Thomas Hammarberg
Thomas Viktor Asmund Hammarberg, född 2 januari 1942 i Örnsköldsvik,[6] är en svensk riksdagsledamot (socialdemokrat)[7], diplomat, lärare och journalist. Han var mellan 1 april 2006 och 31 mars 2012 Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter.
| Thomas Hammarberg | |
 Thomas Hammarberg, 29 februari 2012. | |
| Född | 2 januari 1942[1] (81 år) Örnsköldsvik, Sverige |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Författare, diplomat, politiker |
| Befattning | |
| Amnesty Internationals generalsekreterare (1980–1986) Ledamot av Sveriges riksdag 2018–2022 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (2018–2019)[2] Ledamot av Europarådets parlamentariska församling (2019–)[3] Ledamot av Sveriges riksdag 2018–2022 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (2019–2022)[4] | |
| Arbetsgivare | Amnesty International |
| Politiskt parti | |
| Socialdemokraterna | |
| Utmärkelser | |
| Stieg Larsson-priset (2014)[5] Europeiska medborgarrättspriset för sinti och romer Hedersdoktor vid Göteborgs universitet Officerskors av Republiken Polens förtjänstorden | |
| Redigera Wikidata | |
BiografiRedigera
Thomas Hammarberg engagerade sig tidigt i politiken och var åren 1966–1969 ordförande i Folkpartiets ungdomsförbund. Han lämnade Folkpartiet för Socialdemokraterna eftersom han menade att de inte tog tillräckligt avstånd från USA i samband med Vietnamkriget.[8] Efter examen från Handelshögskolan i Stockholm arbetade han åren 1973–1976 som utrikeskommentator för Expressen och 1976–1978 för Dagens Eko.[9]
Från 1970 till 1974 var Hammarberg ordförande för Amnesty Internationals svenska sektion, och mottog å Amnesty Internationals vägnar Nobels Fredspris 1977. Efter flera internationella uppdrag blev han internationell generalsekreterare för Amnesty International åren 1980–1986.
Åren 1986–1992 var Hammarberg generalsekreterare för Rädda Barnen i Sverige. Han var svensk ambassadör för mänskliga rättigheter[förtydliga] 1994–2002 och fungerade 1996–2000 som FN:s generalsekreterare Kofi Annans speciella representant (SRSG) för mänskliga rättigheter i Kambodja samt FN-rådgivare för mänskliga rättigheter i Europa, Centralasien och Kaukasus 2001–2003. Hammarberg var generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center 2002–2005). Mellan 1 april 2006 och 31 mars 2012 var han Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter.
2013 var initiativtagare, tillsammans med Mats Åberg, tidigare Sveriges ambassadör i Rumänien, och artisten och människorättsaktivisten Hans Caldaras till: Nätverket för utsatta EU-medborgare.
Hammarberg var ordförande i regeringens utredningskommitté Kommissionen mot antiziganism 2014–2016.[10]:3–4
Hammarberg har också varit engagerad[källa behövs] i den multilaterala fredsprocessen i Mellanöstern, bland annat genom The Refugee Working Group. Han har varit aktiv för tillkomsten av FN:s Barnkonvention och under sex år satt han i den expertkommitté inom FN som övervakar att de stater som har ratificerat konventionen också lever upp till den.[källa behövs]
Hammarberg har skrivit ett stort antal böcker och artiklar om mänskliga rättigheter, speciellt om frågor som rör barn, flyktingar, minoriteter, xenofobi och romer, dödsstraff och tortyr samt om mänskliga rättigheter.[9]
Thomas Hammarberg nominerades till priset Årets kurdvän hedersutmärkelse 2008[11] och utsågs 2013 till hedersdoktor vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.[12]
Den 19 mars 2023 var Thomas Hammarberg gäst i Söndagsintervjun på P1 med Martin Wicklin. [13]
Böcker och skrifterRedigera
- 1970 – Det hatade Israel (PAN/Norstedts)
- 1978 – New information order – balance and freedom (Unesco)
- 1981 – Massmedia och vår bild av världen (Norstedts)
- 1990 – The rights of the child: the international convention: what it says and how it can change the status of children worldwide (Rädda Barnen)
- 1994 – Barnet och den politiska viljan: vad bör göras för barnets rättigheter? (Rädda Barnen)
- 1996 – Making reality of the rights of the child: the UN convention: what it says and how it can change the status of children worldwide (Rädda Barnen)
- 1998 – A School for Children with Rights (Unicef)
- 1999 – Mänskliga rättigheter: konventionen om barnets rättigheter (Utrikesdepartementet)
- 2000 – De palestinska flyktingarna: efter fem decenniers svek – äntligen dags? (Utrikesdepartementet)
- 2005 – Social rättvisa – Tjugo frågor om mänskliga rättigheter (Olof Palmes Internationella Center)
- 2009 – Human Rights in Europe: time to honour our pledges (Europarådet)
- 2011 – "Discriminations on Grounds of Sexual Orientation and Gender Identity in Europe" (Europarådet)
ReferenserRedigera
NoterRedigera
- ^ Munzinger Personen, omnämnd som: Thomas Hammarberg, Munzinger person-ID: 00000015817, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Riksdagens person-id: 0227802801605, läst: 28 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.assembly.coe.int.[källa från Wikidata]
- ^ Riksdagens person-id: 0227802801605, läst: 2 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.stieglarssonfoundation.se, läst: 22 mars 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges befolkning 2000, Version 1.03, Sveriges Släktforskarförbund: Hammarberg, Thomas Viktor Asmund
- ^ Riksdagen
- ^ Olle Wästberg (1 oktober 2020). ”Det är riskabelt att regera | Tidningen Nu”. Nu - det liberala nyhetsmagasinet. Liberal information. https://www.tidningen.nu/det-ar-riskabelt-att-regera/. Läst 23 oktober 2022.
- ^ [a b] Lars-Erik Edlund, red (1994). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. [Gästr-Lantz]. "Band 2". Tore Frängsmyr. Umeå: Norrlands universitetsförlag. sid. 35. Libris 1610872. ISBN 91-972484-0-1
- ^ Kommissionen mot antiziganism (2016) (PDF). Kraftsamling mot antiziganism : slutbetänkande av Kommissionen mot antiziganism. Statens offentliga utredningar. SOU 2016:44 Libris 19486780. ISBN 978-91-38-24463-0. http://www.regeringen.se/49e105/contentassets/b76e2b51299b42eba2c360c58f0754f7/kraftsamling-mot-antiziganism-sou-201644. Läst 7 augusti 2017
- ^ ”Dags för Kurdgalan 2009”. beyan.net. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110812095825/http://beyan.net/nyheter-artikel.aspx?id=634. Läst 3 februari 2010. Dags för Kurdgalan 2009
- ^ ”Hammarberg ny hedersdoktor i Göteborg”. Göteborgs-Posten. 29 augusti 2013. Arkiverad från originalet den 1 november 2013. https://web.archive.org/web/20131101202607/http://www.gp.se/ekonomi/1.1968280-hammarberg-ny-hedersdoktor-i-goteborg. Läst 20 oktober 2013.
- ^ ”Söndagsintervjun 19 mars 2023 .”. https://sverigesradio.se/avsnitt/thomas-hammarberg-en-arg-manniskorattskampe-pa-barnets-sida.
KällförteckningRedigera
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Thomas Hammarberg.- Thomas Hammarberg på Sveriges riksdags webbplats
| Företrädare: Gustaf Lindencrona |
Ordförande i Folkpartiets ungdomsförbund 1966–1969 |
Efterträdare: Per Gahrton |
| Företrädare: Hans Göran Franck |
Ordförande i svenska sektionen av Amnesty International 1970–1974 |
Efterträdare: Bo Lindblom |
| Företrädare: Martin Ennals |
Generalsekreterare i Amnesty International 1980–1986 |
Efterträdare: Ian Martin |
| Företrädare: Álvaro Gil-Robles |
Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter 2006–2012 |
Efterträdare: Nils Muižnieks |