Thomas Hammarberg
Thomas Viktor Asmund Hammarberg, född 2 januari 1942 i Örnsköldsvik,[6] är en svensk ekonom, diplomat, journalist och politiker. Han var mellan 1 april 2006 och 31 mars 2012 Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter. 2018–2022 var han riksdagsledamot för Socialdemokraterna.[7]
| Thomas Hammarberg | |
 Thomas Hammarberg, 29 februari 2012. | |
| Född | 2 januari 1942[1] (83 år) Örnsköldsvik, Sverige |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Författare, diplomat, politiker |
| Befattning | |
| Amnesty Internationals generalsekreterare (1980–1986) Ledamot av Sveriges riksdag 2018–2022 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (2018–2019)[2] Ledamot av Europarådets parlamentariska församling (2019–)[3] Ledamot av Sveriges riksdag 2018–2022 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (2019–2022)[4] | |
| Arbetsgivare | Amnesty International |
| Politiskt parti | |
| Socialdemokraterna | |
| Utmärkelser | |
| Stieg Larsson-priset (2014)[5] Officerskors av Republiken Polens förtjänstorden Europeiska medborgarrättspriset för sinti och romer Hedersdoktor vid Göteborgs universitet Mchitar Gosj-medaljen | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigeraThomas Hammarberg engagerade sig tidigt i politiken och var åren 1966–1969 ordförande i Folkpartiets ungdomsförbund. Han lämnade sedan Folkpartiet för Socialdemokraterna eftersom han menade att Folkpartiet inte tog tillräckligt avstånd från USA i samband med Vietnamkriget.[8] Efter civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm 1968[9] arbetade han åren 1973–1976 som utrikeskommentator för Expressen och 1976–1978 för Dagens Eko.[10]
Från 1970 till 1974 var Hammarberg ordförande för Amnesty Internationals svenska sektion, och mottog å Amnesty Internationals vägnar Nobels Fredspris 1977. Efter flera internationella uppdrag blev han internationell generalsekreterare för Amnesty International åren 1980–1986.
Åren 1986–1992 var Hammarberg generalsekreterare för Rädda Barnen i Sverige. Han var svensk ambassadör med placering på Utrikesdepartementet 1994–2002, och arbetade i den rollen med mänskliga rättigheter och humanitära frågor.[9][11] Parallellt fungerade han 1996–1999 som FN:s generalsekreterare Kofi Annans speciella representant (SRSG) för mänskliga rättigheter i Kambodja[12] samt som FN-rådgivare för mänskliga rättigheter i Europa, Centralasien och Kaukasus 2001–2003.
Hammarberg var 2002–2005 generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center. Mellan 1 april 2006 och 31 mars 2012 var han Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter.
2013 var han initiativtagare, tillsammans med Sveriges tidigare ambassadör i Rumänien Mats Åberg och artisten och människorättsaktivisten Hans Caldaras, till Nätverket för utsatta EU-medborgare. Han var 2014–2016 ordförande i regeringens utredningskommitté Kommissionen mot antiziganism.[13]:3–4
2018–2022 var Hammarberg riksdagsledamot för Socialdemokraterna, invald i Stockholms kommuns valkrets. I riksdagen var han suppleant i konstitutionsutskottet och socialutskottet.[9] I början av 2022 lämnade han riksdagen, vilket han motiverade med att "i riksdagen måste man vara beredd att kompromissa. Jag respekterar det och inser att så måste det vara. Men jag insåg att jag inte hade tillräckligt mycket att erbjuda i sådana sammanhang."[14]
Hammarberg har också varit engagerad[källa behövs] i den multilaterala fredsprocessen i Mellanöstern, bland annat genom The Refugee Working Group. Han har varit aktiv för tillkomsten av FN:s Barnkonvention och under sex år satt han i den expertkommitté inom FN som övervakar att de stater som har ratificerat konventionen också lever upp till den.[källa behövs]
Hammarberg har skrivit ett stort antal böcker och artiklar om mänskliga rättigheter, speciellt om frågor som rör barn, flyktingar, minoriteter, xenofobi och romer, dödsstraff och tortyr samt om mänskliga rättigheter.[10]
Hammarberg nominerades till priset Årets kurdvän hedersutmärkelse 2008[15] och utsågs 2013 till hedersdoktor vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.[16]
1996 var Hammarberg sommarpratare i Sveriges Radio. Den 19 mars 2023 var han gäst i Söndagsintervjun i P1.[17]
Priser och utmärkelser
redigera- 2008 - RFSL-Stockholms pris Regnbågspriset.
Böcker och skrifter
redigera- 1970 – Det hatade Israel (PAN/Norstedts)
- 1978 – New information order – balance and freedom (Unesco)
- 1981 – Massmedia och vår bild av världen (Norstedts)
- 1990 – The rights of the child: the international convention: what it says and how it can change the status of children worldwide (Rädda Barnen)
- 1994 – Barnet och den politiska viljan: vad bör göras för barnets rättigheter? (Rädda Barnen)
- 1996 – Making reality of the rights of the child: the UN convention: what it says and how it can change the status of children worldwide (Rädda Barnen)
- 1998 – A School for Children with Rights (Unicef)
- 1999 – Mänskliga rättigheter: konventionen om barnets rättigheter (Utrikesdepartementet)
- 2000 – De palestinska flyktingarna: efter fem decenniers svek – äntligen dags? (Utrikesdepartementet)
- 2005 – Social rättvisa – Tjugo frågor om mänskliga rättigheter (Olof Palmes Internationella Center)
- 2009 – Human Rights in Europe: time to honour our pledges (Europarådet)
- 2011 – "Discriminations on Grounds of Sexual Orientation and Gender Identity in Europe" (Europarådet)
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000015817, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Riksdagens person-id: 0227802801605, läst: 28 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ pace.coe.int, PACE medlems-ID: 8007.[källa från Wikidata]
- ^ Riksdagens person-id: 0227802801605, läst: 2 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.stieglarssonfoundation.se , läst: 22 mars 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges befolkning 2000, Version 1.03, Sveriges Släktforskarförbund: Hammarberg, Thomas Viktor Asmund
- ^ Riksdagen
- ^ Olle Wästberg (1 oktober 2020). ”Det är riskabelt att regera | Tidningen Nu”. Nu - det liberala nyhetsmagasinet. Liberal information. https://www.tidningen.nu/det-ar-riskabelt-att-regera/. Läst 23 oktober 2022.
- ^ [a b c] ”Thomas Hammarberg (S)”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/ledamot/thomas-hammarberg_0363ee54-6077-4caf-b7d6-09dcb7051213/. Läst 17 mars 2025.
- ^ [a b] Lars-Erik Edlund, red (1994). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. [Gästr-Lantz]. "Band 2". Tore Frängsmyr. Umeå: Norrlands universitetsförlag. sid. 35. Libris 1610872. ISBN 91-972484-0-1
- ^ ”Ambassadör i uppbrottstankar”. Svenska Dagbladet. 29 december 2001. Läst 17 mars 2025 (via Mediearkivet).
- ^ ”Thomas Hammarberg slutar som FN-ambassadör”. Tidningarnas Telegrambyrå. 31 december 1999. Läst 17 mars 2025 (via Mediearkivet).
- ^ Kommissionen mot antiziganism (2016) (PDF). Kraftsamling mot antiziganism : slutbetänkande av Kommissionen mot antiziganism. Statens offentliga utredningar. SOU 2016:44 Libris 19486780. ISBN 978-91-38-24463-0. http://www.regeringen.se/49e105/contentassets/b76e2b51299b42eba2c360c58f0754f7/kraftsamling-mot-antiziganism-sou-201644. Läst 7 augusti 2017
- ^ Arleij, Jan (14 februari 2022). ”Lämnar riksdagen i förtid”. Senioren. https://www.senioren.se/nyheter/lamnar-riksdagen-i-fortid/. Läst 17 mars 2025.
- ^ ”Dags för Kurdgalan 2009”. beyan.net. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110812095825/http://beyan.net/nyheter-artikel.aspx?id=634. Läst 3 februari 2010. Dags för Kurdgalan 2009
- ^ ”Hammarberg ny hedersdoktor i Göteborg”. Göteborgs-Posten. 29 augusti 2013. Arkiverad från originalet den 1 november 2013. https://web.archive.org/web/20131101202607/http://www.gp.se/ekonomi/1.1968280-hammarberg-ny-hedersdoktor-i-goteborg. Läst 20 oktober 2013.
- ^ ”Söndagsintervjun 19 mars 2023.”. https://sverigesradio.se/avsnitt/thomas-hammarberg-en-arg-manniskorattskampe-pa-barnets-sida.
Källförteckning
redigeraExterna länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Thomas Hammarberg.- Thomas Hammarberg på Sveriges riksdags webbplats
