Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2015-12

Snabbradera artiklar utan källa

Är det okej om jag systematiskt börjar snabbradera alla nyskapade artiklar som inte innehåller någon källa? Givetvis med en raderingsmotivering som berättar om det problemet. Vi kan inte hålla på och få fler nya artiklar utan källor och "nya" användare måsta få in tänket om källor direkt. Det är även risk för att det finns ett upphovsrättsbrott bakom då texten (när det anges källa) rätt ofta visar sig vara kopierad från rakt av, något man ju inte upptäcker när källa inte anges. /Hangsna (diskussion) 6 november 2015 kl. 18.01 (CET)

Jag skulle personligen aldrig radera en artikel utan att ha gjort åtminstone något litet försök att utröna om ämnet kan vara relevanta och ifall källor går att finna inom ramen för en rimlig arbetsinsats. Ofta behövs det bara en vanlig googling för att göra sig en bild av detta, och det tycker jag gott att man kan kosta på sig. I annat fall riskerar vi att kasta in många barn med badvattnet. /FredrikT (diskussion) 6 november 2015 kl. 18.03 (CET)

Visst kan man göra en googling om något tyder på att ämnet är relevant, men i princip anser jag att det bara är att radera. Med gamla artiklar bör vi gå varsamt fram, men nu har källkravet funnits så länge att man inte behöver låta nåd gå före rätt. Tostarpadius (diskussion) 6 november 2015 kl. 18.10 (CET)

Hellre radera snabbt på grund av att artikeln saknar källa än "relevans" på grund av vilket artiklar redan ny raderas på studs. Källbrist (och potentiellt upphovsrättsbrott) är ju riktiga kvalitetsbrist. Detta gäller givetvis också gamla artiklar där mycket borde raderas. --افيراتير (diskussion) 6 november 2015 kl. 18.18 (CET)

Om den nyskapade artikeln är gjord av någon med användarkonto föreslår jag att hellre flytta artikeln till användarens sandlåda (med samma motivering). Jag har stött på nybörjare som tappat all lust att lära sig Wikipedia när de måste göra om allt, flera med kommentaren "Men, jag var ju inte färdig, jag skulle lägga in källa, nu kan jag ju inte det!" //Vätte (diskussion) 6 november 2015 kl. 18.56 (CET)

Vättes resonemang köper jag, typ som såhär som Yger brukar göra det. /Hangsna (diskussion) 6 november 2015 kl. 19.05 (CET)

Läsarens perspektiv är alltid viktigare än skribentens. Läsaren ska kunna känna trygghet i att inte bli vilseförd av det som förmedlas. Källkravet är nyckeln i detta sköra system. Inga källor -> inga bekräftade påståenden -> risk för att vi sprider (eller uppfattas sprida) felaktigheter. Därför blir artikelns existens mindre viktig än dess grundläggande kvalitet. Detta är trots allt mycket viktigare än ämnesrelevansen, som - även om jag tycker att den också är viktig - ändå bygger på att man kan göra olika bedömningar. Lindansaren (diskussion) 6 november 2015 kl. 19.20 (CET)

(Redigeringskonflikt)Jag håller med Vätte och Yger. Artiklar med bristande källor kan raderas, men vi måste respektera att skribenterna kan ha lagt ner en hel del arbete, men inte tagit till sig alla regler om hur man skriver på Wikipedia. Att då bara radera, kan göra att de ger upp och lämnar. Vi måste ta väl hand om de seriösa nybörjarna. (Med klotter är det naturligtvis en helt annan sak.)--Historiker (diskussion) 6 november 2015 kl. 19.26 (CET)

En svartvit tillämpning enligt detta uppfattar jag som för drastisk. Till exempel tycker jag källösa alster tillför värde om det finns goda källstyrkta artiklar på andra språkversioner, "vår" artikel kan då ses som en "placewholder" till de bättre versionerna. Men en successiv skärpning av kraven ser jag som önskvärd. Jag har själv börjat tillämpa att radera oklara alster som oartiklar, med motiveringen ingen reell substans, inga källor, oklar relevans. Men om det trovärdigheten är styrkt som i Älgafallet där coord kan användas för verifieringen tycker jag det är OK.Yger (diskussion) 6 november 2015 kl. 19.29 (CET)

Jag delar Ygers resonemang. Wikipedias idé är ju att olika användare skall kunna lägga nya lager till en artikel, gradvisa förbättringar, inget behöver vara färdigt från början. Uppmaningen är ju: var djärv - och det förlorar sin mening om allt som inte är färdigt snabbraderas. Förslaget om snabbradering är för drastiskt om det gäller artiklar som har relevans. Däremot skall de märkas med käll-åtgärdsmall. Det är ett viktigt kvalitetskriterium. Wikipedia används av många skolelever och de behöver tydliga märkningar gällande kvalitetsbrister. /Ascilto (diskussion) 6 november 2015 kl. 20.27 (CET)

Det bör genast återställas. Att hitta källor ligger oftast bara en googling bort och ger så mycket mer. Wikipedia används fortfarande, efter alla år, på egen risk. Grejen med dåliga artiklar är att de alltid skall gå att förbättra av vem som helst. J 1982 (diskussion) 6 november 2015 kl. 20.33 (CET)

Dåliga artiklar som det är tydligt vad det handlar om går att förbättra liksom artiklar med källa, men när inget av det gäller?. Att förbättra texten Kalle är en viktig snubbe är minst sagt vanskligt, hur vet jag vilken Kalle som avses, och vad är det som gör honom viktig om det inte står explicit? Yger (diskussion) 6 november 2015 kl. 20.44 (CET)

Jag motsätter mig radering på så stor skala. Jämför dessa två fall: (1) En ny artikel skapas med en enda källa, men denna hör bara till ett sidospår i artikeln, ett sidospår som visserligen passar väl in i artikeln, men som inte är så starkt kopplat till några av huvuduppgifterna. (2) Ett nytt stycke utan källa skapas i en för övrigt väl bestyrkt artikel. Stycket är ett sidospår som visserligen passar väl in i artikeln, men som likväl inte är så starkt kopplat till något av de andra styckena. Är det någon som menar att vi ska radera artiklarna i fall ett, men spara styckena i fall två och sätta dit en mall? Det verkar motsägelsefullt. Som svar till Yger så tycker jag att det var en välbehövlig fråga. Vi får titta på fall till fall, men artikeln som du målar upp håller jag helt med om att vi antagligen kan tillintetgöra. Utopiantos (diskussion) 6 november 2015 kl. 22.11 (CET)

Jag är helt för att radera nya artiklar utan källa. Det skulle troligen höja Wikipedias trovärdighet hos allmänheten rejält, Wikipedia har hos vissa grupper ett rykte av att vara oseriöst där vem som helst kan skriva vad som helst. Det som är viktigt att artikelskaparen inte skräms bort, så en mycket vänlig mall. Jag skulle också vilja att det synliggörs tydligare i rutan ovanför redigeringsfönstret då man skapar en ny artikel (denna ruta) att alla nya artiklar kräver källor. I nuvarande rutan så står det som punkt tre "Använd bra källor för det du skriver – och ange dina källor" i liten stil. Skriv istället i stora bokstäver högst upp "OBS! Alla nya artiklar kräver källor", med en länk till någon sida som förklarar hur. Vår policy säger "Verifierbarhet är en grundläggande policy med krav på att samtliga publicerade uppgifter i alla artiklar på Wikipedia ska kunna verifieras av en trovärdig och tydligt angiven källa.". Om vi tror på vår policy så ska vi följa den. AlphaZeta (diskussion) 6 november 2015 kl. 22.45 (CET)

I stället för att börja malla och raderingshetsa kan etablerade användare börja källbelägga nya artiklar. En ny artikel som är kort men med källa är alltid en bra början, därifrån kan man bygga vidare. J 1982 (diskussion) 6 november 2015 kl. 23.04 (CET)

AlphaZeta, Vätte och Historiker har delvis övertygat mig, men jorchr har en god poäng nedan. Och min fråga i mitt inlägg ovan kvarstår. Se mig som neutral - lutning mot systematiskt massradering och lutning för radering av många, efter övervägning om artikeln är så bra skriven och så okontroversiell att den ändå kan sparas. Utopiantos (diskussion) 7 november 2015 kl. 00.54 (CET)

Finns interwikilänkar eller i varje fall ett existerande objekt på Wikidata bör man givetvis inte radera en artikel. Tostarpadius (diskussion) 6 november 2015 kl. 23.15 (CET)

@Tostarpadius: Det där blir ett rundgångsargument. Objekt finns på Wikidata för att det finns artiklar på WP. Objekt på Wikidata kan också stå för sig själva om de fyller ett praktiskt syfte där, såsom att den/det har någon relation till något annat objekt på Wikidata. Om vi nu ska ha artiklar på WP för att Wikidata har objekt, så finns det ingen bortre gräns alls för vad Wikipedia ska/kan inkludera. -- Innocent bystander 7 november 2015 kl. 09.49 (CET)

@Innocent bystander: Du har givetvis rätt. Jag menade om det på förhand finns ett objekt av ett slag som indikerar relevans för en egen artikel. Tostarpadius (diskussion) 7 november 2015 kl. 09.56 (CET)

Anledningen till att Wikipedia är ett fantastiskt uppslagsverk är enligt min mening att alla kan redigera och att alla kan rätta felaktigheter. För att det ska fortsätta så krävs att nya engagerade användare tillkommer hela tiden. Det finns stor risk att så inte blir fallet om vi skrämmer bort nybörjare direkt när att deras första redigeringar innehåller formella fel som att en källhänvisning saknas. Visa istället nybörjaren hur man lägger till hänvisningen, om det nu skall vara så betydelsefullt. Det är ändå så att hälften av alla artiklar innehåller källhänvisningar som är döda länkar, så jag har lite svårt att förstå varför det läggs så stor vikt på dessa referenser. Om vi har problem med trovärdigheten tror jag inte det blir bättre av att artiklarna till hälften består av externa länkar som pekar kors och trärs över internet. Jag tror mycket mer på att var och en som hittar fel vågar gå in och rätta felet, utan att få en smäll på fingrarna. // jorchr 6 november 2015 kl. 23.44 (CET)

Även om jag själv raderar irrelevanta artiklar ganska friskt är jag bestämt emot att radera artiklar bara för att de saknar källor. Som admin har man enligt min mening skyldighet att kolla om det finns interwiki eller inlänkande sidor samt göra en enkel Google-koll. Vi får inte låta det bästa bli det godas fiende.--ボスニア (diskussion) 7 november 2015 kl. 03.22 (CET)

Jag är som sagt emot massraderingar, men jag vill invända mot Jorchrs beskrivning att källor skulle vara ett formellt krav. Källor är essentiellt för trovärdigheten. Men när det gäller nya artiklar som har relevans måste det räcka med att märka dessa med käll-åtgärdsmall. Det är också en bra idé att kommunicera med den som skrivit artikeln. I de flesta fall borde det visa sig att sagespersonen har någon form av källa. Jag stöder AlphaZetas förslag om ett tydligt meddelande om att redigeringar kräver källor. /Ascilto (diskussion) 7 november 2015 kl. 10.07 (CET)

Det är inte så att de flesta nya artiklar utan källor är värdefulla bidrag till uppslagsverket. Det är tvärtom så att majoriteten har stora brister också i andra avseenden. Visst bör vi visa förståelse för nybörjare, men man kan ändå förvänta sig att den som börjar bidra med artiklar är någorlunda insatt i det mest elementära. Tålamod är bra, men även det måste ha gränser. Min övertygelse är att den som är seriös kommer tillbaka. Tostarpadius (diskussion) 7 november 2015 kl. 10.15 (CET)

Jag har viss sympati för argumentationen som värnar om skribenttillväxten, men tror att man får hantera den frågan på annat sätt än genom att tyst acceptera artiklar som strider mot det mest grundläggande kravet att vi ska kunna påvisa att de uppgifter som förmedlas är så korrekta som det står i mänsklig (eller i alla fall WP-aktörernas) makt att avgöra. Det handlar både om respekten för WP-läsaren och för produkten, uppslagsverket. Alla artiklar ligger ständigt i skarp publicering. De som söker sig hit för information får del av det vi förmedlar i samma ögonblick som hen läser texten. Vi vet inte när det är. Vi vet inte vilken källkritisk vana eller vilka bakgrundskunskaper som läsaren har i just den stund som artikeln läses. Det enda vi vet är att om någon läser en artikel så förmedlar vi föregiven kunskap till denna person. Eftersom det inte finns någon annan auktoritet bakom WP:s kvalitetssäkring, urval och utformning än de grundläggande reglerna (verifierbarhet, NPOV o s v) är det enligt min åsikt alltid viktigare att värna läsarintresset är producentintresset. J 1982:s formulering "Wikipedia används fortfarande, efter alla år, på egen risk" är i mina ögon en ganska allvarlig och respektlös syn på vem som har huvudansvaret för att den information som sprids håller högsta möjliga kvalitet. Den som (möjligen) sprider felaktig information eller den som (möjligen) blir lurad? Jag tycker nog att vi måste värdera denna jättelika och fantastisk artikelsamling på ett annat sätt än att vi uttrycker att den som riskerar att bli utsatt för en lögn (men inte ges möjlighet att värdera det) får skylla sig själv. Lindansaren (diskussion) 7 november 2015 kl. 10.18 (CET)

Man kan se det som att man bör sätta skribenternas intresse främst för utan dem skulle Wikipedia inte finnas. Man kan också se det som att man bör sätta läsarna främst för utan dem vore det meningslöst att skriva här. Jag tror inte på att välja det ena eller det andra. Jag tror inte det är någon panik om det står fel nån gång eller om det finns enstaka skräpartiklar då och då. Men vi ska inte heller låta skräpartiklar vara i all evighet heller och givetvis också försöka rätta fel vi hittar. Så länge vi slipper raderandet för att det de nya skriver om är ointressant (det ligger ju varken i läsarnas eller skribenternas intressen) så tror jag vi kan hitta någon god medelväg. En bra början tror jag är att tydliggöra krav på källor och att ta det lugnare med raderande av nya artiklar så de nya hinner lägga in sina artiklar. Med tanke på hur många artiklar som legat flera år utan källor kan det ju inte vara någon fara om en ny artikel ligger nån timma utan källor. --افيراتير (diskussion) 7 november 2015 kl. 10.31 (CET)

Vi hade en tid 2008-tidigt 2009 när vi försökte hoppa på substubbar (en kort artikel, helst med källa, är alltid en bra början och därifrån skall vi bygga vidare, i värsta fall kan man krympa ner artikeln och källbelägga det lilla som finns kvar för det är bättre än raderingar och infogningar), och radera (eller infoga, vissa artiklar såg mer ut som Susning efter det). Artiklar som enkelt kunde ha räddats om vi istället lagt tid på att källbelägga dem. Efter det sjönk aktiviteten i flera år, och vi lider fortfarande en hel del av sviterna efter det (trots alla botar). Bland annat ledde det till passivitet i förbättringen. Förut när man såg en ny artikel försökte man förbättra och utöka (det enda som är bättre nu är att vi är mer nogranna med källor) och då växte verkligen Wikipedia. Nu lägger man i stället dit massa mallar, ingen verkar intresserad av att förbättra men alla verkar intresserade av att tjata om dålig kvalitet och att artikeln inte platsar. Trots allt detta ligger källor som sagt oftast bara en googling bort. Från början slängde jag dit källor för att det var positivt att förbättra, nu handlar det (tyvärr) oftast att man känner sig hetsad att slänga dit källor innan någon annan ifrågasätter alltihop. J 1982 (diskussion) 7 november 2015 kl. 10.37 (CET)

Konstigt resonemang. Betrakta artikeln Cello i sin nuvarande form. Det är en ganska kort men ändå rätt informativ artikel, särskilt om man räknar med illustrationer och mallar. Den innehåller en enda källhänvisning, nämligen för pluralformen av ordet. Jag törs påstå att det inte är den källhänvisningen som ger artikeln sitt värde. (Detta är inte en nyskriven artikel, jag hittade inget sådant exempel, men det ändrar ingenting i sak.) Skulle den alltså raderats om den enda fotnoten saknats? /NH 7 november 2015 kl. 10.41 (CET)

Intressant och viktig fråga. Samma spörsmål lyfte jag fram en bit ovanför, och jag söker ännu efter svar från er andra om detta. Utopiantos (diskussion) 7 november 2015 kl. 13.30 (CET)

Artiklar om levande personer utan källor tycker jag kan kan snabbaraderas. Artiklar om andra ämnen bör i stället få mallen {{källor}} och en karantäntid på några månader innan de raderas. /ℇsquilo 7 november 2015 kl. 10.48 (CET)

Att det finns många gamla artiklar utan angivna källor som håller god kvalitet är inte det vi diskuterar här. Tostarpadius (diskussion) 7 november 2015 kl. 10.54 (CET)

Nejvisst, därav parentesen, jag hittade som sagt inget nyskrivet exempel. Det är en konstig syn att det vore den enda fotnoten, om pluralformen av ordet, är det som skulle göra artikeln värd att behålla. För läsaren är det ju innehållet som är det viktiga. /NH 7 november 2015 kl. 11.09 (CET)

Ja, den ibland använda formuleringen att källor ger relevans är olycklig. De kan påvisa relevans. Innehållet är det viktiga, men läsarna behöver veta varifrån uppgifterna är hämtade, för att kunna lita på dem. Tostarpadius (diskussion) 7 november 2015 kl. 11.19 (CET)

Själv kan jag inte tänka mig att ange en källa om jag inte samtidigt skriver om artikeln så att den överensstämmer med hänvisningen. Annars blir rubriken missvisande. Däremot lägger jag inte sällan in "Externa länkar" som verifierar hela eller stora delar av innehållet. Tostarpadius (diskussion) 7 november 2015 kl. 10.59 (CET)

Jag delar fullt ut Lindanserns principresonemang. Jag har också det som utgångspunkt när jag bedömer nya artiklar. Men att följa de principerna leder enligt mig inte till ett mekaniskt källkrav. Det finns artiklar med källor som ändå är oseriösa (svaga svajiga källor, källor som bara styrker delar av innehållet etc). Och det finns många källösa där det är lätt konstatera de är fullt seriösa o0ch platsar i Wikipedia med bibehållande av full trovärdighet. De enklaste varianterna har redan nämnts, när det finns artiklar på andra språkversioner och geografiska entiteter. Men det finns betydligt fler fall, en artikel om talet 4371 bedömer jag seriöst (om innehållet är OK) även utan källa. Så jag vill hellre utveckla det Lindansaren skriver (som kommer öka kraven på källstöd) men stöder inte mekaniska regler bör borttag pga avsaknad av källor. Låt oss ha principer men i slutändan lita på våra omdömen! Yger (diskussion) 7 november 2015 kl. 11.20 (CET)

Det resonemanget, och slutklämmen, skriver jag gärna under. Lindansaren (diskussion) 7 november 2015 kl. 12.10 (CET)

Ja, allt måste göras med urskiljning, men det ligger väl ändå i det förtroende vi ger våra administratörer när vi röstar fram dem, detta att vi litar på att de kan göra dessa avvägningar. Mitt svar till Hangsna är därför alltjämt "ja". Tostarpadius (diskussion) 7 november 2015 kl. 15.34 (CET)

Konsekvent snabbradering av nyskapade artiklar enbart för att saknar källor innebär att många lovande utkast eller andra artiklar från nya användare skulle slängas i papperskorgen direkt. Som redan sagts hade Wikipedia under lång tid nästan inga källor alls. Det får alltid förutsättas att nya användare inte är insatta i hur vi behandlar källor, så en sådan policy skulle effektivt säkerställa att antalet aktiva användare ständigt minskar. Snabbradering bör främst användas för uppenbar reklam eller vandalism, tveksamma fall bör mallas så att artikelförfattaren har en chans att förbättra. Att alla artiklar hela tiden ska leva upp till strikta mekaniska kvalitetsregler är ohållbart. Wikipedia är både en färdig produkt och ett work-in-progress samtidigt. Bristmallarna är ventiler som används för att det ofärdiga ska kunna samexistera med det perfekta. Väsk ✎ 7 november 2015 kl. 12.22 (CET)

Fortsätta hänvisa till att Wikipedia de första åren inte hade några källor alls, känns som en minst sagt passé anledning att tolerera kvalitetsbrister. Wikipedia idag är inte vad det var för 10 år sedan. De artiklar som fanns då, och som inte bearbetats sedan dess börjar bli en försvinnande liten andel av Wikipedia. -- Innocent bystander 7 november 2015 kl. 12.27 (CET)

Som Väsk skriver så har vi problem med minskande antal aktiva användare och vi har fortfarande ganska många gamla källösa artiklar (åtskilliga tusental?). Även om nu andelen källösa artiklar minskar (främst på grund av Lsjbots nya källbelaggda artiklar). --افيراتير (diskussion) 7 november 2015 kl. 12.39 (CET)

@Averater: Mindre än 200 000 stycken. Någon (vem?) gjorde för ett tag sedan en slumpkörning via bot av 10 000 artiklar och kom fram till att det kunde röra sig om just den storleksordningen. Det har nog minskat sedan dess. Saken nämndes här.--Paracel63 (diskussion) 10 november 2015 kl. 23.13 (CET)

Vad är egentligen det problematiska med det minskande antalet aktiva? Om uppslagsverket upphört att växa och förbättras hade jag varit bekymrad, men så är ju ingalunda fallet. Tostarpadius (diskussion) 7 november 2015 kl. 12.55 (CET)

Sakfakta är att antalet som gör fler än 100 redigeringar per månad är ökande, inte minskande. Antalet som gör 1-5 per månad än minskande men de siffrorna innehåller också våra klottrares insatser....länk till statistiken.Yger (diskussion) 7 november 2015 kl. 13.12 (CET)

https://stats.wikimedia.org/EN/SummarySV.htm Ganska stadigt minskande sedan 2008. --افيراتير (diskussion) 7 november 2015 kl. 13.20 (CET)

@Averater: Ja, men vad är problemet? Som Yger påpekar blir de trogna stadigt fler. Tostarpadius (diskussion) 7 november 2015 kl. 13.44 (CET)

De trogna blir inte ständigt fler utan stadigt färre. Problemen är bland annat att Wikipedia inte växer som det kunde, att elitismen (med bland annat att vissa användare ensamma står för nära hälften av alla inlägg i diskussioner)ökar, att möjligheten för särintressen att köra över ett fåtal ökar, att snedbalansen gentemot samhället i stort ökar, att kvalitetssäkringen blir mer sårbar och så vidare. I princip alla andra uppskattar ny användare och jobbar med det som mål så frågan känns ganska konstig. Jämför med skrivstugorna och hur Wikimedia Sverige jobbar så ser du att fler aktiva är ett mål som ligger högt. --افيراتير (diskussion) 7 november 2015 kl. 13.52 (CET)

Jag är tveksam till den användningen av resurser och särskilt när det bedrivs med offentliga medel. Styrkan med Wikipedia är den spontana växten. Om det är många eller få som bidrar betyder mindre i mina ögon än att arbetet är ideellt. Men givetvis uppskattar även jag när nya hittar hit. Alla som vill bidra med encyklopediskt relevant material är välkomna in i gemenskapen. Vi får inte bli en sluten klubb för inbördes beundran. Tostarpadius (diskussion) 7 november 2015 kl. 13.59 (CET)

Averater. Även din graf visar att de trogna sedan april 2013 kontinuerligt ökat. Kurvan för 5 redigeringar utgörs främst av klottrare och att de minskat ser jag inte som ett problem. Jag ifrågasätter sedan ditt påstående att snedbalansen ökat, vad är din källa till det (det vi vet att det är färre 18-20 åringar och fler medelålders men det är väl bra?) Kvalitetsarbetat fungerar klart bättre det visar bl.a. vår månatliga mätning. Beträffande diskussioner är det svårare kvantifiera men själv upplever jag POVangreppen minskat kraftigt, de många med alternativmedicin/alternativ vetenskaplig syn har nästan helt försvunnit från att varit många för några år sedan.Yger (diskussion) 7 november 2015 kl. 14.50 (CET)

Sedan januari 2008 är trenden -0,5 användare med mer än 100 redigeringar per månad. Vi förlorar alltså i snitt en trogen varannan månad och har gjort så sedan 2008. under 2008 hade vi i snitt 152 användare med mer än 100 redigeringar. Året fram till september 2015 hade vi 116. --افيراتير (diskussion) 7 november 2015 kl. 15.12 (CET)

minskningen var mellan 2008 och början av 2013 därefter ha det gått upp. Det stämmer inte de senaste 2,5 åren att vi förlorar en trogen i månaden.Yger (diskussion) 7 november 2015 kl. 15.24 (CET)

Det blir lite som när klimatskeptikerna ifrågasätter hela den globala uppvärmningen bara för att det just de senaste par åren inte blivit varmare. För visst under 2015 har vi ökat med 4 användare (sett till årsmedelvärden) men under 2014 var minskningen 5 och åren innan det ännu mer (minskning med ca 7). Om vi väljer att se till vissa extremer kan man få vilka slutsatser man vill. --افيراتير (diskussion) 7 november 2015 kl. 15.36 (CET)

@Yger: Har du någon källa på att de flesta som gör mellan 5 och 25 redigeringar per månad är klottrare? Det låter osannolikt. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 7 november 2015 kl. 17.18 (CET)

Min poäng med att Wikipedia tidigare inte hade några källor är att nya användare i sitt policymedvetande ligger ungefär där Wikipedia var i början, innan dessa policyer var skrivna. När jag gick med i Wikipedia fanns det överlag mer acceptans för skavanker i nya bidrag, vilket är extremt viktigt för att nya användare inte ska skrämmas bort. Om jag istället fått alla mina första bidrag omedelbart raderade hade jag förmodligen inte skrivit här idag. Bland annat detta gör att jag är mycket skeptisk till att artiklar ska snabbraderas för att de saknar källor. Mallning är bra och om det fortfarande brister efter ett tag kan man radera, men generellt bör inte snabbradering av artiklar skrivna med "goda avsikter" förekomma. Väsk ✎ 7 november 2015 kl. 15.55 (CET)

Kuriosa: När jag skrev att de trogna blir stadigt fler travesterade jag psalm 176 i 1937 års psalmbok, som börjar "Hjälp, Gud, de trogna äro få Och synas dagligt färre". Jag är litet nyfiken på om det var någon som spontant gjorde den kopplingen. Tostarpadius (diskussion) 7 november 2015 kl. 15.07 (CET)

Det var enbart dessa båda rader jag hade i tankarna, inte den övriga psalmen (om nu någontill äventyrs slår upp den). De motsvarar exakt den bild som ofta målas upp här och som Yger vederlägger. Tostarpadius (diskussion) 7 november 2015 kl. 15.10 (CET)

Jag tänkte först svara på Lindansarens inlägg mitt i tråden, men gör det här den inställning vederbörande ger uttryck här ovan ligger mycket långt ifrån våra riktlinjer och själva idén om ett öppet uppslagsverk. Det är bara att scrolla ned på den här sidan och läsa förbehåll för att inse detta. Jag skulle vilja säga att det är oerhört respektlöst av Lindansaren att ge sig på J 1982 för att denne påpekar hur Wikipedia faktiskt fungerar.--ボスニア (diskussion) 7 november 2015 kl. 15.38 (CET)

Jag tycker också att det var lite onödigt av Lindansaren att skriva att J 1982's formulering skulle vara en ganska allvarlig och respektlös syn. Man hade kunnat uttrycka sig mjukare. Faktum är att jag själv håller med J 1982 och Bothnia om hur Wikipedia fungerar. Utopiantos (diskussion) 7 november 2015 kl. 18.40 (CET)

Är Draft-namnrymden engelskspråkiga Wp:s lösning på det här? Artiklar som inte uppfyller grundkraven men inte heller förtjänar att raderas förpassas till Utkast-namnrymden. --Pipetricker 7 november 2015 kl. 15.52 (CET

Vi har nyligen avvisat den lösningen här på Bybrunnen. Tiden torde inte vara mogen för en ny vända. Tostarpadius (diskussion) 7 november 2015 kl. 16.31 (CET)

Här är den diskussionen i Arkiv/2015/Oktober. --Pipetricker 7 november 2015 kl. 17.01 (CET)

Jag känner mig väldigt kluven i frågan. Dels har jag länge hävdat att artiklar skall ha källor (även om jag i min "wikipedia-ungdom" gjort mig skyldig till ett mindre antal källösa artiklar). Dels upplever jag kravet på omedelbar radering av alla nya, källösa artiklar som väl hårt. Å andra sidan är en "lång", ny artikel utan källor nästan ogörlig att källförse med hjälp av googling, åtminstone inom den tid genomsnittsanvändaren är beredd att lägga på Wikipedia. Att hävda att alla "långa", nya artiklar utan källor saklöst kan snabbraderas är emellertid också marigt – var ska vi sätta gränsen för "lång"?
En mellanväg vore kanske att alltid se till att {{källor}}-malla nya artiklar utan källor, samt att dessutom med hjälp av Kategori:Artiklar som behöver källor efter månad söka efter artiklar som har legat källösa lång tid, och efter en snabb koll radera dem? Det är väl inte så långt ifrån den avsedda användningen av mallen {{källor}} och borde, tycker jag, inte vara en så betungande del av förväntat administratörsarbete? / Ternarius_D 7 november 2015 kl. 17.46 (CET)

Det låter som en förträfflig idé! Då får både artikelskaparen och övriga bidragsgivare mycket god tid på sig, kanske 18, 24, 48 eller 72 månader. Borde man inte efter en snabb granskning kunna radera de allra flesta efter 72 månader? Som tillägg föreslår jag att detta även ska gälla stycken och meningar med liknande mall. Vilka åsikter har ni andra om först Ternarius' idé och sedan tillägget om enskilda stycken och meningar? Utopiantos (diskussion) 7 november 2015 kl. 18.56 (CET)

Det man då borde fungera kring är om mallen "Brister" fungerar bra i sammanhanget. Den har använts frekvent - hur det är just nu vet jag inte - och mitt intryck har varit att även sådant som inte är bristfälligt ofta har markerats. Fyller den en funktion eller skall vi återgå till de separata mallarna? Tostarpadius (diskussion) 7 november 2015 kl. 19.25 (CET)

Fördelen med mallen {{källor}} (som jag ser det) är att den är direkt associerad med Kategori:Artiklar som behöver källor efter månad, och där hamnar bara artiklar som saknar källor, m.a.o. just det vi är ute efter. Mallen {{brister}} är associerad med Kategori:Artiklar med brister och där kan artiklar hamna av många olika orsaker. Dessutom är den väldigt liten – f.n. endast 32 artiklar. / Ternarius_D 7 november 2015 kl. 19.46 (CET)

Det är möjligt att den redan fallit ur bruk. Man hamnar dock även i andra kategorier utifrån vad som angivits specifikt. Jag har dock aldrig förespråkat den och ser gärna en avveckling. Kan vi enas om det? Tostarpadius (diskussion) 7 november 2015 kl. 20.01 (CET)

{{Brister}}-mallen fyller ett behov, så som jag ser det. Ibland har artiklar olika sorters brister. Den mallen gör det möjligt att på en och samma gång lista dem.--Paracel63 (diskussion) 10 november 2015 kl. 23.13 (CET)

Mallen är praktisk när den läggs in. Det var därför den infördes. Samtidigt har det funnits en tendens att skriva "ja" även för sådant som inte utgör problem. Dessutom är det mer komplicerat att bara gå in och ta bort en parameter istället för att avlägsna en hel mall. Därför föredrar jag separat mallning av det som behöver uppmärksammas. I längden förenklar det proceduren. Tostarpadius (diskussion) 16 november 2015 kl. 11.32 (CET)

Själv tittar jag in här ganska sporadiskt efter att ha varit en flitig användare för 5-6 år sedan. Det känns för mig som om de som är aktiva på svenska wikipedia är tämligen få. Ungefär samma namn verkar dyka upp i de flesta diskussioner. En märkning om att artikeln saknar källhänvisning och en viss respittid innan en eventuell radering anser jag skulle vara att föredra. Uppslagsverket skulle må gott av att få in nya användare och om en ny användare får sina första hopknåpade artiklar snabbraderade kanske denne snabbt tröttnar... Agge2 (diskussion) 7 november 2015 kl. 21.40 (CET)

De flesta som är aktiva deltar aldrig i diskussioner. De ägnar sig bara åt att redigera. /Ascilto (diskussion) 7 november 2015 kl. 22.22 (CET)

Det som hände 2008 ledde inte bara till minskad aktivitet, utan förändrade hela stämningen. Från en öppen och positiv stämning där vi hjälptes åt med att utöka och förbättra artiklarna till en misstänksam och tråkig "fixa det själv-attityd". J 1982 (diskussion) 7 november 2015 kl. 22.52 (CET)

Vad var det som hände 2008? Jag började inte redigera på Wikipedia förrän 2009, så jag skulle uppskatta ett snabbreferat eller länk till någon gammal diskussion. /ℇsquilo 8 november 2015 kl. 09.07 (CET)

Även jag blev aktiv 2009. Jag uppfattade klimatet då som synnerligen välkomnande. Tostarpadius (diskussion) 8 november 2015 kl. 09.12 (CET)

ℇsquilo, det som hände 2008 var att man försökte radera och slå ihop massa kortare artiklar. Artiklar började ses mer som ett problem än en tillgång. Många artiklar saknade källor, men hade vi brytt oss mer om källor redan från början hade det kunnat undvikas. J 1982 (diskussion) 9 november 2015 kl. 17.19 (CET)

Jag antar att det var det som föranledde massinfogningen av substubbar i finska kommunartiklar? Jag håller med om att undermåliga artiklar är mer till problem än någon tillgång. Om vi hade brytt oss mer om källor från början så hade problemen säkerligen varit mindre. /ℇsquilo 10 november 2015 kl. 15.02 (CET)

Vem som helst är självklart nu välkommen att återställa kommunartiklarna om Finland eller vilken artikel som helst, och slänga dit källa. J 1982 (diskussion) 15 november 2015 kl. 21.59 (CET)

Jag ser att det inte verkar finnas konsensus för att snabbradera hårdare än idag med källkravet som grund. Detta är dock en intressant diskussion. Här är ett exempel på en artikel som nu legat tre timmar utan kategorier och källor. Om det som står i artikeln är sant så är ju personen i alla fall relevant. Jag har i fall som dessa inget emot att radera med konstruktiv raderingskommentar om vad som brister enligt principen "gör om gör rätt". Alternativet är för mig:

1. Jag fixar artikel och källbelägger vilket kräver omskrivning enligt de källor jag hittar och förmodligen en större omskrivning då det även står om företagsliv och annat.
2. Jag struntar i det helt.
3. Jag mallar den med brister (och därmed struntar i att åtgärda dem och hoppas något blir gjort).

Om jag då inte vill/kan göra nummer ett så känner jag att jag gör ett dåligt jobb om jag gör nummer två eller tre, det är lite som att se skräp ligga på golvet men inte plocka upp det. I detta fallet kommer jag alltså fram till att det bästa för Wikipedia är nummer ett (såklart) och det näst bästa är radering då jag anser det vara bättre än de två andra möjligheterna. /Hangsna (diskussion) 8 november 2015 kl. 16.45 (CET)

Med medvetenhet om att jag nog egentligen inte vet så mycket om hur det är att arbeta med nya artiklar, eftersom jag sällan gör det (längre tillbaks så har jag nog tittat på dem sporadiskt): hur skulle det fungera, eller verka, med att radera allt utom essensen av artikeln, när källor saknas, som en metodvariant? Det är i sammanhanget mindre bryskt än att radera hela, och (vilket en ny användare kan behöva lära sig/upplysas om), texten finns kvar i historiken, även för icke-administratörer. Premissen är att det lätt går att se/veriefera/anta att ämnet i sig är "verkligt", att en grund-definition av artikelämnet åtminstone är sann.

Jag arbetar mindre med nya artiklar och mer med äldre (eller varierande ålder). Med grund i det är mitt intryck, apropå vad som kommit upp i diskussionen, just att artiklar där stora delar av informationen saknar källa eller källhänvisning är tämligen vanligt här. Bara för att delge mitt intryck. flinga 8 november 2015 kl. 19.35 (CET)

Tydligare budskap om källkrav

Det verkar som att det finns ett visst stöd för ett tydligare meddelande om att redigeringar kräver källor. Är det okej att lägga in det på dessa två ställen:

• Ovanför "Spara sidan"-knappen då man redigerar en sida. Den kan tex läggas in direkt under copyrightwarningen som ligger där (MediaWiki:Wikimedia-copyrightwarning). Det gör tyvärr att det blir en extra rad som tar plats, men det ger ett tydligt budskap. Texten i fet font skulle kunna vara "OBS! Det är ett krav att all information i bidraget måste ha angivna källor."
• Högst upp i rutan ovanför redigeringsfönstret då man skapar ny artikel (MediaWiki:Newarticletext). Även där med tydlig text, t.ex. "OBS! Det är ett krav att alla artiklar har källor."

AlphaZeta (diskussion) 7 november 2015 kl. 10.35 (CET)

Om du samtidigt rensar bort lite annan information så ja, annars inte. Fönstren är redan överlastade med tips och förmaningar. /NH 7 november 2015 kl. 10.43 (CET)

Man måste vara ny här inte endast som bidragsgivare utan också som läsare om man har missat källkravet. Att skriva folk alltför mycket på näsan är jag ingen anhängare av. Det om något är avskräckande. Tostarpadius (diskussion) 7 november 2015 kl. 10.51 (CET)

Jag tycker inte att det passar i MediaWiki:Wikimedia-copyrightwarning. Det implicerar att bidrag som till exempel rättningar av felstavade ord eller fixad wikifiering inte är välkomna om du inte samtidigt anger en källa. I MediaWiki:Newarticletext är det en bättre idé, och kanske även i Wikipedia:Skriv en ny artikel/Ny_artikel‎ (som laddas från Wikipedia:Skriv en ny artikel). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 7 november 2015 kl. 11.53 (CET)

Ovanför "Spara sidan"-knappen skulle man kunna lägga in en liten vänligare påminnelse om man tycker att att "krav" känns skrämmande. Kanske "Kom ihåg att ange källor.". AlphaZeta (diskussion) 7 november 2015 kl. 15.05 (CET)

Instämmer. Vi har inga krav på Wikipedia: Wikipedia:Ingen användare har plikter. Jag är emot dessa försök att börja rucka på vårt arbetssätt.--ボスニア (diskussion) 7 november 2015 kl. 15.40 (CET)

Ja, att vi hjälps åt är grundläggande. Wikipedia är ett samarbetsprojekt, inte en plats där den enskilde skall glänsa. Tostarpadius (diskussion) 7 november 2015 kl. 15.45 (CET)

Bothnia: Den där argumentation, att "ingen användare har plikter" har jag lite svårt för. Det gäller naturligtvis i formell mening, men inte i moralisk eller publicistisk mening. Ansvaret riktas åt två håll: Mot läsaren, där alla som har tillgång till och utnyttjar möjligheten att sprida information måste ta ansvar för det som man förmedlar. Och inför WP och kollegerna här, eftersom vi ska underlätta arbetet för varandra och värna grundläggande kvalitéer. Detta är plikter som ingen kan smita från. Lindansaren (diskussion) 7 november 2015 kl. 16.36 (CET)

Om man läser den essä Bothnia hänvisar till framgår det tydligt i vilket avseende vi inte har plikter. Ingen är skyldig att åtgärda brister eller gripa in i en konflikt. Det handlar mycket om att visa att det inte behöver vara så betungande att vara administratör. Om man väljer att agera åtar man sig däremot vissa plikter, som att kunna försvara sitt handlingssätt. Man kan inte heller ständigt lämna efter sig undermåliga artiklar i tanken att någon annan kan gå in och rätta till felen. Enligt min mening behöver en artikel inte vara "färdig" när den läggs ut, men jag störs när etablerade användare inte anger sina källor omedelbart. Den bristen ser jag som värre än att meningsbyggnaden är ofullständig eller stavningen omodern. Om man själv avser att åtgärda bristerna är dock det mesta ursäktligt. Avsaknad av referenser gör dock att den som går in och läser i ett tidigt skede har skäl att undra om informationen är trovärdig. Tostarpadius (diskussion) 7 november 2015 kl. 16.52 (CET)

@Lindansaren: Det där visar att du inte riktigt förstått hur Wikipedia fungerar och var Wikipedias principer kommer ifrån. Hur ska detta "moraliska" och "publicistiska" ansvar utkrävas och av vem? Wikipedia bygger på en decentraliserad struktur där användare frivilligt utbyter information och korrigerar varandra. Vi har vissa grundprinciper och ett kollegie av administratörer, men utöver detta ska uppslagsverket vara ett fritt uppslagsverk. Ju mer formella regler och krav du ålägger användare desto mindre benägna kommer de vara att dela med sig av sin kunskap och desto svårare kommer det bli att attrahera nya användare. Och de här principerna kommer inte från tomma intet, utan har medvetet utformats av Jimbo Wales, inspirerat av Friedrich von Hayeks essä The Use of Knowledge in Society. Svårare eller lättare än så är det inte.--ボスニア (diskussion) 7 november 2015 kl. 17.33 (CET)

Hej Bothnia. Du behöver varken undervisa eller påstå att jag inte fattar. Jag är lite för gammal och erfaren för att uppskatta det tonläget. För mig är saken ganska enkel: Alla människor måste alltid, i allt det som vi företar oss, ta ett eget moralist ansvar för våra gärningar. Man kan ha ett ansvar, även om det inte finns - eller ens bör finnas - något medel (eller ens intresse) att utkräva det. Samhället - även denna delmängd av nätbaserad samvaro - bygger på att folk uppför sig hyggligt och tar ansvar för sina gärningar, även om man inte får smäll på fingrarna för att man bryter mot vanliga vardagsregler. Därför: om man agerar som publicist (vilket man gör när man själv har inflytande över publiceringar som andra kan ta del av, och oavsett om man är amatör eller professionell) och därmed kan påverka det som människor uppfattar som kunskap, har man naturligtvis en rent personlig moralisk och publicistisk plikt att så långt som möjligt gå i god för att de egna bidragen är så bra som möjligt. Det tror jag att t o m Jimmy Wales (eller andra tillbedda auktoriteter) håller med om. Hälsningar Lindansaren (diskussion) 7 november 2015 kl. 18.10 (CET)

@Lindansaren: Ja, visst har vi alla ett moraliskt ansvar för det vi gör, men det är inte något vi kan utkräva genom bygga ut regelverket så att det blir svåröverskådligt eller genom att massradera artiklar på strikt formella grunder. Och jag säger inte det här för att "undervisa" dig utan för att påminna oss alla om hur det här uppslagsverket faktiskt fungerar och vilka principer det bygger på. Det är rätt pikant att du förebrår mig för att mästra dig och höja tonläget strax efter att du anklagat J1982 för att vara "respektlös". Men det hör inte hit.--ボスニア (diskussion) 7 november 2015 kl. 18.30 (CET)

Ja, Bothnia, det finns väl inte skäl att gå vidare i detta. Vi har nog båda (och det gäller säkert den erfarne och kompetente J 1982 också) grundsynen att det gemensamma arbetet här ska resultera i ett så gott resultat som möjligt. Men vi formulerar kanske denna strävan, och det som krävs för att vi ska kunna leva upp till målet, på lite olika sätt. Och det erkänner jag gärna: För mig väger läsarens intresse alltid tyngre än skribentens. Innehållet väger alltid tyngre än Wiki-ytan och produktionsprocessen. Och det personliga moraliska ansvaret väger tyngre än essäartade betraktelser. Ha det bra! Lindansaren (diskussion) 7 november 2015 kl. 18.50 (CET)

Här är ett förslag att ersätta MediaWiki:Newarticletext. De två huvudkraven källor och relevans ligger först. Färg och ikon gör att man uppmärksammar budskapet. Mindre viktiga saker är borttagna:

AlphaZeta (diskussion) 7 november 2015 kl. 18.59 (CET)

Jag tycker förslaget har klara fördelar jämfört med den nuvarande inforutan. Jag tycker dock att relevanskravet borde komma före källkravet. Färgen borde också vara snällare; orange signalerar felmeddelande eller varning - hellre grönt eller blått. Påbudsmärken är blå och grönt signalerar välkommen. /Ascilto (diskussion) 7 november 2015 kl. 19.09 (CET)

Jag är emot av skäl som jag redan redogjort för. Vi behöver fler användare, inte fler regler och mallar.--ボスニア (diskussion) 7 november 2015 kl. 20.10 (CET)

Som jag nämnde häromdan, det känns som att det är höger/vänster-konflkterna som försöker skapa fler regler - eller möjligen trycka eextra hårt på vissa "regler" - att drämma i skallen på "andra sidan". Förmodligen på bekostnad av annat som idag fungerar tämligen bra men som nu trycks upp i ansiktet på alla andra också. --MagnusA 7 november 2015 kl. 20.53 (CET)

@MagnusA: Höger/Vänster-konflikter uppstår som regel i existerande artiklar inte i nyskapade artiklar. Detta rör något helt annat, om hur starkt vi ska föra ut vår riktlinje Wikipedia:Verifierbarhet "Verifierbarhet är en grundläggande policy med krav på att samtliga publicerade uppgifter i alla artiklar på Wikipedia ska kunna verifieras av en trovärdig och tydligt angiven källa.". Om vi vill att artiklarna ska ha källor så måste vi vara tydliga med det. Om vi inte anser det så viktigt så bör vi ändra riktlinjen till "Verifierbarhet är ett önskemål...". Att ha en riktlinje men sen strunta i den är fel. Om infoboxen ovan känns brysk så kan vi ändra första raden i den till "Kom ihåg att..". AlphaZeta (diskussion) 7 november 2015 kl. 21.07 (CET)

Jag instämmer. Jag tycker det är olyckligt, MagnusA, om medarbetare som har deltagit i infekterade politiska diskussioner (tydligt politiska debatter har ju tyvärr en tendens att bli infekterade här på Wikipedia) inte ska kunna diskutera ämnen som på intet sätt kan sägas ligga på någon höger-vänsterskala utan att ändå, och tydligen för alltid, misstänkas ha en politisk bias. / Ternarius_D 7 november 2015 kl. 21.33 (CET)

Det känns som ett par av inläggen riktas till mig så jag ber att fråga på vilket sätt mina inlägg är politiska? Jag har försökt redogöra för hur jag uppfattar Wikipedias arbetssätt.--ボスニア (diskussion) 7 november 2015 kl. 22.09 (CET)

Nu tror jag iofs inte att det bara var du som avsågs. Emellertid är min uppfattning, som jag redan har redovisat, att de inte är politiska. Det är emm olyckligt att diskussionen har kommit in på detta stickspår. / Ternarius_D 7 november 2015 kl. 22.15 (CET)

Tack för klargörandet. I en upphettad debatt för några månader sedan befann jag mig på samma sida som flera av dem som nu stödjer den utökning av regelverket och mallbeståndet som jag här bestämt motsätter mig, så påpekandet att detta skulle blivit en höger/vänster-fråga känns som ett stickspår. Det handlar mer om vilket Wiki-temperament man har och vad man tycker är viktigt i projektet, enligt min mening.--ボスニア (diskussion) 7 november 2015 kl. 22.23 (CET)

Det handlar inte om att införa fler regler. Det handlar om att se till att en av våra mest grundläggande regler, nämligen Wikipedia:Verifierbarhet, efterlevs. När det gäller gamla artiklar så är det oftast fåfängt hopp att tro att den ursprungliga författaren skulle dyka upp och lägga till källor när han/hon får se åtgärdsmallen. Möjligen kan någon annan med referenslitteratur i ämnet göra det om den får ligga ett par månader. När det gäller nya artiklar däremot så tycker jag att det är av största vikt att en artikel utan källor mallas så fort som möjligt och även att skaparen får ett meddelande om det på sin diskussionssida. Helst bör det ske automatiskt. /ℇsquilo 8 november 2015 kl. 09.02 (CET)

Vi har redan mallar för att hantera artiklar utan källor. Behöver vi verkligen fler? Även jag, som varit admin i över åtta år, har problem att komma ihåg allihop. Vi har redan en mall, {{Nybörjare}}, där det bl.a. står "Ange dina källor", så nybörjare får ändå reda på våra källkrav. (Sedan kan man förstås undra om de orkar läsa igenom all information de får, men jag är inte riktigt säker på att man löser det med ännu fler mallar). / Ternarius_D 8 november 2015 kl. 11.09 (CET)~

Jag lutar åt samma ställningstagande som Ternarius och är också tveksam till nya mallar. Jag tycker visserligen att det är en mycket hög prioritet att artiklarna verkligen källbeläggs och (för att återgå till den ursprungliga frågan i tråden) att källhanteringsbrister bör kunna vara en raderingsgrund. Men jag uppfattar det (helt på känn och subjektivt) som att de verkliga källproblemen främst återfinns i gamla artiklar, medan de nya håller en allt högre standard. Visst kan man kanske tydliga och förklara vad som gäller, i instruktioner och påminnnelsetexter av olika slag. Men det är nog påpekanden, dialog och i allvarliga fall direktradering (med förklaringar) som är de effektivaste metoderna att få alla att se, förstå och följa det som gäller. Lindansaren (diskussion) 8 november 2015 kl. 11.26 (CET)

Förslag på mallning

Jag finner det vara ett märkligt resonemang att "någon annan" (i detta fallet jag som admin) ska leta upp källor för vad någon annan skrivit. Den personen skrev det, den personen bör berätta vad den fått infon ifrån. Att jag hittar en källa som stöder något löser exempelvis inte problemet att artikelskaparen kan ha gjort ett plagiat rakt av från en annan källa som personen inte angett.

Att jag tog upp problemet är för att jag upplever att det ibland är lönlöst att källmalla, personen kommer ändå inte fixa det. Då hamnar vi i ett läge där jag mallar och sen ska jag (eller någon annan) göra återbesök i artikeln för att kolla upp om någon brydde sig. Jag skulle därför vilja efterfråga en mall. Den skulle kunna heta typ {{källor snarast}} och läggas högst upp. Jag vill att den märker upp artikeln med en (vanligt) källbehovsmall och samtidigt lägger in en "bäst-före-mall". När man då lägger in denna mall i en artikel så substas den in, dateras och det läggs in en bäst före en vecka framåt. Efter en vecka så förfaller bäst-före-mallen i denna källmall och artikeln hamnar i kategori typ "artiklar där källmallen förfallit". Då hittas den igen och om problemet kvarstår så kan vi radera.

Självklart kan ju någon annan (än den ursprungliga författaren) källbelägga den under tiden, det löser inte plagiatrisken men då kan ju i alla fall den som vill "rädda" artikeln från radering. /Hangsna (diskussion) 7 november 2015 kl. 22.06 (CET)

Jag kanske framhäver mig själv för mycket; i så fall ber jag om ursäkt. Men skulle man inte kunna få fram en liknande funktion med mitt förslag från den 7 november 2015 kl. 17.46 i den ursprungliga tråden om att använda {{källor}}-mallen kombinerad med Kategori:Artiklar som behöver källor efter månad? Då slipper man ju skapa någon ny mall. / Ternarius_D 7 november 2015 kl. 22.21 (CET)

@Hangsna: Föreslår du att alla artiklar utan källa ska märkas med denna mall? Om inte, vad har du för argument för en särbehandling av artiklar baserat på skapandetidpunkt (eller annan parameter)? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 7 november 2015 kl. 22.57 (CET)

Du har en poäng där Ainali. Min tanke var att hindra att det blir fler artiklar utan källor och att på sikt så kanske fler äldre artiklar tillförs källor och om det då inte kommer fler nya källproblem så minskar det totalt sett. Men det är klart att då blir det ju en form av särbehandling. /Hangsna (diskussion) 8 november 2015 kl. 08.24 (CET)

En sådan "särbehandling" finns redan i praktiken. Som jag ser det är det naturligt. Det måste få ta tid att åtgärda alla äldre artiklar. Att malla samtliga, även dem vars uppgifter inte är ifrågasatta, är knappast meningsfullt. Själv lägger jag ofta in en eller flera externa länkar och då är behovet av en egentlig källhänvisning inte lika stort. Tostarpadius (diskussion) 8 november 2015 kl. 09.09 (CET)

Ett av de vanliga klagomålen från ovana bidragsgivare är varför deras hobbyband, företag, youtubeidol etc saknar relevans, när det redan finns artiklar om andra liknande. Kanske tufft men så är det, att det redan finns dåliga artiklar betyder inte att vi vill ha nya. När det gäller relevans raderar vi oftast utan tvekan. Likadant bör det resoneras angående källor. Om vi vill ha källbelagda artiklar så måste vi kräva det. Självklart vill vi nte skrämma bort bidragsgivare, så en mycket vänlig mall låter som en bra idé. En mall som ger råd hur man lägger till källor, samt en tidsfrist till radering. Min personliga åsikt är att de bidragsgivare som trots uppmaning vägrar att följa våra riktlinjer och struntar i källor kan vi klara oss utan. AlphaZeta (diskussion) 8 november 2015 kl. 13.33 (CET)

Om argumentet som har lagts tidigare att det är en service till läsaren att bara tillhandahålla artiklar med källa gäller även här borde hela operationen inledas med en period för att källeblägga gamla artiklar för att sedan gå till att bot-radera samtliga artiklar som fortfarande saknar källa. Först därefter bör nya artiklar börja mallas. Då slipper vi åtskilliga diskussioner med nya användare som undrar varför deras artikel har raderats (som säkert kan innehålla uppgifter som det inte finns anledning att ifrågasätta) när det finns flera befintliga utan källor som får vara kvar. Jag skulle visserligen hellre se att vi inte införde något fast krav på källor överhuvudtaget, men om det görs så ska vi åtminstone vara konsekventa och ha en likadan bedömning för alla artiklar. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 8 november 2015 kl. 15.38 (CET)

Jag hoppas att idén att massradera artiklar på strikt formella grunder mer är "ett anspråkslöst förslag" som syftar till att belysa det absurda i tanken att med administrativa åtgärder tvinga fram källbeläggning. Man skulle ju kunna ta ytterligare ett steg i tangentens riktning och automatblockera användare som skapar artiklar utan källor? Nej, Wikipedia växer fram gradvis och artiklar kan inte bedömas enligt automatiserade kriterier.--ボスニア (diskussion) 9 november 2015 kl. 04.15 (CET)

Mellanvariant: radera nyskapade biografier utan källor?

Såvitt jag kan se efter en skumläsning är det ingen som föreslagit en mellanvariant motsvarande enwp:s policy alltsedan mars 2010: en:Wikipedia:Proposed deletion of biographies of living people. Sedan dess så raderas alla nyskapade biografier över levande personer om de saknar källor. Dock får de en veckas nådetid (från mallningstidpunkten), i och med att en specialvariant av enwp:s förenklade radersförande utnyttjas, kallat proposed deletion (PROD). Denna åtföljs av ett meddelande på artikelskaparens diskussionssida, så de snabba och aktiva ges en rimlig möjlighet att "rädda" sina alster. Jag skulle vara positiv till att införa något motsvarande här, d.v.s. att man börjar med att gå på nyskapade biografier över levande personer, bl.a. eftersom det där kan finnas en potentiellt förtalsproblematik. En poäng är också att artiklarna ges en viss respit, som för mig kan få vara lite längre än en vecka. Med några månaders erfarenhet skulle man sedan kunna diskutera att utöka policyn, endera till andra nyskapande artiklar utan källor, eller till backloggen av biografier utan källor. Det praktiska problemet är väl att vi inte har någon motsvarighet till PROD-proceduren. Snabbradering utan respittid ser jag däremot som för drastiskt, särskilt om det skulle gälla alla artiklar. Tomas e (diskussion) 9 november 2015 kl. 17.20 (CET)

Är emot det, men om det skall vara så kan vi inte börja på mars 2010 eller annat retroaktivt datum, utan när vi själva inför det. J 1982 (diskussion) 9 november 2015 kl. 17.46 (CET)

Vi är mycket nära att redan tillämpa detta (där en iw-länk kan ses som källstöd). Men om det är en välskriven och god substans är det önskvärt att först leta rätt på källa, och för mer gedigna alster med bristande källor är också flytta en funktion som används. Det är främst sportpersoner, där ofta källösa alster förekommer, jag själv inte fullt ut tillämpar detta. Mycket nog beroende på personligt totalt ointresse för dessa, för oftast finns det en lättillänglig källa. Så resultatet om vi börjar tillämpa regeln mekaniskt blir nog att ett antal nybörjare som lägger om spelare från sitt favoritlag i Sverige blir ledsna, vilket är olyckligt då jag misstänker det bland dessa finns nya skribenter när det blir äldre. (och själv tycker jag det redan nu ändå är skämmigt med artiklar om spelare i lägre serier som säkert redan lämnat sportåren när artikeln läses, och då har en icke fungerande länk som källa) Yger (diskussion) 9 november 2015 kl. 18.28 (CET)

Men J 1982 hur i hela friden kan du läsa mitt inlägg som att jag förespråkade att gå tillbaka till mars 2010 på svwp??????????? Jag angav datumet för att påpeka att enwp kört med detta i över 5,5 år! Tomas e (diskussion) 16 november 2015 kl. 01.32 (CET)

Det gällde inte just dig utan bara en tänkbar tolkning av vem som helst. J 1982 (diskussion) 16 november 2015 kl. 12.36 (CET)

Wikipedias tillförlitlighet och nybörjare

Jag är mycket sen på den här bollen, men det verkar som att konsensus inte riktigt har nåtts. Jag skulle därför vilja lägga till tre inpass:

1. Ovan finns flera påståenden om hur allmänheten uppfattar Wikipedia. Jag vet inte hur de som uttalat sig har kommit fram till det som de påstått men än så länge har jag inte känt igen mig längre. Jag träffar allmänheten vid ganska många tillfällen och pratar Wikipedia och följer medierapporteringen, samt håller skrivstugor regelbundet. Mitt intryck är att Wikipedia har gått från att betraktas såsom beskrivs ovan, till att bli en omistlig resurs som de flesta litar på - med goda skäl, ska sägas. Allmänheten jämför med andra uppslagsverk i ganska liten skala, eftersom de inte har tillgång till Nationalencyklopedin hemma eller i mobilen. Däremot jämför många med nyhetssajter:

• de har en fördel i och med att de har många fler artiklar om samma ämne = större träffyta
• de innehåller också en större variation i materialet, inte ämnesmässigt, utan genremässigt, vilket gör att de kan underhålla, framkalla diskussion och ta fram nya fakta
• vi har fördel i och med att vi saknar reklam (och folk verkar förstå behovet av våra insamlingskampanjer och är nyfikna på hur det går)
• vi har fördel genom att betraktas som neutrala, bland annat på grund av vårt lite gråa, tråkiga utseende

De flesta känner till att Wikipedia går att redigera, men lägger över det på någon annan. Det beror bland annat på att de tycker att Wikipedia är tillräckligt bra som det är och att de inte har så mycket att lägga till. De som har prövat har oftast stött på någon som har raderat deras artikel, vilket har gjort dem lite försiktiga/skeptiska. (Ofta är det lättare att övertyga dem om att testa igen, än dem som aldrig testat.) Det är en försvinnande liten mängd som aldrig använder Wikipedia, och de grupperna består av personer som kanske sällan använder internet över huvud taget. Jag tror inte att det är omöjligt att få flera att redigera Wikipedia, men det hänger ofta på att visa på att Wikipedia behöver deras insatser och vad de insatserna i så fall ska gå ut på. Annars kommer de fortsätta att tro att Wikipedia är färdigt.

2. Under de tillfällen då jag och andra håller skrivstugor försöker vi alltmer skifta fokus från att skapa nya artiklar till att redigera existerande artiklar. Vi uppmuntrar dem att ange källhänvisningar, eftersom det ofta är ganska enkelt att hitta källhänvisningar till sånt som står i artiklarna och saknar källor. Under processen hittar vi ofta mer att lägga till. Att vi inte skapar nya artiklar beror på att det är omkring tio vitt skilda saker att tänka på, till skillnad från källhänvisning, som har gått från att vara lite marigt till att bli en ganska enkel process med VisualEditor (klicka "Redigera" > Klicka "Ange källa" > Klista in URL > Klicka "Generera" > Klicka "Infoga" > Klicka "Spara sidan"). Det här är på sätt och vis lite tråkigt, att vi vana wikipedianer tar de roliga jobben själv och låter nybörjarna göra mer vardagliga sysslor.

3. 2008 ägde den första Wikipedia Academy rum i Lund. Där hade LA2 gjort informationsblad med rubriken "Skall jag taga vara på min broder?". Poängen med den rubriken var att Wikipedia bygger på att man hjälper varandra så att man kanske inte alltid enbart jobbar med sina egna artiklar. Därför blir jag lite orolig när jag läser såna som ovan skriver (fritt formulerat) att det är den som skriver artikeln som ska lägga till källorna. Visst är det lättast när så sker, men att ha det som utgångspunkt att "någon annan ska göra jobbet för annars raderar jag det" är inte grunden för ett bra samarbetsklimat. Jag blir däremot glad när jag ser andra skriver sånt som att det är ganska enkelt att lägga till källor - och jag blev mycket glatt överraskad över J 1982s positiva inlägg ovan. Jag har under det senaste ägnat en del tid åt artikeln Edith Södergran. Där började jag med att hitta den bok som den förra användaren som skrev artikeln använt och lägga till det engelskspråkiga Wikipedia kallar Inline citations. Därefter gick jag igenom artikeln igen och lade till bättre källor än den som använts från början. Det är ett långsamt arbete, men det blir nog bra så småningom. Sen tror jag på att låta många blommor blomma: vi behöver inte alla agera på samma sätt. Vissa raderar artiklar, andra flyttar till sandlådor, och andra försöker diskutera. Kombinationen är det viktiga.//Hannibal (diskussion) 16 november 2015 kl. 10.35 (CET)

Om du tittar i mallen ovan under #Kvalitetsmätningen november så har det inte skett någon minskning i käll-mallade artiklar sedan oktober 2011. Vad som hände just den månaden kan jag inte svara på. Det visar i vilket fall att förlita sig på Någon Annan inte leder till att vi får färre artiklar med dylika kvalitetsbrister. Jag upplever dock att ökningstakten i denna kategori har minskat. Att vi kanske inte slumpar in på newbie-skapade artiklar lika ofta, kan ju vara en förklaring. En annan förklaring, vilket jag tror mer på, är att attityden om att vi behöver ett "allmännt förbehåll" inte bara i varje sidfot utan också längst upp i varje artikel har klingat av. En tredje förklaring kan också vara att de robotskapade artiklarna skapat en mall för hur en artikel ska se ut, med nästan en fotnot för varje påstående. -- Innocent bystander 16 november 2015 kl. 12.28 (CET)

Som jag påpekat tidigare är jag inte förtjust i att nya artiklar utan källor raderas mekaniskt även om de har relevans. Däremot är jag för att de åtgärdsmallas. Jag skall under veckan hålla seminarier i hur man kan använda Wikipedia källkritiskt. Under förberedelserna har jag kollat upp olika sidor av källäget och jag är inte så imponerad. Källäget är alldeles för ofta bristfälligt eller väldigt tunt. Jag skall bara ta upp två av många iakttagelser här. Över 17 500 artiklar har fortfarande Ugglan som huvudsaklig källa. Det gäller ofta artiklar som berör svensk historia, precis där som Ugglan är minst tillförlitlig av nationalistiska skäl. När det gäller enskilda historiska detaljer är Ugglan utmärkt men på nivå ovanför det är den tendentiös. Detta har debatterats många gånger förut. Mellan 1 000 och 1 500 artiklar använder worldstatesmen.org som källa. Den sajten redigeras av en privatperson och den är mindre tillförlitlig än Wikipedia självt eftersom denne privatperson lägger ut sina uppgifter utan att granskas av andra så som vi granskar varandra. Jämför man uppgifterna med andra källor upptäcker man snabbt bristerna. Det är uppochnervända världen att använda källor som har sämre tillförlitlighet än vad Wikipedia självt har. Att det skulle vara särskilt lätt att hitta källor kan jag inte hålla med om. Det beror på vilka kvalitetskriterier man har. Alla har inte tillgång till KB eller något UB med en dags varsel. Istället för att radera relevanta nybörjaralster bör vi ha en kampanj som rensar bland overifierbara internetkällor. Det skulle vara ett värdefullt kvalitetsarbete. /Ascilto (diskussion) 16 november 2015 kl. 16.46 (CET)

Att en site underhålls av en privatperson gör den absolut inte mindre tillförlitlig. Ett annat exempel på en privat site som ofta används som källa på Wikipedia är faktaomfartyg.se som drivs av Micke Asklander och som hittills har visat sig mycket tillförlitlig. En annan site som kanske mer används på enwp är The Lighthouse Directory som skrivs av Russ Rowlett. /ℇsquilo 16 november 2015 kl. 20.24 (CET)

Om en sajt inte anger sina egna källor, så är uppgifterna därifrån inte verifierbara. Då är det en värdelös källa. När det gäller worldstatesmen.org så innehåller den många fel som ibland är lätta att identifiera, ibland svårare. Titta på Sveriges regentlängd som börjar med sagokungar. Ett stadium som Wikipedia lämnade bakom sig i sin barndom. Det som skrivs här på Wikipedia är mer värt eftersom det granskas av andra. Privatpersoner som lägger ut egna uppgifter är inte granskade av någon. Inga källor, ingen granskning - går inte att använda. /Ascilto (diskussion) 16 november 2015 kl. 21.09 (CET)

Att det inte går att använda är en alltför kategorisk syn, liksom detta att Ugglan är opålitlig vad gäller svensk historia. För mig är den kategoriseringen ett kvalitetsmärke. Jag är odelat stolt över alla de artiklar jag bidragit som har detta uppslagsverk som huvudsaklig källa. Givetvis behöver man jämföra exempelvis med andra språkversioner när det gäller vissa uppgifter. Värdeomdömen måste strykas eller förvandlas till direkta citat. Privata hemsidor är långt sämre källor, men tillsammans med annat material kan de ändå vara till viss nytta. Det som krävs är urskiljning, i detta som i allt annat. Tostarpadius (diskussion) 17 november 2015 kl. 06.55 (CET)

Att en påståenden från en site som inte anger källor inte går att verifiera är givetvis helt fel. Det är ofta ganska lätt att hitta andra siter som stödjer påståendet. Sådana påståenden anser jag är mer tillförlitliga än källbelagda påståenden eftersom de är helt oberoende av varandra. Ett källbelagt påstående som bygger på en felaktig källa är sämre än flera av varandra oberoende, icke-källbelagda påstående som överensstämmer. /ℇsquilo 17 november 2015 kl. 12.06 (CET)

Om du verifierar ett påstående med en annan källa, så behöver du ju inte längre den första, overifierade källan. Att ett påstående sprids av flera, är ingen kvalitetsgaranti. Ofta nog tvärtom. Tänk bara på alla vandringssägner och all viral spridning av falska uppgifter. Det är livsfarligt för Wikipedia att tänka som du gör, Esquilo. /Ascilto (diskussion) 17 november 2015 kl. 18.55 (CET)

Hur jag tagit till mig av denna diskussion

Då jag är väl den mest aktiva patrulleraren kan det kanske vara av intresse hur jag tolkat diskussionen och ändrat mitt beteende. Jag hade redan tidigare börjat mer aktivt radera många alster som oartikel med motivringen ingen reell substans, inga källor, oklar relevans vilket agerande jag nu känner större uppbackning för. Jag har börjat göra det än mer, men absolut inte mekaniskt. För biografier som inte finns på andra språkversioner så är jag mycket strikt, men det finns flera fall jag ändå inte raderar när det är självklar relevans föreligger och artikeln innehåller bassubstans. För andra artiklar är jag mindre "hård" med hårdare än förut. Alster som Viva pinata truble in paradise är det uppföljande spelet till viva pinata raderar jag direkt även om den troligtvis i utvecklat skick skulle vara relevant. Jag tycker diskussionen varit av stort värde och hjälp.Yger (diskussion) 16 november 2015 kl. 17.39 (CET)

Det är intressant hur man tolkar en diskussion. Jag gjorde inte samma tolkning och försökte därför sammanfatta mycket kort vad alla tyckte (vilket ju ärnära omöjligt). Jag fick det till att 4 tydligt var för att radera källöst. Jag tror tre förespråkade att det bör gälla gamla artiklar före de nya. Där var det ganska svårt att se om de var för raderande om de gamla också raderades. Hela sju personer uttryckte istället ganska starka antiåsikter mot att radera fort. Flera uttryckte att man bör kunna ge en viss tidsfrist för nya artiklar. Mediantidsfristen verkar då ligga på ca en månad vilket är ganska mycket långsammare än de minuter/timmar nya källösa eller relevanslösa artiklar har på sig nu. Där konsensus verkar finnas är att biografier om levande personer utan källor bör raderas i princip direkt och att vi bör uppmana ganska mycket att användare ska lägga in källor. --افيراتير (diskussion) 17 november 2015 kl. 19.41 (CET)

Jag kan väl säga att jag är mycket förvånad över påståenden ovan om att blotta närvaron av interwiki kan tolkas som en källa i sig. Det må så vara om det finns en väl källbelagd artikel bland de språk en icke oansenlig del av oss förstår. Då finns det hyfsad potential för en utökning, men för det mesta är det ju inte alls så det ser ut. -- Innocent bystander 17 november 2015 kl. 20.36 (CET)

Globalisering av Taxoboxen

Ovan diskuterade vi en globalisering av ett par parametrar av Taxoboxen.

Parametern sverigestatus har nu kompletterats. Du skriver nu status Sverige och status Sverige ref istället. (Den är dock bakåtkompatibel, sverigestatus fortsätter fungera.) Men det går nu också utmärkt att skriva status Finland, status Sydostasien, status Yttre delarna av solsystemet eller vad man vill. Det enda viktiga är att det är minst två ord och att det första är ordet "status". Vill man lägga en referens till påståendet så skriver man status Finland ref. Det ska gå att använda "_" istället för mellanslag, men man måste då vara konsekvent status_Nya_Zeeland ref ger inte det man kunde förvänta.

Den kategorisering som följer med statusen i Sverige finns kvar, men är inte generaliserad till andra länder eller regioner. -- Innocent bystander 15 november 2015 kl. 17.06 (CET)

Det låter som en mycket bra lösning.--Skogsfrun (diskussion) 16 november 2015 kl. 12.24 (CET)

Den "magi" som jag lagt in i denna mall nu var inte tekniskt möjlig innan vi fick Modulerna och Lua. Med Lua är det nu tekniskt möjligt att göra en loop över varje parameter man stoppar in i en mall och analysera dem en och en. -- Innocent bystander 16 november 2015 kl. 12.36 (CET)

Vilket är absolut nödvändigt sedan de flesta taxonomiska egenskaperna raderats. De enda som återstår är nivån (taxan) och länk till närmaste högre taxa. /ℇsquilo 18 november 2015 kl. 11.10 (CET)

Hierarki-tänket på Wikidata är kanske en god intention, men jag har på Wikidata hittills inte sett en enda tillämpning av den som inte har visat sig innebära betydande brister. Den transitivitet det här tänket kräver, har visat sig inte riktigt finnas i verkligheten. -- Innocent bystander 18 november 2015 kl. 11.17 (CET)

Artikelgranskningshjälp

I det projekt Riksutställningar och Wikimedia Sverige har tillsammans nu under hösten skapas det en del artiklar, och nu är det en sandlådeartikel som behöver ett granskande erfaret öga innan den flyttas ut till artikelnamnrymden. @Anna Hansen NCK: har skrivit om Kulturarvspedagogik som nu finns i utökad version i Användare:Anna Hansen NCK/sandlåda. Hjälp med granskning, samt återkoppling med kommentarer, uppskattas då hon kommer att skriva fler artiklar under hösten.

Relaterat, är det här ett bra sätt att be om hjälp, eller finns det bättre? {{Hjälp}} finns men då det finns kvar en del gammalt i Kategori:Wikipedianer som söker hjälp vet jag inte hur många som kollar där. Jag vill inte att ni ska känna att jag lägger på er granskningsuppdrag så att det blir för mycket, samtidigt tycker jag det är bra med fler ögon på artiklarna då dom är uppdragsskrivna av nya skribenter.

Tack på förhand. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 17 november 2015 kl. 09.57 (CET)

Månadens uppdrag kan vara ett bra forum för att be om hjälp, även om aktiviteten är litet låg just nu.Prova! Deryni (diskussion) 18 november 2015 kl. 10.49 (CET)

Tack @Deryni:, inlagt där nu. Tack också till @Marfuas: och @Hangsna: för redigeringar i artikeln. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 18 november 2015 kl. 11.26 (CET)

Harassment consultation

Hjälp till att översätta till ditt språk

The Community Advocacy team the Wikimedia Foundation has opened a consultation on the topic of harassment on Meta. The consultation period is intended to run for one month from today, November 16, and end on December 17. Please share your thoughts there on harassment-related issues facing our communities and potential solutions. (Note: this consultation is not intended to evaluate specific cases of harassment, but rather to discuss the problem of harassment itself.)

• Harassment consultation 2015

Regards, Community Advocacy, Wikimedia Foundation

MediaWiki message delivery (diskussion) 17 november 2015 kl. 22.42 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Och till den hjälpsamma användare som påbörjat översättningen till vad den tror är svenska säger jag: Bork, bork, hurdy, burdy! -- Innocent bystander 18 november 2015 kl. 11.08 (CET)

"Trakasserisamhälle" har i och för sig potential att bli ett framtida nyord i något närliggande sammanhang, men som översättning av harassment consultation har det sina brister. Tomas e (diskussion) 18 november 2015 kl. 14.56 (CET)

Församlingarna efter 2016

När församlingarna ersätts av Sveriges distrikt i folkbokföringssammanhang vid årskiftet borde det hända en del saker med församlingsartiklarna. Kommer LKF-koden att finnas kvar, eller blir det bara Pastoratskod? Ska befolkningsuppgifterna i slopas och ersättas av medlemsuppgifter? Uppgifterna om län och kommun bör väl stå kvar som en allmän orientering. Ska vi ange medlemsantalet i procent av motsvarande distrikt? --Andhanq (diskussion) 18 november 2015 kl. 11.36 (CET)

Församlingarna kommer att finnas kvar som födelseplats för personer födda fram till 1 jan 2016. Församlingarnas relevans här bygger framför allt på att de utgör (1½ månad till) grunden för folkbokföringen. Som enskilda religiösa föreningar får relevansen bedömas från fall till fall. Det är inte säkert att svenska kyrkans samtliga församlingar kommer att ha relevans, som historiska indelningar har de det. Btw, församlingarna ersätts av kommunerna, inte av distrikten. För personer födda till och med 31 december 2015 bör församlingen vara födelseplatsen, för personer födda 1 januari 2016 eller senare kommunen. Våra församlingsartiklar bör fungera i det sammanhanget, den som klickar på födelseförsamling i en biografiartikel bör få relevant bakgrundsinformation till personhistorien. Edaen (diskussion) 18 november 2015 kl. 11.45 (CET)

Ja, artiklarna bör finnas kvar, det tror jag ingen har ifrågasatt. Frågan är hur artiklarna bör utformas i framtiden. -- Innocent bystander 18 november 2015 kl. 11.57 (CET)

Med betoning på det historiska i likhet med till exempel härader. Edaen (diskussion) 18 november 2015 kl. 11.58 (CET)

Men har härader någon mening alls idag utanför vissa delar av Småland? Så långt bort ligger ju knappast församlingarna ännu. -- Innocent bystander 18 november 2015 kl. 12.20 (CET)

Självklart har Svenska kyrkans församlingar relevans även i framtiden. Även andra större samfunds församlingar (typ Katolska kyrkan i Sverige) har ju också egna artiklar. Snarast handlar det om vilka uppgifter som ska stå i faktaboxen. "Befolkning" bör väl falla bort och ersättas av "medlemmar". --Andhanq (diskussion) 18 november 2015 kl. 12.27 (CET)

Andra samfunds församlingars relevans avgörs från fall till fall. Svenska kyrkans församlingar har haft automatisk relevans då de utgjort en del av den statliga indelningen. Ett byte från innevånare till medlemmar kommer att ge intryck av att människor som i verkligheten föddes in i kyrkan var medlemmar av religiös övertygelse. Det riskerar att skriva om historien och ge intryck av att fortfarande under andra halvan av 1900-talet omfattade nästan hela befolkningen den lutherska tron. En möjlighet är förstås att vi skiljer på församlingar i statskyrka (fram till 31/12 2015) och Svenska kyrkan. Edaen (diskussion) 18 november 2015 kl. 12.35 (CET)

För existerande församlingsartiklar bör befolkning och arealuppgifter tas bort (men kanske först när dessa uppgifter återfinns i distriktsartiklarna). Kanske borde det också läggas in Se även länkar till distrikten. I övrigt tror jag det kan kvarstå som idag. När det gäller sammanslagna församlingar efter 2016, så levererar SCb ännu för 2016 dessa uppgifter. Om de slutar med detta till 2017 så får vi återkomma i den frågan, dvs hur vet vi då att det som står ännu stämmer.Yger (diskussion) 18 november 2015 kl. 12.44 (CET)

Andra konsekvenser

Församlingarnas ändrade status efter 1 januari slår även på andra ställen. I navboxen för kommuner tycker jag de inte längre bör återfinnas. I kommunartiklrna sår de nu parallellt med distrikten som befolkningsrapporteringsområden. Eventuellt borde det tas bort därifrån, även om de inte är direkt fel som de står nu. Sedan är den stora saken att församlingar nu ofta återfinns i infoboxen för orter~som en geografisk underindelning (i löptexten har jag för ett år sedan tagit bort förekomster). Jag tycker inte det är korrekt att ange dem där efter årsskiftet (Lantmäteriet tar då i sina register bort all info om församlingars gränser). Men jag vet inte vad som borde göras. ta bort dem helt, ersätta med distrikt eller? Yger (diskussion) 18 november 2015 kl. 12.59 (CET)

Har också tänkt på församlingarna i dessa infoboxar. Bör kanske slopas (eller ersättas av distrikt). Däremot är det väl lämpligt att i texten på något sätt nämna vilka församlingar som finns inom kommunen även om de inte längre är en indelning av denna. --Andhanq (diskussion) 18 november 2015 kl. 13.18 (CET)

Det är bara att plocka bort församlingsparametern ur Mall:Ortsfakta Sverige och lägga till distrikt istället när den dagen kommer. Det är inget vi är piskade att springa runt till varje artikel och fixa. -- Innocent bystander 18 november 2015 kl. 13.28 (CET)

Enligt vad jag känner till har härader betydelse både i Skåne och Västergötland. Sammanslagna församlingar har däremot marginell betydelse för de flesta som inte är anställda eller förtroendevalda i Svenska kyrkan. Det är de gamla socknarna, vilka i de flesta men långtifrån alla fall motsvaras av de nya distrikten, som har förankring i folkdjupet. Tostarpadius (diskussion) 18 november 2015 kl. 15.34 (CET)

Community Wishlist Survey

Undersökning: gemenskapens önskelista

Hej allihop!

Wikimedia Foundations Community Tech-team har som fokus att bygga bättre verktyg för erfarna Wikimediaanvändare som fokuserar på att administrera och förvalta wikiernas innehåll. Vi påbörjar nu en önskelisteundersökning för gemenskapen för att ta reda på vilka projekt vi kan arbeta på som är de mest användbara.

För fas 1 av undersökningen bjuder vi in alla aktiva användare att presentera korta förslag där de förklarar vad de skulle vilja att vi arbeta på, och varför det är viktigt. Fas 1 kommer att vara i 2 veckor. I fas 2 kommer vi be er att rösta på förslagen. Efteråt kommer vi att analysera de 10 förslagen i topp och skapa en prioriterad önskelista.

Medan större delen av den här processen kommer att ske på engelska, bjuder vi in folk från alla Wikimediawikier att lägga fram förslag. Vi kommer också att bjuda in gemenskapen att hjälpa till att översätta förslag till engelska.

Ditt förslag skall innehålla: problemet du vill lösa, vem som skulle dra nytta av det, och en föreslagen lösning, om du har en. Du kan presentera ditt förslag på sidan för gemenskapens önskelista, genom att använda fältet och den stora blå knappen. Vi kommer att ta emot förslag i 2 veckor, med 23 november som sista datum.

Vi ser fram emot att höra dina idéer.

Community Tech Team via MediaWiki message delivery (diskussion) 9 november 2015 kl. 22.57 (CET)

En teknisk brist som är mycket frustrerande är att diff-funktionen inte klarar borttagning och tillägg av tomma rader. Dess förmåga att identifiera vilka stycken som motsvarar varandra verkar också annars mycket bristfällig. Det här är något som betyder många timmar extra arbete, risk att vandalism går oupptäckt och att guldkorn kan gå förlorade vid redigeringskrockar.

Verktyget borde också kunde presentera skillnaderna i stycken som flyttats. Det kräver antagligen en hel del mer resurser, men inte mer än motsvarande handarbete.

--LPfi (diskussion) 10 november 2015 kl. 10.18 (CET)

Jag misstänker att Mediawiki använder GNU diff rakt av, så några skillnader i annat än utseendet i diffen tror jag blir svårt att åstadkomma. /ℇsquilo 10 november 2015 kl. 11.29 (CET)

Just utseendet i hur diffen visuellt presenteras med färgmarkering bör fixas. Om jag lägger till en rad som slutar med </ref> efter en mening som också slutar med </ref> så måste väl programvaran klara av att presentera att jag högst troligen lagt till hela sjoket, inte skrivit något mellan som råkar sluta på samma. /Hangsna (diskussion) 10 november 2015 kl. 17.44 (CET)

Jag vill minnas att jag hört att GNU diff är vad som används (anges det någonstans?). Men jag kommer inte ihåg att jag haft liknande problem med GNU diff direkt eller som det används (antar jag) i Emacs. Jag antar att Wikipedia använder någon parameter för att minska resursanvändningen, och i så fall kunde man åtminstone ovanför diffen införa en länk till en mer resurshungrig diff.

Det vore inte heller omöjligt att köra GNU diff så att man jämför de "borttagna" styckena ett i gången med de "nya", eller på annat sätt modifierar de texter som matas till diff – så som jag i knepiga fall ofta gör för hand. Jag skulle säga att detta är värt nog så mycket arbete som vilken som helst av de nyheter vi blivit serverade på sistone.

--LPfi (diskussion) 10 november 2015 kl. 17.51 (CET)

LPfi: jag tycker det är utmärkta påpekanden du gör. Det är ett ganska centralt krångel i redigerandet att ibland syns det inte vad som ändras, såvida man inte tricksar lite och väntar med styckeindelningar till separat redigering, för att det ska bli tydligare. Vad tror du om de två första förslagen här? Rösta för all del där, tycker jag, om det låter bra. Jag tycker det borde vara så att det allra första förslaget egentligen rymmer det andra förslaget. flinga 17 november 2015 kl. 18.03 (CET) Uppdatering: jag såg nu att det verkar som att det räcker med att stödja varje förslag en gång, för att det ska gå vidare till omröstningen (”Multiple endorsements aren't necessary and won't affect the proposal's eligibility, but feel free to add comments on the proposals as we go along”). I så fall kan man förstås lika gärna vänta tills den riktiga omröstningen. flinga 17 november 2015 kl. 19.54 (CET)

Och har man förslag för man hemskt gärna lägga in dem på sidan på Meta som det länkas till (på svenska om man önskar, någon kan översätta). :) /Julle (disk.) 20 november 2015 kl. 17.49 (CET)

Att markera lästa meddelanden

Hejsan! För några år sedan lade vi till i Etikett att åtminstone kunna markera att man läst meddelanden till sig, då något nödvändigtvis inte behöver besvaras. Skulle man kunna ordna en "knapp" för sådant, ungefär som "tack"-funktionen (åtminstone när det gäller användardiskussions-meddelanden)? Känns lite knepigt att uppfylla annars... /Mvh Vostok (disk.) 18 november 2015 kl. 17.45 (CET)

inte tar det väl någon tid skriva "tack", "tack för information", "Jag har läst men förstår inte frågan", "jag har läst men känner inte till detta ämne/frågeställning och har därför inget svar att ge". Och det är en stor skillnad i dessa schablonartade svaren som är av värde för den som skrivit inlägget. Det är enbart oförskämda och irrelevanta frågor jag lämnar obesvarade, och där vill jag det "syns" jag inte svarar.Yger (diskussion) 18 november 2015 kl. 17.58 (CET)

Jo det är ju iofs sant, men vore intressant om mindre vana användare skulle dela den uppfattningen. /Mvh Vostok (disk.) 18 november 2015 kl. 18.09 (CET)

Jag brukar nog ibland "markera att jag läst" ett inlägg riktat till mig just genom ett "tack" av diffen där inlägget lagts in. -- Innocent bystander 18 november 2015 kl. 18.17 (CET)

Även jag gör ofta som Innocent bystander, särskilt när det inte finns något som behöver kommenteras i inlägget i fråga. Tostarpadius (diskussion) 18 november 2015 kl. 18.32 (CET)

Innocent bystander och Tostarpadius: Menar ni <!-- denna tagg --> då eller? /Mvh Vostok (disk.) 18 november 2015 kl. 18.39 (CET)

Jag vet inte vad "denna tagg" är för något, men den typen av "tack" jag just skickade dig, Vostok! -- Innocent bystander 18 november 2015 kl. 18.42 (CET)

@Innocent bystander: Det du använde var väl den ordinarie tack-funktionen? (Taggen jag exemplifierade ovan är skriven text som bara syns i wikitext och diffar, som jag trodde du menade med "ett "tack" av diffen där inlägget lagts in".)

Ibland är det ju inte just "tack" man har som svar, utan snarare "okej" eller "skall tänka på saken" ... Jag har funderat på denna fråga till och från under åren, men varför jag tar upp den nu är samtidigt pga. en användare som hamnat i lite blåsväder. Jag som sändare av ett meddelande skulle absolut nöja mig med ett (automatiskt) svarsmeddelande som "X har läst ditt meddelande" om det gällde en så kallad Wikitomte. /Mvh Vostok (disk.) 18 november 2015 kl. 19.02 (CET)

Ett IRL-tack kan se ut på många sätt. (Som det jag nu skickade till en leverantör som nu skickat fel vara för tredje gången. "Tack för bubbelplasten, det var precis det vi behövde för att stilla vårt tålamod.") Jag tror du kan använda notifierings-tacket på ungefär samma sätt. ("Tack för klargörandet om din åsikt, men jag delar den fortfarande inte.") -- Innocent bystander 18 november 2015 kl. 19.17 (CET)

... och just där kan jag inte komma på vad jag skall svara, annat än att vilja markera jag har läst det! ;)

Nåväl, tack ändå för era svar! /Mvh Vostok (disk.) 18 november 2015 kl. 19.26 (CET)

Vill du ha nya funktioner är det i första hand utvecklarna du ska ta det med. Det är väldigt lite vi kan göra åt hur MediaWiki fungerar genom att diskutera här. Och med tanke på att det mesta av invecklarnas energi går till att inveckla sådant som Flow, så är jag inte särskilt förhoppningsfull om att vi får något användbart den vägen. -- Innocent bystander 18 november 2015 kl. 19.30 (CET)

Jag använder också ibland tack-knappen för att markera att jag läst och tacka för svar, t ex när jag inte har något att tillägga (men inte alltid, så räkna inte med det). Subjektivt känner jag det som att det finns lite av en netikett att inte skriva om man inte har så mycket att säga till svar, på det sättet tenderar jag inte att skriva ett meddelande som enbart är ”tack för svar” i text. Därför tycker jag att förslaget är inne lite på något möjligt användbart, och man skulle nog kunna tänka sig fler varianter på det (något för att (enkelt) visa medhåll?). Ett tips för att ta det vidare är att ta upp frågan i Community Wishlist Survey som finns länkad ovan. Sista dagen för att lägga in förslag där är 23 november.

Det känns också lite som att tack-funktionen i mycket blivit ett sätt att skicka en slags meddelande, "jag har läst", "tack för svar", "jag håller med", förutom att det där var en välgjord redigering, eller det där var bra gjort. Det är lite intressant. flinga 18 november 2015 kl. 21.19 (CET)

@flinga: Det är precis så jag menar; att kunna ha ett alternativ när "tack" inte känns bokstavligt korrekt att sända. Dock känner jag mig inte vara rätt person att föra saken vidare, framförallt om det måste presenteras på engelska, men ville se vilka kontakt-alternativ det finns (och om det skulle finnas konsensus här). /Mvh Vostok (disk.) 18 november 2015 kl. 21.34 (CET)

Man kanske kan lägga ett lite ospecifikt förslag om lägga till andra typer av notifieringar, som t ex "har läst". Det går i alla fall inte vidare till omröstningen om inte någon annan stödjer förslaget, hur som helst.. :) och där skulle någon annan kanske kunna spinna vidare. Men hur som, det går säkert att utveckla idén, och det även på andra sätt, för den delen :) flinga 18 november 2015 kl. 23.16 (CET)

Att inte besvara ett inlägg på ens diskussionssida är lika nonchalant/oartigt/fånigt som att IRL förbli tyst om någon kommer fram till oss och tilltalar oss. Ingen av oss skulle i verkliga livet stirra på den som tilltalar oss och förbli tysta. Möjligen, som Yger skriver ovan, om det är något uppenbart elakt eller oförskämt. Ingen skulle heller dra upp en förtryckt lapp ur fickan där det står OK, Tack, eller Jag ska fundera på saken, och överräcka den. Eller? Att besvara inlägg på diskussionssidan är för mig fullkomligt självklart. Allt annat är oartigt – och ett etikettsbrott.

Om det är så att den här frågan är ställd med anledning av Användare:BjörnBergmans oförmåga att kommunicera så är min uppfattning att så länge han inte kan uppträda hövligt på Wikipedia och samarbeta så bör han vara blockerad. Rex Sueciæ (disk) 19 november 2015 kl. 01.29 (CET)

@Rex Sueciæ: Visst skall man absolut se till att besvara de inlägg man får, men ibland uppstår situationer där jag av hövlighet vill svara/"markera" men emellertid inte vet vad jag ska skriva (som i denna situation). Är jag ensam om sådant, kanske?

Ja, kan väl "erkänna" att BjörnBergman är en som har med frågeställningen att göra, men jag skulle gärna se att ingen enskild användare specificeras på det viset på en vidöppen diskussionsplats som Bybrunnen – och som sagt har jag funderat på förslaget i flera år, men nu har jag fått det nämnt i alla fall! /Vostok (disk.) 19 november 2015 kl. 11.33 (CET)

Jag håller med om att det skulle vara bra med någon snabbfunktion för att markera att man tagit del av meddelanden som mest är "för kännedom" och som inte kräver något svar i sak. /FredrikT (diskussion) 19 november 2015 kl. 11.52 (CET)

På enwp har jag sett att ett borttagande av inlägg (oftast då mindre vänliga sådana) tas som en bekräftelse på att meddelandet lästs. -- Innocent bystander 19 november 2015 kl. 12.18 (CET)

Jag har faktiskt sett det som en lättnad att man nu i vissa fall kan skicka ett tack stället för att besvara ett inlägg på diskussionssidan. Jag har inte ens tänkt tanken att det kan ses som oartigt. Jag skriver själv ofta inlägg där jag är fullt nöjd med att det jag påpekat åtgärdas eller att jag ser ett förändrat beteende. För mig är det mer som ett SMS som man kan besvara med "OK" eller motsvarande än som ett samtal IRL. Jag delar alltså inte alls Rex Sueciæs syn. Är jag ensam om det? I så fall är jag beredd att rätta in mig i ledet. Tostarpadius (diskussion) 19 november 2015 kl. 16.42 (CET)

Jag undrar också vad det är som är så svårt med fri formulering av dylika bekräftelser av olika slag att man måste använda sig av en uppsättning färdigformulerade mallar. Den som lämnar ett inlägg obesvarat lägger inte någon mall heller. I verkligheten utanför Wikipedia och internet brukar vi ju knappast samtala med varande i form av färdiga små skyltar vi visar upp för varandra (i den mån vi överhuvudtaget pratar med varandra IRL, utan datorer, numera...). --MagnusA 19 november 2015 kl. 12.27 (CET)

Det är väl mest en fråga om att kunna spara tid när man är stressad. Jag har inte sällan dåligt samvete för att meddelanden på min diskussionssida blivit liggande obesvarade p g a tidsbrist. Och man kan ju (i stället för med umgänge "IRL") jämföra med e-post där det går att skicka automatiska mottagningsbesked utan att besvara mejlet i sak. Då vet avsändaren i vart fall att det kom fram. /FredrikT (diskussion) 19 november 2015 kl. 13.12 (CET)

(Redigeringskonflikt)Javisst kan väl en frekvent mallanvändning kanske vara lite enformigt emellanåt, men uppenbarligen är det olika hur folk ser på skillnaden mellan skriftlig och muntlig kommunikation. Jag tror att de flesta av oss etablerade användare är överens om att "tack"-funktionen förbättrat stämningen avsevärt som i många fall kan räcka som "svar", "bekräftat läst meddelande" eller en redigering (eller inläggskommentar) som man tyckt om. Wikilove-funktionen är ju också sådana snabbfunktioner, då mest för beröm av insatser, och innan detta var det tämligen sällsynt med [manuella] meddelanden av sådan karaktär. När det gäller ett meddelande för kännedoms skull, och jag inte tycker att "tack" passar, skulle jag tycka att det samtidigt vore lite "rått" att manuellt bara skriva "jag har läst ditt meddelande" och kanske då hellre väljer att låta bli att svara vilket inte är det jag egentligen vill. /Mvh Vostok (disk.) 19 november 2015 kl. 13.23 (CET)

@Tostarpadius: m.fl.: Missförstå mig inte. Jag tycker om när det kommer små meddelanden "Xxxx tackar dig för din redigering!" och jag skickar gärna sådana också. Och jag har inget emot om någon besvarar ett diskussionsinlägg med ett: "OK!" Rex Sueciæ (disk) 19 november 2015 kl. 17.42 (CET) 

OK! Tostarpadius (diskussion) 19 november 2015 kl. 18.17 (CET)

Jag vet med mig att jag kan få alldeles för hög skrivkramp, och/eller tidsbrist, för att riktigt alltid lyckas svara på allt det som eventuellt kunde få ett svar... för det mesta är väl situationen sådan att det skulle kännas alltför bryskt att bara skriva att jag läst. På min diskussionssida just svarar jag kanske ändå allra oftast oavsett, så småningom. I övrigt håller jag med Tostarpadius, FredrikT och Vostok. Och ville framförallt tillägga att jag samtidigt inte i första hand tänkte på just diskussioner på min användardiskussionssida när jag skrev tidigare. Där är heller inte så mycket diskuterande för min egen del. flinga 20 november 2015 kl. 12.59 (CET)

Artikel 2 100 000

Om jag räknat rätt blev Tapah-ye Nōynah artikel nummer 2 100 000. Lsjbot kör nu för fullt och jag är själv mycket imponerad över artiklarna som skapas. Just denna var lite kort men annars är det många med mycket substans. Och nog är det fantastiskt vi har över 15 300 artiklar om saker på Antarktis. Grattis och tack till Lsj!Yger (diskussion) 20 november 2015 kl. 20.10 (CET)

Instämmer till fullo. Tack Lsj! Obelix (diskussion) 20 november 2015 kl. 20.12 (CET)

Månadens nya och utökade artiklar

Överraskande få röstar på bästa nyskrivna och utökade artikel på Wikipedia:Månadens nya och utökade artiklar. Tänkte informera om detta, så att fler kunde rösta. K9re11 (diskussion) 12 november 2015 kl. 12.57 (CET)

Stort tack för den flaggningen för wp:MNA. Det är inte svårt att lägga sin röst, man bestämmer själv hur noggrant man vill läsa igenom artiklarna innan man röstar (precis som i verklighetens parlamentsval och partiprogram), och det är endast de nominerade artiklarna som man kan rösta på. Dvs. det är ganska överskådligt, och förhoppningsvis finns det något för alla att intressera sig för. Så välkommen att rösta. --Paracel63 (diskussion) 21 november 2015 kl. 03.03 (CET)

VisualEditor återkoppling

Spårad i Phabricator (?)
Task T113717 Open

Är det nån man kan pinga för att få den här buggen i VisualEditor uppmärksammad och åtgärdad. Återkopplingssidan verkar inte vara så aktiv. --Larske (diskussion) 21 november 2015 kl. 13.34 (CET)

Skulle nog inte oroa mig för att ingen har skrivit där på ett tag – Elitre (WMF) lär ha sidan under bevakning. Känner man sig vilsen i kontakten med WMF:s utvecklare går det annars alltid att pinga mig, så kan jag påpeka problemet för rätt person. /Johan (WMF) (diskussion) 21 november 2015 kl. 15.01 (CET)

Josve05a brukar också hålla koll och vidarebefordra. /Johan (WMF) (diskussion) 21 november 2015 kl. 15.08 (CET)

@Larske, Johan (WMF): Jag rapporterade denna buggen på Phabricator för någon månad sen. Skall ha uppsikt och hitta vart den tagit vägen i systemet. Josve05a _{(prata med mig)} 21 november 2015 kl. 15.29 (CET)

Ah, här är den. Rapporterade det i september. Josve05a _{(prata med mig)} 21 november 2015 kl. 15.30 (CET)

Veckans tävling Källor 2015 II

Under vecka 48 handlar Veckans tävling om att källbelägga de över 26 700 artiklar som är uppmärkta med källmallar. Det är en favorit i repris, så jag hoppas på stort deltagande.--Historiker (diskussion) 22 november 2015 kl. 20.17 (CET)

Svenska benämningar på några kvinnliga urogenitalia?

Någon medicinare som vet vad som är korrekta svenska benämningar på en:Fimbriae of uterine tube och en:Bulb of vestibule så att vi slipper ha länkar till enwp i bildtexten? Se Malldiskussion:Kvinnliga urogenitalia. --Larske (diskussion) 24 november 2015 kl. 23.46 (CET)

… och fortsätt diskussionen där! /NH 25 november 2015 kl. 12.54 (CET)

Endast

Ska man skriva endast framför tidiga dödsåldrar?‎Kung Hibbe (diskussion) 23.14 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

"Han dog år 1900, endast 25 år gammal." Nej, man ska inte, men man kan, om det passar ihop med stilen i övrigt. Rex Sueciæ (disk) 23 november 2015 kl. 23.30 (CET) 

(redigeringskonflikt)

För närmare förklaring se Användardiskussion:Kung Hibbe#Varför? och Användardiskussion:FredrikT#Valerij Charlamov. I den senare framgår det att jag håller med om det råd Kung Hibbe fick av Riggwelter; vi behöver inte värdeomdömen som "dog endast 33 år gammal", "en av de största författarna i sin grenre" o.s.v. Kanske ger det litet mer litterärt flyt åt våra artiklar, som FredrikT hävdar, men det gör dem i mina ögon mer oprecisa. "Litterärt flyt" kan passa skönlitterära verk, vi skriver en encyklopedi, och jag upplever att moderna encyklopedier undviker den typen av utbroderande. / Ternarius_D 23 november 2015 kl. 23.36 (CET)

Jag håller med Ternarius. "Endast" är ett värderande omdöme vi lägger in, utan att det tillför förståelse: läskunniga människor inser i allmänhet själva vad det innebär att dö vid 25 års ålder. Det kan finnas tillfällen då det är värt att lyfta fram att någonting är ungt/gammalt/stort/långt/et cetera, men då när det inte kan förutsättas att läsaren själv förstår hur det förhåller sig till normen. /Julle (disk.) 23 november 2015 kl. 23.46 (CET)

Även jag instämmer. Som skribenter skall vi i möjligaste mån undvika att göra värderingar åt läsaren. Riggwelter (diskussion) 23 november 2015 kl. 23.57 (CET)

Om dödsåldern är under 40 år så är "endast" knappast ett värdeomdöme utan mer ett korrekt konstaterande. Det gör texten mindre torr, jag ser inget fel i det. Däremot så är det fel att skriva så om 50-åringar (som tex Gustaf Knutsson Posse och Glenn Gould). AlphaZeta (diskussion) 24 november 2015 kl. 00.07 (CET)

Hoppsansa! Det där var väl en värdering om något! Varför ska just 50-åringar (långt under medellivslängden) anses "dödsmogna"? / Ternarius_D 24 november 2015 kl. 00.11 (CET)

Med anknytning till den angivna "Användardiskussion:Kung Hibbe" ovan håller jag helt med FredrikT där, att det inte är önskvärt att göra några massraderingar av enstaka brödtextord utifrån någon stel "princip", utan varje artikel och typ av artikel kan ha sin egen form som känns lämplig i sammanhanget. Jag får inte sällan höra av sporadiska WP-läsare att artiklarna här är väldigt "torra" och därför inte helt lockande att läsa. Det skadar inte att kunna ha litet variation och "skönhet" i skrivandet också, inte bara ren faktauppräkning, så länge det inte är störande utsvävningar. En artikel om teknik eller naturvetenskap är t ex knappast det samma som en om historiska personer/händelser och humaniora. Dessa skillnader brukar man finna även i vanliga uppslagsverk.--Bemland (diskussion) 24 november 2015 kl. 02.55 (CET)

Även jag ställer mig bakom detta resonemang. Om moderna uppslagsverk undviker det, vilket torde stämma, bör vi inte ha dem som förebild på denna punkt. Äldre har en långt större variation. Vår rädsla för fluff är överdriven. Givetvis skall vi inte brodera ut hur mycket som helst eller använda tydligt värderande omdömen, men vi måste inte heller skriva torrt och avskalat. All "Utveckling" är inte av godo. Tostarpadius (diskussion) 24 november 2015 kl. 07.04 (CET)

Nej, uppslagsverket ska vara sakligt, precist och undvika värdeord. Går det att variera ändå så är det OK, men inget fluff. Väck med sånt som "endast", "legendarisk" och "en av norra europas främsta".--LittleGun (diskussion) 24 november 2015 kl. 07.14 (CET)

Generellt brukar också jag undvika dylika ord men om de behövs för flytet eller om man behöver göra läsaren tjänsten att påpeka vari något är anmärkningsvärt ska vi göra det. Så absolut inga massredigeringar. Det kan mycket väl vara rimligt att påpeka att någon endast var 25 år. --افيراتير (diskussion) 24 november 2015 kl. 07.24 (CET)

Du får ursäkta LittleGun, men jag kan inte alls se hur ordet "endast" skulle vara stilistiskt och värdemässigt i närheten av de andra, tydligt värdeladdade exempel Du anför. De kan väl snarare jämföras med att skriva att "X gick bort vid den beklagligt unga åldern av..." eller "dog alldeles för tidigt" eller liknande. "Endast" ser jag däremot bara som ett element av pedagogisk tydlighet avseende att dödsfallet inträffat tidigare än "statistiskt brukligt". /FredrikT (diskussion) 24 november 2015 kl. 09.09 (CET)

Inget du behöver ursäkta.--LittleGun (diskussion) 24 november 2015 kl. 09.49 (CET)

Jo, det är ett värdeomdöme, eftersom användning av ordet ger en underförstådd mening om att skribenten anser att det borde vara mer eller fler. Då Wikipedia använder ordet blir det som om Wikipedia tycker det, vilket är emot Wikipedias andra grundprincip, ”Wikipedia tar inte ställning”. Jag har dock förståelse för att en hel del använder ordet utan att tänka på det, men det finns bättre och mer neutrala sätt att variera språkbruket. --Omnibit (diskussion) 24 november 2015 kl. 09.21 (CET)

Jag kan ju instämma att wikiartiklarna ibland blir lite torra, men att stoppa in värdeomdömen som "endast" löser inte problemet. När det handlar om saker som dödsfall i ung ålder, så återspeglar ordet (eventuellt orden) i värsta fall författarens eget tyckande, och i bästa fall samhällets åsikter om saken. Givetvis ska författarens personliga åsikter inte styra uppslagsverkets innehåll, och samhällets åsikter bör beskrivas på encyklopediskt sätt i relevanta artiklar (detta till skillnad från att framgå genom enstaka värdeomdömen som stoppats in huller om buller). Endast bör endast användas när viss villkor är uppfyllda. Främst rör detta sig om citat och för att tydliggöra att andra villkor måste uppfyllas förrän något får ske (t.ex. "text får endast sparas om man klickar på knappen spara"). Dieselmotorvagnar (till stationen) 24 november 2015 kl. 10.33 (CET)

Inte heller jag förespråkar att artiklarna skall innehålla fluff. Det jag menar är att jag ofta misslyckas med att hitta något dylikt i artiklar som försetts med mallen. Tostarpadius (diskussion) 24 november 2015 kl. 18.34 (CET)

Jag tycker att fokus hamnat snett här. Normalt sätter vi ju inte ut åldern vid död alls (Typartikeln har ju "Maria Johansson, född 1923, död 1998, var en svensk nånting nånting"). Skriver man ändå ut dödsåldern uppfattar jag det som att det ändå finns med ett implicit "endast" (eller för den delen "hela"), oavsett om det står utskrivet eller inte.

andejons (diskussion) 24 november 2015 kl. 09.50 (CET)

Väldigt, vilken diskussion det blev om detta lilla ord. Normalt i ingressen skriver man väl endast (!) datum/år utan speciella kommentarer. Däremot kan väl ett ord som "endast" få slinka med i löptexten om personen i fråga dött i "förtid", speciellt om hen under sin relativt korta levnad hunnit uträtta mycket och fått en lång artikel. Samma när det gäller dödsorsak. Intressantare om det handlar om en som dött vid 40 än vid 90. En besläktat "problem" är användandet av ord som "knappt". Om någon dör vid 29 år och 8 månader, kan det vara befogat med "knappt 30 år". Vid 99 år och 8 månader ska det heta "nära 100 år" och inte "knappt 100 år". --Andhanq (diskussion) 24 november 2015 kl. 10.44 (CET)

Självfallet talar vi inte om att ordet skall ingå i ingressen utan endast i löptexten. /FredrikT (diskussion) 24 november 2015 kl. 12.53 (CET)

Ett par frågor då till alla som tycker att "endast" vid 25 års ålder är ett värdeomdöme. "nära 100 år" vid 99 år och 8 månader. Är ordet "nära" i så fall också ett värdeomdöme? I artikeln Triftväxter står " I Sverige förekommer som vildväxande endast tre arter i triftsläktet", ska endast bort där också?? AlphaZeta (diskussion) 24 november 2015 kl. 13.07 (CET)

Inget av orden behövs emm, åtminstone inte i de två första exemplen, det är att underkänna läsarens förmåga att dra egna slutsatser. Däremot kan jag tänka mig frasen "X är ett citronbi med en längd på endast 5 mm" (även om jag själv föredrar formuleringen "X är ett litet citronbi med en längd på 5 mm"). Inte för att jag själv har använt (åtminstone den senare) frasen, utan för att "litet" där tjänar ett syfte; det påpekar för läsaren att 5 mm är en liten längd för ett citronbi, vilket inte är självklart. I sammanhanget kan jag påpeka att vad som är "endast" med en persona ålder är väldigt individuellt, och även av detta skäl bör undvikas. När du fastslog ovan att det var fel att använda "endast" om personer över 50, men ok om personer under 40 reagerade jag starkt eftersom jag upplevde att en så strikt formulerad regel gör det "förväntat" att en person över 50 snart ska dö. Samtidigt tror jag inte en 20-åring skulle upplevt det på samma sätt. Vi är en encyklopedi, inte en cocktailkonversation, och ska inte introducera formuleringar som redan i sällskapslivet kan vara fadäser (Å är du 90/25! Så gammal/ung!).

På samma sätt kan ett "endast 3 arter i Sverige" vara befogat om ett växtsläkte med väldigt många arter; att enbart en bråkdel av dessa finns i Sverige är inte självklart, och alltså närmast en faktaupplysning. (Även där finns det emellertid gränsdragningar; triftsläktet har bara omkring 50 arter, frågan är om 3 kan sägas vara en bråkdel av 50). / Ternarius_D 24 november 2015 kl. 15.01 (CET)

Å andra sidan får det nog sägas vara befogat att som i Évariste Galois skriva att "Trots sin korta levnad gjorde Galois sig ett berömt namn i matematiken" (artikeln är hämtad ur Ugglan, så svenskan är på det hela taget lite ålderdomlig). Han var inte 21 fyllda när han dog.

andejons (diskussion) 24 november 2015 kl. 15.07 (CET)

Det håller jag med om, men där är ju "trots sin korta levnad" en faktaupplysning; hade man bara fått reda på att han dog vid 21 års ålder hade risken varit stor att någon som inte varit insatt i vetenskapshistoria och/eller vad Galois uträttat hade underskattat hans betydelse. Inte ens i matematiken, med dess låga medelålder på sina forskare, är det ju rimligt att anta att en 21:åring uträttat så väldigt mycket av bestående värde. / Ternarius_D 24 november 2015 kl. 15.18 (CET)

@TernariusD: Jag skulle tro att det är en mycket bred konsensus bland svenska folket och även bland oss wikipedianer att en person som dör i 30-års åldern dör i förtid och att då skriva "endast" borde vara helt okontroversiellt. I 50-års åldern så är det nog mer blandade åsikter. Är själv 50+ så jag hoppas inte att det förväntas att jag ska trilla av pinn snart. AlphaZeta (diskussion) 24 november 2015 kl. 15.29 (CET)

Jag tycker att ordet kan användas när det sätts i relation till något annat, alltså något annat än "hur länge det är normalt att leva". Exempelvis "En gruvarbetare blir numera i genomsnitt 79 år gammal men under 1800-talet var medeltalet endast 17 år." "Det finns 9000 arter men i Europa finns endast 2". Alltså när vi inte bara talar om "detta tyckte jag som skrev inte var så många år", utan när vi ställer det i relation till något. Det går i dessa fall att utlämna det men ibland tycker jag det tillför något. Man kan jämföra med att skriva "omsättningen i företaget var 1000 kr år 2010 och 2000 kr år 2012", det kan även skrivas "omsättningen fördubblades från 2010 till 2012". Jag tycker inte man behöver säga att det andra skrivsättet är att anta att läsaren inte kan dra egna slutsatser, det är en rimlig slutsats och i de fall det är anmärkningsvärt kan vi då berätta det. /Hangsna (diskussion) 24 november 2015 kl. 15.35 (CET)

@AlphaZeta:Om det "är en mycket bred konsensus bland svenska folket och även bland oss wikipedianer att en person som dör i 30-års åldern dör i förtid", varför då över huvud taget lägga in det? Det är en ren värdering, det tillför inte artikeln något. Däremot är åsikterna om när personer är "gamla" mycket skiftande, och många med mig tycker nog att en person som dör vid 50 dör i förtid. Varför då utmana dem (oss) genom att reservera ett "död-i-förtids-prefix" till de som är yngre än 40, när det klart enklaste är att inte använda värdeomdömen? Och hur hade du tänkt göra det rent praktiskt, ska vi skriva in den regeln i något stildokument? Jag ser nämligen inte att den är självklar.

@Hangsna: Jag kan inte se att några av dina exempel strider mot vad jag sagt tidigare. Jag antar att ditt exempel om gruvarbetare ingår/är tänkt att ingå i en artikel om just gruvarbetare. Då kan det vara rimligt att använda "endast" för att betona att förhållandena förändrats radikalt sedan 1800-talet. Beträffande arter tycker jag att jag redan har besvarat det ovan rörande trysläktet, med den skillnaden att ditt exempel är ännu tydligare: 2 är verkligen en bråkdel av 9000, beträffande 3 av 50 kan det kanske vara ett gränsfall. Exemplet om företags omsättning förstår jag inte. Det andra exemplet är kortare och därmed mera lättläst; jag kan inte se något värdeomdöme i det.

Jag vill givetvis inte förbjuda alla användningar av "kanske"; det vore ju absurt. Däremot tycker jag rena värdeomdömen gör artiklarna mera oprecisa, och att de är att tala om för läsarna vad de ska tycka, något som strängt taget är POV. Vi ska tala om för läsarna hur saker och ting är; värderingarna ska vi lämna åt dem. / Ternarius_D 24 november 2015 kl. 16.37 (CET)

Jag tycker man ofta ska se vissa ord som betoningar snarare än värderingar. Då kan man se det som att man överlåter åt läsaren att värdera men man visar vad som är anmärkningsvärt. Men givetvis är det ofta svårt, vi värderar ju vad som är anmärkningsvärt att betona och också vad som är anmärkningsvärt att skriva på vilket sätt eller att ta med över huvud taget. --افيراتير (diskussion) 24 november 2015 kl. 16.45 (CET)

Att matematiker likt Galois gör sina stora insatser innan de fyller 30 är mer regel än undantag. Det är snarare tvärtom, att sådana som Gauss fortsätter göra viktiga insatser även när de kommit upp lite i ålder, som är anmärkningsvärt. -- Innocent bystander 26 november 2015 kl. 07.31 (CET)

Gränsen för om man säger endast eller inte går väl vid 70 år? Kung Hibbe (diskussion) 24 november 2015 kl. 16.07 (CET)

Henok blev endast 365 år... --افيراتير (diskussion) 24 november 2015 kl. 16.33 (CET)

@Kung Hibbe: Se ovan – jag tycker inte vi över huvud taget ska använda "endast", "bara" eller liknande ord så länge de är rena värderingar. / Ternarius_D 24 november 2015 kl. 16.37 (CET)

Ingen människa har nånsin upplevt sin 365:e födelsedag, så endast är fel där. Jag menade vid vardagligt tal, Ternarius. Kung Hibbe (diskussion) 24 november 2015 kl. 16.47 (CET)

Jag ber om ursäkt: Med "Se ovan" menade jag mitt inlägg före Averaters, inte hans inlägg om Henok. Jag började skriva innan Averaters senaste inlägg skrevs, och sedan blev det en redigeringskollision som jag inte riktigt löste i alla detaljer. / Ternarius_D 24 november 2015 kl. 16.56 (CET)

Nej, du behöver inte be om ursäkt. Här föreligger ett missförstånd. Det första jag skrev, att ingen människa någonsin har upplevt sin 365:e födelsedag, var menat till Averaters. Att gränsen går vid 70 år var vid vardagligt tal. Kung Hibbe (diskussion) 24 november 2015 kl. 17.12 (CET)

Nej Kung Hibbe, jag tror du missar Averaters poäng. Enligt Adams släkttavla i Första Moseboken kap 5, om dem som levde före syndafloden, blev ju de flesta mycket äldre än Enok, vilken, fortfarande enligt berättelsen, "togs härifrån" (till skillnad från de andra som "dog") vid den jämförelsevis låga åldern av blott 365 år! Taxelson (diskussion) 25 november 2015 kl. 11.23 (CET)

"Endast" är inte en värdering. Det är, liksom "blott", "bara", "trots" etc., en betoning. Betonar gör vi ständigt i våra artiklar genom hur vi skriver. När betoningen är tokig eller för stark bör den redigeras bort, när den är rimlig får den gärna stå kvar. /Dcastor (diskussion) 25 november 2015 kl. 14.23 (CET)

Tack! Dcastor uttrycker precis vad jag känner rörande detta ords funktion i de sammanhang vi nu talar om. Alltså att det handlar om betoning = tydlighet, inte om värderingar. /FredrikT (diskussion) 25 november 2015 kl. 14.52 (CET)

Jag har tyvärr inte läst Första Moseboken kap 5, Taxelson. Kung Hibbe (diskussion) 25 november 2015 kl. 16.20 (CET)

Jag har en fråga till Rex Sueciæ. När jag läste vad Dcastor skrev provade jag skriva dit endast i några artiklar, men du tog bort det från en av dom. Varför det? Kung Hibbe (diskussion) 25 november 2015 kl. 16.40 (CET)

@Kung Hibbe: Det är väldigt olämpligt och provokativt att börja lägga in "endast" i artiklar när det pågår en diskussion om det och det finns väldigt många som är emot det, kanske till och med en majoritet. AlphaZeta (diskussion) 25 november 2015 kl. 20.29 (CET)

Det var kanske innan dom läst vad Dcastor skrev, och jag provade ju bara att skriva det. Det var bara i två artiklar. Kung Hibbe (diskussion) 25 november 2015 kl. 20.52 (CET)

Jag sprang på artikeln om Jorgensen då jag gick igenom SÄ och tyckte att endast i "Jorgensen avled endast 62 år gammal i cancer." inte passade så bra mot bakgrund av den här diskussionen även om medelåldern generellt är högre än så. Jag tycker personligen att "endast" ska användas, om det överhuvudtaget ska användas, för personer betydligt yngre än så. Men det är en personlig åsikt och inget jag tänker strida för. Rex Sueciæ (disk) 26 november 2015 kl. 00.21 (CET) 

För mig har "han dog 1829, endast 27 år gammal" något beklagande över sig som inte ligger i stilen när det gäller våra artiklar. Det problemet ser jag inte med "i Sverige finns endast tre arter ur triftsläktet". /NH 26 november 2015 kl. 10.39 (CET)

Hoppas i alla fall att det inte blir några redigeringskrig mellan dom som inte tycker att endast kan vara med och dom som tycker att endast kan vara med. Kung Hibbe (diskussion) 26 november 2015 kl. 16.20 (CET)

Hjälp med granskning av artikel - 100 år Nationalmuseum

Hej,

Jag har påbörjat en artikel om vandringsutställningen 100 år Nationalmuseum i min sandlåda.

Jag skulle behöva hjälp och feedback med att kolla om den fungerar.

Tore Danielsson (Riksutställningar) (diskussion) 26 november 2015 kl. 16.15 (CET) (Hälsar Tore)

Den ligger i artikelnamnrymden nu.--LittleGun (diskussion) 27 november 2015 kl. 07.18 (CET)

Namnförgreningssidor

Jag skrev på Användare:Roufus diskussionssida om namnförgreningssidor: Hej! Jag ser att du skapat flera förgreningssidor om efternamn, t.ex. Wahlberg. Där nämns nationaliteten enbart för folk utanför Sverige. Jag har åtgärdat den sidan, men nämn gärna i framtiden nationaliteten också för svenskar. Jag har inte fått svar, däremot har Roufu gjort denna och denna redigering, som jag inte alls tycker är bra. Om nationaliteten nämns, bör det väl vara såväl för svenskar som för alla andra. K9re11 (diskussion) 27 november 2015 kl. 12.59 (CET)

Se även detta Användardiskussion:Roufu#Artiklar om kinesiska namn Maundwiki (diskussion) 27 november 2015 kl. 15.09 (CET)

Har de en artikel, så borde det främst framgå av den vilka de är. Göra artiklar av grensidorna också, ser jag ingen poäng med. -- Innocent bystander 27 november 2015 kl. 15.30 (CET)

Eftersom detta inte är svenska Wikipedia, utan svenskspråkiga, och eftersom vi skall ha global inriktning, bör alla nationaliteter skrivas ut. /Ascilto (diskussion) 27 november 2015 kl. 15.55 (CET)

Listor med namn som länkar till personartiklar bör vara så kortfattade som möjligt enligt min åsikt. En kort särskiljning (t.ex. yrke eller levnadstid) är fullt tillräcklig, nationalitet endast i undantagsfall. Listor ska vara extremt lättöverskådliga och inte innehålla en massa text. Rex Sueciæ (disk) 27 november 2015 kl. 16.34 (CET) 

Jag vill förtydliga att det inte spelar någon roll för mig om nationaliteter nämns eller ej, min poäng var att om man väljer att skriva ut nationaliteter, bör man göra det för personer av alla nationaliteter inklusive svenskar. K9re11 (diskussion) 27 november 2015 kl. 19.35 (CET)

Det gäller inte enbart svenskar – på en del förgreningssidor nämns explicit vilken nationalitet som inte skrivs ut. Problemet är att man inte kan veta vilka artiklar som lagts in med beaktande av den formuleringen, och vilka som eventuellt lagts in utan att man brytt sig om (eller ens kontrollerat) nationaliteten. Det är mycket tryggare om saknad information kan betraktas som saknad information. --LPfi (diskussion) 27 november 2015 kl. 22.06 (CET)

Levnadsår, nationalitet och yrke eller motsvarande bör alltid skrivas ut. Normalt räcker de uppgifterna på grensidan. Tostarpadius (diskussion) 28 november 2015 kl. 02.34 (CET)

Kom vi nu alltså fram till att nationalitet ska bort? /Hangsna (diskussion) 29 november 2015 kl. 08.33 (CET)

Nej det hoppas jag inte. Namn, levnadsår, yrke/motsvarande och nationalitet är vad jag förväntar mig. --افيراتير (diskussion) 29 november 2015 kl. 08.43 (CET)

Okej, kom vi då fram till att vi alltid ska skriva ut nationalitet? /Hangsna (diskussion) 29 november 2015 kl. 08.45 (CET)

Jag förväntar mig hitta sådan information i artiklarna. I grensidor förväntar jag mig bara hitta sådant som ska hjälp mig skilja ut vilken person det egentligen är jag letar efter. DÅ är nationalitet ibland inte nödvändigt och ibland inte tillräckligt. -- Innocent bystander 29 november 2015 kl. 09.41 (CET)

Min åsikt är hellre något för mycket än för lite och det är oftare för lite som är problemet på grensidorna än tvärtom, även om det givetvis förekommer sådant som snarast liknar meritförteckningar. Vanligt är att länkar blivit fel, särskilt när det finns ett flertal personer med samma namn som saknar artiklar som även stämmer in på de kortfattade beskrivningarna på grensidorna.FBQ (diskussion) 29 november 2015 kl. 12.58 (CET)

Förslag på ny mall

Jag har ett förslag på en ny mall (Mall:Flikar – förslagsvis), där man kan ordna olika invärden under en uppsättning flikar, exempelvis en sådan som på ungerskspråkiga Wikipedia. Mallen skulle med fördel kunna användas i artikeln ”Periodiska systemet (stort)”, sådant att läsaren själv kan växla mellan 18-kolumnersverionen och 32-kolumnersversionen med mallen. Det finns säkert även en rad andra ställen där en sådan mall skulle kunna vara till nytta. --Omnibit (diskussion) 12 november 2015 kl. 23.15 (CET)

Det är JavaScript, och det är inte gjort på ett särskilt bra sätt. Om användaren har stängt av JavaScript, eller om inget JS laddas på grund av något fel, så ser användaren inte innehållet från någon av rutorna. Jag kan göra det på ett bra sätt, så att all text är synlig utan JS. Jämför med Mall:Geobox locator multi där det går att klicka för att visa olika kartor, och utan JS syns alla kartor. Nirmos (diskussion) 13 november 2015 kl. 20.16 (CET)

Omnibit: HTML- och JS-delen är klar. CSS:en kan man jobba mer på om man vill ha bakgrundsfärg, kanter, rundade hörn etc. Mallar kan jag inte göra, men du kan skapa en om du vill. Det kommer fungera så länge du använder samma HTML-klasser och samma HTML-struktur som nedan. Säg till om du behöver hjälp. Demo:

Exempel med två flikar

12

a

b

Exempel med tre flikar

123

a

b

c

Som du ser har skriptet stöd för obegränsat många flikar, och flera flikuppsättningar på samma sida krockar inte med varandra, och till skillnad från ungerskspråkiga Wikipedia syns allt innehåll utan JavaScript. Nirmos (diskussion) 14 november 2015 kl. 03.56 (CET)

Här är ett exempel till kryddat med lite CSS

InnehållsförteckningKompakt versionStor version

Innehållsförteckning
Periodiska systemet kan visas i olika format:  
 · Kompakt format
 · Stort format
Klicka på flikarna ovan för att visa respektive version.

Kompakt version

Stor version

Grupp →

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

IA

IIA

IIIB

IVB

VB

VIB

VIIB

VIIIB

IB

IIB

IIIA

IVA

VA

VIA

VIIA

VIIIA

IA

IIA

IIIA

IVA

VA

VIA

VIIA

VIII

IB

IIB

IIIB

IVB

VB

VIB

VIIB

0

I

II

III

IV

V

VI

VII

VIII

I

II

III

IV

V

VI

VII

Period ↓

1

Väte 1 H 1,00794(7) Isotoper

→grundämnets namn →tecken →atomnummer →relativ atommassa →länk till isotoperna

Helium 2 He 4,002602(2) Isotoper

2

Litium 3 Li 6,941(2) Isotoper

Beryllium 4 Be 9,012182(3) Isotoper

Bor 5 B 10,881(7) Isotoper

Kol 6 C 12,0107(8) Isotoper

Kväve 7 N 14,00674(7) Isotoper

Syre 8 O 15,9994(3) Isotoper

Fluor 9 F 18,9984032(5) Isotoper

Neon 10 Ne 20,1797(6) Isotoper

3

Natrium 11 Na 22,989770(2) Isotoper

Magnesium 12 Mg 24,3050(6) Isotoper

Aluminium 13 Al 26,981538(2) Isotoper

Kisel 14 Si 28,0855(3) Isotoper

Fosfor 15 P 30,973761(2) Isotoper

Svavel 16 S 32,066(6) Isotoper

Klor 17 Cl 35,4527(9) Isotoper

Argon 18 Ar 39,948(1) Isotoper

4

Kalium 19 K 39,0983(1) Isotoper

Kalcium 20 Ca 40,078(4) Isotoper

Skandium 21 Sc 44,955910(8) Isotoper

Titan 22 Ti 47,867(1) Isotoper

Vanadin 23 V 50,9415(1) Isotoper

Krom 24 Cr 51,9961(6) Isotoper

Mangan 25 Mn 54,938049(9) Isotoper

Järn 26 Fe 55,845(2) Isotoper

Kobolt 27 Co 58,933200(9) Isotoper

Nickel 28 Ni 58,6934(2) Isotoper

Koppar 29 Cu 63,546(3) Isotoper

Zink 30 Zn 65,39(2) Isotoper

Gallium 31 Ga 69,723(1) Isotoper

Germanium 32 Ge 72,61(2) Isotoper

Arsenik 33 As 74,92160(2) Isotoper

Selen 34 Se 78,96(3) Isotoper

Brom 35 Br 79,904(1) Isotoper

Krypton 36 Kr 83,80(1) Isotoper

5

Rubidium 37 Rb 85,4678(3) Isotoper

Strontium 38 Sr 87,62(1) Isotoper

Yttrium 39 Y 88,90585(2) Isotoper

Zirkonium 40 Zr 91,224(2) Isotoper

Niob 41 Nb 92,90638(2) Isotoper

Molybden 42 Mo 95,94(1) Isotoper

Teknetium 43 Tc [97,9072] Isotoper

Rutenium 44 Ru 101,07(2) Isotoper

Rodium 45 Rh 102,90550(2) Isotoper

Palladium 46 Pd 106,42(1) Isotoper

Silver 47 Ag 107,8682(2) Isotoper

Kadmium 48 Cd 112,411(8) Isotoper

Indium 49 In 114,818(3) Isotoper

Tenn 50 Sn 118,710(7) Isotoper

Antimon 51 Sb 121,760(1) Isotoper

Tellur 52 Te 127,60(3) Isotoper

Jod 53 I 126,90447(3) Isotoper

Xenon 54 Xe 131,29(2) Isotoper

6

Cesium 55 Cs 132,90545(2) Isotoper

Barium 56 Ba 137,327(7) Isotoper

Lantan 57 La 138,9055(2) Isotoper

Cerium 58 Ce 140,116(1) Isotoper

Praseodym 59 Pr 140,90765(2) Isotoper

Neodym 60 Nd 144,24(3) Isotoper

Prometium 61 Pm [144,9127] Isotoper

Samarium 62 Sm 150,36(3) Isotoper

Europium 63 Eu 151,964(1) Isotoper

Gadolinium 64 Gd 157,25(3) Isotoper

Terbium 65 Tb 158,92534(2) Isotoper

Dysprosium 66 Dy 162,50(3) Isotoper

Holmium 67 Ho 164,93032(2) Isotoper

Erbium 68 Er 167,26(3) Isotoper

Tulium 69 Tm 168,93421(2) Isotoper

Ytterbium 70 Yb 173,04(3) Isotoper

Lutetium 71 Lu 174,967(1) Isotoper

Hafnium 72 Hf 178,49(2) Isotoper

Tantal 73 Ta 180,9479(1) Isotoper

Volfram 74 W 183,84(1) Isotoper

Rhenium 75 Re 186,207(1) Isotoper

Osmium 76 Os 190,23(3) Isotoper

Iridium 77 Ir 192,217(3) Isotoper

Platina 78 Pt 195,078(2) Isotoper

Guld 79 Au 196,96655(2) Isotoper

Kvicksilver 80 Hg 200,59(2) Isotoper

Tallium 81 Tl 204,3383(2) Isotoper

Bly 82 Pb 207,2(1) Isotoper

Vismut 83 Bi 208,98038(2) Isotoper

Polonium 84 Po [208,9824] Isotoper

Astat 85 At [209,9871] Isotoper

Radon 86 Rn [222,0176] Isotoper

7

Francium 87 Fr [223,0197] Isotoper

Radium 88 Ra [226,0254] Isotoper

Aktinium 89 Ac [227,0277] Isotoper

Torium 90 Th 232,0381(1) Isotoper

Protaktinium 91 Pa 231,03588(2) Isotoper

Uran 92 U 238,0289(1) Isotoper

Neptunium 93 Np [237,0482] Isotoper

Plutonium 94 Pu [244,0642] Isotoper

Americium 95 Am [243,0614] Isotoper

Curium 96 Cm [247,0703] Isotoper

Berkelium 97 Bk [247,0703] Isotoper

Californium 98 Cf [251,0796] Isotoper

Einsteinium 99 Es [252,0830] Isotoper

Fermium 100 Fm [257,0951] Isotoper

Mendelevium 101 Md [258,0984] Isotoper

Nobelium 102 No [259,1011] Isotoper

Lawrencium 103 Lr [262,110] Isotoper

Rutherfordium 104 Rf [263,1125] Isotoper

Dubnium 105 Db [262,1144] Isotoper

Seaborgium 106 Sb [266,1219] Isotoper

Bohrium 107 Bh [264,1247] Isotoper

Hassium 108 Hs [269,1341] Isotoper

Meitnerium 109 Mt [268,1388] Isotoper

Darmstadtium 110 Ds [272,1463] Isotoper

Röntgenium 111 Rg [272,1535] Isotoper

Copernicium 112 Cn [277] Isotoper

Ununtrium 113 Uut [284] Isotoper

Flerovium 114 Fl [289] Isotoper

Ununpentium 115 Uup [288] Isotoper

Livermorium 116 Lv [292] Isotoper

Ununseptium 117 Uus [291] Isotoper

Ununoktium 118 Uuo [293] Isotoper

@Nirmos:Något man kanske skulle vilja ha är en avvikande markering (bakgrundsfärg) för den flik vars innehåll är det som visas i stället för rubrikerna med fetstil som jag stoppade in i exemplet ovan. --Larske (diskussion) 14 november 2015 kl. 08.58 (CET)

Ser nu att när man väl har klickat på en flik så är den länken understruken och det är ju en sorts markering. Men när sidan är nyladdad, eller när man har klickat på någon flik i en annan flikgrupp på sidan, ser alla flikar lika ut. Kanske fliken vars innehåll visas kunde ges en klass, gadget-tabs-buttonlabel-selected, som man kan stajla som man vill. --Larske (diskussion) 14 november 2015 kl. 09.25 (CET)

Exempel på användning via mall

Anrop

Resultat

{{Testmall/Larske/Test3 |totalstil=width:430px; |flikrubrik1=Tetraeder |flikrubrikstil1=background:yellow; |flikinnehåll1=[[Fil:Tetrahedron.gif|300px]] |flikrubrik2=Hexaeder |flikrubrikstil2=background:blue; color:white; |flikinnehåll2=[[Fil:Hexahedron.gif|300px]] |flikrubrik3=Oktaeder |flikrubrikstil3=background:red; |flikinnehåll3=[[Fil:Octahedron.gif|300px]] |flikrubrik4=Dodekaeder |flikrubrikstil4=background:green; color:white; |flikinnehåll4=[[Fil:Dodecahedron.gif|300px]] |flikrubrik5=Ikosaeder |flikinnehåll5=[[Fil:Icosahedron.gif|300px]] }}

TetraederHexaederOktaederDodekaederIkosaeder

--Larske (diskussion) 14 november 2015 kl. 12.12 (CET)

Ett exempel till

JFMAMJJASOND

|- | || || || || || || || ||

|- | || || || || || || || ||

|- | || || || || || || || ||

|- | || || || || || || || ||

|- | || || || || || || || ||

|- | || || || || || || || ||

|- | || || || || || || || ||

|- | || || || || || || || ||

|- | || || || || || || || ||

|- | || || || || || || || ||

|- | || || || || || || || ||

|- | || || || || || || || ||

--Larske (diskussion) 14 november 2015 kl. 20.31 (CET)

@Nirmos: Det är den första fliken i en flikgrupp som visas när sidan laddas. Vad tror du om att definiera en klass, gadget-tabs-content-preselected, som fungerar som gadget-tabs-content med det tillägget att det är innehållet med den klassen som visas när sidan laddas? (Om det finns mer än en gadget-tabs-content-preselected i en gadget-tabs-contentwtrapper kan den första visas.) I exemplet med almanackan ovan skulle man då kunna se till att det är innevarande månad som visas innan man börjar klicka runt på flikarna. Se även förslaget ovan om markering av vilken flik som är vald. --Larske (diskussion) 15 november 2015 kl. 04.57 (CET)

Datorn startade nu utan att js fungerade helt och hållet. Vissa av de här exempelmallarna tog då hysteriskt med plats. Jag säger inte att vi ska stoppa användandet av de här funktionen, men kanske ha en tanke på hur det ser ut utan js. -- Innocent bystander 15 november 2015 kl. 08.38 (CET)

Bra synpunkt Innocent bystander. Det kanske skulle gå att göra alla "flikinnehåll" utom ett "invisible" som default och låta js ändra på det. Då skulle effekten bli att den som inte har js aktiverat bara ser ett innehåll i stället för som nu alla flikars innehåll staplade på varandra. Vad säger Nirmos? --Larske (diskussion) 15 november 2015 kl. 08.45 (CET)

Det är ju det här periodiska systemet som är gigantiskt – det finns ingenting liknande på det här projektet. Bilderna på de platonska kropparna är också bra mycket större än miniatyrbilder i artiklar. Det har ingenting med skriptet att göra. Att göra innehåll osynligt och sedan visa det med JavaScript går emot hela idén med unobtrusive JavaScript. Nirmos (diskussion) 15 november 2015 kl. 09.03 (CET)

Det var faktiskt inte alls det periodiska systemet jag tänkte på här. Webbläsaren renderade inte alls den delen av sidan förrän jag startade om webbläsaren. Om det berodde på js-strul eller ngt annat vet jag förstås inte. -- Innocent bystander 15 november 2015 kl. 09.14 (CET)

Det där blev ju bra! Jag har skapat en egen version av mallen på Användare:Omnibit/Sandlåda2 som är tänkt att likna den ungerska versionen mer. Jag undrar, kan man ändra bakgrundsfärgen på en viss flik när man håller muspekaren över den samt bakgrundsfärgen på aktuell flik? --Omnibit (diskussion) 15 november 2015 kl. 14.16 (CET)

Larske, Omnibit: Jag har nu lagt till logik för vald flik (gadget-tabs-buttonlabel-selected) och standardflik (gadget-tabs-buttonlabel-default). Default anges i anropet. Exempel:

12

a

b

Om fler än en default anges väljs första:

123

a

b

c

Default behöver naturligtvis bara anges om man vill att någon annan än den första fliken ska vara vald vid sidladdning.

Stil för vald flik och hoverstil kan läggas till på MediaWiki:Gadget-Tabs.css.

Säg till om ni behöver hjälp. Nirmos (diskussion) 16 november 2015 kl. 02.55 (CET)

Till exempel: Om man vill att den valda fliken ska ha orange bakgrundsfärg, och att bakgrundsfärgen vid hovring ska vara turkos, så kan man lägga in

.gadget-tabs-buttonlabel-selected {
	background-color: orange;
}

.gadget-tabs-buttonlabel:hover {
	background-color: aqua;
}

på MediaWiki:Gadget-Tabs.css. Nirmos (diskussion) 16 november 2015 kl. 03.40 (CET)

OK, det verkar ju relativt enkelt att ordna särskild bakgrundsfärg när man håller muspekaren över, och när en flik är aktuell flik. Kan man göra så att man får välja bakgrundsfärg själv (alltså inte nödvändigtvis orange eller cyan)? --Omnibit (diskussion) 16 november 2015 kl. 08.51 (CET)

Omnibit: Orange och cyan var bara exempel, men jag gissar att det du försöker säga är att du vill kunna bestämma det inline med style-attributet. Det går tyvärr inte. Har du något förslag på vilka färger MediaWiki:Gadget-Tabs.css ska använda? Nirmos (diskussion) 17 november 2015 kl. 05.27 (CET)

Det var synd. Kan man lägga in flera uppsättningar färger (som på ungerskspråkiga Wikipedia); det vill säga att man exempelvis kan ha olika style-attribut för olika färguppsättningar (av principen class="gadget-tabs-buttonlabel-färguppsättningsnamn") eller liknande? --Omnibit (diskussion) 17 november 2015 kl. 16.39 (CET)

@Nirmos: Skulle det gå att använda en extra "span" som lagerplats för den stil man vill ha på den valda fliken? När man klickar på fliken så sätter js stilen på fliken genom att kopiera stilen från denna extra span (istället för att använda css-filen) till den flik som man just klickade på. Så här i HTML-koden: (radbrytningar och indentering bara för att det ska var lättare att läsa här)

<div class="gadget-tabs">
  <div class="gadget-tabs-buttonwrapper">
    <span class="gadget-tabs-buttonlabel-selected-style" style="background-color:orange;"><!-- ingenting här --></span>
    <span class="gadget-tabs-buttonlabel">Flik 1</span>
    <span class="gadget-tabs-buttonlabel">Flik 2</span>
  </div>
  <div class="gadget-tabs-contentwrapper">
    <div class="gadget-tabs-content">Innehåll 1</div>
    <div class="gadget-tabs-content">Innehåll 2</div>
  </div>
</div>

I så fall skulle man kunna sätta den önskade stilen för den "aktiva" fliken inline direkt eller via en mall. --Larske (diskussion) 17 november 2015 kl. 23.59 (CET)

Jag är inte riktigt säker på vad du menar, men menar du att det i alla fall går att välja stilen för den aktuella fliken inline? --Omnibit (diskussion) 18 november 2015 kl. 16.26 (CET)

@Omnibit: Nej, inte som gadgeten fungerar nu. Det krävs ändringar i javascriptkoden för att det ska vara möjligt och det var det jag frågade Nirmos om ovan. Om det går att göra som jag tror, kan man i artikeln styra vilken stil som den "aktiva" fliken ska få. --Larske (diskussion) 18 november 2015 kl. 23.01 (CET)

Larske, Omnibit: Det går inte. MediaWiki skrubbar bort tomma element. Nirmos (diskussion) 20 november 2015 kl. 00.12 (CET)

@Nirmos: Så här då:

<span class="gadget-tabs-buttonlabel-selected-style" style="background-color:orange; display:none;">vad som helst här</span>

--Larske (diskussion) 20 november 2015 kl. 00.22 (CET)

Larske, Omnibit: Jag har gjort så att ni kan bestämma stil för selected och hover inline med data-attribut på buttonwrapper-elementet:

Enbart selected

12

a

b

Enbart hover

12

a

b

Både och

12

a

b

Nirmos (diskussion) 20 november 2015 kl. 03.11 (CET)

Det sista exemplet ser mycket lovande ut. Jag provade det på Användare:Omnibit/Sandlåda2, men tyvärr verkar inte flikarna ändra färg. Vad gör jag för fel? Färgerna jag använde var:

•      #89ab8a (standard)
•      #a6cca7 (hover)
•      #d3dfd4 (selected)

--Omnibit (diskussion) 20 november 2015 kl. 09.30 (CET)

@Omnibit, Nirmos: Jag tog mig friheten att lägga in en version utan "background" i Användare:Omnibit/Sandlåda2. Då ser det ut att fungerar. Men när man har med "background" så verkar den "lysa igenom". Kan det bero på ordningen i vilken de olika elementen ritas upp? --Larske (diskussion) 20 november 2015 kl. 10.37 (CET)

Larske, Omnibit: Det fungerar nu. I följande exempel är orange vanlig bakgrundsfärg, röd vald och turkos hover:

12

a

b

För övrigt ska data-attributen enbart användas på buttonwrapper-elementet, till skillnad från vad Omnibit har gjort på Användare:Omnibit/Sandlåda2. Nirmos (diskussion) 20 november 2015 kl. 11.49 (CET)

@Omnibit, Nirmos: Nu verkar background fungera, se exemplet "med background" i Användare:Omnibit/Sandlåda2. Men det är elementet "buttonlabel" och inte elementet "button" som får den angivna stilen. Det är väl snarare "button" (eller möjligen "button" och "buttonlabel") som motsvarar "fliken". För textstilar går det ju bra med "buttonlabel", men för bakgrundsfärger ser det lite märkligt ut. --Larske (diskussion) 20 november 2015 kl. 13.31 (CET)

Det här har spårat ut totalt. Jag tar bort finessen. Hör av er om ni är intresserade av att göra det på rätt sätt. Nirmos (diskussion) 30 november 2015 kl. 11.48 (CET)

Omgjord statistik för hur många läsningar vi har

Den omgjorda statistiken visar klart lägre siffror för alla versioner, våra är ner 25-40%. En jämförelse med fiwp och nlwp visar ungefär oförändrade relationer till dem (nl 55% fler sv 50% fler än fi) men siffrorna för nowp är mer annorlunda, sv brukade ha 2-2,5 ggr fler men nu 3 ggr fler. Det som ändrats är vissa läsningar av typ crawlers (vad är det?) som gör förändringen i siffror märks mer på mindre språkversioner. Sedan är siffrorna även i den nya sifferserien inte heller bra för svwp. De visar tex lägre siffror för sep-nov än i maj. Det kan ha att göra med övergången till att läsa via mobilen (som har ökat i perioden) som kanske innebär färre läsningar.Yger (diskussion) 30 november 2015 kl. 15.14 (CET)

Yger: Se Spindel (internet). Nirmos (diskussion) 30 november 2015 kl. 15.19 (CET)

Hur kan vår reklam ha kunnat generera trafik? -- Innocent bystander 30 november 2015 kl. 15.40 (CET)

Folkpartiet -> liberalerna

partiet har bytt namn och det sker nu ändringar hit och dit i konsekvens. Jag undrar dock och är tveksam till att ändra retroaktivt som nu sker. Partiet som bildades på 1940 talet hette folkpartiet, och Bertil Ohiln var partiledare för folkpartiet.Yger (diskussion) 22 november 2015 kl. 12.24 (CET)

Exakt vilka retroaktiva ändringar är du emot? I Bertil Ohlins artikel står det mycket riktigt att han var ledare för FP. Däremot måste man ändra i Folkpartiets artikel, på samma sätt som om man läser i Vänsterpartiets artikel så anges CH Hermansson som tidigare partiledare, trots att han var ledare för VPK. AlphaZeta (diskussion) 22 november 2015 kl. 12.42 (CET)

Det jag uppmärksammat är att i artikeln Liberalerna (politiskt parti) står det att partiet Liberalerna bildades 1934. Jag är också personligen tveksam till att kategori:Liberalernas partiledare används retroaktivt.Yger (diskussion) 22 november 2015 kl. 12.47 (CET)

Det är vedertaget och knappast kontroversiellt att anse att Moderaterna grundades 1904 även om nuvarande namn antogs först 1969, så det uppfattar jag inte som problematiskt. Jag kan däremot hålla med om att den anakronistiska kategoriseringen är missvisande, men det är en svårlöst fråga. /Annika (diskussion) 22 november 2015 kl. 13.13 (CET)

För mig som är mer van jobba mer med socknar och kommuner låter detta helt orimligt. I de sammanhanget skriver vi alltid XX bildades där XX är det äldre namnet (om de sedan ändrats till klart olika namn). Sedan kan vid behov det äldre namnet länkas till en artikel med annat namn.Yger (diskussion) 22 november 2015 kl. 13.20 (CET)

Svårlöst? En kategori med "Folkpartiets partiledare" och en med "Liberalernas partiledare" och där man sätter första kategorin som en underkategori till den senare. Björklund hamnar som sagt i båda två. Väldigt enkelt om man väl vill, Annika. DIEXEL (diskussion) 22 november 2015 kl. 13.23 (CET)

Fast det är ju inte så vi behandlar andra partier, som i allmänhet också har bytt namn. Det faktum att partiet har bytt namn betyder inte att det är ett nytt parti. /Julle (disk.) 22 november 2015 kl. 13.24 (CET)

Att vi gjort "fel" bakåt tycker jag inte är ett tungt argument. Detta är första gången under svwps korta livstid som ett större namnbyte skett.Yger (diskussion) 22 november 2015 kl. 13.27 (CET)

Enligt min uppfattning blir det svåröverskådligt att exempelvis hacka upp kategorin för moderatledare i kategorier för ledare för Allmänna valmansförbundet, Högerns riksorganisation, Högerpartiet och Moderata samlingspartiet (och Nya moderaterna?). /Annika (diskussion) 22 november 2015 kl. 13.31 (CET)

Ja, det känns lite som att skapa en ny artikel för att en person har bytt namn. Det är fortfarande samma parti. Partiledarna bör kategoriseras tillsammans. Partiet grundades fortfarande samma år. Däremot bör det förstås tydligt nämnas under vilket namn. /Julle (disk.) 22 november 2015 kl. 13.35 (CET)

Kategorier är att jämföra med registersökningar i en bok. Och enligt denna modell omöjliggör vi då för många att finna det de söker via registret (kategoriträdet). Vi har som Diexel nämner sedan bra tekniker för att länka samman kategorier. Och om det står partiet bildades kan så vara men då bör det äldre namnet så med.Yger (diskussion) 22 november 2015 kl. 13.39 (CET)

Hur vi än gör så bör vi vara konsekventa. Det är vi inte idag. T.ex. Zeth Höglund är kategoriserad både i Kategori:Vänsterpartiets partiledare och Kategori:Ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare för Sveriges kommunistiska parti (1921). För min del ogillar jag anakronismer, men jag ogillar inkonsekvens mer. Lsj (diskussion) 22 november 2015 kl. 15.31 (CET)

Jag är en stor vän av konsekvens och avskyr anakronismer. I fallet Zeth Höglund anser jag dock att kategoriseringen är rimlig. Att hålla samman partiledarna, som är få, men dela upp riksdagsledamöterna, som är fler, ger en rättvis bild av både kontinuitet och förnyelse. Tostarpadius (diskussion) 22 november 2015 kl. 19.19 (CET)

Jag håller helt med Yger i detta och jag tror att en bra lösning är det DIEXEL föreslår. Då underlättar man "registersök" och alla hamnar i samma kategoriträd. Så borde man även göra för även Vänsterpartiet, Moderaterna (nya moderaterna är dock inget formellt namnbyte - det är en slogan), Centerpartiet och Kristdemokraterna. Det finns ingen risk för förvirring heller. När kategorierna (som är mer fasta än artiklars innehåll) saknas så riskerar artiklarna att bli anakronistiska genom att exempelvis Högerpartiets partiledare omnämns som Moderata samlingspartiets partiledare. Dessutom finns ju ingen rimlighet att behöva gå tillbaka och ändra i alla artiklar bara för att något parti bytt namn. Historia är historia och ska låtas vara historia.

Exempelvis:

Kategori:Liberalerna (politiskt parti)

∟ Liberalernas partiledare (Jan Björklund hamnar här)

∟ Folkpartiet Liberalernas partiledare (Jan Björklund med flera)

∟ Folkpartiets partiledare (NN, NN, NN)

∟ och så vidare.

Kategori:Vänsterpartiet

∟ Vänsterpartiets partiledare (Jonas Sjöstedt med flera)

∟ Vänsterpartiet Kommunisternas partiledare (Lars Werner med flera)

∟ Sveriges Kommunistiska partis partiledare (NN, NN, NN)

∟ Sveriges socialdemokratiska vänsterpartis partiledare (NN, NN, NN)

∟ och så vidare.

Då kan vi få bättre styr på detta (som jag faktiskt upplevt som förvirrande och konstigt under många år). dnm ^{(d | b)} 22 november 2015 kl. 20.11 (CET)

dnms förslag är jättevackert. //Romulus74 (diskussion) 22 november 2015 kl. 20.15 (CET)

Instämmer! Obelix (diskussion) 22 november 2015 kl. 20.25 (CET)

Helt rätt tänkt där, dnm! DIEXEL (diskussion) 23 november 2015 kl. 22.51 (CET)

Bra tänkt! Sjö (diskussion) 24 november 2015 kl. 07.29 (CET)

+1.Yger (diskussion) 24 november 2015 kl. 08.28 (CET)

Vad kul att så många tycker detta är en bra lösning. Hur ska vi verkställa detta på det smidigaste sättet? dnm ^{(d | b)} 27 november 2015 kl. 22.09 (CET)

Ovan betonas behovet av konsekvens. Om en sådan omkategorisering skall genomföras bör rimligen även alla gamla högerpolitiker som är placerade i Kategori:Svenska moderater och bondeförbundare i Kategori:Svenska centerpartister omkategoriseras. Det bli en hel del att göra för den som ger sig in på detta. /Annika (diskussion) 29 november 2015 kl. 20.03 (CET)

@Annika64 Ja sådan blir konsekvensen för konsekvensen, men jag tror att det är en väl värd förändring och kan gott ta den tid det tar. Vi får börja med ett parti i taget. Vi kan ju börja med Folkpartiet/Liberalerna där alla förändringar kanske inte skett ännu.

Är det någon som vet om det finns någon Bot som kan söka reda på artiklar som handlar om folkpartistiska/liberala politiker i Sverige, så får man gå igenom dem artikel för artikel? Jag är lite dålig på bot-tekniken. dnm ^{(d | b)} 1 december 2015 kl. 13.20 (CET)

Sakta i backarna! Först krävs konsensus till stöd för åtgärden. För att vi skall kunna tala om en sådan krävs att betydligt fler uttalar sig till förmån för den. Jag är mer positiv till denna ändring än till splittringen av partiledarna. Framför allt bör dock all dubbelkategorisering upphöra (alltså att riksdagsmän finns även i den allmänna kategorin). Tostarpadius (diskussion) 1 december 2015 kl. 13.27 (CET)

Allmännt när något byter namn så bör man nog under flera år bevara båda namnen. Så att folk som söker på gamla namnet hittar rätt. Det verkar fel att byta parti-namn i artikeln om Bertil Ohlin. Nu är väl just denna förändring väl känd, så man kan byta "snabbare" än om det var ett mindre uppmärksammat byte. Men rent allmännt ska folk kunna hitta t.ex. dagsaktuella namn om de söker på säg ASEA. Kategoriförslaget verkar vettigt! --Janwikifoto (diskussion) 29 november 2015 kl. 01.18 (CET)

NN (folkpartist)

Bör politikerartiklar av typ Jonas Andersson (folkpartist) döpas om till Jonas Andersson (Liberalerna) eller Jonas Andersson (liberal politiker)? AlphaZeta (diskussion) 22 november 2015 kl. 22.43 (CET)

Inte liberal politiker. Det blir att gå på deras propaganda lite väl hårt. Bara för de har bytt namn har de ju inte blivit liberalare. Många partier gör anspråk i olika frågor på att vara liberala även om endast ett har det som namn. Det första förslaget har jag däremot inga synpunkter på. --افيراتير (diskussion) 22 november 2015 kl. 23.02 (CET)

Jag anser också att det ska stå "liberalerna" och inte liberal politiker. Det kan även tänkas att L eller Lib ska användas inom parenteserna, men absolut inte liberal politiker (även centerpartiet betraktar sig som liberaler) och många andra utöver dem. dnm ^{(d | b)} 23 november 2015 kl. 00.16 (CET)

Självklart ska det stå partitillhörighet och inte ideologi i parentesen. Något annat innebär att vi gör en egen tolkning av personens ideologi. Det bör dock bara gälla personer som är aktiva idag, gamla Folkpartiet-politiker har aldrig varit aktiva i något parti som heter Liberalerna. Sjö (diskussion) 24 november 2015 kl. 07.26 (CET)

Håller med Sjö om att det blir fel att skriva ideologi. Med tanke på att politikern i fråga fortfarande är aktiv inom partiet Liberalerna vill detta bli en korrekt beskrivning av personens partitillhörighet. Däremot anser jag att det blir fel att ändra partitillhörighet på icke aktiva politiker då dessa inte har något med dagens parti att göra. --bolloq (diskussion) 29 november 2015 kl. 16.14 (CET)

Det bör stå "liberal" inom parentesen, i analogi med att det står "moderat" och "socialdemokrat". Men givetvis endast för sådana som är aktiva i dagsläget. Tostarpadius (diskussion) 1 december 2015 kl. 13.21 (CET)

Partiledarkategorier

Jag delar Annikas skepsis. dnm:s lösning är varken vacker eller ändamålsenlig. Låt oss hålla samman partiledarna! Tostarpadius (diskussion) 30 november 2015 kl. 22.32 (CET)

Den är i alla avseenden ändamålsenlig då den inte tar bort någon information, men bevarar information som bör finnas för läsaren att läsa och lätt hitta. Att trycka samman allt i en ny kategori blir anakronistiskt. I någon grad blir det dubbelkategorisering, men det gör absolut inget ifall det förbättrar informationen och sökfunktionen. dnm ^{(d | b)} 1 december 2015 kl. 13.16 (CET)

Det minskar överskådligheten och det ser jag som en klar nackdel. Kategorier bör inte göras alltför små. Tostarpadius (diskussion) 1 december 2015 kl. 13.18 (CET)

Det håller jag inte med om. Idag får man ingen överskådlighet alls när alla partiledare är i samma mapp. Det är direkt vilseledande till och med. Tanken med det jag förslagit ovan är att kategoriträdet ger en tydlig överskådlighet och det vill jag mena att det tveklöst gör.dnm ^{(d | b)} 1 december 2015 kl. 13.23 (CET

Man hittar alla partiledare i dagens riksdagspartier, oavsett vilket namn de hade vid tipunkten. Det är vad jag kallar överskådlighet. Tostarpadius (diskussion) 1 december 2015 kl. 13.31 (CET)

Så Tostarpadius med flera vill/står för att Wikipedia ska förmedla felaktig information till läsarna? Det var något nytt i dagens iver att källbelägga allt som förs in i artiklar när man ser mellan fingrarna på rena felaktigheter som detta. Inte så värst konsekvent där. För övrigt varför inte ha den här i originaldiskussionen för, Tostarpadius? DIEXEL (diskussion) 1 december 2015 kl. 16.42 (CET)

Melodifestivalen har bytt namn några gånger. För att undvika anakronism bör vi dela upp [[Kategori:Deltagare i Melodifestivalen]] i underkategorierna [[Kategori:Deltagare i Eurovisionsschlagern, svensk final]], [[Kategori:Deltagare i Svensk sångfestival]], [[Kategori:Deltagare i Melodifestival]] och [[Kategori:Deltagare i Melodifestivalen]]? Okej, deta var förstås ett försök till ironi. Men det finns massor av företag, föreningar, tävlingar, tidningar, skådespelare, musikband etc som bytt namn. Det skulle bli kaos att försöka lägga allt i separata kategorier . AlphaZeta (diskussion) 1 december 2015 kl. 17.25 (CET)

Kategoriseringen är ett hjälpmedel. Faktaförmedlingen sker i artiklarna. Där skall givetvis det då aktuella namnet anges. Jag är emot anakronismer i de allra flesta fall, men som AlphaZeta så riktigt påpekar kan vi inte undvika dylika i alla sammanhang. Då blir det omöjligt att hålla ordning på det hela. Tostarpadius (diskussion) 1 december 2015 kl. 19.12 (CET)

Svenska Lappland

För någon tid sedan flyttades artikeln om svenska Lappland till namnet Lappland, Sverige. Kategorin Kategori:Lappland har dock inte flyttats. Eftersom det fanns konsensus för att inte ge företräde åt någotdera Lappland antar jag att det även finns konsensus för att inte ge företräde i kategoriseringen. Detta är dock ett omfattande arbete, och jag undrar om, ifall konsensus finns, någon robot möjligtvis kunde göra det? K9re11 (diskussion) 22 november 2015 kl. 18.33 (CET)

Eh, vari består det omfattande arbetet? Det är väl bara 15 underkategorisidor och 11 artiklar som behöver redigeras. Behövs knappast någon robot för att göra det. Eller är det något jag missar här? --Larske (diskussion) 22 november 2015 kl. 18.47 (CET)

Jag ser nu att 8 av underkategorierna också har Lappland i sitt namn och de ska väl flyttas till "...Svenska Lappland" i stället. Då blir det fler artiklar att redigera men fortfarande inte fler än att det går rätt snabbt att göra det manuellt med Hotcat. --Larske (diskussion) 22 november 2015 kl. 18.56 (CET)

Jag tittade inte så noga genom underkategorierna, men över hundra redigeringar skulle det väl bli. För tillfället orkar jag inte göra det, men kan kategorinamnet alltså bytas? K9re11 (diskussion) 22 november 2015 kl. 19.01 (CET)

Inte jag heller tydligen . Kategori:Insjöar i Lappland innehåller nästan 10 000 artiklar så det är inget man redigerar manuellt. Frågan om vilka kategorier som eventuellt ska flyttas, och i så fall till vad, får någon annan svara på. --Larske (diskussion) 22 november 2015 kl. 19.42 (CET)

Enklast är väl då "Kategori:Insjöar i svenska Lappland" respektive "Kategori:Insjöar i finska Lappland". Annars kan man ju också bara använda nationalitetsbokstäverna: "Kategori: Insjöar i Lappland (S)" alternativt "Kategori:Insjöar i Lappland (Sverige)".--Bemland (diskussion) 23 november 2015 kl. 00.55 (CET)

Tyvärr tillämpas det inte konsekvent, men vi har för flera år sedan enats om att parenteser i kategorinamn bör undvikas. Tostarpadius (diskussion) 30 november 2015 kl. 22.26 (CET)

Ett sidospår

När det gäller kategorisering så skulle jag vilja ta upp ett sidospår som jag kom att tänka på i helgen. Skulle det inte vara lättare ifall kategoriseringen sköttes via Wikidata precis som interwikin? I så fall är det ju en väldigt enkel operation att byta namn på en kategori oavsett hur många artiklar den innehåller. Jag har gått igenom väldigt många kategorier de senaste veckorna och en del av dem har missvisande namn som jag inte tänker ta itu med att ändra på grund av att det skulle innebära alldeles för mycket arbete. Att bara ändra rubriken i Wikidata skulle vara så oerhört mycket enklare. På köpet skulle vi då också få ett betydligt mer utbyggt kategorisystem. /ℇsquilo 23 november 2015 kl. 16.25 (CET)

Vilken genialisk idé. Jag vet inte om Wikidata och MediaWiki är moget för det än, men det vore absolut intressant att undersöka, och jobba mot. ⬤Boⅳⅰᴇ 23 november 2015 kl. 20.28 (CET)

I teorin en utmärkt idé. I praktiken har olika språkversioner ganska olika kategoriträd. Misstänker att om kategoriseringen sköts i WD så pressas vi alla in enwp:s kategoriträd. Lsj (diskussion) 23 november 2015 kl. 23.11 (CET)

Just det är nog inget stort problem. Wikidata lägger in data av typen "Yrke:Knypplare", "Född:1960", "Nationalitet:Thailand", "Kön:Okänt". Det blir vårt val om vi anser sådana snitt som "Thailändska knypplare födda 1960 med oklar könsidentitet" är relevanta eller inte.

Det finns flera olika sätt att lösa det här på. Jag tog upp frågan i februari utan att få så mycket positiv feedback. Det finns dock fler alternativ.

Det stora syftet med kategorierna är ju att:

”	samla artiklar inom gemensamma ämnesområden och göra det lätt för den som läser en artikel att hitta andra artiklar inom samma område.	„
– Wikipedia:Kategorier

Detta gör idag labs baserat på Wikidata mycket bättre än vårt kategoriträd någonsin kan göra. De har dessutom potential att lista ämnen vi inte har alls (än).

Frågar ni mig, så är min åsikt att kategorier som "Kvinnor/Födda X/Personer från" helt spelat ut sin roll. De behövs inte längre här på Wikipedia.

-- Innocent bystander 24 november 2015 kl. 07.45 (CET)

Det blir det nog Commons kategoriträd i så fall, eftersom det är störst och mest internationellt accepterat, och inte enwp:s. Jag har för övrigt noterat att kategorier redan har börjat kategoriseras på Wikidata genom att missbruka egenskapen undergrupp till. Exempel: Kategori:Franska professorer. /ℇsquilo 24 november 2015 kl. 09.00 (CET)

Att Commons är "internatinellt accepterat" låter som en överdrift. Det finns användare på WD som envist hävdar att Commons kategorier inte (uppfyller|borde uppfylla) Wikidatas relevanskriterier. Rena underhålls- och användarkategorier kan jag ha förståelse för, men annars låter just det som struntprat i mina öron. -- Innocent bystander 24 november 2015 kl. 09.12 (CET)

Vad jag menar är att kategorierna på Commons är utarbetade av användare från alla språkversioner och inte lider av samma lokala/regionala slagsida som kategoriträden på språkversionerna på Wikipedia gör. /ℇsquilo 24 november 2015 kl. 11.25 (CET)

En del kategoriträd är utarbetade enligt konsensus på Commons, där det finns användare med olika språk och man försöker ta hänsyn till globalt perspektiv. Kategorinamnen är dock i de flesta fall på engelska, vilket betyder att de ofta avgränsas enligt de engelskspråkiga termernas betydelse. De flesta kategorier är dessutom skapade av enskilda användare som haft behov av en kategori, ibland utan särskilt stor eftertanke.

"Språkversioner" syftade väl på Wikipedia; det är att notera att många användare på Commons framförallt är aktiva på det projektet och på intet sätt representerar något annat projekt. Personer som försöker tillämpa principer från en-wp på Commons brukar väcka rätt mycket irritation, vilket torde illustrera saken. --LPfi (diskussion) 24 november 2015 kl. 14.07 (CET)

På Wikidata är det lite smått "vattentäta skott" mellan Wikipedia-objekt och Wikinews/Wikisource-objekt, så de kan följa lite olika strukturer. Hur det är med Wikibooks har jag inte full koll på. Det är nog Wikispecies som är bäst integrerad med Wikipedia på Wikidata. -- Innocent bystander 24 november 2015 kl. 15.17 (CET)

Hmmm, det finns väl redan någon särskild property för att beskriva vilket snitt en kategori beskriver? -- Innocent bystander 24 november 2015 kl. 09.09 (CET)

Ja, wikidata:Property:P971. /ℇsquilo 24 november 2015 kl. 11.27 (CET)

Jag motsätter mig bestämt att detta centraliseras till Wikidata. Varje språkversion måste få ha sin kategoristruktur. Tostarpadius (diskussion) 25 november 2015 kl. 20.58 (CET)

@Tostarpadius: Ja, jag är böjd att hålla med. Men Wikidata erbjuder också möjligheten att en flytt av en kategorisida mer eller mindre automagiskt skulle kategorisera om artiklarna. Vi behöver inte ändra en rad i varje artikel, det räcker med att en sitelink på WD ändras. -- Innocent bystander 26 november 2015 kl. 11.08 (CET)

Jag tycker tvärt om att det är bra att alla språkversioner har en så lika kategoristruktur som möjligt. Det underlättar oerhört för interwikilänkning. Jag har svurit rätt mycket över att vi på svwp har parallella kategoristrukturer för taxonomi, t.ex. Kategori:Saturniidae och Kategori:Påfågelspinnare och att itwp har skilda kategorier för Personer från Stockholm och Personer födda i Stockholm. Förfarande bottnar säkert på goda avsikter, men resultatet blir att interwikilänkarna till andra språkversioner fördelar sig slumpmässigt mellan objekten. /ℇsquilo 26 november 2015 kl. 11.53 (CET)

Det här med "personer från/personer födda i" är en j-a röra, absolut! Jag misstänker att den uppkommit när "personer från"-kategorisering började kopieras utifrån andra projekt istället för att man tittat på artikelsubjektet som sådant. -- Innocent bystander 26 november 2015 kl. 15.23 (CET)

@Innocentbystander: Ja, om det endast handlar om att med hjälp av wikidata flytta en kategori på svenskspråkiga Wikipedia tillsammans med dess artiklar kan jag acceptera lösningen. Tostarpadius (diskussion) 26 november 2015 kl. 21.41 (CET)

Om varje språkversion ska få bestämma själv så måste det vara upp till dem om de vill anamma en annan språkversions struktur (eller Wikidatas). Om det vore så att bara för att en språkversion har valt ett sätt skulle alla andra språkversioner tvingas att inte ha samma kategoriträd skulle det verka strida mot hela Wikipedias idé. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 27 november 2015 kl. 00.13 (CET)

Att få besluta själv är särskilt viktigt i problematiska kategoriträd. Ingen språkversion har idealiska lösningar för alla kategorier, och att städa är mycket svårare om man måste göra det globalt. Nu finns möjligheten att städa lokalt i kategoriträd man förstår sig på och kopiera eller imitera kategoristrukturen på andra projekt där man verkar ha en bättre struktur. iw etc. får lov att anpassa sig. --LPfi (diskussion) 27 november 2015 kl. 00.51 (CET)

Nytt uppslagsverkprojekt på svenska

Via en kollega fick jag höra talas på projektet NE3, som går ut på att skapa "en modern nationell encyklopedi som är gratis för alla och öppen om sitt innehåll - ett NE 3".

• Är det någon som känner till något mer om detta?
• Vad tror ni om idén?

Jag svarade min kollega att jag trodde ett sådant projekt skulle vara fullständig dödfött, och att resurserna hellre borde läggas på att förbättra Wikipedia. Men jag kan ha missat något? Lsj (diskussion) 24 november 2015 kl. 22.34 (CET)

Det har nog minst ett par års jobb innan de är "så pass bra" att de som tidigare valt NE inte skulle betala för NE och/eller "nöja sig" med Wikipedia. /Hangsna (diskussion) 24 november 2015 kl. 22.40 (CET)

Mycket bra och intressant! Om det går riktigt dåligt för dem så har processen och diskussionerna runt lett till att trovärdigheten etc för Wikipedia förstärkts. Sedan uppfattar jag deras koncept tekniskt helt likvärdigt med att vi i Wikipedia skulle klassa vissa artiklar som "Q-artiklar" vilka då inte längre fick uppdateras fritt (och har några som bevakar behov av underhåll). Enwp med sina massor av låsta sidor har något åt det hållet men vi är långt därifrån. Om detta NE3 kommer igång på någon nivå så får vi utvärderat "värdet" av Q-artiklar, vilket vore intressant. För övrigt skall vi inte tolka informationen som att NE är på fallrepet. De har en förvånansvärt god ekonomi. Yger (diskussion) 25 november 2015 kl. 06.56 (CET)

Man ska väl aldrig säga aldrig, men: Till att börja med har NE3 inget med Nationalencyklopedin att göra. Det är inte transparentare än att det inte går att kommentera på hemsidan, det ska göras via mail till initiativtagaren.

Det verkar inte finnas någon plattform att editera på eller med. Jag antar att han funderar på att få bidrag via mail och sen publicera artiklarna.

Artiklarna ska vara signerade och skrivas av ämnesexperter som ska lockas att bidra bland annat via universitet.

Idéen verkar vara den samma som för Wikipedias föregångare Nupedia. Den blev inget eftersom forskare inte hade lust att lägga tid på den.

Möjligen är forskarvärlden mogen nu, men inte intresserad av Wikipedia utan letar ett eget forum. Intiativtagaren kan lätt skapa en kritisk massa genom att kopiera hela eller stora delar av Wikipedia.

Möjligen saknar Sverige ett nationellt alternativ till svenskspåkiga versionen av Wikipedia och Natioanlencyklopedin.

Någon gång kommer Wikipedia ersättas av något annat men det lär inte bli NE3. Även om jag önskar initiaivtagaren lycka till.--LittleGun (diskussion) 25 november 2015 kl. 07.29 (CET)

Det lilla jag läst nu får det att verka som att initiativtagaren vill att AB NE ska skänka innehållet till honom, d.v.s. Johan Schlasberg, så att han kan göra ett nationellt uppslagsverk. De mail han anför är av typen att jag skulle kunna maila samma personer och få liknande svar. Med andra ord är det inte särskilt imponerande. Jag tror också att det lutar åt Nupedia-hållet, fast med den stora nackdelen att det är nationellt. Wikipedia bygger på språk, vilket mig synes vara en bättre uppdelning. Om det här hade varit 2005 hade de kanske, kanske kunnat bli en grej. Idag är jag övertygad om, baserat på hur respekterat Wikipedia håller på att bli inom rätt många sfärer, att det är för sent, för lite och för mycket flaskhalsar för att det ska vara på riktigt.//Hannibal (diskussion) 25 november 2015 kl. 14.01 (CET)

Framhåller stolt ett standardformulerat "lycka till"-mail från dåvarande ministern Jan Björklund anno 2011, men har så vitt jag förstår fortfarande inget innehåll att visa upp? Sätt då igång och skriv artiklar istället för att lägga upp epost om hur bra iden är... Några dussin mellanstora forskarskrivna artiklar i varierande ämnen som är påtagligt bättre än de i svwp och mer aktuella än de i NE får väl ses som ett minimum för att man alls ska tro på idén? Kan man inte få ihop de på några veckor så är det nog svårt att tro att det kan bli ett helt uppslagsverk av det hela. Ska också skriva sin egen doktorsavhandling i företagsekonomi om det egna projektet? Tomas e (diskussion) 25 november 2015 kl. 16.23 (CET)

Jag grokar inte heller vad han menar med "öppen om sitt innehåll", men jag fick intrycket när jag läste att det han talar om är en vision, en teori eller en modell (kanske en förutspåelse, till och med? mja), som det väl inte är säkert att just han personligen blir inblandad i som ett verkligt projekt. I alla fall så är det inget pågående projekt, utan en vision om vad som skulle kunna göras, som jag förstod det, t ex om intressenter var beredda att köpa upp nuvarande NE. (Sedan undrar jag vad NE1 och NE2 är, om detta är NE3?) flinga 25 november 2015 kl. 16.44 (CET)

Jag tippar att NE1 är pappersversionen och NE2 onlineversionen av Nationalencyklopedin och så blir det här det tredje utvecklingsteget. Om de nappar eller om det blir en fristående smarbete med universitet och andra institutioner. Än så länge är det en teoretisk modell och koncept som på något sätt är en del av avhandlingen. Han framhåller Store norske leksikon och Stanford Encyclopedia of Philosophy som förebilder. Än så länge en papperstiger alltså.--LittleGun (diskussion) 25 november 2015 kl. 17.52 (CET)

Jag är den förste att understryka internetfenomens obeständighet. De flesta är dagsländor. Wikipedia har dock inte den karaktären. Det skulle därför inte förvåna mig om det finns kvar så länge världen står. Det är med den utgångspunkten jag är aktiv här. Det jag gör nu kommer även mina barnbarn och deras barn och barnbarn tillgodo. Annars hade jag aldrig ägnat så mycken tid och kraft åt detta projekt. Om sedan världens undergång och fall kommer fortare än så, då får jag vara glad över att jag planterat mitt äppelträd. Tostarpadius (diskussion) 25 november 2015 kl. 21.11 (CET)

Detta med Q-artiklar verkar strida mot hela Wikipedias idé. Har det någonsin diskuterats på allvar? Tostarpadius (diskussion) 25 november 2015 kl. 21.15 (CET)

Här är ett annat svenskt digitalt lexikonprojekt: Svenska kvinnor on-line, ett kvinnobiografiskt lexikon, som har sin bas i humaniorainstitutioner vid Göteborgs universitet och som finansieras med 5,7 MSEK från Riksbankens jubileumsfond. Det ska vara gratis och syftar till att under två år producera ungefär 1.000 biografisk artiklar på både svenska och engelska. Arbetet ska ledas av en redaktion av historiker och litteraturvetare. Det ger intryck att vara en svensk motsvarighet till da:Dansk_Kvindebiografisk_Leksikon, som sammanställdes 2000-01 och publicerade knappt 2.000 biografier, i många fall användbara som källor för artiklar på Wikipedia enligt min erfarenhet. Risken är förstås att även det svenska projektet blir kortvarigt, eftersom det är baserat på tillfälliga projektmedel snarare än på en uthållig "affärsmodell".

En svaghet med digitala mindre projekt av detta slag är att biografierna är svåra att nå för vanliga läsare, eftersom artiklarna rankas lågt i sökmotorer, och flertalet läsare går in i specialiserade databaser för att söka uppgifter. Ett exempel: En google-sökning på Leonora Christina gav träff på Dansk_Kvindebiografisk_Leksikon som nr 43, långt efter ett antal andra träffar på danska. Om biografierna i det svenska uppslagsverket blir av samma slag som i Svenskt Biografiskt Lexikon eller den danska motsvighten, så är nog deras största chans att uppmärksammas att de länkas som en källa till motsvarande Wikipedia-biografi. Boberger (diskussion) 26 november 2015 kl. 12.04 (CET)

Oj, jag tänker kontakata projektet och fråga om dom kan tänka sig att släppa artiklarna under fri licens och kanske till och med lägga upp dom på Wikipedia också. Om ingen lyckas övertyga mig om att jag ska låta bli.--LittleGun (diskussion) 26 november 2015 kl. 12.32 (CET)

Jag tror att projekt som Svenska kvinnor on-line, Biografiskt lexikon för Finland eller Finlands nationalbiografi är värdefulla, men snarare med tanke på forskare, som källor för Wikipedia, tidningsartiklar och liknande, i mindre grad i det de ger allmänheten direkt, av orsaker som Boberger beskriver. Att försöka finansiera projekten med användaravgifter är fåfängt och riskerar bara marginalisera dem. Finansiärerna och författarna är i första hand ute efter att sprida kunskap, och denna kunskap blir bäst spridd om den är fri, bland annat för att den då kan kopieras för spridning från andra servrar, oberoende av finansiering via upphovsrätts­innehavarna. Däremot kan det vara vettigt att inte direkt publicera sig i Wikipedia: nu har man en artikelsamling skriven av auktoriteter att hänvisa till från Wikipedia och från andra håll. --LPfi (diskussion) 26 november 2015 kl. 12.48 (CET)

Jag håller med om detta. Men det finns lite olika lösningar om nu universitetet alls är intresserat: Publicera en "vanlig" på WP med källor och allt, istället för på Kvinnobiografiska, eller göra både och (och på så sätt behålla kontrollen över det egna materialet på egna sajten), eller skriva en kortare artikel på WP med sig själva som källa. Att det inte är problemfritt och jätteenkelt är ingen anledning att inte ställa frågan och göra ett försök. Särskilt eftersom det rör sig om Göteborg och det redan finns ett fantastiskt IRL-gäng som kör skrivstugor där.--LittleGun (diskussion) 26 november 2015 kl. 17.32 (CET)

@Paracel63: som redan haft kontakt med gänget bakom Svenska kvinnor on-line, utan resultat.//Hannibal (diskussion) 26 november 2015 kl. 22.08 (CET)

Tack för pinget. Jag har haft en kort mejlväxling med ovanstående projektledare. Inget resultat hittills, men de lovade höra av sig när projektet börjar bli mer konkret. Eftersom de fått pengar för sin idé, så blir det något. Jag hoppas de kan etablera mervärde genom att koppla sitt innehåll till Wikipedias innehåll, länka till Wikipedia etc. Den som lever får se.

Vad gäller Johan Schlasberg, har jag faktiskt för ett tag sedan haft ett längre telefonsamtal med honom. Han ringde upp mig (som bidragit en del till NE) och ville höra mina ingångar till hans idé. Det fanns dock väldigt lite konkret, mer än ett antal begripliga argument. Jag lade in ett antal kompletterande vinklar på hans idé, utifrån min syn på saken. Så länge som det bara är han själv som driver projektet, lär det bara bli en idé utan innehåll. Men även där… den som lever får se.--Paracel63 (diskussion) 27 november 2015 kl. 01.18 (CET)

Jag har haft en del kontakter med den innovative J. Schlasberg i andra ärenden och jag vet han har drivit förslaget att kunna slå ihop NE och Wikipedia till ett samlingsprojekt under flera år (hans tidigare bloggartikel om detta verkar nu vara borttagen och ersatt av desto mer nytt) och har velat intressera NE:s ägare för dessa tankar. Den ekonomiska/praktiska delen är dock inte helt okomplicerad för sådana projekt.--Bemland (diskussion) 27 november 2015 kl. 03.28 (CET)

Jag har mailat Svenska Kvinnor online nu med cc till Paracel63.--LittleGun (diskussion) 27 november 2015 kl. 17.58 (CET)

 Gillar Det är bra att vi är fler som försöker hålla koll på vad som händer i de här båda projekten (Svenska Kvinnor online och NE3).--Paracel63 (diskussion) 27 november 2015 kl. 19.36 (CET)

En sammanslagning av svwp och NE är ingenting att sträva efter. Monopol på att sprida kunskap är ett problematiskt mål. Jag vägrar att se Nationalencyklopedin som en konkurrent. Vi kompletterar varandra. Tostarpadius (diskussion) 30 november 2015 kl. 22.24 (CET)

Jag tycker det är positivt med konkurrens, just för att få komplement, sen tänker inte jag heller på NE som konkurrent direkt. Men, jag kan inte tänka mig annat än att NE ser Wikipedia som en konkurrent och dessutom rent ekonomiskt känt av konkurrensen, inte minst för att vi "jobbar" gratis och att "folk" faktiskt väljer, eller nöjer sig, med Wikipedia. Jämför riksdagsmännen[1]; alla där har en gratisversion, färdigförberedd med en direkt klickbar ikon, till NE. Ändå besöker de Wikipedia oftare.--LittleGun (diskussion) 1 december 2015 kl. 07.54 (CET)

Konkurrens är bra, så länge den pågår. Problemet är strävan efter monopol, det må vara offentligt eller privat. Det var längesedan jag själv betalade för att ha tillgång till Nationalencyklopedin på nätet. Jag har däremot pappersversionen och den rådfrågar jag då och då, även om jag oftare läser Svensk uppslagsbok från 1950-talet. Ordboken har jag däremot haft stor nytta av. Jag har aldrig ångrat abonnemanget. Den pryder sin plats i bokhyllan och kommer att få göra det så länge jag lever. Tostarpadius (diskussion) 1 december 2015 kl. 08.10 (CET)

Behandlas Sverige annorlunda än andra länder?

Med anledning av denna diskussion undrar jag om det verkligen är så att man i fråga om platser i Sverige inte specificerar med land. Det är kanske inte alltid nödvändigt att skriva ut nationaliteten, men det är väl samma regler för Sverige som för andra länder? Jag vill förtydliga att jag inte menar att man alltid skall skriva i Sverige efter orten, men att jag tycker att det bör vara samma principer för alla länder. K9re11 (diskussion) 28 november 2015 kl. 11.55 (CET)

Det finns en allmänn praxis utanför Wikipedia att man för orter i USA, anger två namn, Ort, Delstat utom i vissa undantagsfall.

I Sverige är praxisen sedan gammalt helt bakvänd mot denna: Skåne-Tranås, Närkes Kil, Smålands Farstorp, Ådals-Liden etc.

Tvinga in ett globalt perpektiv på det svenska språket ställer jag mig helt främmande till! -- Innocent bystander 28 november 2015 kl. 12.04 (CET)

(red.konfl.) Jag anser det i regel är överflödigt att "född 1924 i Karlstad i Sverige"; detsamma gäller för "född 1924 i Nykarleby i Finland". Det kan dock finnas undantagsfall i vilka förtydliganden kan behövas. /Annika (diskussion) 28 november 2015 kl. 12.13 (CETl)

Jag instämmer i vad Annika säger. Jag har även framfört min ståndpunkt i användardiskussionen. Tostarpadius (diskussion) 28 november 2015 kl. 12.16 (CET)

Infoboxar ger möjlighet ange all kvalificeringar. I löptext tycker jag det räcker med de(n) lägsta kvalificeringen. För födelseort brukar jag ta bort alla kvalificeringar då de står läsningen, och dessutom står övre nivåer ändå. xx född i yy var en svensk zzzYger (diskussion) 28 november 2015 kl. 12.18 (CET)

Jag tycker Tostarpadius uttryckte sig väl på den länkade diskussionssidan. Det behövs om det inte är uppenbart. För Nykarleby till exempel hade jag uppskattat det eftersom jag är pinsamt dålig på finsk geografi och inte känner till något Nykarleby i Finland (eller någon annan stans) men för Karlstad behöver jag det inte. --افيراتير (diskussion) 28 november 2015 kl. 12.23 (CET)

Det framgår ändå av "...är en finländsk..." /Annika (diskussion) 28 november 2015 kl. 12.26 (CET)

@Averater Själv förstår jag inte alls Tostarpadii inlägg på den ovan länkade diskussionssidan. Det handlade nämligen här om artikeln Janne Lundgren, där orten Karlstad kompletterades med i Sverige av K9rell. F ö kan man även fundera lite över det där argumentet om att nationalitet skulle vara tillfyllest. Det finns ju svenskar som är födda på andra platser på jorden som inte är så välkända för oss. Brukar vi då inte ange land? Kan jag verkligen missminna mig så mycket? Ataraxim (diskussion) 28 november 2015 kl. 12.56 (CET)

I bland kan som sagt förtydliganden vara önskvärda, det får bedömas i fall till fall, men i regel är det överflödigt./Annika (diskussion) 28 november 2015 kl. 13.06 (CET)

Var förtydligandet nödvändigt i den redigering som jag ogjorde? Själv hade jag föredragit län i stället för land. Ataraxim (diskussion) 28 november 2015 kl. 13.08 (CET)

Ibland kan också en stad ändra nationalitet. Min minnesbild är att vi ganska strikt brukar iaktta om födelseorten låg i Tyskland, Polen eller i något annat land då personen föddes. Ataraxim (diskussion) 28 november 2015 kl. 13.12 (CET)

(Redigeringskonflikt) Det förekommer och kan inte ses som felaktigt att orter kompletteras med län eller landskap. Det brukar dock då handla om mindre kända platser. Att skriva "Karlstad i Värmland(s län)" eller "Norrköping i Östergötland(s län)" tillför knappast något. Tostarpadius (diskussion) 28 november 2015 kl. 13.16 (CET)

Men hur var det med Karlstad i Sverige, själva knäckfrågan i diskussionen? Ataraxim (diskussion) 28 november 2015 kl. 13.20 (CET)

Att skriva "i nuvarande Polen" eller dylikt ser jag som helt onödigt. Tostarpadius (diskussion) 28 november 2015 kl. 13.18 (CET)

Så har jag aldrig skrivit. Men om en svensk född i en stad i Iran har jag nog tillfogat Iran. Ataraxim (diskussion) 28 november 2015 kl. 13.21 (CET)

Ja, men det gör jag även om det handlar om en fransman. Tostarpadius (diskussion) 28 november 2015 kl. 13.24 (CET)

I de allra flesta fall är landsangivelse efter orter i Sverige något jag brukar uppleva som en "irriterande övertydlighet". Om den svenska orten i något enstaka fall är mindre känd än sin namne i till exempel FInland kan ett förtydligande behövas. Ett sådan exempel är det värmländska Björneborg. Då kan man skriva Björneborg, Kristinehamns kommun så får man en direktlänk eller "Björneborg i Värmland" eller så. --Andhanq (diskussion) 28 november 2015 kl. 19.00 (CET)

Det som möjligen kan vara irriterande är landsangivelse efter orter som det är självklart var de ligger. "Paris i Frankrike" är i så fall minst lika irriterande som "Karlstad i Sverige". Vi skulle kunna ha en princip att tillräckligt kända orter inte behöver landsangivelse, men den principen bör inte särbehandla Sverige utan bara gå efter vad en svenskspråkig (inte svensk!) läsare kan förväntas känna till. Något annat vore brott mot wp:Global. Vi bör också komma ihåg wp:Skriv ut det självklara. Vad län beträffar: Jag kan inte alla Finlands län, och då ska jag inte förvänta mig att en finlandssvensk kan alla Sveriges län, eller ens att de är län i Sverige. Tror inte heller det är självklart ens för alla svenskar vilket land t.ex. Lapplands län ligger i. Därför bör inte län anges utan att land anges. Lsj (diskussion) 29 november 2015 kl. 11.57 (CET)

I det här specifika fallet handlade det om att en finländsk användare lade till i Sverige om en konstnär född i Karlstad. Det var hela upprinnelsen till diskussionen. Man undrar varför den redigeringen alls kom till stånd. Ataraxim (diskussion) 29 november 2015 kl. 12.03 (CET)

Jag instämmer helt i vad Lsj säger. Sedan vill jag påpeka att det huvudsakliga syftet med redigeringen var att lägga till en länk till Karlstad. Om landet nämns eller ej är inte så viktigt, förutsatt att det inte är skilda regler för Sverige, vilket Ataraxims kommentar i fråga om platser i Sverige inte specificerar med land låter förstå. För övrigt är det väl inte viktigt om det är en finländsk användare eller ej. K9re11 (diskussion) 29 november 2015 kl. 12.15 (CET)

Skulle jag finna Finnmark ensamt här på Wikipedia så kan jag bara föreställa mig en sådan plats och det i Norge. Men om någon i min närmaste krets skulle sägga att de åker till "Finnmark" skulle jag förutsätta att de bara åkte ett par mil härifrån. Det här beror helt på sammanhanget. Även om jag bodde ganska nära Stockholm, Boxholm ett tag, så förutsatte jag aldrig att någon skulle åka till en by ute i skogen när de berättade att de skulle till Stockholm. -- Innocent bystander 29 november 2015 kl. 12.37 (CET)

Håller med om att "Paris i Frankrike" kan vara lika irriterande som det andra. Däremot tycker jag faktiskt att Sverige (och möjligen FInland och Norden i övrigt) kan "särbehandlas". Det här med det "globala" känns inte lika tillämpligt som på engelska. Svenska är definitivt inget världsspråk. Den (icke-nordbo) som kan svenska har säkerligen extra kunskaper om Sverige och Norden. Engelska är modersmål i många länder och det finns flera orter med samma namn. Det är dessutom ett "linguafranca" över hela världen. Det är därför värre att "särbehandla" England i en-wp än att särbehadla Sverige i sv-wp.--Andhanq (diskussion) 29 november 2015 kl. 13.38 (CET)

Ja, för all del, det vore ännu värre att särbehandla England på enwp. Men det är illa nog att särbehandla Sverige på svwp, och principen är densamma. Förutom det principiella finns också den praktiska aspekten att en inte så liten grupp läsare av svwp är bosatta i Sverige men har flyttat hit i vuxen ålder och har inte gått grundskolan här. För dem är Sveriges geografi sannolikt inte självklar, utan de kan behöva kolla på Wikipedia även för ganska kända platser. Och ofta har de ingen användbar modersmålswiki att vända sig till - t.ex. pashto och somaliska wiki har bara några tusen artiklar var. Därför bör svwp skriva ut även det som är självklart för alla som gått småskolan i Sverige. Lsj (diskussion) 29 november 2015 kl. 13.54 (CET)

Länkar jag en röd potentiell artikel, så kan jag vara övertydlig i många sammanhang, men här talar vi ju faktiskt om saker som har egna artiklar fulla med information: London, Paris, Stockholm, Danmark. Byn/gården Stockholm, Boxholms kommun i Östergötland är dock värd några extra ord i en lista, då vi sannolik aldrig kommer få en artikel om henne! -- Innocent bystander 29 november 2015 kl. 14.14 (CET)

Man får ju också betänka att det finns en länk att klicka på om någon till äventyrs inte vet vissa "självklara" saker. Ofta finns även en faktaruta. Där kan man klämma in land och flagga, landskap, län och hela konkarongen rakt av. Nu talar vi om löpande text. Att skriva att "Sturegatan är en gata i Stockholm i Sverige" upplevs i alla fall av mig som närmast fånigt. Skulle det mot förmodan finnas en sådan gata i Stockholm, Minnesota så hamnar vi i ett annat läge i den artikeln. Vi ska inte underskatt läsarnas förmåga alltför mycket. --Andhanq (diskussion) 29 november 2015 kl. 15.19 (CET)

Generellt så tycker jag att det är onödigt att ange land efter ort oavsett om det gäller Karlstad, Nykarleby eller Basra. Om man inte vet var orten ligger så är informationen bara ett klick bort. Två viktiga undantag; Om orten vid tillfället i fråga låg i ett annat land än den gör idag eller om det inte är såpass uppenbart vilket ort det gäller att ett förtydligande är på sin plats (Innocent bystander skrev några bra exempel ovan). /ℇsquilo 29 november 2015 kl. 15.56 (CET)

Jag håller i princip med Esquilo. När det gäller finska orter irriterar jag mig dock på att de påstås ligga i det eller det landskapet. Rätt begrepp är landskapsförbund, vilket närmast motsvarar landsting eller kommunförbund. Att kalla landskapsförbunden för landskap ger fel associationer. Det ser amatörmässigt ut. Helst bör både landskapsförbund och län anges, annars i första hand län (som motsvaras av regioner i Sverige, typ Västra Götaland eller Skåne). Gällande orter i Sverige är det standard att ange län (och ibland landskap). Så tycker jag vi skall göra även med alla utrikes orter. När det gäller Basra vill jag alltså veta vilken provins staden ligger i, vilket nu utelämnats. Det tycker jag också är irriterande. (Beträffande just Basra, står det visserligen i andra meningen, men jag tycker det skall nämnas i inledningsfrasen). /Ascilto (diskussion) 29 november 2015 kl. 16.52 (CET)

När det gäller exempelvis Frankrike finns det ju artiklar om alla kommuner, vilket medför att det praktiskt taget aldrig blir rödlänkar när man skriver in födelse- eller dödsort. För Tyskland eller Storbritannien är det inte lika väl förspänt. Då kan det vara bra att ange någon större ort i närheten, så att man omedelbart eller genom ett klick får reda på var i landet någon är född eller avliden. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2015 kl. 18.49 (CET)

Till Ascilto: Som jag förstått är länen avskaffade i Finland. Länsstyrelserna är ersatta av "regionalförvaltningsverk", men vad själva de regioner de förvaltar ska kallas verkar hänga i luften. Och regioner i Sverige motsvarar inte län i Finland (när de fanns). Svenska regioner är ju landsting och sådana anges ju aldrig som geografiska områden i dessa sammanhang. --Andhanq (diskussion) 29 november 2015 kl. 19.38 (CET)

Med tanke på diskussionen ovan verkar det som om "i Estland" i artiklar som Ridala kirik är överflödigt. Har jag tolkat rätt? För övrigt har jag inte sett något tydligt svar till det jag frågade, att behandlas Sverige annorlunda än andra länder. Såvitt jag förstått säger Wikipedias grundprinciper att Sverige inte behandlas annorlunda, men efter vissa kommentarer är jag något osäker. K9re11 (diskussion) 29 november 2015 kl. 19.45 (CET)

(Svwp är hopplöst efter när det gäller artiklar om Finlands indelningar och jag formulerade mig slarvigt vilket är särskilt opassande i det här sammanhanget. - Regionerna i Sverige har även tagit över vissa delar av länsstyrelsernas kompetenser.) Om man alltid anger i vilken provins/län/departement/landkreis/grevskap osv en ort är belägen så behandlar man ju svenska orter och utrikiska likadant. /Ascilto (diskussion) 29 november 2015 kl. 19.59 (CET)

Men, allvarligt talat, är det inte en närmast orimlig "globalperspektivfanatism" att "behandla svenska och utrikiska orter likadant"? En person, oberoende av modersmål, som behärskar svenska i så hög grad att vederbörande nyttjar sv-wp för att inhämta information känner rimligen till svenska förhållande någorlunda väl (svenska är inget världsspråk). Att då behöva skriva "i Malmö i Skåne län" och likaledes "i Cam Ranh i Khánh Hòa provins" bara på grund av en "likabehandlingsprincip" är inte rimligt. I det första fallet är länet överflödigt och i det senare fallet krävs landet (Vietnam). Låt sunt förnuft styra detta och inte stelbenta principer. --Andhanq (diskussion) 29 november 2015 kl. 20.46 (CET)

Jag tillämpar oftast sunt förnuft och sällan stelbenta principer. I princip alla exempel är mer uppenbara än Malmö, Göteborg och Stockholm. Det är inte givet att veta till vilka landskap eller län t.ex. Alvesta, Avesta eller Tierp hör. Exempel: "Tierp är en tätort i norra Uppland och centralort i Tierps kommun, Uppsala län" och Marseille "ligger i departementet Bouches-du-Rhône, Provence, i sydöstra Frankrike" - två stilprov som inte är så välformulerade som man skulle önska. Tydligen har dock sunt förnuft, enligt min definition och mitt förslag, fått råda vid skapandet av mängder av geografiartiklar. /Ascilto (diskussion) 29 november 2015 kl. 22.17 (CET)

Denna tråd handlar inte om geografi utan om biografi. Givetvis måste det stå tydligt i alla artiklar om orter var de är belägna och hur den administrativa indelningen ser ut. Tostarpadius (diskussion) 30 november 2015 kl. 16.24 (CET)

Jag anser att alltid man skall skriva "Stad i Land", eller alternativt "Stad i Region i Land". Om staden förekommer flera gånger i artikeln behöver man dock bara skriva landet och regionen första gången. Om det är en tidigare landskonstellation, anser jag att man bör skriva "Stad i Land i nuvarande Nytt land" (alternativt "Region" emellan). Vad som är uppenbart är subjektivt – alla svenskspråkiga Wikipedias läsare har inte anknytning till Sverige, och då behöver det inte alls vara uppenbart. Vad olika läsare känner till skiljer sig dramatiskt, och det skall inte Wikipedia förutse. Se vidare Wikipedia:Skriv ut det självklara. Givetvis skall Sverige inte särbehandlas, och läsare som saknar anknytning till Sverige skall inte känna sig tvingad att lära sig om svenska förhållanden om vederbörande vill läsa svenskspråkiga Wikipedia. Jag anser heller inte att vi bör ha olika typografiska framställningssätt för olika länder – som Innocent bystander skrev – utan istället enhetlighet. Beträffande att skriva "Ort, Delstat" för USA, anser jag att "i" är tydligare än kommatecken. Skåne-Tranås, Närkes Kil, Smålands Farstorp och Ådals-Liden skriver man aldrig i formella sammanhang. --Omnibit (diskussion) 30 november 2015 kl. 19.00 (CET)

Jag är av samma åsikt som Omnibit. Alla läsare har inte alls anknytning till Sverige (exempelvis jag). Men trots att det uppstått mängder av text, har jag inte förstått vad konsensus är om min ursprungliga fråga: behandlas Sverige annorlunda än andra länder? Omnibits och min åsikt är nej, och såvitt jag förstått säger även Wikipedias grundprinciper så, men med tanke på diskussionen ovan har jag fått bilden att svaret är jo. Jag hoppas att någon kunde enkelt klargöra hur saken är. K9re11 (diskussion) 30 november 2015 kl. 19.19 (CET)

Ja. Självfallet handlar diskussionen inte om artikeln om själva orten om andra artiklar där orten nämns. För alla orter och administrativa områden i Sverige så har vi ju en faktaruta med dylika basfakta. Där finns även parametern "Land", till yttermera visso kompletterad med en flagga. Allltså behöver vi inte heller där skriva "i Sverige" i första meningen. Den tveksamme kan kasta en blick något till höger och kolla upp. Nu hävdar jag dock fortfarande med viss envishet att läsare som "vill läsa svenskspråkiga Wikipedia" med största sannolikhet känner till en hel del "om svenska förhållanden". Detta till skillnad från dem som vill läsa engelskspråkiga Wikipedia. Engelska är ett språk som lärs ut på grundskolenivå i stort sett i hela världen. Engelska läses av miljoner och åter miljoner människor utan minsta anknytning till vare sig England, Storbritannien eller annat engelskspråkigt land. Därför är den här så omhuldade principen om "globalt perspektiv" mycket viktigare just för engelska (och vissa andra världsspråk) än för mer "nationellt lokala" språk som svenska, norska, tjeckiska, rumänska etc, där man faktiskt kan "särbehandla de "egna" länderna. Det är kanske inte rimligt att varenda småort i Sverige ska ha artiklar på alla lokal språk i Afrika och Asien. Vi behöver på motsvarande sätt inte skriva om vareviga by i Botswana eller Laos. --Andhanq (diskussion) 30 november 2015 kl. 19.32 (CET)

Skriver vi att "New York är en stad i USA" bör vi naturligtvis också skriva att "Porjus är en ort i Sverige". Var en ort är belägen är den typ av basfakta som mycket väl kan stå såväl i artikeltext som i faktaruta, det är något som krävs för att sammanhang skall framgå, och gäller svenska orter i lika hög grad som rumänska.

andejons (diskussion) 30 november 2015 kl. 20.03 (CET)

Ja, man skall absolut inte behöva gå till faktarutan för viktiga uppgifter. Den skall man, om den finns, slippa titta i, om man inte vill. Allt väsentligt skall gå att hitta i inledning och brödtext. Tostarpadius (diskussion) 30 november 2015 kl. 20.57 (CET)

@Andhanq: Wikipedias andra grundprincip är neutral synvinkel, som är fastställd av Wikimedia Foundation. Det innefattar bland annat globalt perspektiv. Den principen är minst lika viktig för svenskspråkiga Wikipedia som engelskspråkiga Wikipedia. Läsarnas bakgrund är totalt irrelevant för Wikipedia – likaså demografiska förhållanden. Wikipedia är en neutral återgivare av information som är oberoende av övriga världen. Man skall kunna läsa svenskspråkiga Wikipedia i samma syfte som engelskspråkiga Wikipedia. Jo, det är meningen att så småningom även svenskspråkiga Wikipedia skall ha artiklar om alla byar Botswana och Laos – det är bara det att ingen har skrivit om dem än, precis som alla andra röda länkar. Att det finns fler artiklar om svenska byar beror på systematisk skevhet. Det är dock inte så stort problem – det viktiga hur informationen som redan finns framställs. --Omnibit (diskussion) 30 november 2015 kl. 20.54 (CET)

Nu tillåter jag mig tro att den så kallade systematiska skevheten är ett är ett "problem" vi aldrig kommer till rätta med. Jag tycker det är bättre att inte ens försöka. Det är närmast självklart att företeelser inom det "egna" språkområdet "särbehandlas" genom att det skrivs mer om dessa i respektive språkversion. På turkiska wp skrivs säkerligen mer detaljerat om orter i Turkiet och om turkiska personligheter än vad det skrivs om dessa saker på koreanska wp. Och vice versa i alla upptänkliga kombinationer. Det upplever inte jag som på minsta sätt "konstigt" eller felaktigt. Så är det väl i alla medier. De flesta skribenter arbetar sannolikt på sitt modersmål och känner av naturliga skäl mest till sina "närområden". Engelskans ställning internationellt gör möjligen att just den versionen blir mer "global" än andra. --Andhanq (diskussion) 30 november 2015 kl. 21.46 (CET)

"Aldrig" är ett lite väl starkt ord. Svenskspråkiga Wikipedia fylls på med mer information för varje dag, och går mot att bli mer globalt. Systematisk skevhet är inget kvalitetsproblem i sig. En del artiklar är och kommer alltid att vara mer detaljerade än andra. Att däremot särbehandla informationsmässigt särbehandla olika länder är ett kvalitetsproblem, då det strider mot principen om globalt perspektiv. Med detta menar jag exempelvis att utesluta landsbeteckning för svenska orter. --Omnibit (diskussion) 30 november 2015 kl. 22.14 (CET)

Självklart behandlas Sverige annorlunda. Det finns nog ingen svensktalande (vilka är vår målgrupp) som inte vet var Stockholm ligger. Däremot har nog många problem att sätta det tio gånger större Chengdu på kartan. --افيراتير (diskussion) 30 november 2015 kl. 22.28 (CET)

Jag uppfattar att problemet är förhållanden som svenskar kan från småskolan, men som finländare och invandrare (och t.ex. Amerikasvenskar) inte kan förväntas kunna. Jag behärskar inte Sveriges län och landskap, och sannolikt är många "självklara" orter okända för mig. Då talar vi inte om Stockholm och Malmö, men t.ex. Gällivare känner jag framförallt tack vare en specifik resa. Nykarleby är självklar för mig som finlandssvensk, men jag har förståelse för att alla rikssvenskar inte känner orten. --LPfi (diskussion) 30 november 2015 kl. 23.06 (CET)

Jag tror vi är ganska ense där. Jag har problem med länen på Sveriges högersida och rör fortfarande ihop Lin- och Lidköping till vilka jag inte har någon personlig koppling. Så står det en svensk från Lidköping räcker det men står det en finsk från Linköping behöver det kanske(?) preciseras. Någonstans där går gränsen enligt mig. En kines från Chengdu är ok och likaså en svensk från Beijing eller Paris. Men inte en svensk från Lyon. --افيراتير (diskussion) 30 november 2015 kl. 23.23 (CET)

Kvalitetsmätningen december

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Städa har minskat, i övrigt oförändrat eller ökningar.Yger (diskussion) 1 december 2015 kl. 11.14 (CET)

Relevanskontroll har minskat också! //Vätte (diskussion) 1 december 2015 kl. 13.06 (CET)

Ja, men det var betydligt färre där för tre månader sedan. Tostarpadius (diskussion) 1 december 2015 kl. 15.45 (CET)

Källor har också minskat. --Omnibit (diskussion) 1 december 2015 kl. 17.48 (CET)

Då hade veckans tävling Källor 2015 II tydligen effekt på statistiken. Totalt förbättrades 87 artiklar, även om inte alla tävlingsbidrag resulterade i att källmallar togs bort.

Sedan är det alltid lika skönt att se att Plagiat, Ickewiki och Ugglan hålls på noll.--Historiker (diskussion) 1 december 2015 kl. 19.29 (CET)

Flagga för tillbakarullning? (Se f.ö. artikeln Blåval)

Artikeln Blåval skulle behöva rullas tillbaka. Finns det något smidigt sätt att flagga för tillbakarullning i stil med raderamallen? Genomlysning (diskussion) 1 december 2015 kl. 12.00 (CET)

Man behöver inte tillbakarullning för att återställa - bara gå in på historiken, gå till senaste OK version, och spara den med en passande redigeringskommentar.--IDV^disk. 1 december 2015 kl. 12.04 (CET)

Tack! OK! Genomlysning (diskussion) 1 december 2015 kl. 12.58 (CET)

Community Wishlist Survey 2

Undersökning: gemenskapens önskelista

Hej allihop!

Vi påbörjar nu den andra delen av Community Tech-teamets undersökning om gemenskapens önskelista och bjuder in alla aktiva användare att rösta på de förslag som har presenterats.

Tack vare dig och andra Wikimediaanvändare har 111 förslag presenterats. Vi har delat upp dessa förslag i kategorier, och det är nu dags att rösta. Du kan rösta på alla förslag som listats genom att använda {{Support}}-mallen. Du är välkommen att lämna kommentarer för eller emot, men bara röster för kommer att räknas. Röstperioden är 2 veckor med 14 december som slutdatum.

Förslagen med flest röster kommer att hamna överst på teamets prioriteringslista för att undersöka och se om vi kan göra någonting åt. Tack för ditt deltagande, och vi ser fram emot att höra från dig!

Community Tech via

MediaWiki message delivery (diskussion) 1 december 2015 kl. 15.38 (CET)

Vad är det för märklig form av omröstning, där man endast kan stödja förslagen? Tostarpadius (diskussion) 1 december 2015 kl. 15.41 (CET)

Det går fortfarande att tycka till och ta upp eventuella invändningar mot förslag, även om en nej-röst inte räknas in i resultatet. JohanahoJ (diskussion) 1 december 2015 kl. 18.13 (CET)

Vad har de för betydelse om de inte räknas? Jag föreslår att vi hanterar administratörsval likadant från och med årsskiftet. Det måste gå lika bra där också. Tostarpadius (diskussion) 1 december 2015 kl. 19.16 (CET)

Skillnaden är att administratörsval sker över hela året, under perioder med hög eller låg aktivitet. 60 positiva röster kan betyda samma sak som 20 positiva röster under en annan period. Jag antar att åtminstone tanken är att alla dess 111 förslag skall vara lika exponerade. Sedan kunde man givetvis skippa även positiva röster i administatörsval och enbart väga in vikten hos de invändningar som görs mot ett val, men det skulle i sådana fall kräva att någon kan antagas göra en objektiv viktning av den.FBQ (diskussion) 1 december 2015 kl. 21.44 (CET)

Givetvis var det inte ett allvarligt menat förslag. Det var endast avsett att visa det orimliga i förfarandet. Tostarpadius (diskussion) 1 december 2015 kl. 23.40 (CET)

Den stora skillnaden är att ett administratörsval står mellan godkännande och avslag. Man ställs inte mot andra. Poängen här är däremot inte att utröna om ett förslag är bra, utan att se vilka förslag som gemenskapen mest önskar ha. Det är ett rätt vanligt förfarande inom mjukvaruutveckling. En diskussion om förfarandet finns här. Den främsta poängen med att bara räkna röster för är att inte uppmuntra till att rösta ned andra förslag för att få det man själv hoppas på högre upp.

Vi ansåg det också orimligt att förvänta oss att var och en skulle läsa igenom 111 förslag och ta ställning till om varje var bra eller dåligt, istället för att skumma igenom för att hitta de förslag de tror mest på. /Johan (WMF) (diskussion) 2 december 2015 kl. 01.44 (CET)

En annan anledning är att förslagen sedan kommer att utvärderas för att se om de är rimliga – Community Tech är ett litet team, och om punkt 3 på önskelistan binder upp utvecklarna i åtta månader är det förmodligen mycket bättre att gå vidare med 4, 5, 6, 7 och 8 istället. Det är fortfarande väldigt bra att veta att folk tycker att punkt 3 är viktigt. I det läget vill man inte att Pelles förslag skall röstas ned för att Lisa, som kan ett och annat om programmering och MediaWikis kodbas, inser att det kommer att ta för lång tid och tycker att Wikimedia Foundation borde satsa resurserna på någonting som går snabbare istället.

Frågan som ställs är alltså "vad vill ni se?" och inte "är de här 111 förslagen bra, individuellt bedömda?" – jag hoppas att det framstår som rimligare i det ljuset. /Johan (WMF) (diskussion) 2 december 2015 kl. 01.57 (CET)

Tack för förklaringen! Den har ökat min förståelse för tillvägagångssättet. Tostarpadius (diskussion) 2 december 2015 kl. 02.17 (CET)

Månadens nya och utökade artiklar

Europeiska unionens demografi och En vintersaga.

Europeiska unionens demografi utsågs till oktober månads bästa nya artikel. Samtidigt har En vintersaga framröstats som den bästa artikelutökningen. Av projektets 160 nya och 65 utökade novemberartiklar har 28 respektive 15 nu blivit nominerade.

Välkommen att lista dina egna större bidrag i projektet. Eller att rösta på någon av de nominerade novemberartiklarna. Sedan projektet drog igång i april 2013 har i snitt 30 wikipedianer varje månad listat sina nya artiklar och ett 15-tal listat sina större utökningar. Det motsvarar bara en del av uppslagsverkets löpande tillväxt, men jag vill tro att det ändå ger någon fingervisning över vad som händer här på svenskspråkiga Wikipedia. Projektet länkas från Visste du att-rutan på vår Huvudsida, vilket leder till extra uppmärksamhet åt de listade artiklarna.

Samtidigt är det varje månad knappt tio personer som deltar i omröstningen om Månadens nya och utökade artikel. Det vore jättekul om lite fler kunde sätta sin stjärna vid någon läsvärd artikel. Det behöver inte ta lång tid, och ingen kommer att klaga på att man satt sin stjärna vid "fel" artikel. Bara att det syns fler röststjärnor på sidan leder till mer uppmärksamhet åt hela projektet och dess artiklar. Se det som en sorts tack-klick. Tack. --Paracel63 (diskussion) 2 december 2015 kl. 18.33 (CET)

Visa sökresultat på andra språkversioner?

Hej! Hoppas detta är rätt forum för min fråga. Jag skulle vilja föreslå att man vid uteblivet sökresultat även hänvisas till andra språkversioner av Wikipedia. Som det är nu står det bara Skapa sidan "x" på svenskspråkiga Wikipedia!, vilket är utomordentligt, men den vanligaste anledningen till sökningar lär inte vara att man avser att skapa artiklar. När jag inte hittar det innehåll jag söker, söker jag mig till Wikipediaupplagor på de språk jag i varierande grad förstår, främst engelska och norska, och det lär inte vara ovanligt andra gör likadant. Man skulle kunna komplettera uppmaningen att skapa innehåll med en hänvisning till eventuell artikel på engelska, norska och/eller danska (samt möjligen spanska, tyska och franska) andra språkversioner av Wikipedia. Där kan man ju dessutom hämta innehåll och källor till en ny svenskspråkig artikel. Genomlysning (diskussion) 20 november 2015 kl. 13.06 (CET)

Låter som en helt bra idé, men det vore bra med fler språk än de du nämnt. En hel del läsare kan andra språk, så om man skulle göra så, vore det bra att inkludera alla språk. K9re11 (diskussion) 20 november 2015 kl. 13.22 (CET)

Tack! Ja, man skulle absolut kunna eller t.o.m. behöva inkludera alla upplagor som har en artikel under termen. Då ökar man sannolikheten att fler användare får meningsfulla hänvisningar.
Det kommer dock bara vara möjligt att hänvisa till artiklar vars rubrik överensstämmer helt med den sökta termen – förmodar jag. (Söker man t.ex. på "fiskmås" och den artikeln inte finns på svenska, så kommer man ju inte heller få någon hänvisning till artiklar på andra språk, till skillnad från om man söker på mer eller mindre internationella beteckningar, exv. "USA". Genomlysning (diskussion) 20 november 2015 kl. 14.06 (CET)

Jag stöder inte förslaget, på grund av följande:

• Vilka andra språk som är relevanta att söka på, skiljer sig mycket mellan olika användare. I konsekvensens namn skulle man då behöva lägga till länkar till alla språkversioner, vilket skulle ta upp väldigt mycket plats.
• Det skulle vara väldigt osannolikt att programvaran skulle kunna klara av att skilja mellan svenska eller interlingvistiska beteckningar.
• Om man vill söka på andra språkversioner, är det enbart att gå till huvudsidan och följa interwikilänken som representerar språket ifråga.

--Omnibit (diskussion) 20 november 2015 kl. 15.49 (CET)

Ett förslag jag har hört är att man skulle kunna se artiklar på andra språk om den exakta termen inte finns på språket man söker på. Om jag exempelvis söker efter X och vi inte har en artikel om det men det finns på Wiktionary eller enwp så visas det då. Men det är nog något utvecklarna behöver fixa och inget vi kan göra lokalt. --افيراتير (diskussion) 20 november 2015 kl. 15.58 (CET)

1. Söktjänster för att leta i andra projekt finns redan. Google är en.

2. Det är på gång att det baserat på Wikidata automatgenereras artiklar i ämnen vi saknar här.

-- Innocent bystander 20 november 2015 kl. 16.08 (CET)

Det är افيراتيرs uppsnappade förslag som jag också tänker mig. Jag inser dock problemen som Omnibit tar upp. Svenska termer kan ju vara homografer till en stor mängd artikelnamn på andra språk. (Däremot tycker jag att hänvisningen till alternativa sökmöjligheter är ett svagare argument, eftersom viss redundans kan vara en fördel. Ett exempel är just att texten Skapa sidan "x" på svenskspråkiga Wikipedia! finns, trots att menyvalet Skapa en ny artikel är alldeles intill.) Genomlysning (diskussion) 20 november 2015 kl. 16.43 (CET)

Syftet med Special:Sök är just sökning inom detta projekt. Interwikisökning finns det andra söktjänster för – som Innocent bystander skriver – eller också kan man helt enkelt navigera mellan språkversionerna via interwikilänkarna på huvudsidan. Jag kan exempelvis inte se att någon annan språkversion länkar till andra språkversioner på söksidan. Däremot anser jag att texten ”Skapa sidan "x" på svenskspråkiga Wikipedia!” bör vara kvar. Tyvärr är inte alla läsare uppmärksammade på vänsterpanelen, men denna text utgör en bra uppmaning att bidra till Wikipedia. Vi behöver fler som faktiskt bidrar till Wikipedia. --Omnibit (diskussion) 20 november 2015 kl. 16.52 (CET)

Det vore fint med en sökfunktion som inte kräver att man går till andra externa tjänster eller klickar på 100+ länkar och söker på respektive språkversion (+systerprojekt med språkversioner). --افيراتير (diskussion) 20 november 2015 kl. 17.40 (CET)

Håller med om att det är en bra idé. Tror inte det skadar att lägga till den på "Önskelistna" som det flaggas för ovan (förnärvarande rubrik nummer 15).--LittleGun (diskussion) 20 november 2015 kl. 17.57 (CET)

På dawp får man resultat från Wikidata när artiklar saknas. Det vore önskvärt även här. Tostarpadius (diskussion) 20 november 2015 kl. 19.11 (CET)

Även på italienska har de det. Jag tog upp det 2013 för diskussion, och i stort var folk för funktionaliteten, men ville modifiera utseendet innan det infördes. Jag förselår att vi inför det så snart som möjligt, och modifierar utseendet allt eftersom. Hellre sökträffar som inte är perfekt formaterade än inga träffar alls. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 20 november 2015 kl. 20.28 (CET)

Tycker danskarnas lösning verkar bra. Thoasp (diskussion) 20 november 2015 kl. 20.39 (CET)

Den danska lösningen är ju jättebra, och så enkel. Vid uteblivet sökresultat finns först samma uppmaning som på svenska Wikipedia, att skapa artikeln. Dessutom länkas det till 1) sider der henviser hertil, 2) sökhjälp och 3) en googlesökning efter termen på alle Wikipediaer. Den sista länken är väldigt smidig eftersom folk kanske inte vet hur man utför en sådan googlesökning, eller att det över huvud taget är möjligt.

(Jag vill också tillägga att jag aldrig menat att svwp:s uppmaning att skapa en ny artikel ska tas bort.) Genomlysning (diskussion) 21 november 2015 kl. 11.45 (CET)

Håller med om att det bara är att införa danskarnas variant.--LittleGun (diskussion) 21 november 2015 kl. 12.17 (CET)

Tack alla för stödet (och den betydligt enklare lösningen, dvs den på danska WP). Hur går man vidare för att föreslå detta (för utvecklarna?)? Genomlysning (diskussion) 23 november 2015 kl. 11.29 (CET)

Man behöver inte vara utvecklare för det. Man kan – som administratör – ändra MediaWiki:Searchmenu-new och lägga till det. Jag föreslår följande:

---

Skapa sidan ”$1” (hjälp) (Sidor som inleds med denna titel | Länkar till denna titel)
Om du inte har någon hjälp av sökresultaten, se eventuellt sökhjälp eller sök efter ”$1” på andra språkversioner.

---

Likaså borde även motsvarande textsträng för söktermer som i sig motsvarar existerande sidtitlar (MediaWiki:Searchmenu-exists) modifieras:

---

Det finns en sida med namnet ”$1” (Sidor som inleds med denna titel | Länkar till denna titel)
Se även de andra sökresultaten som hittades.

---

--Omnibit (diskussion) 23 november 2015 kl. 16.22 (CET)

Tack! Och förslaget är naturligtvis jättebra (i den mån jag kan bedöma det, måste jag väl lägga till). Det känns emellertid som att exv. en omröstning borde äga rum någonstans, att det s.a.s. måste finnas ett steg före införandet. Det kan väl inte bara vara att be en administratör att ordna det? Genomlysning (diskussion) 23 november 2015 kl. 19.12 (CET)

Nej det ska inte behövas. Det är bara att lägga in, ifall någon med admin-verktygen tycker det är bra. Så får någon annan ändra tillbaka om det ogillas. ⬤Boⅰⅵᴇ 23 november 2015 kl. 20.38 (CET)

Ja, det är bara att ändra! --Omnibit (diskussion) 23 november 2015 kl. 22.04 (CET)

Den danska lösningen är alltså en länk till Google. Men jag har för mig att jag sett ett verktyg för att söka på många språkversioner, antagligen på det som då var den sk "toolservern". Någon som känner till det? /NH 24 november 2015 kl. 11.09 (CET)

Samt att de också länkar till Wikidata. [2] --افيراتير (diskussion) 24 november 2015 kl. 12.35 (CET)

Ja, just det. Åtminstone om det finns några objekt på Wikidata, annars blir den delen osynlig. Den lilla globen ger Wikipediaartiklar – en sådan länk hade väl varit bra. /NH 24 november 2015 kl. 12.40 (CET)

Detta med resultat från Wikidata är redan infört. Därmed kommer man ju vidare till alla andra språkversioner. Tostarpadius (diskussion) 24 november 2015 kl. 23.20 (CET)

Det är sant, men jag skulle vilja föreslå att man försöker se det från den helt oinsatta användarens perspektiv. I den sökning افيراتير gjorde på danska WP [3], inleds det uteblivna sökresultatet med tillmötesgående information, som sedan följs av resultat från Wikidata. Det lär inte helt sällan vara så att man behöver ganska ordentligt med direkt vägledning. Spalten för Wikidataresultaten innehåller dessutom inte mycket som är till nytta för gemene sökare, bortsett från Wikipediagloben – förutsatt att man över huvud taget inser att den är en länk.

(Det är f.ö. en enormt positiv överraskning att mitt förslag uppmärksammats och allihop ska ha tack för det!) Genomlysning (diskussion) 25 november 2015 kl. 10.51 (CET)

Jag anser alltjämt att resultaten från Wikidata är fullt tillräckliga, även för den oinsatte. Uppslagsverket är inte avsett för lågstadieelever. Det riktar sig till högstadieelever och uppåt. Förstår man inte andra språk har man ändå ingen nytta av länkarna till fler versioner. Tostarpadius (diskussion) 25 november 2015 kl. 11.31 (CET)

Varför inte länka Reasonator istället? -- Innocent bystander 25 november 2015 kl. 11.37 (CET)

Därför att resultatet blir sämre.--LittleGun (diskussion) 25 november 2015 kl. 13.24 (CET)

OK, jag förstår, men jag förstår inte hur man kan veta säkert att de nuvarande resultaten är tillräckliga och fungerar ändamålsenligt. Med explicit vägledning vet man däremot säkert utan att behöva motivera hur. Och den ursprungliga tanken var ju just att rikta sig personer som förstår andra språk, vilket jag skulle tro omfattar i princip alla: en enorm och ännu växande andel svenskspråkiga förstår engelska, alla förstår i varierande mån norska och danska och en stor del förstår ytterligare andra språk. Hur vägledningen skulle innebära att man förde det hela till en lågstadienivå förstår jag egentligen inte heller, men det kanske är en pik mot grannlandet? ;)

Nu har jag i alla fall presenterat min idé och fått den utvecklad till ett bättre, konkret förslag. Införe det, den som införa vill. :) Genomlysning (diskussion) 26 november 2015 kl. 10.52 (CET)

På dawp har man uppenbarligen nu lagt in även sökresultat från enwp, vilket jag betraktar som en klar försämring. Det är enbart störande i mina ögon. Tostarpadius (diskussion) 30 november 2015 kl. 23.30 (CET)

Menar du att sökresultaten från Wikidata är på engelska? Jag lyckas inte få fram några specifika sökresultat för enwp på dawp. Exempel? --افيراتير (diskussion) 1 december 2015 kl. 07.19 (CET)

Just nu kan jag inte ge något exempel, men vid minst ett tillfälle dök det vid sidan av resultaten från Wikidata upp dylika från enwp. Tostarpadius (diskussion) 1 december 2015 kl. 11.51 (CET)

Nu har det hänt här också. Jag blev mycket irriterad när jag gjorde en sökning på svenska och hamnade på en engelsk sida. Så kan vi inte ha det. Tostarpadius (diskussion) 3 december 2015 kl. 15.54 (CET)

Vad menar du? Det enda jag ser är resultat från Wikidata och våra egna resultat. Jag lyckas inte få något från enwp. Exempel? --افيراتير (diskussion) 3 december 2015 kl. 16.11 (CET)

Jag har varit med om det en gång. Tostarpadius (diskussion) 3 december 2015 kl. 19.50 (CET)

Automatgenererade artiklar ser jag som det bästa sättet att motarbeta en naturlig tillväxt. Det finns användare som helst bearbetar redan skapade sidor. För egen del ser jag det som betydligt mindre stimulerande än att påbörja nya. Den dag det inte längre möjligt kommer jag snabbt att tröttna. Drivkraften är borta. Tostarpadius (diskussion) 3 december 2015 kl. 19.58 (CET)

Engelska är "fallback language" på engelska, så i brist på svenska sökresultat, kan engelska komma fram. -- Innocent bystander 3 december 2015 kl. 20.01 (CET)

Nya ögon på diskussionen om ingressen till Sverigedemokraterna

Diskussionen om Sverigedemokraternas ingress går nu väldigt långsamt framåt och jag tänkte höra om det fanns några som skulle kunna tänka sig att en titt på det vi diskuterar just nu med nya ögon. Framsteg i diskussion görs och ingressen är idag bättre än när vi började, men det går långsamt framåt och det börjar bli långrandigt. Varför jag anser att det vi gör är nödvändigt har jag skrivit en längre utläggning om i ett annat avsnitt om motivering behövs och i inledningen till denna diskussion. Även om andra kanske upplever något annat så är åtminstone det jag diskuterar om vi skulle byta ut följande två stycken från den nuvarande versionen:

Sverigedemokraterna bildades 6 februari 1988. Partiets grundare och tidiga förgrundsgestalter utgjordes delvis av personer tidigare verksamma i nationalistiska och rasistiska partier och organisationer som Framstegspartiet, Sverigepartiet och Bevara Sverige Svenskt (BSS).

I slutet av 2011 ändrade partiet sin ideologiska profil genom att i första hand beskriva sig som ett socialkonservativt parti med en nationalistisk grundsyn.[2][13] Framträdande profilfrågor för Sverigedemokraterna är bekämpning av brottslighet och en restriktiv flykting- och invandringspolitik. I en statlig utredning betecknades partiet 2012 som främlingsfientligt och att det även ger uttryck för en etnopluralistisk hållning.[14]

Mot(med små skillnader markerade i fetstil):

Sverigedemokraterna bildades 6 februari 1988 i Stockholm. Bland[eller flera, någon som vet?] partiets grundare och tidiga medlemmar fanns personer tidigare verksamma i högerextrema och rasistiska partier så som Framstegspartiet, Sverigepartiet och Bevara Sverige Svenskt.[G] Partiet har idag tagit avstånd från sina tidiga högerextrema kopplingar(A) och officiellt antagit en nolltolerans mot rasism och extremism(B). Partiet har också övergått från att beskriva sig som demokratiskt och nationalistiskt parti till att beskriva sig själva som ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn.(C) Sverigedemokraterna betecknades dock fortfarande som ett främlingsfientligt parti i en statlig utredning med utredningsledaren Bengt Westerberg från 2011[16] och av Granskningsnämnden(D), vilket partiet har motsatt sig. (E)(F)

Diskussionen är relativt låst. Jag känner att jag har framfört mina argument och upplever personligen inte att de är bemötta utöver uttalande i stil med ”jag håller inte med” utan motiveringen(fast andra hade nog gett en annan beskrivning). Ibland får jag en känsla av att vissa skribenter försöker insinuera saker med vissa formuleringar utan att explicit skriva ut dem och därför blir upprörda när dessa insinueringar försvinner. Hela diskussionen är extremt lång och utgörs till kanske 40 % (!) av metadiskussion om Wikipediaettikett. Varje underavsnitt markerar en ny "fas" och jag tror ingen behöver går längre tillbaka än till "Tagning 5".Kanske är den inte perfekt, men jag anser fortfarande att den är bättre än vad som står nu. Vad tycker andra och varför?––Immunmotbluescreen (diskussion) 3 december 2015 kl. 08.54 (CET)

Observera att samtalet skall föras i anslutning till artikeln och inte här. Endast om någon har mer allmänna synpunkter på processen hör dessa hemma på Bybrunnen. Tostarpadius (diskussion) 3 december 2015 kl. 11.04 (CET)

Och som sagt, ämnet och varandras goda och dåliga sidor får ni diskutera någon annanstans! -- Innocent bystander 4 december 2015 kl. 09.54 (CET)

Snabb uppdatering. Mycket har löst sig nu, men om någon fortfarande är intresserad av att delta sammanfattade jag igen diskussionen för att se till att vi håller låga trösklar in.--Immunmotbluescreen (diskussion) 4 december 2015 kl. 14.59 (CET)

Wikipedias Asien-månad

14 november 2015: November månad har utropats till Wikipedias Asien-månad för hela interwiki-kollektivet, varför skribenter på alla språk uppmanas att delta och förbättra och utöka Asien-artiklar och att skriva nya.

Det finns också ett tävlingsmoment, där det krävs ganska mycket för att en artikel ska räknas in i projekt-tävlingen, men i övrigt är alla bidrag välkomna, stora som små!

Läs mer om reglerna på engelskspråkiga Wikipedia, eller teckna dig för deltagande!

Slutrapport: Under november månad kom Asien-projektet att omfatta 43 språkversioner av Wikipedia. I den engelskspråkiga Wikipedian deltog cirka etthundra skribenter med artiklar. Den svenskspråkiga Wikipedian kom in sent i projektet, men två skribenter ordnade 8 godkända artiklar och en av skribenterna nådde över gränsen 5 godkända bidrag, vilket betingar Asien-vykort. Det innebar också att SvWp fick en skribent som kan titulera sig ”Wikipedias Asien-ambassadör”.

Fyra artiklar var nyskapade och fyra var godkända ökningar. Artiklarna var Lohachara Island, Tama New Town, Joetsu Shinkansen och Miyazaki prefektur respektive Abohar, Phuentsholing, Bhutan och Chomolhari‎. Deryni (diskussion) 4 december 2015 kl. 22.40 (CET)

Valsedlar i partiernas enhetliga inledningar

Hej!

Vi är nu ett par stycken som håller på att förbättra inledningen till artikeln Sverigedemokraterna och har blivit upplysta om att svenska Wikipedia har arbetat fram en övergripande struktur för hur artiklar om politiska partier bör utformas. I början var jag rätt skeptisk till hur det såg ut, men nu har jag blivit mer positiv och vi har hittat många bra lösningar. Vad jag(men inte alla) funderar på är hur pass relevant det är i regel att ta upp hur de partierna betecknas på valsedlarna. "Sverigedemokraterna (SD) är ett socialkonservativt och nationalistiskt politiskt parti i Sverige. På partiets valsedlar anges partibeteckningen Sverigedemokraterna." eller "Centerpartiet (C), Centern, är ett liberalt politiskt parti i Sverige. På partiets valsedlar anges partibeteckningen Centerpartiet.". Det känns som det inte riktigt är relevant för alla partier och ser rätt fånigt ut om man inte är medveten om den övergripande strukturer. Jag anser inte att det bör antas att läsaren tidigare har läst andra partier innan. Därför skulle jag vilja förslå att vi tar bort det när det inte är relevant som i fallet SD, men låter det stå kvar på exempelvis "Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP), vanligen Socialdemokraterna (S), är ett socialdemokratiskt politiskt parti i Sverige. På partiets valsedlar anges partibeteckningen Arbetarepartiet – Socialdemokraterna."

En spontan fundering är dock om de någonsin kallar sig Sveriges socialdemokratiska arbetareparti eller om detta ska stå som historia --Immunmotbluescreen (diskussion) 19 november 2015 kl. 10.48 (CET)

Jag håller med. Namnet på valsedeln behöver bara nämnas om det avviker från paritets namn. AlphaZeta (diskussion) 19 november 2015 kl. 12.52 (CET)

Jag ser ingen anledning till att ta bort det. Vi ska inte utgå ifrån att vissa saker är "självklarheter" och därför inte skriva ut dem. Ett uppslagsverk handlar om information och i ett uppslagsverk utan platsbrist ser jag ingen poäng i att ta bort en information som ändå är relevant för partifakta. Jag ser dessutom en stark poäng i att ha så strömlinjeformade inledningar som möjligt där vissa basdata finns med i alla artiklar. Det undanröjer massa konflikter. dnm ^{(d | b)} 19 november 2015 kl. 15.05 (CET)

Jag har egentligen ingen mer åsikt än att vi bör vara konsekventa. Ett par förslag: ha det i faktarutan istället, ha det sist i inledningen, ha det endast om det skiljer från partinamnet/uppslagsordet. --افيراتير (diskussion) 19 november 2015 kl. 15.55 (CET)

Jag är mycket för att vi är konsekventa, både inom en artikel och i en grupp av artiklar. Man kan kalla det konsekvent att alltid skriva det men om det blir samma som namnet kan man kalla det konsekvent att vi alltid skriver ut det när det skiljer. Jag tycker vi kan ha en parameter för det i infoboxen där vi alltid skriver ut det men i löpande text när det är samma som partiet/artikelns namn så ser det bara märkligt ut. Man kan inte hävda att vi ska vara konsekventa och bara för det förvåna läsaren. Jag har själv reagerat ibland när det står samma som namnet, som läsare förväntar man sig att det ska vara något annat om det står med. /Hangsna (diskussion) 19 november 2015 kl. 18.54 (CET)

Håller med Hangsna. Anser för övrigt att "nämn om det avviker" också är en konsekvent hållning. /Julle (disk.) 20 november 2015 kl. 17.43 (CET)

Som Hangsna och Julle.--LittleGun (diskussion) 21 november 2015 kl. 12.20 (CET)

Vad gäller frågan om Sveriges socialdemokratiska arbetareparti så ska det stå i inledningen, eftersom det är det formella namnet på partiet, medan Socialdemokraterna (eller "Sossarna" eller "S" för den delen) används likt vardagligt "smeknamn". Skulle ett parti ändra sitt formella namn, så anges det då.--Bemland (diskussion) 23 november 2015 kl. 00.13 (CET)

Tycker också att bland andra Hangsnas och Julles hållning låter som en fullt rimlig lösning. Det blir lite märkligt när man läser i texten i de fall där beteckningen på valsedeln är detsamma som partinamnet. flinga 7 december 2015 kl. 17.17 (CET)

Fransmän före den stora revolutionen

Det är vanligt både här och på andra språkversioner att den franska departementsindelningen används i biografier som behandlar personer som levde långt före 1789. Jag störs av den anakronism det innebär. Vi använder inte län före 1634 eller nuvarande kommuner före 1971. Finns det någon heltäckande jämförelse mellan nuvarande indelning och den historiska i provinser? Det vore värdefullt om våra kommunartiklar kunde kompletteras med information av det slaget. Tostarpadius (diskussion) 1 december 2015 kl. 08.42 (CET)

röd gräns = provinsen Anjou; gul gräns = departementet Maine-et-Loire.

Som framgår av kartan t.h. skulle det behövas en detaljerad lista på kommunnivå. Luke (diskussion) 1 december 2015 kl. 14.15 (CET)

Vill du skapa nya artiklar för de här enheterna så är det nog inget som hindrar. -- Innocent bystander 1 december 2015 kl. 14.27 (CET)

En del av dem har det redan. För att få det användbart i biografier krävs dock någon lämplig källa. Tostarpadius (diskussion) 1 december 2015 kl. 15.47 (CET)

Det här är det närmaste jag har hittat: http://www.francegenweb.org/communes/provinces.php Luke (diskussion) 1 december 2015 kl. 21.48 (CET)

Den verkar vara ungefärlig, vilket gör den svår att använda. Tostarpadius (diskussion) 1 december 2015 kl. 23.48 (CET)

Jag är också helt emot att använda vare sig Frankrikes departement före 1790, Sveriges län före 1634, eller Sveriges kommuner före 1971. J 1982 (diskussion) 6 december 2015 kl. 19.50 (CET)

Kommuner infördes inte 1971... Däremot fick många då sin nuvarande omfattning, om än långt ifrån alla. /Grillo (diskussion) 7 december 2015 kl. 16.13 (CET)

Riostafetten II – Turkiet & Co.

Tomtens förebild var biskop i Myra, idag beläget i Turkiet. Riostafetten ägnar sig denna gång åt länderna med turkiska språk: Turkiet (1), Nordcypern (2, icke-erkänt land), Azerbajdzjan (3), Kazakstan (4), Uzbekistan (5), Turkmenistan (6) och Kirgizistan (7).

Idag har Nikolaus namnsdag. Helgonet med samma namn var biskop i den lilla staden Myra, i dagens Turkiet, och kom långt senare att ge inspiration till jultomten. Artikeln om Sankt Nikolaus och allt annat som har med det landet och andra länder med officiella turkiska nationalspråk att göra ingår i Riostafetten II – Turkiet & Co.. Vi drar igång vid midnatt.

Välkommen att hjälpa till så våra artiklar om de turkiskspråkiga länderna blir bättre! Inte minst är själva Turkiet ett aktuellt land på flera sätt, i dess läge mellan Syrien, Irak och EU. Tävlingens deltagare kämpar om olympiska medaljrosetter, och alla deltagare kommer dessutom att få ett eget deltagarpris. Vänliga wikihälsningar! --Paracel63 (diskussion) 6 december 2015 kl. 21.34 (CET)

Ska länkarna till partiartiklarna följa WP:POMMF eller WP:GP?

Nu skriver jag här istället. Det har startats trådar lite överallt och jag känner mig oerhört förvirrad över detta. Jag vill förenkla frågeställningen en aning än att dra det i långbänkar på respektive partiers diskussionssidor och istället få fram en principhållning i frågan.

Idag är det så att uppslagsorden "Socialdemokraterna" och "Kristdemokraterna" är grensidor. Ett argument som framförts för denna ordning är att man talar svenska i Finland med, men jag förstår inte det argumentet då exempelvis "Centerpartiet" inte omdirigerat till en grensida, utan länkar till det svenska partiet. Jag är dock inte ute efter att länka något uppslagsord till ett speciellt parti, min förhoppning är att vi kan bli konsekventa i hur vi länkar i dessa fall, och är tydliga med vilken princip som ska gälla. Jag är i detta fall mer övertygad om att WP:POMMF är mer tillämpbart ur brukarperspektiv, men även som konsekvens och likriktning. Idag så länkar nämligen Sverigedemokraterna, Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Vänsterpartiet direkt till de svenska uppslagsorden, men detta gäller inte Socialdemokraterna och Kristdemokraterna.

Skulle man köra på Globalperspektivet borde samtliga partiers artiklar göras om till grensidor då de i världen finns partier med samma eller liknande namn vid en svensk översättning. Jag tror dock detta försämrar för den vanlige läsaren som måste klicka runt mer för att hitta dit den statistiskt sett mest troligt vill. För att lösa att de andra partierna inte hamnar i glömska så är det bättre att vi ha grensidor (olika betydelser) som länkas från artiklarna. Då kan vi möta såväl POMMF som GP.

Men som sagt, jag är öppen för alla lösningar bara vi blir konsekventa. dnm ^{(d | b)} 4 december 2015 kl. 12.15 (CET)

Jag kan inte se att det i dessa fall är att följa POMMF att låta Sverige få företräde. Jag orkar inte argumentera för detta ännu en gång utan hänvisar till respektive artikeldiskussion, där det hör hemma. Tostarpadius (diskussion) 4 december 2015 kl. 12.19 (CET)

Jag föreslår att vi fortsätter här. Tidigare diskussioner kan främst ses på Socialdemokraterna (Sverige) och Kristdemokraterna (olika betydelser). Jag vill också passa på att återupprepa att de svenska partierna är de statistiskt sett mest sannolika de man vill åt, utöver att jag håller med dnm om att det borde vara enhetligt--Immunmotbluescreen (diskussion) 4 december 2015 kl. 12.36 (CET)

Man kan inte tala om enhetlighet i detta fall. När det gäller Centerpartiet är företrädet tveksamt och artikeln kan gott flyttas. De andras namn är unika och kan inte användas som argument. Tostarpadius (diskussion) 4 december 2015 kl. 12.40 (CET)

Pommf som princip har en stor brist, att den bygger på våra egna preferenser. Väldigt ofta de senaste åren har det dykt upp inlägg som "Självklart pommf" åt fler än ett håll. -- Innocent bystander 4 december 2015 kl. 13.12 (CET)

Alla som anser att det är självklart länkar ofta till ordet utan särskiljning. Om det är det vanligaste blir de flesta länkar korrekta, men de som blir fel är tidskrävande att hitta. De flesta länkarna av de som gick till förgreningssidan Kristdemokraterna var för det svenska partiet men det fanns ett stort antal till Tyskland om jag kommer ihåg rätt. Om det är konsekvent blir det lättare för de frekventa skribenterna och om ordet utan särskiljning blir rött är det en påminnelse att kolla wikilänken. Det minst förvånade för läsaren är att inte komma till partiet i Sverige för en artikel om något annat land och parti. WP:GP är att föredra. Maundwiki (diskussion) 4 december 2015 kl. 14.27 (CET)

Sista inlägget i den här diskussionen för min del. Det är också möjligt att använda mallen mall:Hänvisning och längst upp skriva i fallet Kristdemokraterna. Den här artikeln handlar om Kristdemokraterna (Sverige), för Kristdemokraterna i Tyskland, se CDU/CSU för övriga betydelser, se Kristdemokraterna (olika betydelser). Enligt /Mer/Stats är det minst fyrdubbelt så troligt att du sökte efter det svenska partiet om vi utgår från besöksstatistiken. En liknande metod skulle kunna användas för övriga partier utan "riktiga" egennamn. @Maundwiki: Anser du att detta ska gälla för alla partier eller bara Kristdemokraterna? Om bara kristdemokraterna, var går då gränsen? Moderaterna kan exempelvis också syfta på Moderaterna på Åland(Ca en besökare per dag).--Immunmotbluescreen (diskussion) 4 december 2015 kl. 15.25 (CET)

Frågan är felställd. WP:GP säger ingenting om hur artiklar skall namnges, medan WP:POMMF direkt säger att POMMF är ett sätt att undvika frågor om POV (WP:GP är ett supplement till WP:NPOV). Däremot så är det främsta syftet med POMMF att se till attt artikeln hamnar under "Socialdemokraterna", inte "Sveriges socialdemokratiska arbetareparti". POMMF är tillräckligt tillfredsställd genom särskiljningssidan. Svenska orter, partier eller personer har förvisso ibland, men långt ifrån alltid, företräde framför saker med samma namn i andra länder, men om det här är ett sådant tillfälle löses inte genom att göra det till en låst principfråga om man alltid skall göra på ena eller andra sättet. Paris och Wien syftar vanligen på orterna på kontinenten, inte de i Norrtälje, medan Askim snarare för tankarna till Göteborg än Norge.

Man kan även se diskussion:Lappland, Sverige.

andejons (diskussion) 4 december 2015 kl. 15.28 (CET)

Inte minst Maundwikis argument ovan väger för mig tungt mot att lägga artiklarna om de svenska partierna under huvudorden, och föredrar att Socialdemokraterna och Kristdemokraterna förblir grensidor. Taxelson (diskussion) 4 december 2015 kl. 15.59 (CET)

För mig är det märkligt att komma till en grensida om man söker på Socialdemokraterna eller Kristdemokraterna. Det måste förorsaka många fellänkningar att ha grensidor på dessa ord. / Pontuz (diskussion) 4 december 2015 kl. 17.35 (CET)

Som Maundwiki så riktigt påpekar är sådana länkningar lätta att hitta och åtgärda. Tostarpadius (diskussion) 4 december 2015 kl. 18.10 (CET)

Det här är ett typiskt exempel på varför jag tycker illa om WP:POMMF. Artikeln borde heta Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. /ℇsquilo 4 december 2015 kl. 19.42 (CET)

Till Socialdemokraterna två [4] 7 november 2015 kl. 15.08‎ IP och [5] 3 oktober 2015 kl. 14.16‎ användare sedan 2005. IP nummer får vi leva med men inloggade kan slå till funktionen så partierna i Taxelsons inlägg har en annan backgrundsfärg. Det tog kortare tid att göra än att skriva detta eftersom det var städat tidigare och ja om det inte städas blir det inte bra. Kristdemokraterna inga om ingen fixade sedan 17.35. Maundwiki (diskussion) 4 december 2015 kl. 19.48 (CET)

Jag vill påpeka att det inte är så konstigt med att Sverigedemokraterna, Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Vänsterpartiet direkt till de svenska uppslagsorden, men detta gäller inte Socialdemokraterna och Kristdemokraterna. Det finns inga Sverigedemokrater, Moderater m.m. i Finland. Det finns ett Centerparti och ett Vänsterparti, men de heter Centern i Finland och Vänsterförbundet. Moderaterna heter i egentligen Moderat Samling för Åland. Däremot är Socialdemokraterna och Kristdemokraterna officiella namn för såväl de finska som svenska partierna. Så jag ser inget problem. Men flytarna av Socialdemokraterna och Kristdemokraterna till Socialdemokraterna (olika betydelser) och Kristdemokraterna (olika betydelser) bör väl återställas? De gjordes av Immunmotbluescreen utan någon tydlig konsensus, såvitt jag förstått. K9re11 (diskussion) 5 december 2015 kl. 11.06 (CET)

Jag anser att K9re11s inlägg var det bästa argumentet hit tills för att Kristdemokraterna inte skulle leda till det svenska partiet. Jag tror att få personer väntar sig att komma till Kristdemokraterna i Tyskland när de knappar in det ordet, men som finlandssvensk är det mer troligt. Dock har finska kristdemokraterna endast 3.5 % enligt Wikipedia(3 % spärr för Riksdagen) och den svensktalande minoriteten är 270 000 stycken (5 % av Finland). Finska partiet har 5 besökare per dag, svenska partiet har 80(för Socialdemokraterna 10 vs 250). Det finns 35 gånger fler personer i Sverige än finlandssvenskar(partierna är nog också mer kända för sina finska namn). Två frågor finns att besvara: 1. Tar finlandssvenskar illa upp om de möts av texten Denna artikel handlar om det politiska partiet i Sverige. För det åländska partiet med samma namn, se Moderaterna på Åland. fast med Kristdemokraterna och 2. Ska 97 % av alla användare behöva lida för att 3 % kan ta illa upp? Nej, enligt mig.

Angående återställningen vittnar det du skrev om okunnighet om redigeringar eller personangrepp. Det finns inget som säger att någon måste ta upp en fråga med de "etablerade användarna" som Adville kallar er. Däremot finns det flera regler som säger motsatsen. Wikipedia: Var djärv. Kollar du Diskussion:Kristdemokraterna så fanns där ingen diskussion om när det bytes från att Kristdemokraterna leda till det svenska partiet. Nu är det dock uppenbart att det finns meningsskiljaktigheter om vad som borde stå och det är då vi diskuterar fram en lösning.--Immunmotbluescreen (diskussion) 6 december 2015 kl. 13.09 (CET)

Tar finlandssvenskarna illa upp? Jag behandlade frågan i Diskussion:Lappland och Diskussion:Vasa. Kort: om finlandssvenskarna konsekvent ignoreras ifråga om POMMF för att rikssvenskarna är fler, så är det klart att språkversionen börjar kännas som en landsversion. Så har man dock inte brukat göra, och tolkningen av WP:Global på sv-wp är något som väsentligt bidrar till att jag känner mig hemma här.

För mig är det naturligt att knacka in Kristdemokraterna, Socialdemokraterna eller Centern/Centerpartiet då jag vill veta något om det finländska partiet. Om jag hamnar på en grensida är det OK – det är klart att det finska partiet inte har företräde. Frågan om centern är litet irriterande, för man skriver "Centern i Finland" lika litet som man skriver "Sveriges socialdemokratiska arbetareparti".

Det viktigaste är ändå länkarna om tyska kristdemokraterna och liknande. Den som följer en sådan länk skall inte behöva komma till en artikel om något visst annat parti. Där en sådan svensk översättning inte används allmänt spelar det mindre roll. Att en egen ad hoc-översättning ibland leder fel är naturligt.

--LPfi (diskussion) 9 december 2015 kl. 14.37 (CET)

Tack, LPfi, för detta vittnesbörd! Immunmotbluescreen, som indirekt initierade detta samtal genom sin "djärvhet", är nu långtidsblockerad för trolleri. Vi kan dock vara vederbörande tack skyldiga för att detta med centerpartierna kom upp på bordet. Är en grensida för mycket begärt? Tostarpadius (diskussion) 10 december 2015 kl. 23.03 (CET)

Påminnelse om aktualitet

Igår verkar det ha missats att det var 150 år sedan Jean Sibelius föddes i Mall:8 december, något som uppmärksammades på radio och i Finland. Sedan dagsmallarna skapades verkar de ha glömts bort, de bara löper på. Jag ville bara påminna om att fler bör ha ögonen på mallarna, så att det inte uppstår sådant här. Förnyelse kan ju också ha ett egenvärde, dessutom. Just 8 december har inte ändrats nämnvärt sedan 2007.Klementin (diskussion) 9 december 2015 kl. 11.56 (CET)

Ja, det kan vara bra att se över dagsmallarna lite mer. Nu finns i alla fall Jean Sibelius med, även om det var något sent. --JohanahoJ (diskussion) 9 december 2015 kl. 12.28 (CET)

Å andra sidan är Sibelius födelse inte lika uppmärksammad på 151-årsdagen... Det kan ju skrivas in mycket i mallarna, som inte heller bör bli för stora. En poäng med förnyelse är förstås att man kan ta hänsyn till kommande jubileer. --JohanahoJ (diskussion) 9 december 2015 kl. 12.45 (CET)

I den bästa av världar skulle man kanske kunna ha fem olika uppsättningar med datummallar. De flesta döda kändisar kanske är okej att fira vart femte år?--Paracel63 (diskussion) 9 december 2015 kl. 20.50 (CET)

Nå, ni kan ju trösta er med att lagom till jubileet Jean Sibelius-artikeln kompletterats med en artikel om hustrun Aino Sibelius, en om dottern Heidi Blomstedt och en om Konstnärskolonin vid Tusby träsk, som Sibelius var en viktig deltagare i. Det ena hindrar ju inte det andra, men en större brist än en uppmärksamhetsmiss om Sibelius födelsedag är nog de avsevärda luckorna om Finland på svenskspråkiga Wikipedia.Boberger (diskussion) 10 december 2015 kl. 22.12 (CET)

Och idag är det 100 år sedan Frank Sinatra föddes, vilket inte annonseras på förstasidan. Å andra sidan behöver den artikeln kraftigt förbättras...--Historiker (diskussion) 12 december 2015 kl. 09.29 (CET)

Lsjbots förgreningssidor

Jag hoppas att dessa inte infogas förrän projektet är klart. Så utförlig information passar inte i längden. Det vore också bra om man kan hitta kortare namn på en del av artiklarna. Tostarpadius (diskussion) 1 december 2015 kl. 08.16 (CET)

Om personer i förgreningssidor skrev du här ovan att "Levnadsår, nationalitet och yrke eller motsvarande bör alltid skrivas ut." För platser bör position, nationalitet och platstyp (ort/berg/sjö etc) vara motsvarande information som alltid bör skrivas ut, vilket boten också gör. Boten skriver dessutom normalt ut provins eller motsvarande. Vilket är det som är för utförligt? Vad artikelnamn beträffar är det svårt att förkorta dem mycket om de fortfarande ska vara särskiljande, när det ibland finns hundratals platser med samma namn (se t.ex. Turkey Creek). Boten gör så minimala särskiljningar den kan (se t.ex. Shell Lagoon). Lsj (diskussion) 1 december 2015 kl. 10.16 (CET)

Jag håller nog inte med om att boten gör särskilt minimala särskiljningar, se [6]. /ℇsquilo 1 december 2015 kl. 10.30 (CET)

Koordinater har ingen funktion på förgreningssidor, lika litet som kartor. Vad gäller namnen inser jag problemet. I de flesta fall borde det dock gå att hitta smidigare lösningar. Tostarpadius (diskussion) 1 december 2015 kl. 10.42 (CET)

Det anförda exemplet har ju dessutom problemet att "Hundskar" är en dålig plats för särskiljning av diverse "Hundskär".

andejons (diskussion) 1 december 2015 kl. 14.10 (CET)

Utan koordinater är det inte sällan klart svårare att veta vilken Långsjön eller Svarttjärn som avses. Det som nog kan förbättras i Lsjbots grensidor är att mer regionala kartor kan användas. Det kan dock behöva en del nya kartor, och systematik för dessa. Sedan kan jag hålla med Andejons om att grensidorna med åäö utan prickar kanske borde tas bort (om det är så hn menar), att alltså undantag görs för just de svenska specialbokstäverna - det är just svenska wikipedia. Taxelson (diskussion) 1 december 2015 kl. 22.22 (CET)

Jag instämmer med Taxelson. Däremot bör det vara en hänvisning eller omdirigering från exempelvis ”Hundskar” till ”Hundskär”, eftersom alla svenskspråkiga Wikipedias läsare inte använder ett svenskt tangentbord och enbart har tillgång till bokstäverna A–Z. --Omnibit (diskussion) 1 december 2015 kl. 23.08 (CET)

Måste vi ha koordinater och kartor anser jag att dessa förgreningssidor även framgent bör hållas separata från de allmänna. Annars blir utseendet egendomligt. Ibland bryter vi ut namn. Vi kanske kan ha några med bestämningen "platser" eller "geografiska namn". På enwp finns en särskild mall "geodis". Vi skulle kunna ha en motsvarighet. Tostarpadius (diskussion) 1 december 2015 kl. 23.47 (CET)

@Tostarpadius: De är separata idag, i den meningen att de ligger i en egen kategori och har en egen mall. Huruvida de stannar där eller avmallas är upp till alla som redigerar dem. @Omnibit: Om Hundskar och Hundskär hade varit exakta synonymer som syftar på precis samma orter, så hade boten skapat en omdirigering så som du önskar. Men nu inkluderar Hundskar även ett par österrikiska platser som inte stavas med ä. Därför är det en egen förgreningssida. Boten kommer så småningom även att skapa en förgreningssida för Hundskär med ä, som bara innehåller skären. Lsj (diskussion) 2 december 2015 kl. 09.45 (CET)

ja, och när Hundskär är skapad kan man nog rensa bort Hundskären från Hundskar, och lägga dit en "se även: Hundskär". Men det måste bli en senare fråga. Taxelson (diskussion) 2 december 2015 kl. 09.52 (CET)

Sammanslagningen av dessa med ordinarie förgreningssidor kan inte bara vara upp till den som redigerar. Det är en principiellt viktig fråga. Tostarpadius (diskussion) 3 december 2015 kl. 11.10 (CET)

Samtalet bör fortsätta här. Tydligen har koordinater i smyg införts även på andra förgreningssidor. Vi behöver hitta en samsyn om vad som bör gälla. Tostarpadius (diskussion) 13 december 2015 kl. 17.10 (CET)

Uttrycket "i smyg" är inte riktat mot någon enskild användare. Jag menar dock att detta handlar om en så stor förändring i artiklarnas utseende att det bör diskuteras på något allmänt forum. Kanske kan mitt förslag med specialförgreningssidor för geografiska namn övervägas. "Platsförgrening" är ett möjligt namn på en ny mall. Tostarpadius (diskussion) 13 december 2015 kl. 17.33 (CET)

NB: Frågan aktualiserades alltså på Diskussion:Husby socken (olika betydelser), BB är en lämpligare plats för denna principdiskussion. Taxelson (diskussion) 13 december 2015 kl. 17.39 (CET)

Jag är lite tveksam till att använda coord-mallar på grensidor och listartiklar eftersom de då dyker upp i en del karttjänster som om listartikeln eller grenartikeln var det som låg på en viss plats. Däremot är det ju mycket informativt och hjälpsamt att kunna se alla olika av något på en karta. Och gärna då på något smart sätt så den inte behöver uppdateras varje gång grensidan eller listartikeln uppdateras. Finns det fler mallar med liknande funktionalitet som coord som är bättre att använda för sådana syften? --افيراتير (diskussion) 13 december 2015 kl. 18.01 (CET)

Det är väl {{KML}} i så fall, som bygger på att man skapar en kml-fil på en undersida. Problemet är väl bara hur denna i så fall ska uppdateras när något i listan läggs till eller ändras. KML-filer är ju inte direkt wikikod... Taxelson (diskussion) 13 december 2015 kl. 18.29 (CET)

För bingkartorna finns möjlighet att använda koordinaterna som anges i artiklarna som länkas från en grensida. Det blir ännu mindre uppdateringar än att ändra både i artikel och på grensida. Exempelvis koordinater i artiklar som länkas från Järbo socken. Det borde inte vara omöjligt att göra något liknande för andra karttjänster som stöder KML. /EnDumEn ✍ 13 december 2015 kl. 21.20 (CET)

Som gerell åsikt: Vi ska inte ha fler typer av grensidor. Det räcker med en enda... -- Innocent bystander 13 december 2015 kl. 18.52 (CET)

Averater vilka karttjänster tänker du på specifikt. Jag noterar att WP på OSM - ett sjörikt område i Dalarna inte verkar lägga ut några listträffar i alla fall. Taxelson (diskussion) 13 december 2015 kl. 19.38 (CET)

Jag tänkte på exempelvis Gatunamn i Göteborg från och med 2001 och Lista över kyrkliga kulturminnen i Västra Götalands län som syns på Wiwosm. --افيراتير (diskussion) 13 december 2015 kl. 20.07 (CET)

Visserligen lyckas jag inte få fram problemsidan, vilket säger mer om mig än om problemet (går det att ge en direktlänk?), men externa applikationers oförmåga att hantera wp-data på ett bra sätt, bör lösas i dessa. Klarar Wiwosm av artiklar med inbäddad koordinatdata, exempelvis sjö eller kommunartiklar? Taxelson (diskussion) 13 december 2015 kl. 21.25 (CET)

Bugg och bugg... Om man tittar på denna kartan finns det ett par pinnar som går till listor där det är väldigt svårt att se vad i listan man borde hamnat på. Om man klickar på en pinne på en gata och man hamnar på artikeln om gator i Göteborg får man ingen info om vilken gata det är. Bara att det är en gata och det visste man ju redan. Därför är det bättre om länkarna som genereras av pinnar på kartor går till enbart en artikel om just det pinnen var på. Kanske är lättaste lösningen är att be Wiwosm ta bort alla artiklar med mer än en koordinat ur sin tjänst eller åtminstone prioritera bort dem eller visa dem sämre så man ser att det inte är vettig info man får. Men jag tycker ändå att coordlänkarna på något sätt bör vara dubbelriktade. De ska inte enbart vara en länk från Wikipedia till en karta utan också en länk från karttjänster till Wikipedia vilket kräver ett annat system än vi har nu om sidor har flera koordinater. --افيراتير (diskussion) 13 december 2015 kl. 21.40 (CET)

Aha, samma tjänst som jag hänvisade till... De smala pinnarna verkar uppstå när koordinaterna hänvisar till listor när det inte finns någon artikel, exempelvis fornminneslistor. För förgreningssidor finns ju normalt artiklar med samma koordinater och då verkar det inte bli några pinnar. Om Lsjbots listor genererar pinnar (är det så?) beror det väl på att de fortfarande innehåller en massa rödlänkar. Det är i så fall ett övergående problem. För fornminneslistor o.d tycker jag pinnarna kan ha ett visst värde som ett slags "rödlänkar". Taxelson (diskussion) 13 december 2015 kl. 21.53 (CET)

På dessa två är det likadana markörer men en går till en "riktig" artikel och en går till en lista. Det är iof ett problem hos dem och inte hos oss. Klickar man sig till listan hamnar man bara på listsidan utan en aning om vad i listan som är det som handlar om det man klickade på. Det är ett problem hos oss och en anledning till att jag är tveksam till att använda många coord-mallar på samma sida om det inte går att lösa på något annat sätt. Kanske kan man skapa ett ankare i coord-mallen som kartlänken kan gå till? Någon sådan lösning behöver nog fixas globalt i så fall eftersom exempelvis Wiwosm har med länkar för många (alla?) språkversioner. --افيراتير (diskussion) 13 december 2015 kl. 22.07 (CET)

Det verkar skilja mellan olika listor. Lista över fornlämningar i Gagnefs kommun genererar här etiketter t.ex #Floda_544,__12000000097959, som åtminstone ger en hint även om länken inte verkar kunna ta en till rätt ställe i artikeln. Taxelson (diskussion) 13 december 2015 kl. 22.26 (CET)

Finlandsvenskt ordval

I artikeln Santa Park har användaren LPfi ändrat det rikssvenska uttrycket jultomte till det (enligt vederbörande) finlandsvenska uttrycket julgubbe. Jag återställde, åberopande WP:POMFF, principen om minsta möjliga förvåning, och meddelade användaren detta på dennes diskussionssida, med ytterligare argumentering att julgubbe inte är ett ord som rikssvenskar normalt är bekanta med. Dock hörsammades detta inte av användaren, som återställde igen, med motiveringen "om rikssvenskar inte förstår julgubbe får vi förklara ordet, finlandssvenska bör ha företräde för finländska fenomen". Jag vill härmed bestrida detta resonemang. Uttryck i svenskspråkiga artiklar bör och ska följa rikssvenskt språkbruk, enligt mitt förmenande. Men för att inte ge mig in i redigeringskrig tar jag upp frågan här. Vad säger ni andra? MVH Jobbaren (disk|bidr) 11 december 2015 kl. 11.22 (CET)

Jag kan nog tycka det är ok som det står nu. Jag tog bort den finska och engelska översättningen eftersom åtminstone den engelska inte har någon lokal anknytning. Vi ska ju inte ha översättningar till olika begrepp på ryska, tyska eller andra språk. --افيراتير (diskussion) 11 december 2015 kl. 11.30 (CET)

Jag lämnade kvar den engelska för att "Santa Park" är omöjligt att förstå annat än via engelskan. För finlandssvenskans del torde Wikipedia:Återgivning av främmande språk#Svenska dialekter, som jag hänvisade till i användardiskussionen, självklart gälla. Det är alltså den riktlinjens formuleringar som ifrågasätts. Med Jobbarens princip kommer t.ex. artiklar om finländsk dagvård och förskola att bli fullkomligt förvirrande för finlandssvenskar, och också diskussion om modersmål, andraspråk och andra inhemska språket i finländska skolor kan drabbas. Om man drar gränsen annanstans än vid "finska förhållanden" måste man formulera den gränsdragningen omsorgsfullt. --LPfi (diskussion) 11 december 2015 kl. 11.43 (CET)

Ah, då förstår jag varför engelskan var med. Tänkte inte så långt... Tycker nog det då ska förklaras redan i första stycket eftersom det har med parkens namn att göra. --افيراتير (diskussion) 11 december 2015 kl. 11.47 (CET)

Wikipedia:Återgivning av främmande språk bör kanske formuleras om. Östsvenskan är ju i sig inte en dialekt i ordets egentliga mening. -- Innocent bystander 11 december 2015 kl. 11.50 (CET)

I princip tycker jag att om både "jultomte" och "julgubbe" är brukliga (och alltså inte bara förståeliga) i Finland så är det bättre att använda "jultomte". Är "julgubbe" det som är klart vanligast är det rimligt att använda det i artikeln. Det rimliga vore också att en sådan språkfråga togs upp i Wp:stilguide eller Wp:skrivregler istället för WP:återgivning av främmande språk, för där letade iaf inte jag när jag undrade vad våra riktlinjer sade.

Däremot borde definitivt "julgubben" nämnas som alternativnamn i inledningen till jultomten.

andejons (diskussion) 11 december 2015 kl. 12.23 (CET)

Eftersom det handlar om en park i finland så tycker jag att "julgubbe" har företräde framför "jultomte". I dagsläget anges också det rikssvenska uttrycket inom parentes efteråt, vilket är jättebra. Jag hade förövrigt nästan glömt bort uttrycket "julgubben", men nu kommer lite barndomsminnen tillbaka. dnm ^{(d | b)} 11 december 2015 kl. 12.41 (CET)

Här tycker jag att det finns en parallell till hur enwp hanterar olika varianter av engelska, eftersom de oftare har konfronterats med skillnader i såväl stavning som ordval. en:Wikipedia:Manual of Style#Strong national ties to a topic anger, som en del av "National varieties of English": "An article on a topic that has strong ties to a particular English-speaking nation should use the English of that nation". Rimligtvis bör på samma sätt finlandssvenska uttryck hanteras på detta sätt i artiklar som handlar om Finland och företrädesvis finlandssvenska fenomen. Tomas e (diskussion) 11 december 2015 kl. 13.26 (CET)

Jag instämmer fullständigt med Tomas e. På motsvarande sätt bör provinsialismer från andra landsändar som exempelvis Skåne uppmuntras i artiklar som berör dessa. Tostarpadius (diskussion) 11 december 2015 kl. 13.31 (CET)

Jag vill själv kommentera att julgubben är det jag alltid använt, och det vanliga finlandssvenska uttrycket, såvitt jag förstått. Sättet LPfi löst detta med verkar bra (jag ändrade lite, så att de nu finns en länk). Och på tyska och engelska Wikipedia används ju också olika varianter av språket i vissa artiklar, vilket jag tycker man mycket väl kan göra här, finlandssvenska och rikssvenska är ju ändå väldigt lika. K9re11 (diskussion) 11 december 2015 kl. 14.03 (CET)

Glöm julgubbarna! Här gäller det en mycket viktigare princip, nämligen det horribla påståendet, att uttryck i svenskspråkiga artiklar bör och ska följa rikssvenskt språkbruk. Som jag så ofta fått mig påtalad, svenska Wikipedia är inte Sveriges Wikipedia, utan Wikipedia på svenska. När det gäller finländska förhållanden så måste man använda finlandssvenskt språkbruk. Skall vi kanske börja kalla fältväblar för fanjunkare? Det är ju absurt! Luke (diskussion) 11 december 2015 kl. 15.37 (CET)

Jag har bett utvecklarna av Wikidata att även tillåta sv-fi (och sv-se) som språkkoder. Det kommer nog såsmåningom, idag är det många språk det saknas stöd för. -- Innocent bystander 11 december 2015 kl. 17.32 (CET)

Jag håller med Luke om att det är svenskspråkiga Wikipedia och inte Sveriges Wikipedia. Vi måste respektera detta och slå vakt om de språkskillnader som finns mellan rikssvenskan och finlandssvenskan.--Historiker (diskussion) 12 december 2015 kl. 09.24 (CET)

Jag instämmer med bl.a. Tomas e och Luke. Det här är svenskspråkiga Wikipedia, inte svenska Wikipedia. Se gärna Lukes exempel på hur tokigt det kan bli om vi följer en strikt princip om att alltid använda rikssvenska ord. Givetvis bör exklusivt finsksvenska ord ha någon förklaring, antingen (som i artikeln) med en länk till ordet, eller en förklaring inom parenteser. Det samma bör givetvis gälla för uteslutande rikssvenska ord, och där undrar jag om inte bristen är större. / Ternarius_D 12 december 2015 kl. 16.30 (CET)

Håller med om att finlandssvenska uttryck bör ha företräde i artiklar med anknytning till Finland. Finlandssvensk skriftnorm kan inte förstås som slang, regionala uttryck eller dylikt, utan bör betraktas som jämställd med rikssvensk skriftnorm, ehuru med viss medvetenhet om skillnader i antal människor som sällar sig till respektive norm. /Julle (disk.) 13 december 2015 kl. 11.59 (CET)

Jepp, men vi kan inte kräva att rikssvenskar ska klara av att skriva på republiksvenska i sådana artiklar. -- Innocent bystander 13 december 2015 kl. 18.55 (CET)

Förstås inte. Men vi bör inte ha som regel att ändra tillbaka till rikssvenskt ordval. /Julle (disk.) 13 december 2015 kl. 19.30 (CET)

Det brukas förvisso en del särpräglad svenska även i utposter som ukrainska Gammelsvenskby, i USA, vissa baltiska platser, även om dessa användare utgör en tvåspråkig minoritet i sammanhanget, men frågan är hur principen ska följas om någon från dessa platser önskar skriva om ämnen anknutna till de regionerna (ännu har den företeelsen förmodligen inte dykt upp här?)? Kanske skulle det vara användbart att skapa en artikelsida lik en jämförande ordlista för regionala uttryck enligt denna diskussion: Ordlista över jämförande svenskspråkiga ord och uttryck eller dylikt, för det finns väl ännu inte? Vad gäller regionala uttryck har vi ju även minoritetsspråken i Sverige, liksom jämtska, älvdalska och gutniska (och andra gamla dialekter), där vissa lokala begreppsblandningar kan förekomma.--Bemland (diskussion) 14 december 2015 kl. 03.07 (CET)

Fast de flesta av de här sakerna är ser jag inte riktigt som relevanta i diskussionen. Finlandssvenska har en skriftnorm som bör betraktas som jämställd med den rikssvenska. Ett minoritetsspråk är fortfarande en annan språk. Älvdalska är inte en svensk skriftnorm så mycket älvdalsk. Så snart vi talar om en klart avvikande ortografi (som i fallet med älvdalska, gutniska, alla sorters nedskrivna mål och dialekter) är det en helt annan sak. Då gör man inte längre anspråk på att skriva svenska i bred bemärkelse. Både rikssvenska och finlandssvenska skriftnormer är någonting annat. /Julle (disk.) 14 december 2015 kl. 04.00 (CET)

Givetvis ska finlandssvenska uttryck kunna användas, och ha företräde, i artiklar som handlar om den delen av världen. Jag tycker Julgubbe var lustigt, insåg att här var ett nytt ord att lära sig. Däremot bör ord kanske "översättas" om det inte är ganska uppenbart vad betydelsen är. Samma bör väl gälla för provinsialismer, det är ok och kanske helt riktigt att använda dialektala ord om den regionen, men även här kanske med "översättning" om det inte är klart vad det betyder. En språklig variation gör texterna mer intressanta, lättare att läsa.--Janwikifoto (diskussion) 14 december 2015 kl. 19.54 (CET)

Tillbakarullning endast för uppenbart klotter

Jag tycker att det får slutas med att rulla tillbaka seriösa redigeringar, eller göra dem ogjorda utan kommentar eller med en ickekommentar som "tar bort" eller "återställer", det ser vi ju ändå. Detta sker hela tiden, ett otal gånger dagligen. Jag har själv råkat ut för det någon gång och det skapar absolut ingen grogrund för förståelse och samarbete utan det gör en förbannad och man vill slå tillbaka. Den som vill ha exempel behöver bara kolla "senaste ändringar". Ett av många exempel är i artikeln Nya Tider (tidning). Där Jan Larsson tror sig ha rätt och ändrar med en motivering, rullas tillbaka utan motivering, ändrar med motivering, rullas tillbaka utan motivering, skriver inlägg på diskussionssidan (som ej besvaras) och ändrar sedan med motivering, rullas tillbaka etc. Det tar inte många sekunder att skriva en motivering ("Se tidigare diskussioner", "Disk. innan du ändrar", "Inte enligt källan", "källa saknas" etc). AlphaZeta (diskussion) 14 december 2015 kl. 00.07 (CET)

Ja, jag tycker det är en kollektiv läxa för alla att bli bättre på att använda sammanfattningsfältet med dugliga motiveringar. Obelix (diskussion) 14 december 2015 kl. 00.32 (CET)Onödigt mästrande inslag.Obelix (diskussion) 14 december 2015 kl. 19.34 (CET)

Jag förstår att Le Lapin Verts återställde det. Den där artikeln har otaliga gånger varit utsatt för POV-försök. Så skedde även idag. Många våra artiklar om högerextrema fenomen eller i artiklar högerextremismen har intressen utsätts på samma vis och det är några som brukar agera för att stoppa det. All heder åt dem! Jag tycker inte vi ska klandra det. Det tar på krafterna att motverka dessa POV-försök eftersom dessa är så många och sker närmast dagligen i samma artiklar. Det är nog också en anledning till att det uppstår ett visst "slarv" av ren trötthet/lesshet på att det är samma visa hela tiden. När kommentarer heller inte gör någon skillnad, så sparar man nog även in av bara den anledningen. dnm ^{(d | b)} 14 december 2015 kl. 00.53 (CET)

Glöm inte att användaren blivit tillsagd på sin diskussion innan tillbakarullningen skedde. Användaren borde då, även om det är en ny användare (vilket jag tvivlar på) ha tagit en diskussion. Adville (diskussion) 14 december 2015 kl. 01.26 (CET)

Personligen har jag inte gjort några tillbakarullningar i artikeln, enbart återställningar. I övrigt hänvisar jag till Jan Larssons bidragshistorik. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 14 december 2015 kl. 06.04 (CET)

Just i det nämnda fallet var det knappast någon katastrof att motiveringarna inte fanns. Det var en typisk enfrågeanvändare från säkerligen tidning själv. Men i största allmänhet tycker jag det är viktigt att vi blir bättre att motivera återställningar.Obelix (diskussion) 14 december 2015 kl. 19.11 (CET)Onödigt mästrande inslag.Obelix (diskussion) 14 december 2015 kl. 19.34 (CET)

tverrskandinavisk maskinstøtta Content Translation i gang :)

Hei,

Eg nemnte tidlegare her ein søknad om å få støtte til å utvikla maskinomsetjing mellom dei skandinaviske språka ( https://meta.wikimedia.org/wiki/Grants:IEG/Pan-Scandinavian_Machine-assisted_Content_Translation ), og har no fått godkjend den søknaden :)

Det vil komma jamnlege statusoppdateringar på https://meta.wikimedia.org/wiki/Skanwiki/Skanwikiprojekt_MT for dei som er interesserte. Viss det er OK, så kan eg gjerne legga inn ei melding på denne sida òg når den sida er oppdatert, om ikkje det blir for masete? --Unhammer (diskussion) 11 december 2015 kl. 14.29 (CET)

Angående notifieringar om att en viss sida har blivit uppdaterad kan jag tipsa om Wikipedia:Bevakningslistan (Watch List) som är ett stöd i exakt just detta med att få veta när en viss sida har blivit uppdaterad. Så behöver den som uppdaterar inte springa runt och lägga in egna notifieringar. Vi får tillräckligt med sådana "viktiga meddelanden" här ändå. --MagnusA 11 december 2015 kl. 14.34 (CET)

Unhammer: Mycket intressant projekt, om inte annat så rent tekniskt.

Vad jag vet så kan en användare på svwp få upp ändringar på en sida på ett annat projekt (meta) i bevakningslistan här (eller? Jag vet alltså inte helt säkert). Men kan inte en lösning vara om Unhammer (eller någon annan) skapar en sida (även en undersida till en användarsida fungerar väl) om Skanwikiprojekt MT, eller vad lämplig benämning är, så kan uppdateringar läggas där och de intresserade kan bevaka den sidan? (Jag förstår problemet med "spam" eller åtminstone "bacon", som det blir av en del myckna inlägg om uppdateringar och meddelanden på Bybrunnen, vilket vi för den utomstående upplysningsvis alltså har fått en del av).

Projektets slutförande, t ex, tycker jag väl i alla fall låter som något som kan motivera ett framtida inlägg på Bybrunnen. (Liksom att be om hjälp? Kan vi inte kanske redan tolka det som så att all(?) hjälp är välkommen i projektet?) flinga 14 december 2015 kl. 01.42 (CET)

OK, då oppdaterer eg Användare:Unhammer/Skanwikiprojekt_MT når eg har endringar :-) --Unhammer (diskussion) 14 december 2015 kl. 09.00 (CET)

Globala bevakningslistor som fungerar över alla Wikimediawikier oavsett vilken du råkar vara inloggad på där och då är någonting som är efterfrågat och som vi tittar på och gärna vill utveckla, men vi kan inte lova någonting här och nu. /Johan (WMF) (diskussion) 14 december 2015 kl. 18.08 (CET)

Fast verktyget Crosswatch finns, glömde jag påpeka. Men det är inte integrerat i MediaWiki. /Johan (WMF) (diskussion) 15 december 2015 kl. 21.26 (CET)

Innehållsöversättning

Finns det någon diskussion kring att införa mw:Extension:ContentTranslation eller är det något som gjorts "över våra huvuden"? Dessa taggas med detta märke. /Hangsna (diskussion) 15 december 2015 kl. 20.15 (CET)

Det stör mig lite att det blir skräp som måste städas som såhär och att inte källor anges. /Hangsna (diskussion) 15 december 2015 kl. 20.17 (CET)

Det har funnits som betafunktion i något år (fliken "Inställningar", sedan "Betafunktioner"). Maskinöversättning fungerar inte till svenska än (åtminstone inte från engelska). /NH 15 december 2015 kl. 20.24 (CET)

Hm, vad är det som inte fungerar när det ju används? /Hangsna (diskussion) 15 december 2015 kl. 20.27 (CET)

"Innehållsöversättning" (jag misstänker att ordet är ett resultat av just "innehållsöversättning"...) innebär att man får upp ett tvådelat fönster. Till vänster får man en ursprungsartikel på något språk, och till höger kan man göra sin egen översättning. Tanken är att ett första utkast ska skapas automatiskt med maskinöversättning, och att man sedan ska fixa till den. Men än så länge fungerar – vad jag vet – inte just maskinöversättandet när man översätter till svenska, så man får istället redigera en oöversatt "råtext". Jag tror inte artiklarna du länkar till är resultat av maskinöversättning, utan av lite slarvig manuell översättning. Skräpkoden är nog restprodukter som blir när man utgår från den oöversatta råtexten. /NH 15 december 2015 kl. 20.31 (CET)

Så när man klickar på länken vid märket här så hamnar man på en sida som beskriver något annat än det vi använder här? /Hangsna (diskussion) 16 december 2015 kl. 09.31 (CET)

Njae, sidan mw:Content translation stämmer i princip. Däremot är funktionen inte färdigutvecklad ännu, krånglar en del (jag har bara provat lite), lämnar tydligen skräpkod som du visade, och den automatiska maskinöversättningen fungerar ännu inte till svenska. Det är enkelt att slå på funktionen och prova. Man kryssar i rutan och går sedan till Special:Mina bidrag, som då har fått ett lite nytt utseende. Enklast är nog om man börjar med en artikel som finns på t ex engelska Wikipedia eller något annat språk man vill översätta från, men inte på svenska. /NH 16 december 2015 kl. 10.01 (CET)

Och problemen med maskinöversättning kvarstår. Till och med då man översätter själv genom att redigera text som varit på det andra språket finns risken att man blir alltför bunden vid ursprungstexten. Åtminstone bör man sträva efter att översätta ett stycke åt gången (och inte ord för ord eller mening för mening) för att inte haka upp sig på satsstrukturen i det andra språket. Med en råöversättning blir det nästan omöjligt att undvika den erbjudna strukturen. --LPfi (diskussion) 16 december 2015 kl. 11.18 (CET)

Lärare - Lärare (Sverige) - Grundskollärare

Hur ska vi ha det med yrken, såsom lärare, egentligen? Tar lärare som exempel. Det fanns en liten artikel om detta, där den svenska delen utgjorde typ 2/3. Jag lyfte ut denna del och gjorde till en separat artikel. Lärare (Sverige). Där finns underrubriker såsom grundskollärare och föreskollärare. Klickar man på dessa kommer man åter till artiklar som mest tar upp det svenska. Men ska det vara så eller ska dessa artiklar, också, ha global inriktning. I förlängningen: Lärare - Lärare (Sverige) med underrubriker såsom grundskollärare och förskollärare - artiklar vilka är globala - och sen sist av allt artiklar såsom Grundskollärare (Sverige) och Förskollärare (Sverige)? Eller vad? --Mats33 (diskussion) 15 december 2015 kl. 20.37 (CET)

Har inget att säga om innehållet men artikelnamnet ser bättre ut som Lärare i Sverige. Liknande namngivning finns i t.ex. Domare i Sverige och Sjuksköterskor i Sverige. bbx (diskussion) 15 december 2015 kl. 21.06 (CET)

Avsnittet om svenska förhållanden kan också få underrubriken "Sverige" i samma artikel, och vips så har man en (stubbe till) en global artikel (eller rättare, en artikel med global utgångspunkt/globalt perspektiv). Jag tror att det oftast är det lämpligaste (och enklaste); artikelämnen bör delas upp när artiklarna annars blir för långa. Vi lär inte behöva skriva enskilda artiklar om läraryrket i ett antal olika länder. flinga 15 december 2015 kl. 21.10 (CET)

Se på den engelska motsvarigheten. Där är beskrivs det allmänna i artikeln "Teacher", och sen har man specifika artiklar. Liknande bör vi sikta mot. --Mats33 (diskussion) 15 december 2015 kl. 23.34 (CET)

Det är inte alltid de specifika artiklarna eller avsnitten är idealiska. Till exempel läraryrket torde vara ganska likartat i olika länder och jämförelser mellan länder kan tillföra en djupare förståelse i den globala artikeln. I landsspecifika artiklar dyker det ofta upp en massa trivia. Indelningen kan behövas för att få ordning på en artikel där det globala perspektivet saknas, men ofta kan väldigt mycket med fördel avhandlas i den globala biten.

Det här blir särskilt tydligt när man är finlandssvensk. Förhållandena i Sverige och Finland är för det mesta likartade och man kan ofta med rätt litet arbete få en artikel med två inledande meningar om det globala och ett långt Sverige-specifikt avsnitt att bli en artikel med några stycken globalt och några stycken Sverige-specifikt.

--LPfi (diskussion) 16 december 2015 kl. 11.12 (CET)

S:ta Elisabeth?

Den 14:e december utfärdade påven ett dekret om helgonförklaring av Elisabeth Hesselblad. Efter det har hon angivits i sin artikel som helgonförklarad, och lagts till i Lista över helgon (under sitt fullständiga namn). Frågan är: Är hon formellt sett redan ett helgon? Blir man inte det först i samband med ceremonin på Petersplatsen / Peterskyrkan? Eller är det jag som är för petig? / Ternarius_D 16 december 2015 kl. 13.52 (CET)

Diskussionen har nu kommit igång på Diskussion:Elisabeth Hesselblad. Ev. intresserade uppmanas vända sig dit. / Ternarius_D 16 december 2015 kl. 15.11 (CET)

Allmänna fakta om ett land

Jag funderade att skriva en bok om Albanien men gav upp idén. Jag skapade hursomhelst den här innehållsförteckningen nedan. Jag tycker att den kan vara användbart här på Wikipedia. Ni får ursäkta mig att den är skriven i versaler. Jag hoppas att den kan komma till nytta för oss som skriver om allmänna fakta om länder.

01: INTRODUKTION
02: ETYMOLOGI
03: ÄLDRE HISTORIA
04: MODERN HISTORIA
05: EKONOMI
06: JORDBRUK
07: SKOGSBRUK
08: FISKE
09: MINERAL
10: ENERGI
11: INDUSTRI
12: UTRIKESHANDEL
13: TURISM
14: KOMMUNIKATIONER
15: POLITIK
16: RÄTTSVÄSEN
17: FÖRSVAR
18: MASSMEDIER
19: DEMOGRAFI
20: BOSÄTTNINGSMÖNSTER
21: MINORITETER
22: MIGRATION
23: HÄLSA
24: GEOGRAFI
25: VÄXT- OCH DJURLIV
26: KLIMAT
27: TERRÄNG
28: DRÄNERING
29: MILJÖPROBLEM
30: NATURSKYDD
31: KULTUR
32: MUSIK
33: KONST
34: ARKITEKTUR
35: LITTERATUR
36: FILM
37: TEATER
38: MAT & DRYCK
39: RELIGION
40: UTBILDNING

--Vannucci (diskussion) 21 november 2015 kl. 22.51 (CET)

Lägg gärna in i ämnesguide för att skriva om geografi. Det är en ganska kort ämnesguide. Kika gärna på WP:Att skriva om litteratur som inspiration.//Hannibal (diskussion) 6 december 2015 kl. 18.16 (CET)

Tack för tipset, Hannibal. Jag har själv en del idéer i samma riktning.--Paracel63 (diskussion) 9 december 2015 kl. 20.52 (CET)

@Hannibal: Nu har hjälpartikeln blivit lite större. Titta gärna in och putsa där det behöver putsas. Jag tror också att frågorna kring artikelstruktur behöver fler åsikter.--Paracel63 (diskussion) 9 december 2015 kl. 23.20 (CET)

Och tack, Vannucci för rubrikexemplen. De (nästan alla) är standardavsnitt som bör fogas in i varje geografisk områdesartikel med självaktning. Däremot är det inte överskådligt med en platt rubrikstruktur, så titta gärna även du inte på ämnesguide för att skriva om geografi för att studera mitt förslag till grundstruktur.--Paracel63 (diskussion) 9 december 2015 kl. 23.23 (CET)

Mycket bra, Paracel63, att du tog tag i det. Jag tror som du att det är bra att begränsa till ett fåtal huvudrubriker. Ta dock gärna med standarddelarna (ingress, externa länkar, etc) också, om jag får råda.//Hannibal (diskussion) 9 december 2015 kl. 23.57 (CET)

Okej. Det ska bli.--Paracel63 (diskussion) 17 december 2015 kl. 19.23 (CET)

Kommunartiklar (Sverige) - första meningen och belägenhet

De 290 artiklarna om Sveriges kommuner inleds på lika olika sätt. Troligen beroende på den ursprunglige författaren. En stridsfråga verkar vara om landskap ska anges. Det aktualiserades för mig i dag i artikeln Nacka kommun. Enligt mitt förmenande är kommunerna en indelning av länen. Landskapen är mera av historiskt intresse och inte administrativt. Landskapsbelägenheten kan vara av intresse, men den anges i faktarutan (liksom domsaga, vilket dock aldrig anges i inledningsmeningen). Under "Geografi" i brödtexten kan det också beskrivas.

Som jag ser det bör inledningsmeningen standardiseras enligt följande: "Vallentuna kommun är en kommun i Stockholms län". Några andra synpunkter? --Andhanq (diskussion) 1 december 2015 kl. 19.17 (CET)

Med tanke på en del andra diskussioner jag följt, vill jag höra en (eller flera) förklaring(ar) till på vilket sätt Vallentuna administrativt är en indelning av Stockholms län? -- Innocent bystander 2 december 2015 kl. 09.53 (CET)

?? Att Vallentuna kommun är en av de 26 kommuner som Stockholms län är indelat i är väl inte på något sätt kontroversiellt eller ifrågasatt? Eller, har jag missat något?? --Andhanq (diskussion) 2 december 2015 kl. 10.39 (CET)

Men VAD är det som gör att du tycker Stockholms län är indelat i 26 kommuner? Såvitt jag vet, så lyder det kommunala självstyret i Vallentuna under Svea Rikes Lag, inte under Stockholms län!

Om nu Vallentuna kommun inte lyder under någon länsmyndighet så är ju länet (ur kommunperspektiv) bara några streck på en karta och skiljer sig då inte alls från landskapen! -- Innocent bystander 2 december 2015 kl. 10.49 (CET)

Oj. Nu kommer vi på de verkliga hårklyverierna. Men länen har ju ändå en administrativ betydelse för kommunerna, något som inte landskapen har. [7]. --Andhanq (diskussion) 2 december 2015 kl. 11.04 (CET)

Man kan också se det som att det är länsstyrelsen du syftar på då, inte länen.

Jag är inte intresserad av hyrklyverierna i sig här, bara att vi verkligen tänker efter vad vi menar när vi säger att Vallentuna kommun ligger i Stockholms län. Syftar vi bara på några streck på en karta, så borde landskapen duga exakt lika bra som vilka andra streck som helst. Sverige är ingen federal stat, vi ska därför inte ta efter hur saker brukar beskrivas för USA eller Tyskland. Det här är ett jätteproblem på Wikidata, där kärnan av användarna kommer från just sådana länder. -- Innocent bystander 2 december 2015 kl. 11.22 (CET)

Gällande länsgränser följer såvitt jag vet alltid kommungränserna. Landskapsgränserna är däremot historiska och ligger kvar även när kommungränser förändras. Det är därför krångligare att ange i vilka landskap alla kommuner ligger i än i vilka län. Och även om man inte kan säga att länet är indelat i kommuner så kan man nog säga att varje län, som territorium betraktat, utgörs av den sammanlagda ytan av vissa kommuner.--Skogsfrun (diskussion) 2 december 2015 kl. 11.47 (CET)

Kanske kan man skriva något annat än "i län" för att visa att man inte menar "ingående i län" utan mer "beläget i län"? Funkar "som ligger i län" eller "belägen i län"? Jag skulle i så fall även kunna tänka mig att man trycker mer på att det är en administrativ del av Sverige (inte län/landskap) genom att köra med "är en [[Sveriges kommuner|svensk kommun]]"... /Hangsna (diskussion) 2 december 2015 kl. 11.51 (CET)

Jag tycker att "i X län" går lika bra att skriva som "i Y kommun" eller "i Z" (där Z är en tätort). När det gäller hårklyverierna så utgör länen respektive länsstyrelses juridistriktion. Även om (primär)kommunerna inte är administrativt underordnade sekundärkommunerna/länen så utgör de en geografisk del av dessa. Vad jag vet så finns det ingen kommun i Sverige som ligger i mer än ett län. Landskap, härader och socknar tycker jag är av mer kuriöst intresse. /ℇsquilo 2 december 2015 kl. 12.04 (CET)

Jag skulle tro att för de flesta läsare så ger landskapet i de flesta fall en ganska bra geografisk fingervisning om var en kommun ligger. Antagligen bättre än om man bara anger län. Därför tycker jag att landskapet normalt ska anges i första meningen. I de (ganska få) fall där det är komplicerat, t ex för att vissa kommuner inte självklart tillhör främst ett landskap, får man försöka lösa det på bästa sätt. /NH 2 december 2015 kl. 11.58 (CET)

När en kommungräns justeras, så justeras automatiskt också en länsgräns. Det i sig ett skäl att alltid ange länstillhörighet. Men att ange att "Bengtsfors ligger i Västra Götalands län" är i geografiskt precision underlägset att säga att det ligger "i Dalsland". -- Innocent bystander 2 december 2015 kl. 13.20 (CET)

Å andra sidan är det mer precist att säga att Växjö kommun ligger i Kronobergs län än att den ligger i Småland. Normalt används väl landskap mest för naturgeografi, medn län används för administrativ. Å andra sidan är vissa landskap mer välkända till sin omfattning än ingående län.

andejons (diskussion) 2 december 2015 kl. 14.19 (CET)

Exakt, det beror mycket på sammanhanget. Ibland ger kombinationen av information mer än bara det ena. Att Hoting ligger i Ångermanland och Jämtlands län placerar in orten ganska väl. I vissa fall kan det bli väldigt förvirrat, som när det talas om "Västerbottensfjällen". Det är då man börjar fundera på var "Lapplandskusten" ligger. -- Innocent bystander 2 december 2015 kl. 16.04 (CET)

Jag tror nog vi kan lösa allt detta genom att i inledningsmeningen placera kommunen i ett län. De är ju ändå dessa som igår i den "administrativa hierarkin", som då och då justeras och anpassas efter olika förändrade omständigheter. Sedan finns det ju också en parallell "kuturhistorisk hierarki" med landsdelar, landskap, härader, socknar, som är mer oföränderlig. Att kommunen kanske ligger i två (finns det någon som ligger tre?) landskap kan lämpligen beskrivas i löptext, kanske under rubriken "Geografi" eller med en karta (exempel Hylte kommun). Själklart är det en intressant information som inte ska slopas från artikeln. Jag vill bara komma ifrån en uppstapling av olika överlappande enheter redan i inledningsmeningen. --Andhanq (diskussion) 2 december 2015 kl. 17.22 (CET)

~Inledningen är ju till för att läsaren snabbt skall få en förståelse var kommunen ligger. Men vad som är naturligast för läsaren skiljer sig åt i landet, det gäller inte bara i detta fall, utan i många andra, jämför tex vad olika förbund är organiserade efter - ibland är det län ibland landskap. För Bohuslän och Dalsland är dessa landskap bättre förstådda än Västra Götalands län, I Stockholmstrakten är Stockholms län mer lättförtåeligt än landskapen uppland och Södermanland. Gästrikland och Hälsingland, Medelpad och Ångermanland är betydligt mer kända än Gävleborgs och Västernorrlands län, medan Kronobergs, Jänköpings och Kalmar län används mer naturligt än Småland. Så jag föreslår som idag.Yger (diskussion) 2 december 2015 kl. 17.33 (CET)

Jag ställer mig däremot bakom förslaget om enhetlig inledning. Län är liksom kommun en renodlat administrativ indelning och förefaller därför lämpligast att ange, även i de fall då alla distrikt ligger i samma landskap. Tostarpadius (diskussion) 2 december 2015 kl. 18.35 (CET)

Eftersom länen i allmänhet inte i sin helhet är en del av bara ett landskap tycker jag att vi ska undvika formuleringar som "Södertälje kommun är en kommun i Stockholms län i landskapet Södermanland." då det kan få läsaren att tro att hela Stockholms län ligger i Södermanland. Om nu både län och landskap ska anges, anser jag att det bör ingå ett och i meningen. Även ordet belägen kan vara på sin plats. Så här alltså: "Södertälje kommun är en kommun belägen i Stockholms län och i landskapet Södermanland.". Larske (diskussion) 2 december 2015 kl. 20.40 (CET)

Länet räcker, som sagt. Tostarpadius (diskussion) 2 december 2015 kl. 21.05 (CET)

Och jag säger att söka efter enhetlighet är ett steg i helt fel riktning här! -- Innocent bystander 3 december 2015 kl. 09.39 (CET)

Jag kan inte se varför "Kronobergs län" är bättre om Småland, om vi nu skall använda landskap på andra håll. Länsindelningen handlar om administration, liksom den i kommuner. Landskap är en fråga om identitet, liksom socknar och härader. Tostarpadius (diskussion) 3 december 2015 kl. 11.06 (CET)

Och ja: jag vet att Norrbotten och Västerbotten är särfall. Tostarpadius (diskussion) 3 december 2015 kl. 11.08 (CET)

Personligen, och i rollen som läsare, kan jag ju säga att jag är betydligt mer intresserad av var en ort jag inte känner till är placerad rent geografiskt än vilket län som administrerar orten. //Vätte (diskussion) 3 december 2015 kl. 12.02 (CET)

Nu handlar den här diskussionen inte om orter utan om en administrativ nivå (kommun). Hur vi ska skriva i ortsartiklarna är en annan fråga. Dessa inleds ofta i stil med: "X är en tätort i landskapet Y och centralort i Z kommun...". Exempel: Hagfors. Har inget problem med den formuleringen. Men, visst, den kan också diskuteras, men inte just nu och här, --Andhanq (diskussion) 3 december 2015 kl. 14.05 (CET)

Det måste handla om att ange belägenheten så precist och signifikant som möjligt. När det gäller Västra Götalands län är det inte bara särskiljande om en kommun/ort är belägen i Västergötland, Bohuslän eller Dalsland, det är fortfarande särskiljande om en plats hörde hemma i före detta Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län eller Skaraborgs län. På samma vis är det särskiljande i Stockholms län om en plats ligger i Uppland eller Södermanland. Om det är på samma vis i Skåne mellan före detta Kristianstads län eller Malmöhus län känner jag inte till. /Ascilto (diskussion) 3 december 2015 kl. 20.01 (CET)

Att nordvästra Skåne var en del av Kristianstads län var alltid en konstighet och jag misstänker dessa kommuner alltid varit bekvämare nämna de ligger/låg i Skåne än det länet. Det finns liknade trassel med kommunerna i norra Örebro län och Västmanland och också Västmanlands läns delarna i Uppland.Yger (diskussion) 3 december 2015 kl. 20.11 (CET)

Jag håller inte med om att det skulle vara någon mening med att använda landskap som särskiljning i Stockholms län. Jag tror att de läsare som blir hjälpta av att få veta att Nämndö ligger i Södermanland och Runmarö ligger i Uppland kan räknas på fingrarna. /ℇsquilo 3 december 2015 kl. 20.28 (CET)

Kommuner brukar framhålla om de ligger på Södertörn eller i Roslagen. Taube sjunger i Stockholmsmelodi "Se hur hela Uppland står i lågor". Visst sjutton spelar det roll om något ligger söder eller norr om Slussen. /Ascilto (diskussion) 3 december 2015 kl. 20.37 (CET)

Jo, visst kan det spela roll. Men det handlar ju inte om det. Det handlar om den inledande meningen, som bör vara klar och koncis och inte innehålla en hel radda av geografiska begrepp "på södra Södertörn i Södermanland i Stockholms län", eller så, staplade efter varann. Vi har ju dels en faktaruta som är standardiserad, dels ett avnsitt "Administrativ historik" där de socknar som kommunenen består av finns med. Dessutom kan vi ha ett avsnitt "Geografi" där vi kan nämna sådant och även bifoga en karta. Så allt det här kan komma med utan att belasta själva introt. Kommuner är en nivå under län. Sedan ligger de helt eller delvis i landskap, landsdelar, "informella områden" (som Roslagen, Österlen, Mälardalen etc) utan att allt detta behöver klämmas in i en mening. Det blir lätt som adresser som barn (förr ofta i alla fall) skrev av typen "Dalagatan 41, Vasastan, Stockholm, Uppland, Svealand, Sverige, Norden, Europa, Jorden, Universum" --Andhanq (diskussion) 3 december 2015 kl. 22.11 (CET)

En nyckelfråga är: Vad vill vi beskriva i de här inledningarna? Utan att ha svarat på den frågan, är det inte mycket lönt att fortsätta diskussionen! -- Innocent bystander 3 december 2015 kl. 22.21 (CET)

Det var inte hela nordvästra Skåne som tillhörde Kristianstads län. Luggude härad och Helsingborgs stad tillhörde Malmöhus län. Gränsen måste gå någonstans och om något upphört län var onaturligt var det i så fall Älvsborgs. Samhörigheten mellan södra Västergötland och norra Dalsland var inte särskilt stor. Tostarpadius (diskussion) 3 december 2015 kl. 23.24 (CET)

Södertörn är en väldefinierad ö. Roslagen däremot är inte särskilt väldefinierad. Och ja, det spelar roll om något ligger söder eller norr om Slussen. Problemet är att allt söder om Slussen inte ligger i Södermanland. /ℇsquilo 5 december 2015 kl. 10.02 (CET)

Det är knappast något stort problem. Undantagen har encyklopediskt intresse. /Ascilto (diskussion) 5 december 2015 kl. 11.40 (CET)

Det är sant att Älvsborgs läns landsting var uppdelat i Norra Älvsborg och Södra Älvsborg. Länet innehöll därför tre enheter som skilde sig åt: Södra Älvsborg, västgötadelen av Norra Älvsborg och dalslandsdelen av densamma. När det gäller Stockholms län så är det brukligt att skilja på söderort och norrort. Överfört till encyklopedisk text blir det Södermanland respektive Uppland. Syftet med inledningen måste vara att den skall vara så precis och signifikant som möjligt med så få ord som möjligt. /Ascilto (diskussion) 4 december 2015 kl. 06.37 (CET)

Jag kan se enhetligheten närmast som ett självändamål i vissa sammanhang, exempelvis detta. Tostarpadius (diskussion) 4 december 2015 kl. 10.50 (CET)

Jo, men vad vill vi få fram, den geografiska belägenheten, eller att vissa enheter på kommunen står under tillsyn av en specifik länsstyrelse? -- Innocent bystander 4 december 2015 kl. 11.06 (CET)

Kommun är inte ett geografiskt utan ett administrativt begrepp. Tostarpadius (diskussion) 4 december 2015 kl. 12.09 (CET)

Jag förstår inte motsättningen. WP:s egen definition från artikeln Kommun är: "En kommun är ett territoriellt avgränsat område, en administrativ enhet för lokalt självstyre, en politisk organisation med direktvalda beslutsfattare, juridisk person med obligatoriskt medlemskap, som kan ingå avtal och äga fast och lös egendom.". Ett "territoriellt avgränsat område" är väl ett "geografiskt begrepp", eller...? --Andhanq (diskussion) 4 december 2015 kl. 13.33 (CET)

Givetvis har kommuner en geografisk utsträckning, men de har i första hand en administrativ funktion. Inlägget var avsett som stöd till Ditt förslag, det med vilket tråden inleddes. Tostarpadius (diskussion) 4 december 2015 kl. 13.36 (CET)

Kommunartiklarna måste givetvis handla om både den administrativa enheten och det geografiska territoriet, annars skulle det inte vara särskilt meningsfullt och heller inte mycket kvar av artiklarna. /Ascilto (diskussion) 4 december 2015 kl. 14.32 (CET)

OK. Då verkar det råda enighet så långt. --Andhanq (diskussion) 4 december 2015 kl. 14.59 (CET)

Visst måste mer än administration tas upp, men mycket av det övriga hör hemma i sockenartiklarna. Tostarpadius (diskussion) 4 december 2015 kl. 16.32 (CET)

Enligt det mönster som förts över från NE:s artiklar om landskap respektive län så hör historia och natur hemma i artiklarna om härader och socknar medan infrastruktur, näringsliv och demografi (tätort / glesbygd) hör hemma i kommunartiklarna. /Ascilto (diskussion) 5 december 2015 kl. 11.46 (CET)

Nu har jag gått igenom kommunerna i Blekinge län. Började där för att det var rätt enkelt. Bara fem kommuner och län och landskap sammanfaller. Inledningsmeningen innehåller kommunens namn och länsplacering följt av en mening om centralort. I nytt stycke beskrivs kommunens läge med nämnande av landskapet och angränsande kommuner. På så sätt får vi med både län och landskap tidigt i artikeln utan att få en "uppstapling". Tycker det skulle kunna bli en bra standard. --Andhanq (diskussion) 4 december 2015 kl. 19.00 (CET)

Jag har lagt märke till att inledningsstycket (introt före "innehållsförteckningen") ofta innehåller rätt långa utläggningar om vägar och järnvägar som "genomkorsar" kommunen. Detta borde kanske flyttas till en egen sektion under rubriken transporter, kommunikationer eller något sådant. --Andhanq (diskussion) 13 december 2015 kl. 13.20 (CET)

Inte mig emot. Infrastruktur saknas tyvärr i många kommunartiklar, vilket jag börjat åtgärda i ett urval kommuner. Den infrastruktur jag lagt till har med den geografiska belägenheten att göra, därför har jag knutit den till just det. Ett eget avsnitt kanske skulle vara bättre, då är det också lättare att bygga ut innehållet. Formuleringar kan alltid slipas. Jag valde genomkorsas eftersom jag sett att det är en formulering som är befintlig i andra kommunartiklar. /Ascilto (diskussion) 13 december 2015 kl. 13.44 (CET)

Jag har egentligen inte något specifikt emot själva ordet "genomkorsas". Det var mera ett citat. Det kan nog funka. Men på längre sikt bör infrastruktur och kommunikationsleder av olika slag finnas med och gärna då i ett eget avsnitt. Sedan bör vi komma överens om en någorlunda enhetlig struktur på de olika delavsnittens inbördes relation. De flesta artiklar verkar börja med Administrativ historik, Kommunvapnet, Befolkningsutveckling. Om det är optimalt kan det naturligtvis finnas olika meningar om. En fördel dock om det inte varierar för mycket mellan de 290 artiklarna. --Andhanq (diskussion) 13 december 2015 kl. 15.11 (CET)

{utdrag) Intressant diskussion. Wikipedia:Att skriva om geografi innehåller numera en utbyggt förslag till grundstruktur i alla politiska och administrativa enheter, typ kommuner, län, länder, konfederationer etc. Titta gärna in, kommentera och putsa: Andhanq, Ascilto, Innocent bystander och Tostarpadius. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 17 december 2015 kl. 19.51 (CET)

QRpedia i Hedemora

QRpedia vid Hedemora kyrka.

Nu har Hedemora kommun börjat sätta upp QRpedia-skyltar vid Kulturpromenad Hedemora. Har någon vägarna förbi Hedemora rådhus på fredag kl 11 kommer de flesta av oss som varit engagerade vara där och möta lokalpressen. Jag kan bjuda på en kopp kaffe efteråt. Vivo (diskussion) 16 december 2015 kl. 20.27 (CET)

Tack för arbetet ni gör och gjort! /Hangsna (diskussion) 17 december 2015 kl. 07.50 (CET)

Mycket bra jobbat! Ni inspirerar oss andra och ger oss hopp om att andra kommuner kan göra detsamma. --Allexim (diskussion) 17 december 2015 kl. 22.14 (CET)