 1 maj 1906 utbröts Gustav Vasa och S:t Matteus församlingar.

Församlingen ingick till 1 maj 1775 i Klara pastorat för att därefter utgöra ett eget pastorat.[5]

ArealRedigera

Adolf Fredriks församling omfattade den 1 januari 1976 en areal av 0,5 kvadratkilometer, varav 0,5 kvadratkilometer land.[6]

KyrkobyggnaderRedigera

FörsamlingshemRedigera

Adolf Fredriks församlingshem ligger på Kammakargatan 30. Byggnaden uppfördes 1908-1910 enligt ritningar av Hagström & Ekman.

 
Adolf Fredriks församlingshem.

OrganisterRedigera

Lista över organister.

Verksam Namn Levnadstid Övrigt
1692-1703 Nils Larsson Breman -1703 Organist
1705 Nils Lind
1740 Isaac Biörck Organist
1755 Carl Dijkman -1771 Organist
1760 Johan Gottfried Jäger 1741-1822 Organist och musikant.
1783-1815 Daniel Baijard Organist
1815-1818 Peter Askergren 1767-1818 Organist
1818-1854 Carl Gustaf Carlsson 1774-1854 Organist
1898-1901 A. A. Holtz Organist
1914-1949 Gustaf Nordqvist 1886-1949 Organist

KörerRedigera

Adolf Fredriks vokalensemble är en av församlingens körer, liksom Adolf Fredriks ungdomskör.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Nationell Arkiv Databas: SE/018005000, läst: 18 juni 2018, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2018 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online, (Källa från Wikidata)
  3. ^ ”Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/0e74e16a6fe541599d409efc5059dcab/skp2018_20171212.pdf. Läst 23 december 2018. 
  4. ^ ”Län, kommuner och församlingar i nummerordning samt koder för församlingarnas pastoratstillhörighet 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/13ec5841d80045498d960d456e87ea78/lkf2018_171212.pdf. Läst 23 december 2018. 
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 14. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkarRedigera