Bengt Lindqvist
Bengt Olof Lennart Lindqvist, född 3 juni 1936 i Helsingborg,[1] död 3 december 2016 i Nynäshamn,[2] var en svensk politiker (socialdemokrat). Han var statsråd i socialdepartementet (som familje- och handikappminister) 1985–1991, riksdagsledamot 1982–1985, 1988–1991 (ledig), 1992 och 1993–1995[3] och ordförande i Synskadades Riksförbund 1975–1985 samt Handikappförbundens centralkommitté (nuvarande Funktionsrätt Sverige) 1977–1985.
| Bengt Lindqvist | |
Sveriges familje- och handikappminister
| |
| Tid i befattningen 21 oktober 1985–4 oktober 1991 | |
| Företrädare | Gertrud Sigurdsen (hälsovårdsminister) |
|---|---|
| Efterträdare | Bo Könberg (sjukvårds- och socialförsäkringsminister) |
Ordförande för Synskadades Riksförbund
| |
| Tid i befattningen 1975–1985 | |
Ordförande för Handikappförbundens centralkommitté
| |
| Tid i befattningen 1977–1985 | |
| Företrädare | Hans Gedin |
| Efterträdare | Barbro Carlsson |
| Mandatperiod 1982–1985 (ersättare) 1988–1991 (ledig) 1992 1993–1995 | |
| Valkrets | Stockholms kommun |
| Född | Bengt Olof Lennart Lindqvist 3 juni 1936 Helsingborg, Malmöhus län |
| Död | 3 december 2016 (80 år) Nynäshamn, Stockholms län |
| Gravplats | Strandkyrkogården, Stockholms kommun |
| Nationalitet | svensk |
| Politiskt parti | Socialdemokraterna |
| Alma mater | Lunds universitet (fil.mag.) |
| Yrke | Språklärare |
Lindqvist, som själv var blind, medverkade 1970 i sexualupplysningsfilmen Mera ur Kärlekens språk för att hävda de handikappades rätt till ett värdigt sexualliv och en adekvat sexualupplysning.
1999 publicerades Bengt Lindqvists statliga utredning Lindqvists nia: nio vägar att utveckla bemötandet (SOU 1999:21), även kallad "Bemötandeutredningen",[4] som handlar om bemötande av personer med funktionshinder. Utredningen innehåller dels förslag som avser att förbättra det kollektiva bemötandet och dels det individuella bemötandet. "Tillsammans syftar de till att förändra attityder och bemötande, förbättra den enskildes ställning gentemot myndigheter och andra offentliga organ samt göra människor mer rustade att delta i samhällslivet på sina egna villkor."[5]
Bengt Lindqvist är gravsatt i minneslunden på Strandkyrkogården i Stockholms kommun.[6]
Bibliografi i urval redigera
- Individualintegrering av gravt synskadade elever i grundskolan: synpunkter efter en lärarenkät. Projektet PUSS, 99-1022085-7 ; Rapport / Lärarhögskolan i Uppsala, Pedagogiska institutionen, 99-0230765-5 ; 4. Uppsala: LHU. 1970. Libris 1797116 (tillsammans med Nils Trowald)
- Vi har lärt oss att kampen lönar sig. Stockholm: Handikappförbundens centralkommitté. 1987. Libris 2452060
- Trovärdighetens pris: utredning om samarbetet mellan läkemedelsföretag och brukarorganisationer. Stockholm: Läkemedelsinsdustriföreningen (LIF). 2006. Libris 10167357
- Blindstyre. Stockholm: Hjalmarson & Högberg. 2012. Libris 12477740. ISBN 978-91-7224-148-0
Referenser redigera
- Lindqvist, Bengt. "Livsberättelse: Bengt Lindqvist". Livsbild. Handikapphistoriska föreningen. Läst 29 november 2023.
Noter redigera
- ^ ”Förre statsrådet Bengt Lindqvist död”. Sydsvenskan. 4 december 2016. https://www.sydsvenskan.se/2016-12-04/bengt-lindqvist-dod. Läst 20 januari 2020.
- ^ ”Bengt Lindqvist död”. Aftonbladet. 4 december 2016. https://www.aftonbladet.se/a/J13Pn6. Läst 20 januari 2020.
- ^ Bengt Lindqvist på Riksdagens webbplats
- ^ Bemötandeutredningen i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 29 november 2023.
- ^ "Lindqvists nia - nio vägar att utveckla bemötandet (SOU 1999:21). Regeringen.se. Läst 29 november 2023.
- ^ Lindqvist, Bengt-Olof Lennart på SvenskaGravar.se. Läst 3 december 2023.
Externa länkar redigera
- Bengt Lindqvist i Libris
- Bengt Lindqvist på Sveriges riksdags webbplats
| Företrädare: Gertrud Sigurdsen |
Sveriges bitr. socialminister Familje- och handikappminister 1985–1991 |
Efterträdare: Bo Könberg |