Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2013/December

Källa + Tävling = Sant

Jag vill slå ett extra slag för den kommande Veckans Tävling, vecka 46.

Vårt överskuggande kvalitetsproblem i Wikipedia gäller källorna.

Veckans Tävling är ett sätt att fokusera energin kollektivt i en viss riktning. Tävlingen ”Källjakt” är ett försök i båda dessa riktningar. Den tolfte tävlingen beträffande källor, vad jag kan se, och denna gång med "a built in surprise".

Jag skulle önska att deltagandet blev något alldeles extra just en sådan vecka, för jag tror att det har effekt även på längre sikt.

Nåja, alla är inte förtjusta i tävlingar. Alla är inte förtjusta i att förbättra andras artiklar. Men alla andra! Varmt välkommen att bidra, att tävla eller bara lämna ett medkännande livstecken. Deryni (disk) 9 november 2013 kl. 19.17 (CET)

Om jag fattar det rätt.. Om jag hittar 20 artiklar som är mer än 2 år gamla som kan kb-märkas får jag 1000 poäng (det finns många såna artiklar). Om jag lyckas hitta 20 källor att lägga in i artiklar så att kb-mallar försvinner får jag runt 140 poäng (5+1+1 poäng för varje artikel). Jag FÅR ta bort EN kb-mall från någon artikel för varje jag lagt in, men det är inget krav? Stämmer det? AlphaZeta (disk) 9 november 2013 kl. 22.16 (CET)

I så fall låter det konstigt i mina öron. /Hangsna (disk) 9 november 2013 kl. 22.21 (CET)

Att urskillningslöst öka antalet artiklar utan källor, som har varningstexten källmall har tidigare ansetts som okynnesmallning. Om det finns konsensus att alla artiklar som saknar källor skall ha mall motsätter jag mig inte det, men det handlar om hundratuseltals artiklar och det är inga som helst problem om man vill det att malla några tusen per dag om man vill det. Det gör det helt omöjligt att försöka tävla mot det genom att källbelägga artiklar.--FBQ (disk) 10 november 2013 kl. 14.49 (CET)

Min erfarenhet är att ju enklare man gör en tävling, desto fler kommer vilja att delta. Krångel som att man först måste kvalificera sig och få en inträdesbiljett till tävlingen genom att märka upp en artikel med kb för att få källbelägga en annan kommer troligtvis leda till att många avstår från att tävla. Tror det skulle vara bättre med en enkel och rak tävling, 1 p per källa som läggs in där en kb-mall legat, plus lite bonus för att ta sånt som är gammalt först. / Elinnea (disk) 10 november 2013 kl. 14.57 (CET)

Avsikten med det dubbla momenten var bland annat att hindra "okynnesmallning". Jag ser dock på reaktionerna att reglerna är tolkningsbara eller otydliga. Jag har försökt förtydliga reglerna, men faller då i en annan fälla. Jag håller helt med Elinnea om att regler i en tävling inte bör bli tillkrånglade. Det försvårar deltagandet. Jag har därför dragit tillbaka tävlingen. Återkommer säkert senare, när jag hittat något bättre. Deryni (disk) 10 november 2013 kl. 20.59 (CET)

_En_ variant kan ju vara att helt enkelt se till att hitta källor till allt i Kategori:Artiklar_som_behöver_enstaka_källor_2009-11 (som föreslagits ovan). Jag har senaste kvarten fixat en av artiklarna. Vore kul om kategorin är tom om en vecka. Och den som vill samla mer poäng under veckan kan ju då fortsätta med Kategori:Artiklar_som_behöver_enstaka_källor_2009-12. :-)--Paracel63 (disk) 10 november 2013 kl. 21.56 (CET)

Det låter som en bra idé. Satsa på att källbelägga, inte på att malla artiklar. Lägg arbete på det som verkligen förbättrar Wikipedia.--Historiker (disk) 10 november 2013 kl. 22.10 (CET)

Ja, det sistnämnda är naturligtvis prioriterat. Jag tycker ändå det är bekymrande med gamla artiklar som påstår saker utan att ha en enda källa. Kanske en ren jakt, där sådana artiklar jagas fram OCH förses med källa. Deryni (disk) 11 november 2013 kl. 07.14 (CET)

De gamla artiklarna skrevs innan källhänvisningar krävdes. De har ofta hyggliga källor, trots att inga källor anges. Det kan förstås ha smugit sig in missuppfattningar och vi vill numera ha källor, så det är bra att kontrollera dem, men jag uppfattar det som viktigare att det inte finns suspekta uppgifter än att källorna anges. Jag påpekade tidigare att Atom saknar källor. En sådan har tydligen införts - utan att något behövde ändras. Proton borde antagligen källbeläggas på motsvarande sätt, liksom ett antal liknande artiklar. Sådana grundläggande artiklar kan kanske tilldelas hög prioritet, men framförallt tycker jag man borde ta hand om uppgifter det finns skäl att vara skeptisk till. Om tusentals artiklar mallas finns det inte stora chanser att alla kontrolleras inom rimlig tid. --LPfi (disk) 11 november 2013 kl. 11.30 (CET)

Nu har jag funderat igenom de synpunkter jag fått in här - för vilka jag ber att få tacka! Jag kommer att omforma tävlingen. Den kommer att bli aningen tråkigare, men istället styra undan från krångliga regeltolkningar. Inom kort lägger jag tillbaka den i vänteläget "kommande tävling". Så bra att den här diskussionen hanns med innan tävlingen hade startat. Deryni (disk) 11 november 2013 kl. 11.29 (CET)

Bra! Jag är gärna med i tävlingar som har enkla regler, så att poängräkningen blir lätt och inte tar energi från artikelarbetet. Allt gott.--Paracel63 (disk) 11 november 2013 kl. 17.33 (CET)

Nu har jag omformat tävlingen och tar gärna emot synpunkter. Även positiva sådana! :-)

Källjakt

Varmt välkomna att tävla nästa vecka! Varmt välkomna med synpunkter, närsomhelst. Deryni (disk) 12 november 2013 kl. 22.00 (CET)

Det här ser trevligt ut. Jag uppskattar den enkla poängräkningen med 1 källhänvisning = 1 poäng. Bonuspoängen är ganska väl motiverade och inte alltför komplicerade. Det lönar sig att leta efter äldre artiklar som förbigåtts, och i flera av "mina" favoritämnen finns det många sådana artiklar. :-)--Paracel63 (disk) 13 november 2013 kl. 02.12 (CET)

Jag kan bara instämma med Paracel63 att det nu är enkelt och bra. Det kan bli en tävling som verkligen bidrar till att förbättra Wikipedias innehåll.--Historiker (disk) 14 november 2013 kl. 21.26 (CET)

Tack för trevlig återkoppling. Jag har också fått bra regelfrågor, på tävlingens diskussionssida. Ska jag tolka frågor och uppmuntran, så tror jag att det bli extra många deltagare i tävlingen. Det vore fint, för vi behöver verkligen jobba med källorna. Varmt välkommen, som åskådare eller deltagare! Deryni (disk) 17 november 2013 kl. 18.12 (CET)

Trender

Tidigare under 2013 började vi få två trender.

1. Nya artiklar saknade kategorier. I stället mallades de som okategoriserade.
2. Nya artiklar saknade språklänk. (vilket berodde på att Wikidata infördes)

Kategoriseringen verkar ha återvänt. Men fortfarande saknas språklänk alltför ofta (även etablerade användare lägger inte dit). Jag kan tänka mig att många tror att robotarna språklänkar automatiskt. Det är bättre i så fall att språklänka på det gamla sättet, och sedan låta robotarna ändra till Wikidata. J 1982 (disk) 9 november 2013 kl. 14.36 (CET)

Jag håller med angående språklänkarna, och vill tillägga att jag inte tror att det endast rör sig om ett tekniskt missförstånd. Jag tror det även är psykologiskt, det vill säga, man känner inte att man är tvungen att lägga till språklänkar, eftersom det är ett helt annat projekt som tar hand om dem. Nirmos (disk) 9 november 2013 kl. 14.49 (CET)

Om man inte språklänkar kan det sluta med att samma ämne får två "artiklar" på Wikidata. Då blir det krångligt att ställa om. Sedan kan det också handla om att man inte kan språket, men att kolla om en person eller geografisk plats har artikel på andra språk kan man enkelt göra genom att googla på ämnets namn + Wikipedia. J 1982 (disk) 9 november 2013 kl. 14.55 (CET)

Så funkar det att endast lägga in språklänk (till typ enwp) i koden för nya artiklar? Gör robotarna resten? Eller är det otillförlitligt? Jag måste själv byta webbläsare för att hantera Wikidata, och ibland strular uppdateringen även då.--Paracel63 (disk) 9 november 2013 kl. 15.09 (CET)

Jag är mycket aktiv titta på nya artiklar av ej etablerade användare. Och jag läger dagligen in 10-20 länkar i Wikidata. Jag utgår från att "vanligt" folk inte förstår denna finnes, utan att det är ett jobb för oss som patrullerar fixa detta. Jag brukar också då kolla att namnet stämmer, ämnet är relevant etc. Även är det jag som lite mer övergått från att bara malla med Okat till att lägga in dem. Yger (disk) 9 november 2013 kl. 15.53 (CET)

Om de som bara läser artiklarna känner till Wikidata eller inte spelar inte så stor roll så länge de bara vill läsa. Men för bidragsgivare bör vi göra Wikidata minst lika känt som språklänkarna. Kunde man språklänka innan, bör man Wikidatalänka nu. Jag utgick i början från att alla patrullerade sidor hade språklänkar och att man bara behövde kolla opatrullerade, men det var fel. J 1982 (disk) 9 november 2013 kl. 17.50 (CET)

@Paracel63. Det borde funka lika bra nu som tidigare att bara lägga in en språklänk till enwp. Dvs det funkar ofta, men inte alltid. Det kan vara bra att gå tillbaka till sidan efter ett tag, för att se om något hänt. -- Lavallen (block) 9 november 2013 kl. 18.53 (CET)

N.B. När ni lägger in på Wikidata, glöm inte att ange en svensk etikett och gärna en kort beskrivning. Etiketten är ofta artikelrubriken utan särskiljning och beskrivningen behöver inte vara en komplett mening, bara några ord räcker: "ort i Nauru", "fotbollspelare" eller "film 2011" räcker ofta. -- Lavallen (block) 10 november 2013 kl. 13.43 (CET)

Brukar lägga dit "svensk fotbollspelare", "amerikansk film från 2011" och liknande. Brukar lägga dit både etikett och kort beskrivning det både på svenska och engelska. På kategorier skall man skriva att det är Wikipediakategori som beskrivning. J 1982 (disk) 10 november 2013 kl. 15.52 (CET)

Av aktiviteten på min bevakningslista kan jag se att det finns bottar som automatiskt sätter "label" på bland annat nederländska baserat på artikelnamnet. Finns det ingen bott som kan göra samma sak på svenska? Esquilo (diskussion) 10 november 2013 kl. 18.24 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Lixer.)

Borde funka på kategorierna på alla språk. J 1982 (disk) 10 november 2013 kl. 18.49 (CET)

När det finns svenska artiklar, borde det inte vara något stort problem. Men när det kommer till att ange svensk label till objekt som saknar svensk artikel, har jag avrått från att lägga in det med bot. Detta med tanke på den skepsis som finns ovan mot robotars förmåga att välja bra titlar till sidor. -- Lavallen (block) 11 november 2013 kl. 08.10 (CET)

Sedan undrar jag om det bör heta "Wikipediakategori", "Wikipedia-kategori" eller Kategorisida på Wikidata. J 1982 (disk) 12 november 2013 kl. 15.54 (CET)

Vet inte om det spelar så stor roll. Dock kan "Wikipedia" vara vilseledande, då det finns andra projekt. Dock vore det bra att om det även beskrevs vad det är en kategori över. -- Lavallen (block) 12 november 2013 kl. 16.17 (CET)

Tror inte det godkänns. I början skrev jag i kategorier vad de handlade över precis som för artiklar, då dök någon upp och sa att det inte skulle stå så i kategorier. J 1982 (disk) 12 november 2013 kl. 16.21 (CET)

Det stämmer. En kategori "handlar" inte om något alls. Det är en samling av artiklar som var för sig handlar om saker. Om kategorin har en huvudartikel så kan den berätta lite om kategorin. Annars är en kategori bara en påse artiklar och inget mer. Det är samma sak med förgreningssidor. /ℇsquilo 12 november 2013 kl. 16.27 (CET)

Men en kategori "avgränsar" någonting, annars fyller de inte någon funktion. Wikidata är full av användare som älskar att byråkratisera för byråkratiserandets egen skull, ℇsquilos andändardisk är ett gott bevis på det. För svenska beskrivningar kan jag inte se att vi skulle behöva följa det monstret mönstret. Grensidor är de också duktiga på att sätta upp en massa onödiga regler runt. -- Lavallen (block) 12 november 2013 kl. 16.36 (CET)

Vad kategorin avgränsar specificerar man genom att använda P971 (category combines topics) eller P301 (category's main topic). Kategorier ska även ha P31 (instance of) = Wikimedia category page (som för övrigt verkar vara fellänkad på svenska) och om möjligt även en P373 (Commons category). Några andra idag existerande properties ska kategorier inte ha. Vad man skriver i beskrivningsfältet för kategorier tycker jag kan göra det samma (jag brukar lämna det tomt). Det framgår ju ändå av prefixet Category: (eller Kategori:) att det är en kategori. /ℇsquilo 13 november 2013 kl. 08.51 (CET)

Beskrivningsfältet behövs som hjälp när man fyller i properties i andra objekt. Det gör mer sällan nytta när man är inne i objektet självt. Tex för att inte av misstag råka skriva P17:Sverige (grensida) eller P17:Sverige (film). Sedan spelar det mindre roll om beskrivningen på svenska har en enhetlig syntax genom hela projektet. Det tror jag varken är genomförbart eller önskvärt. -- Lavallen (block) 13 november 2013 kl. 10.58 (CET)

Det vore bra om det fanns en mall att slänga in på diskussionssidor, som uppmuntrar till Wikidatalänkande (ungefär som maskinöversätt inte). J 1982 (disk) 18 november 2013 kl. 20.48 (CET)

Flygmall

Konstigt med {{flyg}}-mall. Ett flygplans lastförmåga har väl inte att göra med kabinens höjd och bredd? (Se exempelvis Boeing 737.) Dessutom förekommer i mallen dubbla rader (på olika ställen) för antal passagerare. --Christian47 (disk) 17 november 2013 kl. 21.47 (CET)

Lastförmåga är en samlingsrubrik för följande etiketter: Lastförmåga, Lastvolym, Kapacitet, Kabinhöjd, Kabinlängd, Kabinbredd och Kabinvolym. Se till exempel Saab 2000 där alla utom Kabinhöjd används. Kanske avsnittet borde delas upp på två rubriker, Lastförmåga och Kabinstorlek. Kapacitet som avser antal passagerare borde då sorteras in under Kabinstorlek. Vad menar du med dubbla rader (på olika ställen)? Kan du peka på ett exempel. --Larske (disk) 17 november 2013 kl. 22.21 (CET)

Jag angav exempel, men snarare så att "lastförmåga" anges på två olika ställen i mallen, och där stod antal passagerare alltså dubbelt, jag tog bort det ena i samband med mina redigeringar. --Christian47 (disk) 17 november 2013 kl. 23.20 (CET)

Attack-page.svg

Vad hände i den här redigeringen? - Tournesol (disk) 18 november 2013 kl. 17.34 (CET)

Personen gjorde en redigering i den svenska filen. Jag har tömt det nu. Man kommer åt dem genom att ändra "commons" mot "sv" och "wikimedia" mot "wikipedia" i URL:en. Lurigt.//Hannibal (disk) 18 november 2013 kl. 17.41 (CET)

Skickligheten bakom redigeringsmisslyckandena som görs kommer aldrig att sluta förvåna mig... /Grillo (disk) 19 november 2013 kl. 08.44 (CET)

Call for comments on draft trademark policy

Hi all, The Wikimedia legal team invites you to participate in the development of the new Wikimedia trademark policy. The current trademark policy was introduced in 2009 to protect the Wikimedia marks. We are now updating this policy to better balance permissive use of the marks with the legal requirements for preserving them for the community. The new draft trademark policy is ready for your review here, and we encourage you to discuss it here.

We would appreciate if someone would translate this message into your language so more members of your community can contribute to the conversation. Thanks, Yana & Geoff 19 november 2013 kl. 00.53‎ (CET)

Donera i bitcoin

Jag vill av olika anledningar inte använda banker. Går det att donera i bitcoin, eller ska jag göra något annat med pengarna?109.58.146.22 20 november 2013 kl. 05.19‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

För närvarande går det inte att donera i Bitcoin enligt vad som står på den här sidan, men det kanske förändras framöver. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 20 november 2013 kl. 14.38 (CET)

Mjukt bindestreck

Finns det någon policy angående användning av mjukt bindestreck? Borde vi kanske ha det? Mjukt bindestreck är ju ett bindestreck som endast visas då det kommer till användning, d.v.s. då det aktuella ordet verkligen i praktiken avstavas just där. Annars syns det inte. Problemet är att det finns ett osynligt mjukt bindestreck i ett flertal artiklar. Det har ASCII-kod 173 och har kanske kommit in i artiklarna genom att användare har kopierat text från någon annanstans. Dessa tecken är osynliga även i redigeringsläge. Om man påbörjar att ta bort ett ord, men ångrar sig efter att ha tagit bort en del av ordet, så är det risk att det osynliga tecknet därefter hamnar på fel ställe. Om vi ska ha mjuka bindestreck i artiklarna, så kanske det är bättre att man skriver & s h y ; (utan mellanslag) där bindestrecket ska vara? (shy = soft hyphen.) Då går det ju i alla fall att se i redigeringsläge var bindestrecken är någonstans. Vi skriver ju & n b s p ; (utan mellanslag) ibland. (nbsp = non-breaking space.) Svensson1 (disk) 17 november 2013 kl. 23.43 (CET)

EMRÅ: Alla osynliga ska tas bort. Behövs ett osynligt mjukt någonstans ska det skrivas dit med shy; så att det är synligt i redigeringsläge och går att ta ställning till.--LittleGun (disk) 18 november 2013 kl. 07.29 (CET)

Jag instämmer med LittleGun i denna fråga. Hur går det rent tekniskt till om de inte ens syns i redigeringsläge? Kan det utföras med bot? Tostarpadius (disk) 18 november 2013 kl. 07.41 (CET)

"Allt osynligt ska bort" är en god princip, men jag vet inte om den funkar med tecken som ska hantera RTL/LTR-problematiken. -- Lavallen (block) 18 november 2013 kl. 13.33 (CET)

Det borde inte vara alltför svårt för en bot, om det blir konsensus för att ändra alla soft-hyphen till & s h y ;. Boten hanterar "osynliga" tecken utan större problem. Lsj (disk) 18 november 2013 kl. 10.40 (CET)

Det bästa vore att webbläsaren i redigeringsläget visade tecknet på lämpligt sätt. Att de i allmänhet inte gör det är ett exempel på WYSIWYG-ideologins misslyckanden. Tecknen är alltså på inget sätt osynliga för datorprogram, det är bara det att vissa (kanske alla) webbläsare valt att inte visa dem. ­ är bra i enstaka fall, i extremt långa uttryck. I de flesta fall är sådan kod i redigeringsläge mer problematisk än bristande radbrytning. Mjuka bindestreck i sig vore bra överallt där webbläsare inte klarar att bryta rader vettigt - om webbläsarna hanterade tecknen vettigt. --LPfi (disk) 18 november 2013 kl. 10.51 (CET)

Betyder det att man måste skriva: [[bindestreck|binde­streck]] istället för [[binde­streck]]? -- Lavallen (block) 18 november 2013 kl. 11.00 (CET)

Ja, det måste man.

Sedan vore det ju kul om vi kanske kunde börja använda   som tusentalsavgränsare i stället för  . 1 000 000 ser ju faktiskt snyggare ut än 1 000 000. Fast det kommer att bli ett hästjobb att byta ut alla   som redan används som tusentalsavgränsare. /ℇsquilo 18 november 2013 kl. 12.39 (CET)

Josve05a, det här vore kanske något för AWB-utvecklarna att bita i?! -- Lavallen (block) 18 november 2013 kl. 13.05 (CET)

Det vore kul, men {{nowrap|1 000 000}} är betydligt tydligare än 1 000 000. Det egentliga tecknet skulle inte störa och om några större webbläsare visade sådana tecken på vettigt sätt kunde man gå över till det. Men webbläsarna släpar efter utvecklingen med tjugo år vad gäller radbrytning och typografiska finesser, så jag är inte särskilt optimistisk. --LPfi (disk) 18 november 2013 kl. 17.02 (CET)

Jag tycker det är tydligt nog. Jämför 1000000 med 1 000 000 med 1 000 000.   ser snyggare ut på sidan än   men är brytande. Tills vidare tänkte jag köra med   ([1]) som löser båda problemen (även om det inte ser kul ut i kodläget). Jag lägger in koden genom att knappa in 'ts (kortkommando i min "textexpanderare" Typinator).--Paracel63 (disk) 18 november 2013 kl. 17.15 (CET)

Ah,   är brytande, det var ju synd. {{nowrap|1 000 000}} ska man däremot aldrig skriva. Då är det bättre att skriva {{formatnum:1000000}} i stället. /ℇsquilo 19 november 2013 kl. 16.10 (CET)

Det är nog ingen jättebra idé att använda   i dagsläget, för det tycks inte fungera. Jag använder Google Chrome (senaste) och Internet Explorer (dock inte senaste). Ingen av dem kan visa tecknet. Det visas en fyrkant i stället.
Det finns förresten en annan sak som man kan ha synpunkter på. Jag tänker då på att en del lägger in hårt mellanslag (non-breaking space) genom att lägga in tecknet med ASCII-kod 160 i stället för att skriva  . Det går inte att se var i texten dessa är inlagda, eftersom de även i redigeringsläge ser ut som vanliga mellanslag. Kanske borde vi ha rekommendationen att man skriver   då man vill lägga in ett hårt mellanslag? Jag testade att söka efter sådana tecken (ASCII-kod 160) i några artiklar med hjälp av AWB och i de artiklarna så var tecknet i minst 95 % av fallen inlagt av misstag där det inte skulle vara något hårt mellanslag. Kanske hade tecknet av misstag kopierats in från någon annanstans. Svensson1 (disk) 20 november 2013 kl. 08.41 (CET)

Ajdå. Tack för påpekandet. På min dator visar Chrome   som nollbreddsmellanrum (i typsnittet Verdana). Liksom Safari. Firefox och Camino visar det dock korrekt. Lärdom: av de vanligaste renderingsmotorerna visar endast Gecko det korrekt just nu. Det var synd.--Paracel63 (disk) 24 november 2013 kl. 18.46 (CET)

Det beror kanske egentligen på det aktuella teckensnittet huruvida tecknet kan visas eller inte? Svensson1 (disk) 24 november 2013 kl. 19.21 (CET)

Nu vet jag varför så många artiklar innehåller hårt mellanslag (i form av ASCII-kod 160) som lagts in av misstag på fel ställen. I de allra flesta fall finns de felaktiga hårda mellanslagen efter höger hakparentes. Det är rimligen Mac-användare som inte släppt upp Alt-tangenten tillräckligt snabbt efter att ha tryck Alt+9 (= höger hakparentes) och därmed tryckt Alt+mellanslag (= hårt mellanslag på Mac). Vi borde väl kunna ändra alla sådana hårda mellanslag efter höger hakparentes till vanliga mellanslag, så att radbrytningen blir korrekt? Svensson1 (disk) 21 november 2013 kl. 08.22 (CET)

Låter lämpligt. -- Lavallen (block) 21 november 2013 kl. 08.55 (CET)

Ajdå igen. Jag är nog en av syndarna där. Skriver jag snabbt, kanske det omedvetet blir fel mellanslag där.--Paracel63 (disk) 24 november 2013 kl. 18.49 (CET)

Gränssnittsredigerare

Jag ställer upp som gränssnittsredigerare med den enda rättigheten editinterface. Det finns i nuläget systemmeddelanden som inte kan "stiliseras" (som för mig betyder döljas) med CSS, så vill ge dessa ett id, se exempelredigering. De här ändringarna kommer möjliggöra att användare som vill, kan stilisera fler saker i personliga stilfiler, till exempel Special:Min sida/common.css. Ändringarna kommer inte påverka användare som inte vill göra detta.

Rättigheten kommer inte tillåta mig att redigera andra användares personliga stilfiler, eftersom det görs med editusercss och edituserjs. Jag kommer inte kunna redigera hellåsta sidor utanför MediaWiki-namnrymden eftersom det görs med editprotected. Slutligen kommer jag inte kunna ändra skyddsnivåer eller redigera kaskadskyddade sidor eftersom det görs med protect.

Tekniskt sett, så är det inget problem för utvecklarna att införa detta. På engelskspråkiga Wikipedia har man gjort motsvarande sak med rättigheten abusefilter-modify så att användare kan förbättra missbruksfiltret utan att vara administratörer. På portugisiskspråkiga Wikipedia finns Eliminadores som har rättigheterna autoreviewer, delete, nuke, validate, review, suppressredirect, browsearchive, undelete, autopatrol, deletedhistory och deletedtext.

Administrativt sett, så är det nog bäst att endast byråkrater kan tilldela (och dra tillbaka) rättigheten. Rättigheten bör inte delas ut lika frikostigt som exempelvis tillbakarullare. Nirmos (disk) 22 november 2013 kl. 07.04 (CET)

Varför krångla till det med en ny nivå? Om någon vill jobba med gränssnittet, så varför inte ansöka om administratörsbehörighet? Dessutom är det så sällan som gränssnittet behöver ändras, så Wikipedia:Begäran om åtgärder borde räcka för de tillfällen då användare utan administratörsbehörighet har någon god idé för förbättring. ⬤Bοⅳⅰе 22 november 2013 kl. 08.06 (CET)

Som ovan: Jag skulle nog ställa ungefär samma krav på en "gränssnittsredigerare" som på en administratör. På vissa sätt är den behörigheten mer känslig än blockerings- och raderingsverktygen. Så jag föreslår att du ansöker om att bli administratör istället. /NH 22 november 2013 kl. 08.09 (CET)

Tror den globala gruppen Gränssnittsredigerare har såväl editprotected, editusercss, edituserjs och editinterface i sin verktygslåda. Så ska en sådan grupp skapas, bör det bli med hela gruppen av dessa verktyg. Sedan är detta kanske den känsligaste gruppen verktyg som en administratör har, så processen för att bli en Gränssnittsredigerare, borde vara densamma som för en administratör. -- Lavallen (block) 22 november 2013 kl. 10.09 (CET)

Boivie, att gränssnittet hittills har ändrats sällan kan jag köpa, men det betyder inte att det är en vits i sig. "någon god idé för förbättring" är inte applicerbart här. Det handlar inte om att ändra standardutseendet. Det handlar om att göra det möjligt att komma åt systemmeddelanden som man idag inte kan komma åt.

NH, att editinterface är mer känsligt än blockerings- och raderingsverktygen kan jag hålla med om. Jag ställer väldigt gärna upp på ett val på WP:AAB för att bli gränssnittsredigerare. Jag ber om ursäkt att det inte framgick.

Lavallen, jag vet inte om jag förstår jämförelsen med den globala gruppen Interface editor. Enligt den logiken så "bör" tillbakarullare på sv.wikipedia tilldelas noratelimit, suppressredirect och markbotedits (samt autoreviewrestore om Pending changes införs på det här projektet). Nirmos (disk) 25 november 2013 kl. 16.23 (CET)

Jag tror inte jag sett en admin använda de vertygen en enda gång. Undantaget är suppressredirect och det har jag inget emot att ge våra tillbakarullare. Jag har tex det vertyget som tillbakarullare på Wikidata. -- Lavallen (block) 25 november 2013 kl. 16.33 (CET)

Håller med om att BOÅ mycket väl kan användas. Skulle trycket öka på BOÅ och det skulle bli en last kan vi tänka om då. Känns det som att det finns ett faktiskt behov av den här gruppen? Jag tänker KISS. /^Fluff?_Fluff! 26 november 2013 kl. 21.10 (CET)

Syntaxfel

De flesta syntaxfel kommer från- och med nu listas på WMFlabs istället för på toolserver. Då toolserver ev. kommer att läggas ned/stängas under 2014. För mer infose mer på enwp. -Josve05a (disk) 24 november 2013 kl. 10.26 (CET)

Kommer Toolserver att läggas ned; även alla andra bra funktioner som finns där? Lixer – Kontakt 24 november 2013 kl. 13.06 (CET)

Se gärna till att lista de Toolserver-verktyg som du har nytta av här: [2], dvs om de inte redan är listade. Då är det större chans att de uppmärksammas och tas över av WMFlabs.--Paracel63 (disk) 26 november 2013 kl. 15.46 (CET)

Eventuellt. Läs detta. -Josve05a (disk) 24 november 2013 kl. 14.21 (CET)

Någon förklaring till att det skiljer så mycket mellan träffarna på de olika sidorna? Den "nya" sidan är visserligen uppdaterad i går och den "gamla" idag, men det skiljer för mycket för att kunna vara enda förklaringen. Dessutom tycks syntaxfel 30 vara inaktiverad på nya versionen fast det står att den inte är det. Thoasp (disk) 24 november 2013 kl. 18.10 (CET)

Jag såg att ett syntaxfel som påstods ha hittats 23 november i själva verket åtgärdades 17 november. Så en del av de listade felen är alltså inaktuella. (Jag syftar på detta.) Svensson1 (disk) 26 november 2013 kl. 20.19 (CET)

Betaling for oversettelse

Jeg har et spørsmål vedrørende betaling for oversettelse. Er det akseptabelt for miljøet rundt Wikipedia på svensk at det betales for å oversette artikler, eller er det noe som ikke er tillatt?

Konkret tenker jeg i forhold til artikkel om Bodøsaken, på Wikipedia på bokmål/riksmål har jeg utvidet samme artikkel betraktelig. Siden jeg dels både antar at den kan ha interesse for svenske lesere og at det er lite sannsynlig at den raskt oversettes så vurderer jeg å betale for oversettelsen. Jeg har allerede en som kan gjøre en slik oversettelse, så spørsmålet er kun om det er ok, hvis svaret er negativt så vil jeg selvfølgelig la det være. Mvh - Ulflarsen (disk) 16 november 2013 kl. 21.33 (CET)

Du gör du som du vill, men jag hoppas verkligen inte att vi går mot en utveckling där folk börjar betala för att få artiklar skrivna eller översatta. Jag hoppas att Wikipedia ska fortsätta bygga på frivillighet och intresse, att personer som egentligen inte vill skriva och översätta ska börja göra det bara för att få betalt av nån, tycker jag inte alls känns bra. Men det är bara min åsikt. / Elinnea (disk) 16 november 2013 kl. 21.50 (CET)

For å utdype så vil jeg understreke at jeg ikke har noen økonomisk interesse i dette og en eventuell oversettelse legger selvfølgelig heller ingen begrensning på videre redigering av artikkelen, det blir å anse som enhver annen artikkel på Wikipedia. Bakgrunnen for at jeg er åpen for å betale for å få den oversatt er rett og slett fordi jeg har brukt veldig mye tid på å skrive den og jeg innser at emnet er så spesielt at det neppe er interessant for noen bidragsyter å oversette den med det første. Mvh - Ulflarsen (disk) 16 november 2013 kl. 22.29 (CET)

Jag håller med Elinnea om att det nog är bäst om att Wikipedia bygger på frivillighet. Jag tror samtidigt heller inte på att det finns någon slags marknadsmässigt kännbar konkurrenssituation här. Antalet artiklar som kan betalas för att få översatta är antagligen så försvinnande litet att det knappast går att göra en rättvisande jämförelse med det generella artikelskapandet (som i september var 1483/dag). Och så länge det inte finns några påbud om artiklarnas utformning mer än att de skrivs bryter de inte mot andra policys på svwp heller såvitt jag kan se på rak arm. Därför skulle jag säga, varsågoda att testa! Om några knepigheter upptäcks förbehålls givetvis rätten att säga stopp.

En åsikt som Elinnea implicit uttrycker, att faktumet att personer mot betalning (exempelvis lön) åläggs att förbättra Wikimediaprojekten i sig skulle vara dåligt motsätter jag mig däremot starkt. Jag skulle önska att varje skattekrona vars syfte är att producera kunskap för spridning överväger Wikimedia som plattform. Det vore inte bara en kraftig nyttohöjning av våra skattekronor utan samtidigt även en kvalitetshöjning av våra projekt. --Ainali (disk) 17 november 2013 kl. 00.54 (CET)

Apropå Norge och pengar… I Norge verkar det som om staten varken velat ge pengar till norska eller norsk-amerikanska Internetlexikon. Både röd-gröna och borgerliga regeringar har under 2013 hållit hårt i slantarna. Se mer här (klicka på kommentarlänkarna): [3].--Paracel63 (disk) 17 november 2013 kl. 03.42 (CET)

Frivillighet betyder att man själv kan välja om man vill göra något eller inte. Det här inget att göra med att få betalt. Hemvärnssoldater är frivilliga, inte legosoldater, trots att de får betalt. För min del är det helt ok att få betalt för att översätta artiklar. Jag har faktiskt erbjudit min flickvän betalt för att översätta artiklar från svenska till portugisiska och tvärt om. /ℇsquilo 17 november 2013 kl. 07.09 (CET)

Om privatpersoner ger andra någon form av ersättning för att bearbeta eller översätta enstaka artiklar har jag inga synpunkter på - möjligtvis har däremot skatteverket det. Grundläggande håller jag dock med Elinnea. Alla tankar på att i större skala betala skribenter motsätter jag mig bestämt. Tostarpadius (disk) 17 november 2013 kl. 09.12 (CET)

Och jag tycker som vanligt: Redigering ska inte bara vara förbehållet de som har råd, eller lust, att göra det gratis.--LittleGun (disk) 17 november 2013 kl. 09.20 (CET)

Jo, i princip bör det vara det, annars blir det ett helt annat projekt, och där har jag ingen lust att vara med. Så länge det finns krafter soma arbetar ideellt bör man inte börja avlöna folk för skrivandet. Däremot finns det andra uppgifter där det är naturligt att det ges pekuniär ersättning. Tostarpadius (disk) 18 november 2013 kl. 07.15 (CET)

Skulle det vara ett problem att anställda på museer, som en del i sitt arbete, förbättrar eller skriver källbelagda artiklar om föremål eller händelser? Eller att doktorander och andra forskare på universitet och högskolor använde Wikipedia som en del i tredje uppgiften? Eller att Svenska Kyrkan använde Wikipedia för att med bild och text dokumentera kyrkor? --LittleGun (disk) 18 november 2013 kl. 07.42 (CET)

Om man gör det som en del av sitt ordinarie arbete ser jag inga problem med det. Då är man inte anställd enkom med uppdrag att skriva artiklar här. Det jag egentligen är emot är att Wikimedia startar projekt av det slaget. Om ett universitet uppmuntrar forskare att bidra är det enbart positivt, så länge detta inte blir ett forum för egen forskning. Populärversioner av avhandlingssammanfattningar är dock välkomna. Tostarpadius (disk) 18 november 2013 kl. 08.01 (CET)

Jag tycker det är intressant. Har svårt att säga vad för problem som kan dyka upp i praktiken, men de visar sig nog just mestadels i stor skala. Jag tycker vi kan låta det ske tills dess att vi märker av problem, särskilt sålänge det är småskaligt som nämns. Vår målsättning är väl ändå att bygga och sprida korrekt encyklopedisk information, och sålänge det är det.. principiellt borde det inte spela någon roll hur texten kommer till? Ulflarsen: väldigt intressant artikel, för övrigt! flinga 17 november 2013 kl. 23.19 (CET)

Etter å ha lest gjennom kommentarene tror jeg at det er best å ikke betale for oversettelse, virker som det i hovedsak ikke sees som positivt og nyttig. Mvh - Ulflarsen (disk) 19 november 2013 kl. 19.28 (CET)

Beror på syftet. Viktiga artiklar kan skapas tidigare än annars. Det har ett egenvärde. Däremot är betalandet i sig inget föredöme.--Paracel63 (disk) 24 november 2013 kl. 18.34 (CET)

Finns det verkligen viktiga artiklar som vi inte redan har? Tostarpadius (disk) 27 november 2013 kl. 17.13 (CET)

Kanske inte i den meningen att vi har en hel hög med efterfrågade artiklar som många väntar på att få läsa. Däremot när det exempelvis delas ut nobelpris eller någon vinner ett idrottsevenemang så kanske artiklarna kan skapas tidigare. Med nobelpriset blir det ju ofta en lista med dem som kanske väntas få priset och då skulle dessa artiklar kunna skapas direkt och inte behöva vänta till vinnaren tillkännages, om denna då saknar artikel. /Hangsna (disk) 27 november 2013 kl. 22.27 (CET)

Vad jag kan se finns det ganska många viktiga. Wadi El Natrun skapade jag idag från svensk uppslagsbok, finns i NE och 16 andra språkversioner, jag ser dalen som tämligen viktig att ha i ett uppslagsverk. Redigerade också Kosta glasbruk för att se vilka glaskonstnärer som varit verksamma vid bruket Lisa Bauer, Elis Bergh, Axel Enoch Boman, Kjell Engman (även om jag tror att uppgiften att han var verksam vid Kosta är fel, han verkade vid Boda), Karl Lindeberg, Kai Nielsen, Anne Nilsson (också troligen fel, hon var troligen bara verksam vid Orrefors), Sven-Erik Skawonius, Ann Wåhlström, Ann Wärff och Göran Wärff har alla artiklar i Nationalencyklopedin men saknar artiklar här. Personligen anser jag att det är ganska mycket viktigt som saknas.

Sedan ser jag det här lite som företag som skapar egna artiklar. Tanken med wikipedia är att man skall kunna redigera här utan att uppge sitt namn och personnummer, ja till och med utan att logga in. Det finns ingen möjlighet att kontrollera i vilken omfattning det förekommer. Om någon då väljer att vara öppen med det ser jag det som en fördel och inget som bör kritiseras. Jag antar att det ändå kommer att innebära att artikeln granskas extra noga. Men annars håller jag med om att det inte är något som bör uppmuntras.--FBQ (disk) 28 november 2013 kl. 17.26 (CET)

Nästa vecka tävlas det i Asien

Nästa Veckans tävling är wp:Veckans tävling/Asien 2. Nu finns en preliminär tävlingssida färdig, så att alla intresserade kan ställa väckarklockan. Alla åsikter om tävlingsutformningen tas emot med tacksamhet. Mvh/--Paracel63 (disk) 28 november 2013 kl. 20.16 (CET)

Mall:Startdatum och ålder

Hej där! Kan någon kasta om månaden och dagen i mallen Startdatum och ålder? Dessutom misstänker jag att antalet timmar ligger en timme bakåt, eftersom klockan är nu nio på kvällen och när jag skrev in "{{Start date and age|2013|11|21|df=yes/no}}" i detta inlägg fick jag "november 21, 2013; för 20 timmar sedan". // WikiPhoenix ^[disk.] 21 november 2013 kl. 21.18 (CET)

Du ska inte skriva df=yes/no utan df=yes om du vill ha datumet före månaden. {{Start date and age|2013|11|21|df=yes}} ger 21 november 2013 (2013-11-21). --Larske (disk) 21 november 2013 kl. 22.05 (CET)

Tack! // WikiPhoenix ^[disk.] 29 november 2013 kl. 00.12 (CET)

Novembercup

I morgon måndag 25 november börjar en ny veckans tävling, Novembercupen 2013! Det är en lagtävling, där deltagarna i ett lag (1-4 personer) själv bestämmer sitt ämne. Välkomna att delta, anmälan görs på tävlingssidan! Man kan anmäla sig fram till fredag, sedan har vi final med etablerade lag under helgen! Med vänlig hälsning, Höstblomma (disk) 24 november 2013 kl. 13.01 (CET)

Idag, fredag, är sista dagen att gå med i ett lag och att starta nya lag, så gör slag i saken alla som funderar på det! Vi har fem lag just nu, med ämnen Sydamerikas fauna, John Keats och hans verk, norska orter, småorter i Sverige och amerikansk fotboll. Plats för nya deltagare och, inte minst, nya och utökade artiklar finns! Höstblomma (disk) 29 november 2013 kl. 08.13 (CET)

Skrivstuga om mode

Hej! Just nu har vi påbörjat en skrivstuga om mode på Nordiska museet. Det kommer säkert att dyka upp ett par nya artiklar och redigeras från flera nya användare. Hjälp oss gärna att guida nybörjarna rätt! --Jan Ainali (WMSE) (disk) 12 november 2013 kl. 10.41 (CET)

Utmärkt ämne för en skrivstuga. Om det är så att skrivstugedeltagarna vill kombinera mode-skrivandet med ett angränsande ämne, så finns alltid artiklarna med anknytning till smink. Jag skapade häromdagen navigationsrutan {{Smink}} och märkte då att de flesta artiklar med anknytning till ämnet behöver förbättras ganska mycket.--Paracel63 (disk) 12 november 2013 kl. 18.18 (CET)

Går det att se någonstans vilka artiklar som skapades eller vilka artiklar som utökades? Kanske är det jag som inte hittar, jag var nyfiken på om några rörde dräkthistoria.--FBQ (disk) 24 november 2013 kl. 11.44 (CET)

Hej! Ursäkta att jag missat att svara! Jag har en lista på kontoret och kan skriva upp dem på Wikipedia:Skrivstugor/Mode 2 i början av nästa vecka. Det var inte så många då de flesta deltagarna inte kunde komma (på grund av det tåg som spårade ut under dagen och att t-banan slutade gå). Om jag minns rätt så var det dock ingen om dräkthistoria den här gången. John Andersson (WMSE) (disk) 30 november 2013 kl. 22.38 (CET)

Skrivstuga idag

17-21 idag kommer Peter Isotalo och jag att hålla en skrivstuga. Om någon mer vill vara med på plats och hjälpa till går det bra, säg till mig i förväg bara. Om någon vill hjälpa till på distans och svara på frågor, diskutera eller komma med glada tillrop är det också väldigt tacksamt. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 28 november 2013 kl. 10.31 (CET)

Eftersom det inte framgår förrän man har klickat på länken: I Stockholm. --MagnusA 28 november 2013 kl. 15.27 (CET)

Tack MagnusA! Det var ju det ju det där med att skriva ut det självklara... Tack också till Peter Isotalo och Nirmos som var med på plats och dessutom till alla andra som hjälpte till med att flytta, omdirigera, hälsa välkomna och diskutera. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 28 november 2013 kl. 22.59 (CET)

Alltid kul att småretas med stockholmare som "glömmer" att det finns en bebodd värld utanför Stockholm. :-) --MagnusA 28 november 2013 kl. 23.16 (CET)

Och nästan än mer roligt är det att se dalmasen Axel benämnas som Stockholmare :) Jan Ainali (WMSE) (disk) 28 november 2013 kl. 23.37 (CET)

Dalmas? Han är väl västmanlänning?--FBQ (disk) 29 november 2013 kl. 10.18 (CET)

Västmanlänning? Farsan är förvisso från Skultuna, men själv är jag född och uppvuxen i Lanna (således närking), därefter olika delar Leksand, Uppsala och Falun för att nu vara söderkis. Instämmer dessutom med Vivo nedan, och kategoriserar honom som rumpmas :-) /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 29 november 2013 kl. 12.13 (CET)

Oavsett Axels... etnicitet (;)), och att det i detta fallet mest verkar vara glömska om att nämna en plats öht, så tycker jag att det annonserats ut en del här där "Stockholm" har varit underförstått. Typ "på stadshuset", "på stadsbiblioteket" (?), "på kulturhuset". Det kan vara en fördom från min sida, annars känns det lite som någon slags nyhetssjuka (sol i Götaland och Norrland, regn i delar av Stockholm: "idag har det varit väldigt regnigt, men hur ser vädret ut för imorgon, Per-Erik?"). (Även om det låter gnälligt, så är det väl egentligen ett potentiellt neutralitetsproblem). flinga 29 november 2013 kl. 11.31 (CET)

Dalmasar är dessutom ett stockholmsbegrepp, när vi ändå är inne på ämnet. Masar eller dalkarlar vill vi benämnas. ;) Vivo (disk) 29 november 2013 kl. 12.01 (CET)

Miss från min sida nu, och kanske tidigare också. Jag tar till mig och ska bli bättre på att komma ihåg det framöver. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 29 november 2013 kl. 12.13 (CET)

Förlåt Axel, jag tänkte nog på att din far var från Skultuna :-) Kanske onödigt att skoja till det, det är ju alltid värt att försöka tänka utifrån ett globalt, eller alla fall svenskspråkigt perspektiv, men jag tror det händer alla att man glömmer bort det. De infödda Stockholmare jag pratat med brukar för övrigt hävda att dryga egocentrerade Stockholmare i själva verket oftast är inflyttade lantisar :-) Jag kanske inte tänkt så mycket på det eftersom wikiträffarna och skrivstugorna nästan alltid är Stockholm, Göteborg eller Malmö. Nu skall jag alla fall åka ned på stan ett tag (vilket i det här fallet betyder Visby).--FBQ (disk) 29 november 2013 kl. 12.32 (CET)

Nåja, sånt händer förstås så det är väl inget man måste tänka för mycket på :) Jag syftade heller inte på någon särskild person (som mer regelmässigt skulle vara geografiskt-POV:ig, jag minns nämligen inget specifikt) och kan också ha fel. (Det är dessutom värre när det är på nyheterna ;) om jag nu har rätt i det). flinga 29 november 2013 kl. 14.44 (CET)

Jag reagerade tidigare på att det i projekt Stockholm skapades en mängd artiklar av det här slaget, Fasta paviljongen och Kolerakyrkogården skapades ursprungligen som artiklar om den i Stockholm. Det skapades en hel del liknande i den vevan, men jag har inte sett så mycket sådant på länge. till försvar för stockholmare har det skapats även av handlade som Gamla Residenset om det i Nyköping. Det kan ju vara värt innan man skapar en artikel, särkskilt om den handlar om en substantiv som har eller förtjänar eget uppslag i bestämd form. Att "affärn" i mitt kvarter syftar på närmaste ICA-butik betyder inte att det är NPOV uppslagsord för butiken om den. Torget är ett torg, vanligen det närmaste, och det finns mängder med torg. De flesta större orter har ett Stortorget och ganska ofta även ett Lilla torget och ett gamla torget.FBQ (disk) 30 november 2013 kl. 07.28 (CET)

Må så vara, men personligen tycker jag att det inte är någon större idé att skapa förgreningssidor innan det finns minst tre artiklar som gör anspråk på samma namn. Om det finns två artiklar så räcker det med hänvisningar till varandra i artiklarna. Det är ingen större mening med att skapa en förgreningssida som bara innehåller en blå länk. /ℇsquilo 30 november 2013 kl. 13.54 (CET)

jag tycker det viktigaste är hjälpa den som gör en sökning. Söker man på "kolerakyrkogården" behöver man få veta att det finns mängder om man inte det, och om man hoppades att få välja bland olika kända kolerakyrkogåedar behöver man få veta att den man sökte inte hade någon artikel på wikipedia, inte hamna på fel sida och kanske tro att den är rätt. De vanligaste betydelserna av ett uppslagsord har nödvädigtvis inget att göra med vilka som har artiklar på wikipedia FBQ (diskussion) 30 november 2013 kl. 18.08 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Svenska städer och Wikidata

Det har på många ställen lagts in "är en stad" ("instance of city") på Wikidata. Ibland även "instance of town".

Efter några diskussioner har vi kommit fram till att vi ska försöka vara så specifika som möjligt när vi lägger in dylika påstående. Det duger inte att lägga in "är en stad", om begreppet "stad" inte är väldefinierat och kanske byggt runt användares tyckande. Tex klassificera nu Billdal som "town/småstad", vad man nu bygger det på... "Town" är inte en begrepp i Sverige och småstad känns öht inte ett väldefinierat begrepp här.

Vilka begrepp kan vi då använda för att beskriva svenska städer? Jag listar några saker som nämns ur artikeln om städer i Sverige: (Känn er fria att lägga till egna begrepp ni kommer på.)

1. stor tätort
2. självständigt administrativt centrum för region
3. centralort/innerstad/stadskärna i storkommun
4. ställe/plats/ort
5. handelsplats med stadsprivilegier
6. centralort/tätort i stadskommun
7. Vikingatida stadsliknande bebyggelse
8. kommuner som själva kallar sig stad

1. "stor tätort". - Instämmer att det kan vara sannt, men hur kvantifierar man "stor"?
2. "självständigt administrativt centrum för region" - Ja, men hur kvantifierar man det?
3. "centralort/innerstad/stadskärna i storkommun" - Nja, det stämmer i många fall, men jag vet många storkommuner (även nuvarande) som närmast saknar sådan "stad".
4. "ställe/plats/ort" - sannt, men passar i princip på vadsomhelst, så det funkar nog inte som begrepp på Wikidata.
5. "handelsplats med stadsprivilegier" - tex Gamleby hamnar här
6. "centralort/tätort i stadskommun" - För Skänninge mfl...
7. "Vikingatida stadsliknande bebyggelse" - Ja, men det sammanfaller kanske inte så ofta med tätorter idag.
8. "kommuner som själva kallar sig stad" - Ja, men då blir det kommunartikeln som blir "instance of stad" eller?

Så punkt 5-8 tycker jag borde kunde beskrivas som varsitt begrepp på Wikidata. Kanske punkt 1-2 om det går att kvantifiera på ett källbelagt sätt. -- Lavallen (block) 29 november 2013 kl. 13.44 (CET)

4 är inte samma begreppsfamilj[4] som de övriga.[5] Dock saknas betydelsen "tätare och stadigare bebyggelse + mer utvecklad ekonomi" oberoende av privilegier och adminstrativ roll. Edaen (disk) 29 november 2013 kl. 14.01 (CET)

trots det lite vaga begreppet och motsägelsefulla stad (som dock definieras väl i artikeln) så skulle jag rekommendera att använda begreppen Stad (=city), tätort, (småort) och ort, de senare motsvarar väl då Town. Stad skulle då främst användas för residensstäder och tätorter med fler än ?40000? invånare. Med gränsen 40000 tillkommer vid sidan av residensstäder Borås, Eskilstuna, Södertälje och Täby, där väl alla utom Täby är OK. för gränsen 30000 tillkommer några som Tumba och Upplands Väsby som båda är tveksamma kalla stad, samt några om Borlänge vilken vore OK kalla stad. Yger (disk) 29 november 2013 kl. 14.22 (CET)

Det amerikanska City/Town rör sig ofta om administrativa enheter med valda funktionärer. Är du beredd att beskriva Borlänge tätort som en sådan? Jag tror istället vi är tvungna att skapa våra egna begrepp (plural) för dessa. -- Lavallen (block) 29 november 2013 kl. 15.07 (CET)

Använd tätort (locality eller urban area) för alla tätorter i Sverige, oavsett om det var stad eller köping före 1971. J 1982 (disk) 29 november 2013 kl. 15.13 (CET)

Jag anser tvärtom att vi helt skall utgå ifrån den kommunala statusen före senaste kommunreformen. Det är den enda betydelse av stad som jag känner till i dagligt tal. Den är dessutom inte godtycklig på något sätt. Tostarpadius (disk) 29 november 2013 kl. 15.18 (CET)

Är det inte mer för artiklar som Stockholms stad (stadskommun) (man kan ju skapa Wikidata även så länge artikeln bara finns på ett språk)? Efter 1971 är det småort och tätort som gäller. J 1982 (disk) 29 november 2013 kl. 15.21 (CET)

Man kan skapa Wikidataobjekt som inte har någon artikel alls kopplad till sig. (Under vissa förutsättningar.) "Tätort i Sverige" är ett exempel på ett sådant objekt.

Stadskommunen är väldefinierad, ja. Kiruna tätort kan fungera som stad i betydelsen "centralort i fd stadskommun", jämfört med tex artikeln "Kiruna stad" som bör beskrivas som "stadskommun". Glesbygden i fd Kiruna stad är jag inte beredd att kalla "stad" idag.

Ett objekt om "centralort i fd stadskommun" kan sedan beskrivas som en underklass till det internationella begreppet "stad".

Minns sedan också att stadsbegreppet inte är helt kompatibelt med tätortsbegreppet. De bosatta i Bäckseda kyrkby räknas inte som att de bor i staden Vetlanda, även om tätorten omfattar även det området. - Lavallen (block) 29 november 2013 kl. 16.26 (CET)

Städer som var städer före kommunreformen kan visserligen ha är en stad, men då med qualifiers end date 1 januari 1971 och subject of Swedish municipal reform 1971. Dessutom är dessa städer tätort. Stad skulle jag bara sätta på tätorter som idag är stora regionala centrum. /ℇsquilo 29 november 2013 kl. 16.v27 (CET)

Det blir objekten för stadskommunerna som får "är en stadskommun" enddate 1971, eller kanske snarare "dissolved 1971". -- Lavallen (block) 29 november 2013 kl. 16.50 (CET)

Visst kan man tveka om fall som Marstrand, men jag skulle nog ändå säga att Kungälvs kommun har två städer även idag. Detta trots att begreppet "sta'n" används om Göteborg i de trakterna. Huskvarna är och förblir en egen stad, trots att den tillhör tätorten Jönköping. Kommunen innehåller ju dessutom Gränna stad. I varje fall när jag gick i skolan lärde man sig hemlandskapets städer. Jag har för mig att mina barn gjort detsamma. Tostarpadius (disk) 29 november 2013 kl. 16.42 (CET)

Städer upphörde i Sverige 1971 och endast de artiklar som handlar om stadskommuner före det årtalet bör klassas som city med qualifiers end date 1 januari 1971 på Wikidata. Tätorter översätts på enwp som "urban areas" och bör klassas som sådana. Centralort översätts som "administrative center" och bör följaktligen klassas så. Kommun översätts med "municipality" och skall klassas så. Möjligen kan köpingar före 1971 klassas som "towns" med qualifiers end date 1 januari 1971. /Ascilto (disk) 29 november 2013 kl. 16.57 (CET)

Kanske snarare "market towns". -- Lavallen (block) 29 november 2013 kl. 17.11 (CET)

SCB brukade översätta städer som "towns" och köpingar som "boroughs". /Portunes (disk) 29 november 2013 kl. 17.20 (CET)

Min tanke var att köping är lika med småstad är lika med town, men jag köper lätt både Lavallens och Portunes påpekanden som onekligen har starka poänger. Huvudsaken i mitt inlägg ovan är att city/stad inte återinförs som begrepp för svenska tätorter/centralorter/kommuner bakvägen via Wikidata. /Ascilto (disk) 29 november 2013 kl. 17.45 (CET)

 Gillar. Exemplen ovan visar bara att "stad" är ett oformligt begrepp.--Paracel63 (disk) 29 november 2013 kl. 18.12 (CET)

Ok, så långt, hur många invändningar får jag mot att lägga in "stad (kommun som själv kallar sig stad)" som eget begrepp, att tillämpas på ett gäng kommuner, och möjligen Torshälla stads nämnd, om den hade haft en egen artikel. -- Lavallen (block) 29 november 2013 kl. 18.27 (CET)

1. Edaen (disk) 29 november 2013 kl. 18.30 (CET) Kan variera från det ena året till det andra och i olika sammanhang. Jämför: att Lund kallar sig (ibland av vissa av dess innevånare) "den akademiska bondbyn" innebär inte att staden skall klassificeras som by. Att den av kommunen kallas "den lilla storstaden" innebär inte att det är en storstad.

   Det är inte "smeknamn" eller "slogan" jag syftar på, snarare om kommunfullmäktige kallar sig stadsfullmäktige eller kommunfullmäktige. Vart fjärde år måste dom nog kalla sig "kommunfullmäktige", men däremellan kan de nästan kalla sig vad de vill. -- Lavallen (block) 29 november 2013 kl. 18.40 (CET)

   Jag förstår inte skillnaden. Att kalla kommunen för "stad" är ett marknadsföringsstatement och ändrar inte vad kommunen är. Edaen (disk) 29 november 2013 kl. 18.44 (CET)

(I princip som Edaen - redigeringskonflikt) I legal mening är kommuner alltid kommuner. Hur deras styrelser väljer att marknadsföra kommunen är en annan sak. En "stadsnämnd" kan inte vara något annat än en kommunstyrelse eller kommunfullmäktige i legal mening. Diskussionen om hur detta skall påverka kategorisering/klassifisering/namngivning har förts och avslutats för flera år sedan. Vi är klara med det och Wikidata ändrar inget i sak. /Ascilto (disk) 29 november 2013 kl. 18.54 (CET)

En annan fråga? Kan vi kvantifiera "självständigt administrativt centrum för region" eller "tätare och stadigare bebyggelse + mer utvecklad ekonomi"? Delar av det här kan passa på även mindre orter i Norrland, utan att stämma på större orter i söder. -- Lavallen (block) 29 november 2013 kl. 18.59 (CET)

För att inte tala om hur svenska spridda "städer" förhåller sig till italienska stadsliknande byar på samma skala (Wikidata). Edaen (disk) 29 november 2013 kl. 19.03 (CET)

Och vad en "stor tätort"^SAOL är, finns det någon som har en tanke om det? -- Lavallen (block) 29 november 2013 kl. 20.09 (CET)

en:Urban sprawl? Edaen (disk) 29 november 2013 kl. 20.30 (CET)

Notera hur den minimala och källösa iw-länkade artikeln heter utglesning. Det kunde lika gärna vara vad åldern gör med kalufsen. Eller skogsarbetaren med granplanteringen.--Paracel63 (disk) 30 november 2013 kl. 20.03 (CET)

1600000

Om jag räknat rätt blev Mossetjärn den artikel som blev nummer 1 600 000. Taxelson var varit mycket aktiv den sista tiden med att ordna upp de botgenerade sjöarna i förgreningssidor. Grattis!Yger (disk) 30 november 2013 kl. 19.13 (CET).

 Gillar--Paracel63 (disk) 30 november 2013 kl. 20.07 (CET)

När jag räknade tidigare idag (cirka 15:30) så fick jag det till "Mossgyl". Vilken artikel är rätt? I alla fall så är det artikeln "Mossgyl" som jag har uppdaterat sidorna Svenskspråkiga Wikipedia och Wikipedia:Tillkännagivanden med. Lixer – Kontakt 30 november 2013 kl. 20.13 (CET)

Jag har nu justerat källhänvisningen på svenskspråkiga Wikipedia så att den stämmer med uppgiften. Den källnotering jag använt till några tidigare milstolpar var till en permlänk av en artikel – om vi nu överhuvudtaget ska källhänvisa till Wikipedia-artiklar. Jag väntar nu på att den här sidan ska notera det hela. Den loggen verkar bara redigeras av boten själv, så i det här fallet litar jag mer på maskiner än människor. :-)--Paracel63 (disk) 30 november 2013 kl. 20.19 (CET)

Glöm det där med Lsjbot. Den verkar inte ha varit igång sedan i oktober.--Paracel63 (disk) 1 december 2013 kl. 01.02 (CET)

Bästa bidragen i oktober

Pilote och Slaget vid Leipzig (1813), oktobers bästa nyskrivning resp. utökning.

Atiklarna Pilote och Slaget vid Leipzig (1813) utsågs till oktober månads bästa nyskrivna respektive utbyggda artiklar. Det var roligt att fler deltog i omröstningen den här gången. Nu är det december, och du kan välja mellan 233 nyskrivna och 49 utbyggda artiklar i omröstningen om förra månadens bästa bidrag. Så välkommen att delta, med artiklar (i decemberlistningen) och röster (på novemberlistningen)!--Paracel63 (disk) 1 december 2013 kl. 15.50 (CET)

Julklappstips

Det vore mig fjärran att göra reklam, men vi närmar oss jul och den wikipedian som har behov av att ge sina nära och kära tips om goda julklappar har en del fynd att göra på användardiskussion:LA2#Lästips. Jag har idag lagt till två böcker av Joshua Kendall till listan:

• The Forgotten Founding Father : Noah Webster's Obsession and the Creation of an American Culture (2010), ISBN 978-0-425-24545-3 (storpocket)

En biografi över Noah Webster, skaparen av Webster's Dictionary

• The Man Who Made Lists : Love, Death, Madness, and the Creation of Roget's Thesaurus (2008), ISBN 978-0-425-22589-9 (storpocket)

En biografi över Peter Mark Roget, skaparen av Roget's Thesaurus

Båda är läsvärda och underhållande. Vi kan bara önska att det någon gång i framtiden ska dyka upp lika läsvärda biografier över svenska lexikografer och encyklopedister. --LA2 (disk) 3 december 2013 kl. 06.41 (CET)

International Random Film Festival

Jag fick nyss reda på att på torsdag invigs årets upplaga av International Random Film Festival på Sagateatern i Hedemora, Dalarnas län, för att därefter ha filmvisning fredag till söndag i Garpenbergs Folkets hus, en och en halv mil från stan. Jag är inte säker på att jag kan närvara och dokumentera, så är någon sugen får den gärna komma hit. Om inte annat kanske någon vill göra en stubbe på svwp om festivalen? (det kan bli jag själv, får se om jag får en lugn stund i mitt vabbande här hemma). Vivo (disk) 3 december 2013 kl. 12.48 (CET)

Dispyt om kursivering

Det verkar ha blivit en mindre dispyt om kursivering av artikelnamn i fetstil. Det gäller på regalskeppet Vasa och Mars (skepp), och det råder delade meningar om hur Wikipedia:Skrivregler bör formuleras. Det har varit lite väl många redigeringar fram och tillbaka nu, så jag tror det är bra om vi får lite kommentarer om vad folk tycker om saken.

Peter ^Isotalo 23 november 2013 kl. 21.34 (CET)

Personligen håller jag med Andejons. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 23 november 2013 kl. 21.46 (CET)

Jag skrev i diskussionen och ligger, lite halvliberalt, mitt emellan fast närmare Peter Isotalo.--Paracel63 (disk) 23 november 2013 kl. 21.57 (CET)

Att fartygsnamn skrivs kursivt har jag alltid uppfattat som okontroversiellt. Det gäller i synnerhet om fartyget har ett prefix som HMS eller M/S. Det är därför som mallen {{skepp}} är utformad som den är. /ℇsquilo 24 november 2013 kl. 08.25 (CET)

Det här handlar alltså främst om det fetstilta namnet i början av artikeln, inte om alla förekomster (även om det kan diskuteras om det är en bra idé att kursivera dessa också).

andejons (disk) 24 november 2013 kl. 10.30 (CET)

Jag finner det helt naturligt att namn på skepp och fartyg kursiveras, precis som titlar på böcker och filmer eller för den delen vetenskapliga namn på arter och släkten (men inte högre taxa). Däremot bör inte prefix som exempelvis HMS och M/S kursiveras, alldenstund de inte utgör del i själva namnet utan snarast är att se som en "titel" för skeppet. Min åsikt är alltså att man bör följa den formatering som genereras av mallen {{skepp}}, av den enkla anledningen att det är sedan länge accepterat språkbruk. –Tommy Kronkvist (disk), 4 december 2013 kl. 07.17 (CET).

Var ligger Stockholm (och andra tätorter i Sverige)?

Jag roade mig med att kontrollera vilken plats som de angivna koordinaterna i artikeln om Stockholm pekade på. Svaret var Gustav Adolfs torg. Det fick mig att fundera på varifrån koordinatuppgifterna är hämtade. Har SCB fastställt någon mittpunkt för varje tätort? Jag vet att dåvarande Vägverket har fastställt 0-punkter för tätortena som man utgår från när man anger avstånden på vägskyltarna. Jag har för mig att i Stockholm så ligger denna punkt i korsningen mellan Slottskajen och Norrbro. Jag har tittat på en annan tätort där jag direkt kunde se att koordinaterna inte stämmer med Trafikverkets 0-punkter. Min fråga är om dessa koordinater är hämtade från någon officiell källa eller om det har varit upp till varje artikelförfattare att plocka fram dem med hjälp av Google Maps eller liknande? Stigfinnare (disk) 2 december 2013 kl. 13.59 (CET)

Koordinaterna är info som vi måste köpa från SCB som det ser ut nu, så de kommer inte därifrån. Bättre koordinater hoppas vi kommer... -- Lavallen (block) 2 december 2013 kl. 14.22 (CET)

För kommuner skulle man kunna använda centroider. Eurostat har tagit fram sådana, men de är upphovsrättsskyddade.[6] Följande karta innehåller både Eurostats och egna skapade på Valmyndighetens shapefiler. Kartan "© EuroGeographics for the administrative boundaries " för Eurstats centroider. Edaen (disk) 2 december 2013 kl. 14.23 (CET)

De orter jag har satt koordinater på har jag hämtat dem från hitta.se eller eniro.se och antigen accepterat den punkt som sökfunktionen i respektive karttjänst ger eller själv försökt att pricka in "någonstans i centrum". Detta för att lätt kunna hitta platsen ifråga via koordinatlänken. Personligen tror jag det är mycket vanligt tillvägagångssätt istället för att försöka leta reda på officiella koordinatlistor från SCB, Vägverket etc. Just Stockholm var det jag som valde Vägverkets nollpunkt efter samråd med Holger Ellgard. Det viktiga här - tycker jag - är att koordinaterna är tillräckligt exakta för att lokalisera platsen via karttjänst (eller karta). För kommuner - som ju är en relativt stor yta, inte en punkt - har jag försökt lokalisera kommunhuset eller möjligen centrum i centralorten. --MagnusA 2 december 2013 kl. 14.49 (CET)

Tätorten Stockholm har sedan en egen artikel här. -- Lavallen (block) 2 december 2013 kl. 15.11 (CET)

När jag lägger till koordinater i artiklar så hämtar jag dem från Eniros karttjänst (om platsen ligger i Sverige) eller Kartplatsen (om platsen ligger i Finland). Därefter avrundar jag värdena för longitud och latitud så mycket som det går för att få koordinaten att ändå ligga hyfsat mitt i. /ℇsquilo 2 december 2013 kl. 17.05 (CET)

Jag letar upp "centrum", vilket ofta är det jag tror är centrum. I mindre orter blir det ICA-affären eller pizzerian eller busshållsplatsen om det inte finns ICA eller liknande. I större orter ett centralt torg t ex. Orginalforskning så det skriker om det, jag vet och ändå helt utan dåligt samvete--LittleGun (disk) 2 december 2013 kl. 20.54 (CET)

Jag gör som LittleGun och MagnusA. Mitt resonemang är ungefär att det jag gjort räcker i alla fall till att hitta platsen och om någon med bättre kännedom om området tycker att koordinaten ska flyttas så gör de nog det. /Hangsna (disk) 2 december 2013 kl. 21.16 (CET)

Bäst vore såklart att ha officiella mittpunkter att utgå ifrån. Men i brist på sådana måste det vara okej med koordinater som prickar in orten så att den går att hitta. /Ascilto (disk) 2 december 2013 kl. 22.51 (CET)

Ett problem med geometriska mittpunkter för tätorter är att de inte stämmer väl med den "funktionella tätorten". Tätorten Bollstabruk tex, har ett funktionellt centrum och den statistiska tätorten "tar slut" ca 500 m norr, 500 m öster, 700 m väster och sedan kanske 5000 m söder om detta centrum. Skulle koordinaterna läggas i tätortens geometriska mittpunkt skulle punkten hamna utanför den funktionella ort som gett tätorten dess namn, och istället hamna i denna ort som har en egen artikel som fd tätort. Skulle koordinaten istället läggas i en punkt som motsvarar tyngdpunkten utifrån var folk är bosatta skulle punkten istället hamna här här, dvs i en by som ligger mellan dessa två funktionella orter. -- Lavallen (block) 3 december 2013 kl. 09.46 (CET)

Orterna du nämner är ju sammanvuxna med Bollstabruk. Jag kan lätt komma på ett antal lika flagratna exempel gällande sammanvuxna tätorter;Nödinge-Nol, Surte/Bohus, Älvängen/Högstorp, Kungälv/Ytterby, Skanör med Falsterbo m.fl. där resultatet skulle bli något liknande. Den officiella mittpunkten vore dock att föredra, men kan som sagt inte vara nödvändig. /Ascilto (disk) 3 december 2013 kl. 15.03 (CET)

Ja, och eftersom sammanväxningen i princip bara skett söderut, så blir det ganska skevt i detta fall.

Frågan är ju då om man ska fokusera bara på tätorten eller på den funktionella orten. När det som i Bollstabruk-exemplet, finns artiklar om delar av tätorten, så tycker jag man ska fokusera på den funktionella. Det finns för övrigt fler "funktionella orter" än dessa två inom tätorten Bollstabruk, men som saknar egna artiklar. -- Lavallen (block) 3 december 2013 kl. 15.50 (CET)

Vad du menar med "funktionell ort" vet jag inte, men om en del av en tätort har en egen artikel, t.ex Alafors eller Bohus så bör dessa såklart ha egna koordinater. Det kan ställa till problem när hela tätorten fått namn efter den största orten, men för den artikeln bör den officiella mittpunkten gälla, om den finns tillgänglig. /Ascilto (disk) 3 december 2013 kl. 16.00 (CET) /Ascilto (disk) 3 december 2013 kl. 15.55 (CET)

Om en tätortsartikel enbart ska handla om tätorten, så blir det enbart siffror från SCB i artikeln. Så tror jag inte vi vill ha det. -- Lavallen (block) 3 december 2013 kl. 16.15 (CET)

Utveckla gärna det, jag är inte säker på att jag förstår helt. /Ascilto (disk) 3 december 2013 kl. 16.35 (CET)

Tätorter definieras av SCB. Det som finns utanför SCB's gränser tillhör inte tätorten. Och av det som finns innanför dessa gränser, tillhör tätorten bara ett gäng poster i fastighetsregistret och de människor som är folkbokförda på dessa fastigheter under ett dygn (ungefär) vart femte år. På det viset är tätorten ett väldigt kallt och hårt redskap. Vi skulle då egentligen inte kunna tala om Anstalten Saltvik i artikeln om Saltvik, eftersom den inte ligger i den statistiska orten med det namnet. Anstalten ligger egentligen i tätorten Härnösand för det har en dator i Örebro bestämt. Hälften av artikeln om Malmö skulle handla om Arlöv. Men det är inte så vi jobbar. Vi utvidgar begreppet Saltvik, och vi begränsar begreppet Malmö för att det bättre passar emot vad läsaren förväntar sig. -- Lavallen (block) 3 december 2013 kl. 16.57 (CET)

(Redigeringskonflikt)Som LittleGun, MagnusA, Hangsna, Lavallen. Jag ser möjligen ytterligare två aspekter: Den ena: Om en artikel har någon slags "officiell koordinat", som inte bör ändras om den skulle ligga på ett "ointuitivt" ställe, så behöver det markeras. Det klarar vi förstås av, men skapar det inte en stelbenthet, som gör att färre vågar sätta "tillräckligt bra" koordinater på alla de geografiska artiklar som idag saknar sådana? Den andra: Koordinater hämtade ur databaser har inte alltid den exakthet/upplösning som kunde vara önskvärd. I arbetet med sjöartiklarna ser jag ganska ofta att koordinaterna för småsjöar, som hämtats ur databaserna inte alltid pekar i sjön utan lite bredvid. Det bör enligt min mening inte vara fel att korrigera sådana med hjälp av karttjänsterna om man skulle vilja, även om det medför att koordinaterna blir mindre "officiella", men mer "rättvisa". Karttjänster med flyg/satelit-bild är ofta bättre källor än databaser som byggt utifrån att ha tillräckligt bra data, kanske i en tid då verktygen var sämre, eller datalagring var så dyr att man ville undvika att använda fler decimaler än nödvändigt. Taxelson (disk) 3 december 2013 kl. 16.45 (CET)

Ett problem i sjöartiklarna kan vara att sjöns utlopp ur en hydrologs synvinkel kan ligga utanför vattenspegeln. -- Lavallen (block) 3 december 2013 kl. 17.00 (CET)

Jo, fast det är nog inte utloppet koordinaterna avser. För det mesta ligger punkten hyfsat centralt på sjöytan. Taxelson (disk) 3 december 2013 kl. 18.06 (CET)

(Redigeringskonflikt)Tätortstyngdpunkten lär också flytta sig allt eftersom och behöver då uppdateras med övriga data. Edaen (disk) 3 december 2013 kl. 17.01 (CET)

Tätorter och tätortstyngdpunkter för Gotlands tätorter 1990.[7] Edaen (disk) 3 december 2013 kl. 19.55 (CET)

Tyngpunktkartan för Visby, som nog visserligen ändrat sig sedan dess, visar ju att tyngpunkten inte heller alltid är rätt sätt att återge platsens koordinater då den faktiskt hamnar utanför tätorten.FBQ (disk) 4 december 2013 kl. 12.41 (CET)

Sett en del långsträckta "korvsjöar" här på Wikipedia med samma problem. -- Lavallen (block) 4 december 2013 kl. 12.56 (CET)

Om jag fått det hela rätt (?) så låt Stockholms centrum 1990 i Aspudden. Stockholms tätort och tyngdpunkter för länets Edaen (disk) 4 december 2013 kl. 17.51 (CET)

Sökning efter bokkällor

Notera att länken till bibliotek.se under rubriken "Bibliotek i Sverige" på sidan Special:Bokkällor inte längre fungerar, eftersom Bibliotek.se släcktes ned den 1 november 2013 efter beslut av Kungliga biblioteket och Bibliotekstjänst. –Tommy Kronkvist (disk), 3 december 2013 kl. 02.29 (CET).

 Fixat här. /Hangsna (disk) 3 december 2013 kl. 17.36 (CET)

Utmärkt. Tack för det! –Tommy Kronkvist (disk), 4 december 2013 kl. 06.43 (CET).

Batchuppladdningsmöte - inställt

Detta gäller det batchuppladdningsmöte som annonserades här tidigare

På grund av bristande intresse ställer jag nu in detta event. Om du var nyfiken/intresserad men datumet/formatet/platsen inte passade eller du var osäker på om dina grundkunskaper var otillräckliga får du gärna höra av dig (andre.costawikimedia.se eller Special:E-mail/André_Costa_(WMSE) eller här). Förhoppningen är att med denna feedback kunna erbjuda en variant av mötet/workshopen som bättre passar önskemålen vid ett senare tillfälle. /André Costa (WMSE) (disk) 29 november 2013 kl. 14.12 (CET)

Jag var lite nyfiken. Det talas om att museer är intresserad av uppladdning men saknar kunnig personal. Vilka riktar sig mötet till? Museipersonal, personer som kommer att anställas av museerna när de finns tillgängliga eller personer som ideell basis skall sköta batchuppladdningarna åt museerna?--FBQ (disk) 30 november 2013 kl. 07.44 (CET)

Hej. detta mötet var främst av sett icke-museipersonal. Det finns museer som betalt ut ersättning (genom anställning eller på annat sätt) för den person som hjälpt dem med batchuppladdningen. Det finns även mindre museer som inte har den möjligheten samt de som kan betala ut en symbolisk summa för hjälp. Så vi var intresserade av den som ville lära sig oavsett om de sedan ville bedriva det på ideell basis eller inte. /André Costa (WMSE) (disk) 3 december 2013 kl. 16.03 (CET)

Ok, tack! Jag var mest lite nyfiken. För skulle resan kräva ganska mycket tid och troligen kräva övernattning (även om trodde mig ha tillräckliga förkunskaper), och i det här fallet jobbade jag hursomhelst den aktuella tiden. Men helt ointressant lät det ju inte så det var värt att höra vad det handlade om och hur mycket man skall slå knut på sig för att få det att fungera en annan gång :-) --FBQ (disk) 3 december 2013 kl. 23.02 (CET)

Förhoppningsvis blir det något med liknande fokus nästa år om än i annat format och/eller med lite ändrad inriktning. Jag återkommer när jag vet mer. /André Costa (WMSE) (disk) 6 december 2013 kl. 17.18 (CET)

Nelson Mandela - källor saknas

Med anledning av Nelson Mandelas död så noterade jag att det finns många uppgifter i artikeln som saknar källa. Det verkar dock finnas på den engelska versionen så någon som känner för att hugga tag i det kan ju ordna det. Schh (disk) 5 december 2013 kl. 23.30 (CET)

Väsentligt avslöja IP?

Jag tänkte först släppa detta nu, men med anledning av fortsatta beskyllning om "provocering" och av sådana slutkommentarer som denna, samt pga att vi faktiskt är flera personer som använder denna dator, måste jag fråga om någon vet om och varför det är väsentligt att avslöja "vem användaren är" som nyttjar detta IP? Om vi härifrån har gjort något fel, tala då om vad det är i klarspråk! Avstå annars gärna från fler mobbiga gliringar som vi faktiskt inte begriper vad de går ut på! Obehaget bara fortsätter på det sättet. --SergeWoodzing (disk) 6 december 2013 kl. 01.55 (CET)

Vadan denna tråddubblering? --83.250.21.119 6 december 2013 kl. 08.40 (CET)

Wallbeck-Hallgren

Behöver hjälp med släktskap: tidningsmannen Torgny Wallbeck-Hallgren lät 1907-1908 bygga Villa Wallbeck-Hallgren i Storängen, Nacka. Om sångaren Sigvard Wallbeck-Hallgren står att han föddes 1908 i Nacka. Är detta möjligtvis far och son? Om ja, borde båda artiklarna kompletteras. Hälsningar --Holger.Ellgaard (disk) 1 december 2013 kl. 09.56 (CET)

Se http://runeberg.org/pk/1936/0605.html /Annika (disk) 2 december 2013 kl. 14.13 (CET)

Stort TACK! --Holger.Ellgaard (disk) 7 december 2013 kl. 10.55 (CET)

Antalet Accesser mot wikipedia

Det redovisade antalet accesser har varit fel i flera månader och visat 25-40% för höga värden. Idag har man kört om data och fått fram nya siffror (som jag själv nu tycker verkar för låga). Sv:wp står även i denna redovisning mycket väl, bättre än nl, fi och no och de större. Intressant också är att denna månad är nu indonesiskspråkiga wikipedia större för första gången. Roligt se hur Wikipedia blir stor i denna grupp av länder typ arabvärden, turkiet, indonesien och persien.Yger (disk) 5 december 2013 kl. 10.48 (CET)

Bra att det rättats till nu. Att allas staplar sedan i somras stigit med typ 50 procent verkade skumt. Siffrorna nu antyder nästan status quo över året. Har vi indikationer på att wikipediorna generellt borde fått ökad trafik under året? Det är också kul att BRIC/NIC-länder och andra strax "därunder" nu börjar röra på sig. Man kan bland annat notera att indierna nu börjat surfa på Internet i stor skala. Titta till exempel här: [8].--Paracel63 (disk) 5 december 2013 kl. 14.09 (CET)

kanske mest imponerande av siffrorna för sv:wp, är andel accesser av alla, Sv:wp har numera 0,72-0,77 mot 0,6 eller strax under 0,6 för några år sedan och detta trots allã de många nya språkversionerna, som kinesiska och ryska, som ökat explosionsartat.Yger (disk) 5 december 2013 kl. 14.17 (CET)

0,72-0,77 procent? (enhet saknas :P ) Schh (disk) 5 december 2013 kl. 23.33 (CET)

Jo, procent verkar rimligt. Vi har dock haft ovanligt aktiva robotar, vilket väl ingår i statistiken?--Paracel63 (disk) 7 december 2013 kl. 00.38 (CET)

Brukar du fiska-status?

Hej! Har det diskuterats här om wp:BDF:s status? Om den borde eller inte borde omvandlas från "komplement" till (policyn) "wp:Etikett" till en essä? 2011 ställdes en fråga på diskussionssidan som ännu inte fått något svar.--Paracel63 (disk) 5 december 2013 kl. 14.00 (CET)

Till essä kan vara lämpligt, enligt mig i alla fall. Den har egentligen inte så mycket med etikett att göra kan jag tycka. Jag ser den nog mer som en sorts förklaring till en syn på vissa argument, däribland jämförelser med andra artiklar, som utvecklats genom åren, och varför de ogillas som argument i relevansdiskussioner. Höstblomma (disk) 6 december 2013 kl. 07.28 (CET)

Det verkar rimligt. Det har nu diskuterats flitigt på wp:BDF:s diskussionssida, och de flesta verkar överens. wp:BDF är nu omklassad till essä, och lite puts av formuleringar har det också blivit. :-)--Paracel63 (disk) 7 december 2013 kl. 01.00 (CET)

Söker statistiksida

Hej, finns det inte någon statistiksida som visar mängden brödtext på de olika språkversionerna av Wikipedia? Minns att jag sett en sådan tabell där hur koncisa språken var även togs med. Har för mig att engelska hade en faktor 1. Kinesiska hade en faktor >2 och svenska strax över 1. Jag är egentligen intresserad av faktorerna men vore kul att se tabellen igen. Någon som vet var/om den finns? 130.236.61.243 6 december 2013 kl. 11.48 (CET)

jag misstänker du är efter denna, där kolumnen Weight ger det du är ute efter Yger (disk) 6 december 2013 kl. 12.48 (CET)

(redkonfl) Kan det vara meta:List of Wikipedias by sample of articles du tänker på? Faktorerna där är baserade på ett textstycke ifrån bibeln. På en tillhörande diskussion är det någon som jämfört språkdensiteten utifrån deklarationen om mänskliga rättigheter istället. ⬤Bοⅳⅰе 6 december 2013 kl. 12.50 (CET)

@Boivie, det där med "baserade på ett textstycke ifrån bibeln" tyckte jag lät intressant men jag hittar inte något om det på den sidan? /Hangsna (disk) 6 december 2013 kl. 18.12 (CET)

Minnet vill säga att man jämför texter som har just med Babels torn att göra, dvs Genesis 11. -- Lavallen (block) 6 december 2013 kl. 19.05 (CET)

Hm, hur då? Vid "viktandet" mellan olika språks längd eller? /Hangsna (disk) 6 december 2013 kl. 22.21 (CET)

Ja. Om ett språks text är hälften så många tecken som den engelska så får det vikten vikten 2. Moberg (disk) 7 december 2013 kl. 01.47 (CET)

Tackar. 130.236.61.243 6 december 2013 kl. 14.54 (CET)

Svensk?

Jag tog nyligen upp en fråga på Roufus användarsida. Hittills har bara Ymer bidragit med åsikter i frågan. Tycker att det kunde vara bra med fler synpunkter som det ändå berör ganska många grensidor. Tänker att det är bättre att fortsätta här som diskussionen redan blivit lång och dessutom inte berör Roufu specifikt utan allmänt hur namngrensidorna bör se ut.

Jag kopierar dock inte över de äldre inläggen, de kan den som vill läsa där. Frågeställningen är, bör man skriva ut nationalitetsbeteckningen på alla personer på en grensida om man känner till den och den går enkelt att beskriva eller kan man strunta i det om alla personerna är svenska? Alternativt, kan man strunta i det för svenskarna om 90 % eller 80 % av namnen svenskar.--FBQ (disk) 16 november 2013 kl. 00.32 (CET)

Nej, nej och åter nej. Det strider definitivt mot det globala perspektivet. I äldre uppslagsverk hoppade man över det i artiklarna, men det gör vi absolut inte här, lika litet som vi skriver "vårt land" mer än i citat. Tostarpadius (disk) 16 november 2013 kl. 00.39 (CET)

Jag har i några grensidor lagt till mycket kortfattad information för att särskilja olika personer som nationalitet, yrke och levnadsår. Jag har inte gjort skillnad på svenskar eller någon annan nationalitet. Om alla personerna på en grensida är av samma nationalitet kanske man kan använda annan information för att särskilja. Det borde gälla oavsett vilken nationalitet det rör sig om. - Averater (disk) 16 november 2013 kl. 08.59 (CET)

På grensidor räcker det med den minimum av information som krävs för att man ska kunna klicka sig vidare till rätt artikel och då behövs oftast ingen extralänkning alls. Själva beskrivningen står ju i artikeln. Räcker artikelnamnen för identifiering behövs ingen extra information alls. Själv brukar jag rensa bort "mini-ingresser" och bara behålla det allra nödvändigaste. --MagnusA 16 november 2013 kl. 09.06 (CET)

I uppslaget Blom så beskrivs det som "ett vanligt svenskt efternamn", då kanske det räcker att ange nationalitet för "de andra" som bär namnet. Kanske skulle man då även lägga in något i stil med "de som listas är om inget annat anges svenska". /Hangsna (disk) 16 november 2013 kl. 09.19 (CET)

Jag tycker grensidan Blom var bra. Lagom mycket information så att man kan veta vilken Blom man söker även om man inte råkar känna till förnamnet. Även nationaliteterna tycker jag var bra eftersom en stor majoritet var svenskar. Angående globalt perspektiv så ska vi givetvis göra likadant om det rör sig om exempelvis vietnameser eller ryssar. Hade inte en stor majoritet tillhört en viss nationalitet tycker jag man bör man skriva ut alla nationaliteter oavsett om de är svenskar eller nått annat. - Averater (disk) 16 november 2013 kl. 11.32 (CET)

Självklart skall svensk skrivas ut. Dels på grund av världsperspektiv, men också för att den som har ett svensk-klingande namn mycket väl kan komma från Finland. J 1982 (disk) 16 november 2013 kl. 12.31 (CET)

Sidan Blom är i huvudsak mitt verk, liksom ett hundratal andra sidor i Kategori:Svenska efternamn. Problemet aktualiserades, när jag tog bort "svensk" på sidan Berg (efternamn), där FBQ ville ha det kvar. På en sida som Hansen, som också hör till de vanliga efternamnen i Sverige (nr 94 på listan), är det självklart nödvändigt att sätta ut nationalitet på alla personer, för att inte tala om Kennedy (efternamn) och Gibson (namn). Bägge dessa namn har burits av framstående svenskar sedan 1800-talet.

För att man skall kunna se hur det blir med "svensk" markerat på alla svenskar, har jag gjort det på 3 av 5 avsnitt av Pettersson, som är den namnartikel som jag senast fått någorlunda färdig. Det blir litet av "en norsk nordmann fra Norge" över det. Roufu (disk) 16 november 2013 kl. 12.36 (CET)

Trots "norsk nordmann fra Norge"-problematiken tycker jag man konsekvent bör sätta ut nationalitet, levnadsår och huvudsaklig verksamhet. Dels ger konsekvensen i sig ett antal fördelar, dels slipper man ta ställning till huruvida en viss förgreningssida har tillräcklig andel svenskar (eller ryssar, vietnameser, malajer, ...) för att nationaliteten skall vara underförstådd och dels slipper man fundera på om nationaliteten är bortlämnad för att alla har samma nationalitet eller helt enkelt inte införts. Det är också väldigt jobbigt att söka rätt på den saknade informationen då en ny person införs så att informationen blir väsentlig. --LPfi (disk) 16 november 2013 kl. 13.42 (CET)

(Jag tar inte ställning till de fall där det är frågan om en namnartikel som inte är avsedd som förgreningssida. Det kan hända att det på dem finns en annan praxis av orsaker jag inte känner till. --LPfi (disk) 16 november 2013 kl. 13.49 (CET))

På fiwp består listan över personer som heter Blom till övervägande del av finländare, se fi:Blom. Ett vanligt svenskt efternamn i Sverige tenderar oftast att vara ett vanligt svenskt efternamn även i Finland. Prematureburial (disk) 16 november 2013 kl. 13.59 (CET)

Men Bloms och Anderssons namnform är ju svensk, inte finsk, dvs lingvistiskt? Hansen är ett danskt namn, även om svenska medborgare heter så.90.236.51.244 16 november 2013 kl. 14.02 (CET)

I Finland är Blom ett svenskt efternamn men detsamma gäller knappast Nederländerna. Listan på nlwp ger snarast det intrycket att Blom där är ett holländskt efternamn (och inte ett vanligt svenskt efternamn i Nederländerna), se nl:Blom. Allt beror på perspektivet. Prematureburial (disk) 16 november 2013 kl. 14.06 (CET)

Jag litar i första hand på enwp om jag vill veta var ett efternamn förekommer och varifrån namnet härstammar, som i detta fall en:Blom (surname). Prematureburial (disk) 16 november 2013 kl. 14.11 (CET)

Det jag och också den som började på artikeln, har försökt säga med Blom-artikeln, är att Blom är ett vanligt efternamn i Sverige, nr 87 på listan från SCB. Hur vanligt det är i andra land, kan den som vill lägga till, och också upplysningar om namnets ursprung.

Det som är frågan är om artikeln skulle vinna på att man satte ut ordet "svensk" på varenda person för vilket detta gäller, eller om detta kan gå fram i ingressen, t.ex. med tillägget som Hangsna föreslår: "De som listas är om inget annat anges svenska". Om man tycker att det skall stå "svensk" på alla personer, ville jag gärna ha motsvarande synpunkter på sidorna Pettersson och Brunius (släkt).

Som jag ser det, handlar det inte om att ge fullständig information om personer på en förgreningssida, men att ge sådana kortfattade upplysningar, som gör det möjligt att skilja mellan olika personer. Ordet "svensk" på alla svenskar, har inte sådan särskiljande information i de flesta namn- och släktartiklar i svenska Wikipedia. Däremot är ordet viktigt, när man skall finna fram till svenskar på en lista där flertalet personer är utländska. Roufu (disk) 16 november 2013 kl. 15.57 (CET)

Intressant diskussion. För att dra det hela ett steg längre: Är Grönroos ett svenskt efternamn? Namnformen är tvivelsutan svensk, men i Sverige är det nästan bara invandandrande finländare som bär det namnet. Är det då ett finländskt efternamn? /ℇsquilo 16 november 2013 kl. 19.06 (CET)

Jag håller med både Tostarpadius och J 1982 – att inte skriva ut nationaliteten för svenskar är ett flagrant brott mot vår princip om globalt perspektiv. Invändningen att det bara behövs på listor där flertalet personer är utländska faller emm på, förutom den ovannämnda principen om globalitet, att vi i de flesta fall inte kan veta om listan alltid kommer att vara "helsvensk". / Ternarius_D 16 november 2013 kl. 19.24 (CET)

ℇsquilo, man borde med efternamnsartiklar (men inte nödvändigtvis släktartiklar) göra som i förnamnsartiklar, och ange etymologi (namnforskning är en del av språkvetenskapen). Abraham är etymologiskt sett ett hebreiskt namn, och Grönroos är etymologiskt sett ett svenskt efternamn. Namnet Andersson är också etymologiskt sett ett svenskt efternamn, även om det upptas av invandrade personer eller personer med annat etniskt ursprung. Av det följer att nationaliteten måste skrivas ut i listan över namnbärare.90.236.137.225 16 november 2013 kl. 19.35 (CET)

Jag kan nog tycka att i många fall är problematiskt att formulera namn som "svenska" på de sätt som gjorts i många artiklar. Har dock tänkt att det är sådant som kan ändras i takt med att efternamnen får ordentliga beskrivningar som visar deras ursprung och olika användning inom olika kulturer. Jag kan se att man vill definiera efternamn som svenska, norska, danska eller tyska, men det ställer till problem. Andersson är ett svenskt efternamn, men Anderson är det inte. Är Anderzon ett svenskt efternamn eller för den delen Andersohn. Är Andersen ett dansk/norskt efternamn, och vad är då Andersøn? Det används ju även i Sverige under medeltiden, så kanske bör det vara skandiaviskt. Blom kanske är svensk svenskt, men Blohm, Bloom och Bluhm är det inte. Hur gör man med personer som använt alla stavningarna vilket inte är ovanligt under 1600-talet. "Svenska" efternamn har jag upptäckt är ganska vanligt bland finskättade torpare, statare och frälsebönder som fått sina namn tilldelade utav en svenskspråkig godsherre. Visst, det kan fortfarande ses som "svenska" namn, men frågan är om det är lämpligt att formulera sig på det sättet. Det som fick mig att ta upp frågan handlade ju om efternamn Berg, som förkommer med den stavningen, med lite olika betydelser på ett flertal språk.FBQ (disk) 17 november 2013 kl. 11.15 (CET)

Jag såg nu att några kommenterat Blom ovan och att inte ens den stavningen kan ses som specifikt svensk. Man kan givetvis oavsett personerna på listans ursprung bestämma att om inget annat anges är personen svensk. Problemet blir just främst globalt perspektiv, samt att det blir svårt att avgöra om personen saknar nationalitet för att personen är svensk, nationaliteten varit för luddigt att tydligt anges, eller att det helt enkelt missats. Sedan spelar kanske inte nationalitet alla gånger jättestor roll, om antalet namn att välja på är få - men handlar det om många E. Blom som är kandidater till den person man söker kan det absolut underlätta att känna till nationaliteten på personen.--FBQ (disk) 17 november 2013 kl. 17.18 (CET)

De namn som jag i texten har kallat "svenska efternamn", tillhör Kategori:Svenska efternamn. Detta utesluter inte att de också kan tillhöra andra kategorier och att texten kan ändras i enlighet med detta. Svenska släkter är en underkategori till Svenska efternamn. Det som gäller för den högre kategorin, bör då också gälla för den lägre. Det finns för närvarande en kategori Finska efternamn, där alla namn utom ett är finskspråkiga. Undantaget är Wahl (efternamn), som behöver redigeras och wikifieras. Det finns hittils inte någon kategori Finländska efternamn, däremot finns kategorin Finländska släkter med den tomma underkategorin Finska släkter.

Jag uppfattar frågan om namnet Grönroos som intressant. Språkligt är detta ett svenskt efternamn, men alla biograferade har finländsk nationalitet, och de allra flesta med det namnet bor i Finland. Troligen har man att göra med flera släkter. Någon sammanfattande artikel är ännu inte skriven. Den skulle kunna platsa under Kategori:Finländska efternamn.

Däremot finns en sammanfattande artikel om Runeberg (släkt), som har sitt ursprung från Jämtland, medan flertalet biograferade personer har finländsk nationalitet. Jag menar att den har tillfredsställande globalt perspektiv utan ordet "finländsk" på varenda rad där finländska personer listas. Roufu (disk) 17 november 2013 kl. 17.16 (CET)

Gustaf Hjalmar Grönroos var väl etniskt svensk? Namnet är hursomhelst svenskt, och rätta mig om jag har fel, men räknar inte finlandssvenskar sig som just etniska svenskar? jag ser inte problemet.90.232.39.152 17 november 2013 kl. 17.35 (CET)

Han var som andra finlandssvenskar etnisk svensk men hade finländsk (inte finsk) nationalitet. I Finland har jag förstått har man en fullständig klassifikation av alla med svensk och finländsk nationalitet och svensk och finsk etnicitet. Den inkluderar grupper som sverigefinnar och sverigefinlandssvenskar men kolliderar något med språkbruket i Sverige, där beteckningen rikssvenskar (= vanliga "sverigesvenskar") inte används.

Jag har nu gjort en artikel för efternamnet Grönroos. Här kan det diskuteras om man inte bör sätta ut nationaliteten också på finländarna på listan, eftersom övervikten inte är särskilt stor (5 finländare, 2 svenskar). Roufu (disk) 17 november 2013 kl. 18.51 (CET)

Jag betecknar mig definitivt som "rikssvensk". I listor av det här slaget är dock den enda rimliga innebörden av ordet "svensk" en person med tydlig koppling till landet Sverige, antingen genom födsel och ohejdad vana eller genom huvudsaklig verksamhet (vilket oftast förutsätter tidig inflyttning). Tostarpadius (disk) 18 november 2013 kl. 07.21 (CET)

I Finland registreras inte etnicitet, däremot "modersmål" (som antecknas enligt föräldrarnas anmälan efter födseln och kan ändras senare; någon definition ges inte i sammanhanget). Jag betecknar mig som och identifierar mig som finlandssvensk. Jag har svårt att förstå att jag skulle vara "etniskt svensk". Och jag håller med Tostarpadius om att "svensk" som särskiljning bör syfta på landet (inte nödvändigtvis på nationalitet; min nationalitet är finsk men jag är finländare, och det är det senare, eller min finlandssvenskhet, som vore väsentligt på en grensida). --LPfi (disk) 18 november 2013 kl. 09.47 (CET)

Ställer frågan på sin spets: Detta är ett urval av svenska komiker. Ska den novise besökaren med automatik förstå att dessa per definition är svenska?

• Shan Atci
• Kodjo Akolor
• Nour El-Refai
• Khalid Geire
• Soran Ismail
• Christine Meltzer
• Sasha Mesić
• Özz Nûjen
• Ahmed Berhan Omer
• Zinat Pirzadeh

Ymer (disk) 18 november 2013 kl. 09.59 (CET)

Om listan handlar om svenska komiker. Det skall inte vara läsarens sak att förstå när en artikel handlar om svenskar eller svenska förhållanden. Därför skriver vi "Räddningsverket [...] var en 1986 inrättad svensk statlig myndighet", inte "en 1986 inrättad statlig myndighet". --LPfi (disk) 18 november 2013 kl. 10.33 (CET)

(Redigeringskonflikt)Ursprungsfrågan löd: "Går det verkligen att säga att svensk är underförstått om inget annat sägs [i en namnlista]?" Ja, ansåg @Roufo. Mitt exempel ovan försöker peka på att det inte är så enkelt. Ymer (disk) 18 november 2013 kl. 10.41 (CET)

(Redigeringskonflikt)[tillbaka till huvudfrågan]
Jag tycker att det finns en klar skillnad mellan artiklar av typen Brunius (släkt), Pettersson och Andersson. Om en artikel handlar om en specifik släkt (eller några släkter) är det naturligt att personer är från det land där släkten eller släktgrenen är hemma och landet behöver inte ständigt upprepas (om personerna nämns enligt släktgren, inte som alfabetisk lista). Detta gäller tyska eller argentinska släkter i lika mån som svenska.

Om det är frågan om ett svenskt släktnamn som är vanligt såväl i Finland som Sverige, eller ett mer allmännordiskt eller germanskt släktnamn, finns ingen sådan naturlig koppling, och att utelämna land för något av länderna måste bygga på osäker statistisk analys eller brist på globalt perspektiv. Pettersson är vanligt framförallt i Sverige, men i den finska telefonkatalogen jag råkade ha närmast till hands fanns ett tjugotal Pettersson. Att lämna bort "svensk" leder garanterat till att också "finländsk" kommer att saknas i några fall, varför inga slutsatser kan dras av att landet saknas (och den som letar efter en socialdemokratisk politiker i övre medelåldern får inte mycket hjälp av födelseår och verksamhet). Bättre än att lämna bort landet vore att ordna listan enligt land, varvid den som söker finländaren snabbt hittar, även utan att minnas förnamnet.

Jag talade ovan för land, levnadsår och huvudsaklig verksamhet som lämpliga att alltid ange. Om grensidorna konsekvent förväntas ha den informationen kommer den så småningom att införas konsekvent, vilket är en stor fördel. Om landet ofta lämnas bort kommer det ofta att lämnas bort också där det vore väsentlig information. Och landet är såpass ofta särskiljande att jag tycker att det är värt att ha som standardinformation. Se på Vladimir Smirnov, där "rysk" kunde antas underförstått, men de allra flesta har kopplingar till andra länder (i just det här fallet är ändå kopplingarna något komplicerade).

--LPfi (disk) 18 november 2013 kl. 10.28 (CET)

Att ordna enligt land ser jag inte som särskilt lämpligt. Släktartiklar är ett specialfall. Där kan det vara lämpligt att ställa upp efter födelseår. I övrigt är det bästa alltid alfabetisk ordning efter förnamnet. Blir det många bör vi göra som på dewp, där de delas upp bokstav för bokstav i dylika fall. Jag känner inte till någon exakt gräns beträffande antalet, men den kanske finns. Tostarpadius (disk) 18 november 2013 kl. 10.50 (CET)

En fråga: Vad är en nationalitet? För nu levande personer är det väl enkelt att säga om man är finländare eller svensk. Men hur är det med personer som levde före 1809 i den östra delen av riket Sverige? Personer som levde både före och efter 1809 (eller vilken annan gränsjustering som helst)? Jag kan inte se nåt om detta i diskussionen. Det känns som att det borde vara relevant att reda ut innan det tvärsäkert kan fastslås att man alltid skall skriva svensk/.... på alla ställen. Många släktartiklar lär väl handla om personer som levde förr när andra gränser gällde? Vad var man under Kalmarunionen? MVH en flitig läsare 87.227.2.20 2 december 2013 kl. 01.48 (CET)

Ja, detta är komplicerat. Före 1809 var man svensk i både nuvarande Sverige och nuvarande Finland. Om man dessutom var finländare i det senare fallet är inte enkelt att säga något generellt om. Kalmarunionen hade ingen inverkan på nationaliteten. Däremot kan man fundera över om alla norrmän också var danskar under perioden 1536-1814. Centraleuropa är det mest invecklade i sammanhanget. Tostarpadius (disk) 4 december 2013 kl. 18.40 (CET)

Som jag ser det är det inte jätteviktigt att man är konsekvent på grensidan, det viktigaste är ju att upplysningen hjälper läsaren att hitta "sin" person. Min uppfattning är ju att exempelvis en politiker är svensk politiker om man är riksdagsman vid svenska riksdagen även om man bor i Sverige eller Finland, eller att man är svensk militär om man är militär i svenska armén oavsett var man härstammar ifrån eller bor. Men behövs det anser jag att kan man ange dubbla nationaliteter och skriva svensk adelsman och fransk militär, kanske skriva svensk-amerikansk uppfinnare eller liknande, eller förtyliga med skånsk riddare under 1400-talet så behöver den som läser inte fundera om man menat dagens eller dåtidens Danmark. Sedan skall ju beskrivningen inte vara för lång och inte lista allt personen gjort. En avvägningsfråga helt enkelt. FBQ (disk) 7 december 2013 kl. 23.23 (CET)

Källjakten är nu igång!

I veckans tävling letas det efter källor.

Nu har veckans tävling Källjakten dragit igång. Välkomna att delta, alla ni som vill hjälpa till att leta källor till Wikipedias artiklar och samtidigt kämpa om fina rosetter. --Paracel63 (disk) 18 november 2013 kl. 18.22 (CET)

Äntligen, skulle Gert Fylking ha sagt, om inte annat för att den blev en vecka försenad.

Med en rivstart – skulle jag vilja säga: Fyra deltagare har redan bidragit till svwps trovärdighet. 14 artiklar som saknat såväl källa som varning för källbristen har ”reparerats” och 22 källor har tillförts. Det finns plats för många fler tävlande. Tävlingsidén är att med en kollektiv ansträngning påverka inställningen till källor i Wikipedia och samtidigt förbättra det utomordentliga uppslagsverket ytterligare. MEN vi kommer förstås att dela ut både flitpriser och pris till den som vinner poängtävlingen. Så kom och var med, om du är det minsta sugen!

Jag vill samtidigt passa på att uppmärksamma att inga nya tävlingar står i vänteläge för de närmaste fyra veckorna. Det är alltså läge för dig som funderat på att arrangera en Veckans tävling, att komma till skott. Kanske göra som jag – lägga tävlingen några veckor bort, för att ha gott om tid att grunna på utformningen. Vem vet. Här är en länk till rutan där du kan anmäla din tävling. Deryni (disk) 18 november 2013 kl. 21.25 (CET)

Med risk för att låta grinig så ifrågasätter jag formuleringen "alla källor är bättre än inga källor". Bra initiativ annars. flinga 20 november 2013 kl. 00.37 (CET)

Skammans rodnad. Jag knyckte den från en tidigare tävling.Deryni (disk) 20 november 2013 kl. 06.53 (CET)

Kan vi hålla tävlingsloggen på dess tävlingssida som för andra tävlingar. De som är intresserade av tävlingen har redan hittat den. Vi som inte lockas av tävlingar har också sett den. --MagnusA 20 november 2013 kl. 11.07 (CET)

Instämmer i princip. Här syns det som hittills skrivits som en reklam för tävlingen, under pågående tävling.--Paracel63 (disk) 20 november 2013 kl. 14.39 (CET)

OK. Deryni (disk) 20 november 2013 kl. 16.53 (CET)

Vill ändå uppmuntra - det är ett viktigt tävlingstema. Hoppas temat kommer igen.Mange01 (disk) 21 november 2013 kl. 17.14 (CET)

Vi ska heller inte förringa andra tävlingsteman, även om de inte "syns" lika mycket som denna här gjort hittills. --MagnusA 21 november 2013 kl. 19.24 (CET)

Temat kommer definitivt tillbaka för det är viktigt. Tack för uppmuntran, Mange01. Men som MagnusA påpekar är också bredden viktig. Själv klurar jag på något som är definitivt nytt, utan att det bryter mot Wikipedias regler, skrivna och outtalade. Deryni (disk) 21 november 2013 kl. 19.50 (CET)

Jag upptäckte nu i efterhand att reglerna var så utformade att man fick poäng oavsett om man lade till någon källa eller inte, det räckte med att få bort en källmall. Enligt min mening ganska misslykckat. PÅ det sättet skulle man ju över 30.000 poäng om man raderade hela svenskspråkiga wikipedias innehåll utan att bidra med någonting. Kanske värt att tänka på inför nästa tävling. --FBQ (disk) 2 december 2013 kl. 20.33 (CET)

Mja, man får ju hoppas att deltagarna redigerat med sunt förnuft, och endast tagit bort sådant som de sett som rimligt att ta bort.. bidragen kan ju granskas, och det känns lite fånigt att skulla göra så för att "fuska" i en sån här tävling..? :) flinga 5 december 2013 kl. 17.43 (CET)

Jag tycker nog att många av redigeringarna var "fusk" men jag skriver om det nedan angående kvalitetsuppdateringen.--FBQ (disk) 8 december 2013 kl. 17.54 (CET)

Behöver hjälp med att transkribera ett vitryskt namn till svenska

Hur transkriberar man vitryska namnet Дзмітрый Мікалаевіч Корабаў till svenska? Har försökt mig på det men slutresultaten ser bara konstiga ut. Tack på förhand! DIEXEL (disk) 27 november 2013 kl. 11.11 (CET)

Förslag: Demitrij Mikalajevitj Korabaw Rex Sueciæ (disk) 27 november 2013 kl. 11.26 (CET)

Bör nog bli: Dzmitryj Mikalajevitj Korabaŭ /Annika (disk) 27 november 2013 kl. 11.29 (CET)

Jag håller med Annika. Rex Sueciæs transkribering är rätt om man transkriberar till tyska. /ℇsquilo 27 november 2013 kl. 16.20 (CET)

Instämmer med Annika. /Portunes (disk) 27 november 2013 kl. 16.40 (CET)

Jag har alltid varit lite smygtysk ;) Rex Sueciæ (disk) 27 november 2013 kl. 19.45 (CET)

Die Sprache der Ehre und der Helden. /Julle (disk) 28 november 2013 kl. 01.11 (CET)

Vad blir det på vitryska? /rrohdin (disk) 28 november 2013 kl. 23.17 (CET)

Kanske Мова гонару і герояў (Mova honaru i hierojaŭ). Med reservation för att Googles R2-D2 står för översättningen.--Paracel63 (disk) 29 november 2013 kl. 02.45 (CET)

De här då? Сяргей Алегавiч Касціцын och Андрэй Алегавiч Касціцын. Tack på förhand! DIEXEL (disk) 12 december 2013 kl. 02.39 (CET)

Kvalitetsmätningen – december

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Ovan visas kvalitetsmätningen för december 2013. Vi fick för första gången på länge ned antalet artiklar med källbehov. Även det totala antalet artiklar med åtgärdsbehov sänktes med 421 stycken. Dock börjar kategorier som "Språkvård", "Infoga" och "Städa" att växa. Jag har valt Språkvård som månadens kvalitetsprojekt december 2013. Delta gärna, din hjälp är värdefull! Resultatet från förra månadens kvalitetsprojekt (Faktakoll) var att vi fick ned 35 artiklar i Kategori:Faktakoll. Tack till er alla som hjälpte till med det! Lixer – Kontakt 1 december 2013 kl. 09.25 (CET)

Antalet åtgärdsmallade sidor från 2009 eller tidigare har sjunkit med > 600 sidor. Start jobbat! Diff!-- Lavallen (block) 1 december 2013 kl. 10.26 (CET)

180 av de källfixade sidorna stod den här tävlingen för. Jag ser gärna att källjakt av olika slag blir del av veckotävlingarna även i framtiden. Detta ingår i alla fall i tävlingen som börjar om sju timmar. --Paracel63 (disk) 1 december 2013 kl. 17.17 (CET)

Det är också positivt att kategorin "ickewiki" fortsatt hållits nere, efter att i förra mätningen kommit ner i noll.--Historiker (disk) 1 december 2013 kl. 21.12 (CET)

Oj, -472 källmallade istället för den trendmässiga ökningen på några hundra per månad. Om nymallandet fortsatt som tidigare är det alltså någon/några som betat av uppåt 1000 källmallade artiklar under månaden. Mycket imponerande! Tomas e (disk) 2 december 2013 kl. 11.21 (CET)

Averater har betat av ett antal gamla kb-mallar och dessutom har det nyligen varit en "källjaktstävling" om jag inte minns fel. Averaters arbete blev dock ifrågasatt så det avbröts tror jag. Det finns en diskussion om det i arkivet. --MagnusA 2 december 2013 kl. 15.18 (CET)

Du minns rätt, MagnusA. Se länk i mitt inlägg ovan.--Paracel63 (disk) 2 december 2013 kl. 21.00 (CET)

Jag har minskat på tempot och lämnar fler nu både på grund av ifrågasättandet och då några faktiskt verkade vilja källbelägga de mallade påståendena och på grund av privata skäl. Men jag fortsätter med arbetet fast långsammare nu. - Averater (disk) 5 december 2013 kl. 19.22 (CET)

Bra du fortsätter, Averater. Du ser att det ger resultat! mvh Adville (disk) 7 december 2013 kl. 19.07 (CET)

Jag tackar för uppmuntran men vill påpeka att det också förekommer att vissa användare raderar kb-mallar då de anser att det inte verkar behövas källa och att kb-mallarna är felaktiga. Det är ju också ett sätt att minska antalet artiklar i behov av källor... - Averater (disk) 12 december 2013 kl. 07.43 (CET)

Veckans tävling: Asien

Ett av de asiatiska berg(spris) som står på spel i veckans tävling.

Tänkte bara nämna att det nu är vecka 49. Veckans tävling handlar om Asien, ett ställe där öknen grönskar, tyfoner blåser, animerad film produceras och bollar sparkas över nät. Välkommen att delta i tävlingen där vi delar ut rosetter ( till vinnaren) och berg(spriser).--Paracel63 (disk) 2 december 2013 kl. 02.48 (CET)

Och nu är tävlingsveckan över. Deryni vann tävlingen, med den ganska runda summan 1 000 poäng (fördelat över 29 artiklar). Sju rosetter har delats ut. Alla de åtta tävlingsdeltagarna har dessutom fått varsitt berg(spris). Nyfiken på prislistan? Förklaringar finns på tävlingssidan. --Paracel63 (disk) 9 december 2013 kl. 02.40 (CET)

Sökresultat utökat med svar från Wikidata

På italienska Wikipedia har man lagt till en funktion så att om man inte får en träff på sin lokala wiki görs en sökning på Wikidata. Så här kan det till exempel se ut: https://it.wikipedia.org/w/index.php?search=Alain+Danilet Är det något vi ska ta efter här på svwp? --Ainali (disk) 2 december 2013 kl. 22.47 (CET)

intressant det går att åstadkomma, men nog är det ett dåligt användargränssnitt mot vanliga läsare. Då skulle en enkel stub med språklänkar genererad från wikidata vara betydligt attraktivare.Yger (disk) 3 december 2013 kl. 07.54 (CET)

Håller med Yger, en språklänksstubb borde gå att programmera fram utifrån wikidata. Det gör att läsaren känner igen sig och det minskar risken för klotter å wikidata. Här på wikipedia finns det fler som håller koll. Adville (disk) 3 december 2013 kl. 13.11 (CET)

Exemplet innehåller en hel del information på Wikidata: Födelseort, d:o datum, dödsdag, d:o ort, en bild, medlem av två politiska partier, fransman, man, politiker, människa och medlem av nationalförsamlingen en mandatperiod. MEN, exemplet innehåller inte en enda källa! Det går inte att bygga en artikel utifrån Wikidata i detta exempel. -- Lavallen (block) 3 december 2013 kl. 13.39 (CET)

Tänkte snarare en tom artikel med bara länkar till andra wikispråk som har artiklar, eftersom jag tror att det är svårt att robotskapa artiklar utan att veta vilka parametrar som skall med och meningar de passar in i. Adville (disk) 3 december 2013 kl. 13.44 (CET)

Du har raden "är en/ett människa". Det avslöjar att det är en biografi. -- Lavallen (block) 3 december 2013 kl. 13.54 (CET)

Hm, jag tyckte att det gav mig så mycket att jag har lagt det som ett användarscript redan. Jag får ju reda direkt på att det fanns artiklar på andra språk och lite grunddata. Själv tycker jag att det perfekta inte bör vara det godas fiende, utan att vi skulle kunna använda denna funktion som den är och om någon utvecklar något som visar en kortare stubbe vore det ännu bättre. Har ni förresten testat att klicka på kugghjulet? Det är ju en sorts stubbgenerator. Ainali (disk) 3 december 2013 kl. 14.01 (CET)

Men du är knappast en "vanlig" läsare. Jag tycker detta annars passar bra in i den frågeställning jag nu pushar för (motion till årsmötet?) "Hur kan vi effektivare ta tillvara den nya tekniken (wikidata, botar mm) för att göra mer kunskap (innehåll)) tillgängligt, få fram mer substans i våra artiklar och förstärka deras kvalitet".Yger (disk) 3 december 2013 kl. 14.12 (CET)

Tanken är att du i princip ska kunna skriva {{Infobox}} i en artikel och så snart den kopplats till Wikidata ska en sådan mall, likt den du fick fram på wmflabs kunna fyllas här på Wikipedia. Det finns dock kritiska buggar som inte löser det här än. Dessutom saknas det en standard för hur man fyller i uppgifterna. Här har vi tex en parlamentsledamot. Det finns en property för "medlem av" och en för "ämbete". De flesta tycker "ämbete" ska användas i dylika fall, men med hundratals användare blir det hundratals lösningar. Det ser jag som ett av de större hoten mot Wikidata som idé. Wiki och Databas i förening har sina nackdelar... -- Lavallen (block) 3 december 2013 kl. 14.23 (CET)

Det är sant att jag inte är en vanlig läsare. Men en vanlig användare får nu bara svaret: "Inga resultat matchade frågan." Då går ju jag idag vidare till Wikidata och kollar om den finns på ett annat språk, men det skulle knappast den vanliga användaren göra, men nu får de chansen att se mer information. En vanlig italienare som söker på Tove Styrke får ju en hel del användbar information. Visst, det är inte solklart att man ska klicka på Wikipedialoggan för att se vilka språk den finns på, men man lämnar ju inte Wikimedia och letar någon annanstans i alla fall. --Ainali (disk) 3 december 2013 kl. 14.43 (CET)

Helt klart intressant att på det sättet få upp länkar till andra språkversioner, så att användarna ser att informationen finns på Wikipedia (om än på annat språk). Dock är risken att användarna kommer till Wikidata, istället för till artiklarna, då det, som Ainali påtalar, inte är intuitivt att man skall klicka på loggan för att komma till artiklarna. Det skulle dock kunna ordnas med en rubrik över loggorna.--Historiker (disk) 3 december 2013 kl. 19.18 (CET)

Varför inte göra som på exemplet som Ainali skrev, fast istället för all data bara låta det stå en rubrik "Svensksprikiga Wikipedia har ingen artikel om subjektet men det finns artiklar på följande språk:" och sedan lista språken som finns som länkar. Då sänds man vidare direkt till andra wikipedior, som har samma upplägg som man är van vid. Adville (disk) 4 december 2013 kl. 10.37 (CET)

Skulle vara perfekt!Yger (disk) 4 december 2013 kl. 10.44 (CET)

Enkelt och bra!--Historiker (disk) 4 december 2013 kl. 20.29 (CET)

Muy bueno! /rrohdin (disk) 4 december 2013 kl. 20.34 (CET)

Ja, det vore en användbar funktion. Är det någon som har kompetens att modifiera koden så att det fungerar? Grunderna finns ju i den redan, det borde mest handla om att skala bort funktioner utan att förstöra den önskade funktionaliteten. --Ainali (disk) 4 december 2013 kl. 20.44 (CET)

Toppenidé, tror jag, så som den har landat i nu. (Nu behöver vi bara en programmerare..). flinga 5 december 2013 kl. 17.39 (CET)

Det här kanske var samma funktionalitet som jag frågade om för ett tag sedan, som inte riktigt var möjlig? Utom från den sidan dit interwikilänkarna går. Dvs att få fram en lista över existerande artiklar om ett ämne.. i och för sig är detta inte en item som ska fram, utan länkar från items funna med en söksträng. flinga 6 december 2013 kl. 19.22 (CET)

Nu med wikidata bör det gå, om det item man söker finns på wikidata. Specifikt svenska ord som saknas på wikipedia finns nästan säkert inte på wikidata heller, men orter, kommuner och andra språköverskridande items kan finnas så att man hittar detta. Sedan är det väl "bara" att plocka ut sektionen med iw-länkar i wikidata? Det gick nog inte förut när iw låg på sökordet på själva wikipedia, men nu är det väl annorlunda? Adville (disk) 7 december 2013 kl. 19.05 (CET)

Tveksamt ändå, se de goda svaren jag fick i den här diskussionen: Att få ut en lista från Wikidata. flinga 9 december 2013 kl. 00.23 (CET)

Det svaret bygger på vad du kan få ur en mall med Lua och Parser. Här är det javascript, det är lite annorlunda. -- Lavallen (block) 9 december 2013 kl. 05.09 (CET)

Okej! Det är förstås bra om min tveksamhet är grundlös :)

(Alternativa lösningar på problemen som nämnts tidigare är ju att istället för att ha en ikon för länken till Wikidata ha en länk med förklarande text, eller en länk som säger "sök efter ordet på andra språkupplagor med Wikidata", eller liknande) –flinga 9 december 2013 kl. 15.15 (CET)

Påtryckningar att logga in

Ursäkta. men är sådant här normalt? Lämpligt? Acceptabelt? --81.230.169.55 3 december 2013 kl. 01.11 (CET)

PS På hur pass stort allvar ska man ta uppmaningen att man "bör logga in"? --81.230.169.55 3 december 2013 kl. 01.16 (CET)

Utan att gå in på sakfrågan. Men det är praktiskt om användare som deltar i diskussioner på (andra) användares diskussionssidor loggar in, om de redan har ett användarnamn. Särskilt om diskussionerna rör (andra) användare. Så om du som redigerar från detta IP-nummer (och har ett användarnamn) vet med dig att du varit inblandad i sådana diskussioner, gör du det enklare för alla som diskuterar genom att logga in. IP-numrets användarhistorik: [9]. Allt gott.--Paracel63 (disk) 3 december 2013 kl. 02.19 (CET)

Håller med Parcel63 här, med samma motivering som ip55 har på sin användarsida:"Det är ett ip, och hur skall den som läser det veta om det är samma person som skriver alla inläggen i diskussionen" (fritt skrivet), då är det bättre att logga in, även om det inte är ett tvång. Adville (disk) 3 december 2013 kl. 13.08 (CET)

Wikipedia är förvisso det fria uppslagsverket som alla kan redigera, även oinloggad, och det är bra. Men när man börjar delta i diskussioner och föra fram sin egen åsikt så bör man stå för den, inte nödvändigtvis med sitt riktiga namn, men i alla fall med en igenkännlig signatur. Att skriva en signatur kräver förvisso inte att man är inloggad, men det förenklar för både författare och läsare. /ℇsquilo 3 december 2013 kl. 15.08 (CET)

Jag vet inget om sammanhanget, men jag upplever en hotfull ton i meddelandena på ip-numrets diskussionssida. Det går inte att veta vem det är som sitter bakom ett ip-nummer (precis som det inte går att veta vem som sitter bakom ett en inloggning med ett namn som låter verkligt), men det innebär inte att man har någon skyldighet att logga in. Det innebär bara att andra i arbetet och i eventuella diskussioner kan vara medvetna om detta. flinga 3 december 2013 kl. 15.26 (CET)

Jag håller helt och hållet med Parcel63 och Esquilo. Snarare än en hotfull ton (något överdriven tolkning, väl?) tycker jag att de tramsiga, undvikande och tämligen oförskämda svaren från IP-numret - "vem menar du" - precis visar varför det är höggradigt önskvärt att diskussionsdeltagare och de som har större åsikter om utformning av artiklar bör logga in. Tomas e (disk) 3 december 2013 kl. 17.01 (CET)

Även om det finns fördelar med att logga in så tycker jag tonen ofta är onödigt hård mot oinloggade (och även mot nybörjare). Jag tycker vi gott kan försöka utveckla vårt arbete med välkomnande och accepterande lite till. Exempelvis genom att lära av just Paracel63 ovan som jag ofta ser ta sig an nybörjares "dumma" frågor med konstruktiva tips. Själv har jag sällan den orken och försöker då hellre hålla tyst än att skriva något som kan tolkas ovälkomnande (hoppas jag). - Averater (disk) 3 december 2013 kl. 17.45 (CET)

Jag tycker det är viktigt att det går att redigera oinloggad och brukar motsätta mig det mesta som hindrar detta. Jag tycker också tonen mot nya (inloggade eller oinloggade) användare är för hård ibland. Men 81.230.169.55 är ju ingen nybörjare utan en etablerad användare som kräver att få bli behandlad som om han/hon vore ny och inget visste. Det tycker jag mest är lumpet. /NH 3 december 2013 kl. 18.28 (CET)

Mjae, kanske lite hård tolkning, men med tillägget "lite", så... Jag hade känt mig påhoppad, minst. Sedan kan jag ju se svaren från ip-numret som också ett sätt (ibland irriterat) att visa på det bisarra i frågan, t ex att det inte går att förutsätta att bidragen från ett ip är en person, och om en annan användare kan avkräva svar om personliga motiv. Jag hade kanske varit undfallande, medan ip-numret visar prov på förmåga att ifrågasätta en situationsdefinition.

Om man har svårt att ta oinloggade seriöst, och det kan det ju finnas skäl till, så kan man ju påpeka att man har svårt att ta dem seriöst. Det borde inte plötsligt innebära att man kan kräva av dem att logga in.

(redkrock): NH: vet vi det? (sidospår: hur kräver den det?) flinga 3 december 2013 kl. 18.32 (CET)

När jag var ny på Wikipedia så redigerade jag också oinloggad ganska länge. Förvisso från en statisk IP-adress, 83.227.130.26, så en del lärde sig snart att känna igen mig, men det är betydligt enklare att känna igen folk som är inloggade. Som inloggad kan man bygga upp ett "anseende" på ett bättre sätt en som oinloggad. Som oinloggad utan statisk IP-adress är det i stort sett omöjligt. /ℇsquilo 3 december 2013 kl. 18.50 (CET)

Personligen lägger jag aldrig IP-nummer på minnet, eftersom 95 procent (eller mer) av dem är dynamiska och utbytbara. Så jag tyckte nog att diskussionen på IP-numrets diskussionssida inledningsvis var ganska hård: "Varför loggar du inte in?" utan förklaring. Men hade jag varit inblandad i en diskussion med flera användare, där ett IP-nummer återkommande uttalat sig starkt i olika frågor, hade jag också blivit lite irriterad. Så mitt råd kvarstår: det är praktiskt, för både diskussionen och diskussionsklimatet, att logga in.--Paracel63 (disk) 3 december 2013 kl. 19.00 (CET)

Just denne person brukar med "Du besvarar inte min fråga" mena "svara, annars blockerar jag dig". (Krävs bevis gräver jag fram länk.) Tonen ÄR mao hotfull. Är sånt här normalt? Från den användaren, ja förmodligen. Lämpligt? Absolut inte. (Jag förväntar mig nu att någon kommer begära IP-kontroll på mig pga denna kommentar. By all means. Men IP-kolla svwp:s främste rogue admin Tournesol också isåf, mot alla IP-nummer och nytillkomna som han tjabbar med. Tänk om han uppfunnit hälften av mänskorna han bråkar med själv, bara för att det är roligt? Teorin syns mig minst lika plausibel som att IP-numret ifråga har något skumt i påsen, som berättigar till hotfulla uppmaningar om att svara på frågor.) --PrettyPoliceman (disk) 4 december 2013 kl. 00.28 (CET)

NH: sluta utgå från att alla IP-nummer och nya användarkonton är människor som aldrig redigerat på wikipedia. En okänd mänska är en okänd mänska, varken mer eller mindre. Då slutar du tro att användare som kan nåt fast de inte har 2000 redigeringar försöker luras. Problemet löst, ingen behöver anklagas för att vara lumpen. Det är tråkigt att se dig veva denna hackiga skiva på din vevgrammofon, igen. --PrettyPoliceman (disk) 4 december 2013 kl. 00.38 (CET)

Jag vet ingenting om bakgrundshistorien här, men bemötandet av folk som redigerar under IP-adresser är generellt ofta dåligt i mina ögon. På Wikipedia:Varför skapa ett konto? skriver vi: "Du måste inte logga in för att läsa på Wikipedia. Du måste inte ens logga in för att redigera artiklar på Wikipedia. Nästan vem som helst kan redigera nästan vilken sida som helst vid vilken tid som helst, även utan att logga in, och flera erfarna användare väljer att redigera oinloggat." Vi har inga regler om att man inte får delta i diskussioner oinloggad (lyckligtvis, för det skulle vara väldigt dåligt om man var tvungen att registrera en användare för att påpeka någon felaktighet eller ställa en fråga). Det kan då vara en god idé att inte agera som om vi hade det. Wikipedia:Var djärv handlar om redigering, inte om att själv hitta på när man inte får redigera som IP-användare. /Julle (disk) 4 december 2013 kl. 03.51 (CET)

Läs historiken på ip55. Då framgår det att 55 börjar diskutera en blockering på en blockerad användares diskussionssida. Därför frågade tournesoll kort'varför loggar du inte in', eftersom det var i en kontroversiell fråga. 55 fortsatte ifrågasättandet (efter Ts kommentar). Visst är det fritt att skriva och diskutera, men i just detta avseendet kunde 55 tolkas som om den var den blockerade användaren, därför var frågan berättigad och ganska kort. Det hör inte till vanligheterna att ipnummer lägger sig i blockeringsdiskussioner om det inte är det blockerade användarnamnet själv som gör det (inte sagt att det var det nu). Därav inte konstigt T frågade, men frågan och diskussionen om T lyfts ur sitt sammanhang här. Adville (disk) 4 december 2013 kl. 07.26 (CET)

Mitt inlägg skall inte ses som en kommentar till just det aktuella fallet, vill jag poängtera (därav inledningen). Jag kunde bara inte låta bli att rida in på en käpphäst när tillfället gavs. /Julle (disk) 4 december 2013 kl. 07.55 (CET)

Sorry Julle, det var inte meningen att det skulle vara mot dig. Skrev det bara sist i diskussionen för att det verkade som om många inte sett början. Du skriver ju klart att du inte känner till bakgrunden... Adville (disk) 4 december 2013 kl. 10.38 (CET)

Jag hoppas också att det var tydligt att jag inte satt mig in i det specifika fallet, bland annat för att jag tycker att det är principfrågan som är intressant. Jag förstår att det finns besvärliga användare man ofta kan stöta på om man håller på mer med sådana ärenden, och jag kan för min egen del ibland få en hård ton i saker jag skriver. De intressanta principfrågorna tycker jag i alla fall är att vi inte kan kräva något annat av en oinloggad än en inloggad. (Och jag tänker att det ska väl vara helt okej för en användare som tidigare har konto att redigera oinloggad?). flinga 4 december 2013 kl. 14.04 (CET)

Tycker också att Tournesols ton är i vassaste laget. Men finns det en underliggande misstanke som inte sägs rakt ut? Är det så att irritationen orsakas av spekulationer kring den historieintresserade IP-användarens identitet? --83.250.21.119 5 december 2013 kl. 16.38 (CET)

Jag tror att de flesta här har ansett att tonen från de som gjort inlägg på den aktuella diskussionssidan var lite väl hård och krävande. Behöver vi gå djupare in i just detta enskilda fall och analysera dem inläggen mer? --MagnusA 5 december 2013 kl. 17.18 (CET)

Som framgår av mitt sista inlägg på IP:s diskussionssida, så har jag redan accepterat den saken. Jag ser inte min uppmaning som på något sätt "extremt obehaglig", men jag accepterar om det finns någon annan som ser den så. Om det råder någon undran om varför jag uppmanade till ingloggning är den enkel. På grund av användarens intresseämnen; sätt att skriva; utrycka sig; redigera och reagera på kritik, tycker jag mig ha välgrundade misstankar om vem denna användare är. Det är en användare som intresserar sig för artiklar om svenska kungligheter och reagerar på ett visst sätt på kritik. Jag har haft så mycket att göra med denna användare att det inte är svårt för mig att känna igen den även då den redigerar oinloggad, särskilt när jag tror mig ha sett den göra det förut. Självklart kan jag ha fel. Om jag har fel och anses ha agerat elakt mot en helt ny användare, då ber jag om ursäkt. Men all min erfarenhet av den här användaren gör att jag har så svårt att tro att jag har fel att jag gärna hade uttalat kontonamnet om jag inte vore rädd för att det vore emot reglerna. Jag har sympati för personer som, kanske på grund av sin tidigare historia här, väljer att inte logga in. Jag är rädd för att min erfarenhet av användaren gör att jag har svårt att känna sympati för denne om den har valt att framställa sig som en ny användare (med all rätt att kräva överseende och extra hänsyn) när den i själva verket har haft ett mycket aktivt konto i flera år. Om jag anses ha begått ett övertramp, då ber jag om ursäkt. Om jag ombeds att namnge vilken användare jag tror att det är, då kan jag göra det. Saken är utagerad för min del, och som jag sagt ovan kommer jag att avstå från uppmaningen i fortsättningen. Jag kan ge mitt fulla medhåll till de allra flesta som har skrivit här ovan i principfrågan. Just därför är jag villig att släppa saken, som jag redan har gjort, och just därför kan jag för principens skull till och med be om ursäkt, vilket jag redan har gjort. Men med all min erfarenhet av användaren ifråga, så känner jag igen dens sätt att skriva, dens språk, intressen och reaktioner, och kan också förstå precis varför den har redigerat inloggad, så för min del har jag svårt att uppriktigt tro att det kan vara någon annan än den jag misstänker. Jag beklagar om principfrågan har tvingats lida för att min erfarenhet av denna användare har gjort mig så övertygad om vem det är att jag glömde förutsätta den teoretiska möjligheten av att det kan vara någon annan än den jag fortfarande är övertygad om att det är. Jag är rädd för att min erfarenhet av användaren gjorde mig en aning provocerad. Jag har aldrig förut uppmanat någon att logga in. I efterhand ångrar jag att jag provocerades att göra det. --Aciram (disk) 5 december 2013 kl. 20.05 (CET)

Språkbruk, ton och ämnesval gör att det är tämligen uppenbart vem användaren är... Le Lapin Vert Jag är en liten morot 5 december 2013 kl. 20.17 (CET)

Det vill säga typ SergeWoodzing? --83.250.21.119 6 december 2013 kl. 08.36 (CET)

Observera den käcka dubblettråden nedan med titeln Väsentligt avslöja IP?. --83.250.21.119 6 december 2013 kl. 08.43 (CET)

Vissa inlägg i diskussionen har varit ganska agiterande (kanske även mina). Jag ber om ursäkt om någon har känt sig tilltryckt eller tagit illa upp av mitt inlägg, det är lite svårt att bedöma hur det faktiskt låter för en annan som läser det. Jag håller ofta mig i första hand till att besvara frågor teoretiskt utifrån den ordagranna situationen, i sak (in vitro, så att säga?), och eftersom jag inte tyckte att någon gav något rakt svar på själva sakfrågan i sig så sade jag ifrån. Jag är också färgad av att jag sett "olycksfall" i sådana här situationer. Sakfrågan i sig har däremot inte alltid något att göra med den praktiska situationen i sig, då faktiska situationer är komplicerade saker med många variabler.. För att kunna svara i sak på en fråga utan att färgas av den praktiska situationen så är det ändå en fördel just att inte sätta sig in i situationen runtomkring en principiellt ställd fråga, är min tanke :). flinga 9 december 2013 kl. 00.35 (CET)

Förgreningssidor

Det har pågått ett bra tag nu redigeringar i liknande art till den här. Dessa har, vad jag minns, kommit från en rad olika IP-adresser. De flesta av oss är nog väl överens om att språklänkarna ska bort och att födelse- och dödsuppgifter ska redovisas som "(år–år)", utan tillägg av städer och liknande (en kortfattad beskrivning av personen är inget fel dock). Men vad är det som gäller angående kategorisering? Många gånger läggs till en kategori som Kategori:Efternamn eller Kategori:Tyska efternamn. Då sidor är förgreningssidor och inte beskriver namnet (och till och med kan innehålla länkar till orter m.m.), känns det för mig lite vilseledande att kategorisera dessa under efternamn eller tyska efternamn osv. Tidigare har jag ständigt tagit bort de, för mig, överflödiga kategorier, men vill veta om detta är även så som gemenskapen vill att saker ska gå till. Dieselmotorvagnar (till stationen) 5 december 2013 kl. 05.53 (CET)

Vad gäller språklänkarna delar jag helt Din uppfattning. Man hittar i regel artiklarna via interwikin eller direkt på wikidata. (Det är för övrigt också ett oskick när rödlänkar döljs genom hänvisningar till andra versioner i brödtext, något jag upplever vara på väg bort som väl är). Däremot förstår jag inte varför kategoriseringen skulle vara felaktig. För mig handlar det om förteckningar över efternamn, inte enbart om artiklar där dessa namn förklaras och/eller statistik ges. På sikt kommer säkert fler av dem att innehålla även sådan information, men det är inte den jag söker via Kategori:Franska efternamn, utan just förgreningssidor med bärare av efternamn av franskt ursprung. Tostarpadius (disk) 5 december 2013 kl. 06.18 (CET)

Jag ser gärna mer beskrivning än år-år och då främst var personen är ifrån och vad den sysslar med. - Averater (disk) 5 december 2013 kl. 07.28 (CET)

Jag tycker det blev snyggt med Tostarpadius redigering. Det är kortfattat, som gör att man slipper drunkna i mindre relevanta detaljer, men samtidigt anar man vem personerna är och varför de kan vara relevanta. Visst om det handlar om en Nobelpristagare eller något liknande tycker jag även det kan platsa, men för mig är nyckeln att hålla de sammanfattande meningar korta. Dieselmotorvagnar (till stationen) 5 december 2013 kl. 07.47 (CET)

Håller med. Den nivån tycker jag är bra. - Averater (disk) 5 december 2013 kl. 19.24 (CET)

På Wikidata finns det användare som har väldigt starka åsikter om vad som är en grensida eller inte. Ämnesgrensidor som Slaget vid Öland eller grensidor om efternamn/förnamn underkänns. Innehållet i en grensida ska ha en exakt matchning bokstav för bokstav mellan orden. Jag själv förespråkar inte den här typen av regler. -- Lavallen (block) 5 december 2013 kl. 08.54 (CET)

Det tillämpas inte konsekvent på Wikidata heller. Själv har jag inte stött på problemet, även om jag hade hört talas om det. Tostarpadius (disk) 5 december 2013 kl. 09.06 (CET)

Nej, det finns visst motstånd och konsensus saknas därför. Personligen tycker jag det är ett konstigt ämne att gräva ner sig på som främst aktiv på Wikidata, men det finns många som engagerar sig. -- Lavallen (block) 5 december 2013 kl. 09.55 (CET)

Vad är skälet till att språklänkarna bör bort? Jag antar att en nackdel är antingen blir det massor av länkar, eller så väljer "författaren" språkversion som ska lyftast fram, vilket ju strikt talat inte är NPOV.. flinga 6 december 2013 kl. 19.04 (CET)

Som jag ser det är detta svenskspråkiga Wikipedia och att då i löptexten bli länkad till en "utrikisk" Wikipedia blir då fel. Man kan inte förutsätta att läsaren kan det språket (inte ens engelska). --MagnusA 6 december 2013 kl. 19.08 (CET)

Utöver det MagnusA anför vill jag tillägga: Sådana hänvisningar hör hemma i våra önskelistor. Tostarpadius (disk) 7 december 2013 kl. 09.45 (CET)

Njae, jag kan förstå tankegången.. men jag tycker väl att.. det syns att det är externa länkar.. eller nej, det gör det kanske knappt, de har ingen symbol. Men jag vet inte om jag ser det som så fel att ge genvägar till information på andra språk, ändå. Alla har inte nytta av det, men ganska många läsare skulle kunnat ha. Dock blir det ju lite godtyckligt vilka andra språk vi i så fall skulle ha med. Jag vet inte om ni har sett diskussionen ovan om att vid sökning lägga till länkar till andra språkversioner som har artiklar, det är lite besläktat. flinga 9 december 2013 kl. 14.49 (CET)

Ja, men ändå något helt annat än att lägga in det direkt i artiklarna. Tostarpadius (disk) 10 december 2013 kl. 13.57 (CET)

Jovisst. Jag tänker kanske förresten på förgreningssidor som inte riktigt vanliga artiklar. Men det är ju subjektivt, och jag menar inte att det motsäger ovanstående. flinga 10 december 2013 kl. 15.28 (CET)

Tävling: Afrikanska författare

Hej!

Ny vecka - nya möjligheter, och annat roligt. Den här veckan är det dags att se till att förbättra täckningen av de afrikanska författarna här på svenskspråkiga Wikipedia, som tyvärr är ganska undermålig för närvarande. Den afrikanska litteraturen växer så det knakar, och nu är inte längre Chinua Achebe, Ngũgĩ wa Thiong'o, Naguib Mahfouz samt de sydafrikanska nobelpristagarna längre likvärdiga med afrikansk litteratur, utan nya namn poppar upp hela tiden - bara i höst har Teju Cole, Chimamanda Ngozi Adichie och Taiye Selasi diskuterats flitigt, och J.M. Coetzee gav ut Jesus barndom. Som bland annat listan över saknade afrikanska författare per land visar är vi fortfarande ganska dåliga på det afrikanska författarskapsområdet.

Se därför till att vara med och tävla om lite fina priser samt förbättra får täckning i veckans tävling om afrikanska författare! Tanzania (disk) 9 december 2013 kl. 10.12 (CET)

Stockholmare!

Häftigt bord som visar Wikipediaartiklar och QRpediakoder.

Axel Pettersson (WMSE) har grejat en kanonwikiträff på Vasamuseet i nästa vecka. Vasamuseet i Stockholm dårå, men även wikipedianer från landsorten är välkomna! Här finns mer info: Wikipedia:Wikiträffar#Wikimuseibesök, Stockholm, onsdag 18 december. Väl mött!--LittleGun (disk) 11 december 2013 kl. 16.18 (CET)

Inser att beroende på skärmbredd hamnar bilden på bildskärmsbordet mer eller mindre passande till den här rubriken. Men det är i alla fall en del av vad ni som kommer med till Vasamuseet får se. Innehållet i bordet baseras på passande kategorier och visar inledningen på Wikipediaartiklar som har koordinater, i rutan kommer det dessutom en QRpediakod så att det går att läsa resten av artikeln på sin egen telefon. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 13 december 2013 kl. 14.59 (CET)

Färger på personfaktamallar

Angående diskussion Malldiskussion:Infobox Konstnär#Blå dekorfärg?. Några få personfaktamallar har "finessen" att den blir grå om personen är avliden (då något skrivits i fältet för dödsdatum). Det är mallarna för skådespelare, författare och sedan någon dag har det även införts på mallen för kosntnärer. Majoriteten av personfaktamallar fungerar dock inte på detta vis. Jag tycker att det känns som en dålig idé att ha några mallar med egna regler, antingen bör detta införas på alla personfaktamallar eller ingen i konsekvensen namn. Personligen ser jag inga fördelar med gråa mallar, det förfular, vanliga wiipedialäsare känner nog inte till det och det ger ingen extra information som inte framgår tydlig i alla fall.AlphaZeta (disk) 8 december 2013 kl. 17.37 (CET)

Jag tycker olika färgningar av infoboxmallarna för olika ämnen överlag är otidsenliga och ofta förvirrande och fula. Enklast är att göra alla antingen diskret gråblå (den genomgående Wikipediafärgen) eller helt enkelt vita. De riktigt bjärta färgerna är värst som i djurmallarnas skrikande rosa. Bjärta färger stör läsningen. /Ascilto (disk) 8 december 2013 kl. 19.05 (CET)

Håller med Ascilto. Bara för att det går att använda alla möjliga färger betyder det inte att det är bra att göra det. I vissa fall kan det finnas pedagogiska skäl att använda andra färger än standard och då må det väl vara hänt, men inte annars. Färgerna skadar läsbarheten och vill det sig illa kan de med defekt färgseende inte alls läsa texten. --MagnusA 8 december 2013 kl. 19.11 (CET)

Det här är en fråga med flera perspektiv. Å ena sidan är det bra att de flesta faktamallar standardiserats och numera väl oftast baseras på {{Faktamall}}. Det innebär att utseendet är hyfsat enhetligt med spalter, typografi och annat. Å andra sidan kan det finnas skäl till att alla faktamallar inte ser exakt likadana ut. Det fanns/finns vissa som vill att {{Infobox biografi}} ska ersätta alla andra biografifaktamallar. Det är ganska många mallar. Titta in på den mallens diskussionssida och studera hur man konstaterat att man faktiskt inte kan fylla en faktarutemall med hur många olika parametrar som helst (åtminstone inte utan specialparametern utökning). Då kommer vi till slut att få något som liknar {{Geobox}}, en megamall som försöker standardisera precis allt som har med geografi att göra och i mina ögon är riktigt svår att få grepp om (bland annat är alla parametrar än så länge på engelska och dokumentationen bristfällig).

Jag tycker om att olika dekorfärger i olika (person)faktamallar förtydligar någons huvudkategori. Däremot är jag mer tvehågsen till "dödfärg" som ofta förvillar mer än det förtydligar.

Personligen tycker jag {{Infobox biografi}} i dagsläget är ganska blek. Fyller man i många parametrar blir den också ganska oöverskådlig pga avsaknaden av underrrubriker. Se gärna {{Serieskapare}}, där jag försökt att göra saker och ting lite tydligare.--Paracel63 (disk) 8 december 2013 kl. 22.51 (CET)

Jag försökte vidga frågan till att handla om alla infoboxmallar med alla dessas olika färger. Min åsikt är att färgen genomgående skall vara den diskret gråblå färg som navigationsmallarna har. Då blir sidorna grafiskt rena. Den pedagogiska effekten av att ha olika färger på infoboxmallarna är lika med noll då användare aldrig kan komma ihåg alla obskyra färgval. Genom att ha ett enhetligt diskret färgval för alla infoboxmallar skapar vi en grafisk renhet som gynnar användarvänligheten. /Ascilto (disk) 9 december 2013 kl. 14.32 (CET)

Less is more, och en bra tumregel är att hålla sig till standard. Det är vad jag hittills har tagit till mig av någorlunda professionella råd om layout och liknande. Det är annars lätt att överlasta visuellt, och att göra den grafiska symboliken eller ”språket” för komplicerat. Hellre för lite finesser än för många, därmed. Det talar helt för skepsisen mot färgexperimenten.

Med det sagt kan en lagom, genomtänkt användning av färger också vara fint, och rätt använd skulle den i vissa fall kunna ge ett extra informationsvärde. (Våra ... fel-/städ- och kvalitetskontrollmallar är förresten ofta rätt fula, och hade kanske kunnat vara mer genomtänkta även i färgsättning. På tal om det, ett bra exempel på genomtänkta sådana mallar jag fick tillskickat häromveckan: [10]). Idealiskt sätt behöver vi alltså inte kasta ut barnet med badvattnet, samtidigt som det säkraste å andra sidan alltså är att hålla sig till få finesser. Helt subjektivt så tycker jag personligen rätt illa om våra blå standardtoner (och den isblå tonen som verkar dyka upp i alla tänkbara slags datorgrafiska sammanhang). Jag reagerar mot att just personer som inte lever just nu ska ha en egen speciell färg, spontant, däremot.. då borde allt som inte är en "nu levande människa" ha samma färg? Det kan också kännas lite som en fånig markering.. Ger färgsättningen nyttig/stödjande extrainformation? Också ganska tveksam.. flinga 10 december 2013 kl. 00.34 (CET)

Jag tycker tvärt om att det är bättre att utseendet skiljer sig åt mellan ämnesområdena. Franskspråkiga Wikipedia har löst det väldigt stiligt med sina diskreta vattenstämplade infoboxar. /ℇsquilo 10 december 2013 kl. 08.47 (CET)

Har du några exempel frå frWP?--LittleGun (disk) 10 december 2013 kl. 10.15 (CET)

Här är några exempel, hittade via slumpvalet ("Article au hasard"): tecknad serie, bok, musiker, idrottstävling och basebollspelare. Men vattenmärkena är inte konsekvent införda, och ofta kan det se ut så här: politiker och religiös byggnad. Många vattenmärken är ganska snygga. Vissa tycker jag är mer störande än diskreta och borde göras om.--Paracel63 (disk) 10 december 2013 kl. 16.22 (CET)

Ja, sådana användningar kan som sagt vara bra, om de är välgjorda, håller jag med om. flinga 10 december 2013 kl. 13.16 (CET)

Jo den franska varianten är mycket trevlig. Känner dock att om det infördes så skulle det bli en en hel del problem med personer som tillhör flera kategorier om man inte hittar på någon smart lösning. Ska tex Gunde Svan ha en skidikon för längdåkningen eller ska det vara en tv-ikon för hans programledarroll? "Dödsfärgen" verkar dock alla vara emot, så det kan vi nog ta bort.AlphaZeta (disk) 10 december 2013 kl. 21.16 (CET)

Den franska varianten med "vattenmärken"/symboler hade kunnat funka om symbolerna varit enhetligt designade, men det är de inte. Bläddrar man runt bland olika ämnesområden ser det bara rörigt och spretigt ut. Deras färgval på infoboxarna är dessutom lika slumpvis och förvirrande som hos oss. Det franska systemet övertygar mig ännu mer om att en enhetlig färg (samma som för navigationsmallarna) skulle göra Wikipedia användarvänligare. /Ascilto (disk) 11 december 2013 kl. 14.34 (CET)

Jag tror fortfarande precis tvärt om. Det är tydligare om infoboxarna byter färg när man byter ämne. Annars är det lätt hänt att man inte märker att artikeln man läser inte tillhör samma område som de senaste man läste. Det är egentligen en del av Wikipedia:Skriv ut det självklara. /ℇsquilo 11 december 2013 kl. 14.46 (CET)

Det är precis tvärtom. När det gäller personfaktamallar så byter dessa färg efter personens verksamhetsområde och när det gäller djurfaktamallar så är dessa alltid skrikigt rosa utom när det gällde hästar som under lång tid lyckades övergå till neutralt vitt, men nu är intvingade i det skrikrosa. Bruket av antalet färger skiljer sig fullständigt slumpmässigt och förvirrande mellan olika ämnesområden. Det pedagogiska syftet är borta för länge sedan och istället råder en total babelisering/polyglottisering som ingen gagnas av. Det finns ingen i denna värld som kan orientera sig med hjälp av alla dessa slumpfärger. /Ascilto (disk) 11 december 2013 kl. 15.40 (CET)

redkonflikt: Jag tror på dikret färg, för skönhet, och symbol för snabbinfo. Jag förstod aldrig av mig själv, jag läste det någonstans, att färgerna betydde något i infoboxarna. Och det tog lång tid. Jag trodde det var användare som bara valde färger de gillade och kunde. Möjligen säger det mest något om mig.--LittleGun (disk) 11 december 2013 kl. 15.43 (CET)

TV och skidlöpare på Gunde som symboler dårå. Film och teater på Persbrandt etc.--LittleGun (disk) 11 december 2013 kl. 15.44 (CET)

Jag trodde också bara det var användare som valde det som såg snyggt ut. Så har jag gjort. (Le Havre (brädspel), Mall:Infobox damm) Jag tycker det kan finnas ett värde i att artiklar inom samma ämne får samma färg för man märker tydligare om man hamnar på ett annat ämne. Men att färgerna skulle ha nån betydelse i sig ser jag inte. Så länge alla dammar har samma färg spelar det för mig ingen roll om det är grön, blå, gul, brandgul eller greddelin. Moberg (disk) 11 december 2013 kl. 22.52 (CET)

Har nu tagit bort gråfärgen för döda personer.AlphaZeta (disk) 12 december 2013 kl. 00.56 (CET)

Skådespelarmallen ser lite märklig ut nu för avlidna personer då några rubriker är gula och några är gråa, se t.ex. Paul Newman. /Ariam (disk) 12 december 2013 kl. 13.03 (CET)

Fixat bakgrundsfärgen. Fonten har visst fortfarande fel färg men hinner inte fixa det just nu.AlphaZeta (disk) 12 december 2013 kl. 16.30 (CET)

Sidospår, men "mildly irritating" är att mallen heter Infobox Konstnär.. jag menar, "k" borde väl inte vara versaliserat egentligen? flinga 12 december 2013 kl. 13.56 (CET)

På vilket sätt spelar det roll för mallens funktion? Omdirigeringar funkar i ns:mall. -- Lavallen (block) 12 december 2013 kl. 15.36 (CET)

Menar du att det går bra att anropa mallen med "Infobox konstnär" också? Det är bra, och i så fall spelar det ingen roll för funktionen, jag tänkte bara på språklig konsekvens. (Okej, jag ser nu att det inte tycks gå.. jag vet inte vad ns:mall är :)). flinga 12 december 2013 kl. 17.12 (CET)

ns:mall=Mall-namnrymden. Mall:Infobox konstnär finns nu, flytta mallen dit om du vill. För mig får mallarna heta Qegytr om de vill, det spelar samma roll för artikeln som om våra användarnamn är rätt formatterade. -- Lavallen (block) 12 december 2013 kl. 17.52 (CET)

Den där diskussionen rör en annan sak, som vi också stött och blött. Inte färger utan text. Personligen tillhör jag falangen som tycker att det är praktiskt och till och med tillrådligt att parametrar och mallnamn ska vara så tydliga och korrekt stavade som möjligt. Det kanske inte påverkar våra läsare, men det påverkar oss 3 000 som skriver här varje månad. Förvirrande parametrar på utrikiska språk och konstigt stavade mallnamn underlättar inte artikelutbyggnaden. Allt gott.--Paracel63 (disk) 13 december 2013 kl. 04.36 (CET)

Håller med Paracel63. Det bör även vara någon konsekvens på namngivningen av mallarna. Mallarna för personfakta följer ingen standard:{{Författare}}, {{Infobox fotograf}}, {{Faktaruta rymdfarare}},{{Påvefakta}}. Det vore bra om det fanns någon standard. "Faktaruta" låter som bättre svenska än "infobox", så kanske {{Faktaruta xxxxxx}} vore lämpligt. Det skulle dock bli ett större bot-jobb.AlphaZeta (disk) 13 december 2013 kl. 10.56 (CET)

(Jag kan inte flytta den nu :p). Jag håller med om att det är en ganska marginell fråga, men även artikelkoden är ju något våra läsare kan komma i kontakt med, och även själva mallsidans rubrik. Jag tänker ju liksom att vi behöver ju inte förutsätta att de som i huvudsak är läsare aldrig skulle titta på koden.. (även om det kanske ofta är så det är, tråkigt nog). På det sättet tycker jag det blir fel att sprida språkliga fel även i koden. Mallnamnet Qegytr har jag däremot svårt att se något språkligt fel med :) (men det har kanske andra nackdelar). (AlphaZeta: i den bästa av världar.. så vore det och en väldigt lång rad andra saker annorlunda ;)). Tillägg: förstås handlar det inte något om mallens funktion. flinga 14 december 2013 kl. 03.25 (CET)

WP-policys= "a techno-libertarian fantasy"? - om wikikultur och etik

Jag noterade denna artikel i The Guardian, och tycker den kan vara värd att fundera över, inte minst med tanke på det tonfall som dök upp även här rörande redigeringen av Chelsea Manning.

Jag håller nämligen med Philip Sandifer om att det finns en tendens att wikikulturen i konflikter främst gynnar paragrafryttarna (rules lawyer) som finner mer nöje i att utnyttja WP-policys för att få igenom sin vilja, än de som försöker göra det som de uppfattar är moraliskt rätt.

Detta blir extra problematiskt när konflikten handlar om minoritetsrättigheter, eftersom den genomsnittlige wikipedianen på SvWP i mycket hög utsträckning är man och sannolikt också vit, heterosexuell och sekulärt kristen. Sannolikt kommer SvWP heller inte ens upp i den kvot på 1% transpersoner bland användarna som EnWP gör.

Wikianvändare är inte fria från fördomar, det framgår tydligt av ett otal konflikter kring bla hbt-relaterade artiklar. Att wikigemenskapen tenderar att agera som om folk vore fördomsfria är just "a techno-libertarian fantasy" som Sandifer skriver. Det leder till ett sämre uppslagsverk, som dessutom riskerar att skada människor. SvWp är förmodligen bättre än EnWP, eftersom Sverige generellt är mer jämlikt än GB och inte minst USA. Men det finns goda skäl att reflektera över den kritik som syns i nyhetsartikeln och bloggposten, tycker jag. --Godfellow (disk) 4 december 2013 kl. 12.57 (CET)

Det är väl ändå av yttersta vikt att det finns "paragrafryttare" som sätter riktlinjerna framför särintressen och lobbygrupper. Våra artiklar ska inte motsvara någon procentsats av någonting. De ska vara verifierbara, och eventuellt moraliserande ska attribueras till den som står för det. Den som använder känsloargument för hur man skriver ett uppslagsverk är helt fel ute, och ger vi efter för såna tankebanor har vi snart ett monster, där vi ska koka ihop allehanda motstridiga särintressen som vardera underkänner varandra med emfas. Något sådant fungerar bara ifall vi väljer ut ett specifikt särintresse och ger det privilegier över de andra, vilket är motsatsen till tanken med ett öppet uppslagsverk. Smetanahue (disk) 4 december 2013 kl. 13.59 (CET)

Jag är rädd att du just bevisade min tes om hur wikikulturen fungerar ibland, Smetanahue. Godfellow (disk) 4 december 2013 kl. 14.06 (CET)

Nu vet jag inget om de specifika fallen (igen), men jag tror att Godfellow menar fall där paragrafrytteri används för att få till/resulterar i POV-versioner av artiklar som paragrafryttarna föredrar. Alltså att paragrafrytteri är en effektiv metod för POV-pushning. flinga 4 december 2013 kl. 14.09 (CET)

Det stämmer Flinga. Om man faktiskt också läser de två externa texter jag länkar till så tror jag man har lättare att förstå frågeställningen. ( Hur man ska göra för att inte blanda ihop moral med moraliserande och moraliska argument med känsloargument har jag däremot inget bra svar på. Ordbok, kanske? :) ) Godfellow (disk) 4 december 2013 kl. 14.16 (CET)

Jag vet inte om man behöver använda begreppet moraliskt alls här. Att man är ute efter att skriva ett uppslagsverk grundat på NPOV borde räcka. Sedan kan det ju vara det som man ser som moraliskt rätt, men det finns så många olika uppfattningar i moralfrågor och moralfilosofi (och ja, på den punkten har jag faktiskt akademisk utbildning ;p). flinga 5 december 2013 kl. 17.35 (CET)

Jag har inte heller läst in mig på de specifika fallen, men Godfellow uttrycker sig generellt, och moralargumenten är ett generellt problem. Om man sätter sin egen moraluppfattning framför kravet på verifierbarhet så är det man själv som orsakar POV-problem. Smetanahue (disk) 4 december 2013 kl. 14.22 (CET)

Vad är din poäng för oss på sv:wp, Godfellow?. Har du konkreta exempel på sv:wp där du anser vi agerat för fyrkantigt ta gärna upp dessa, Men vad vill du vi gör med exemplet från en:wp som till del har samma wp:kultur men till del inte. Vi är tex färre och kan hantera svåra fall mer pragmatiskt, men det kan säkert finnas fall som ändå värt diskutera vidare. Och att kräva man är specialist på ett ämne för att skriva neutral håller jag absolut inte med om, jag har tex moderarerat artiklar i ämnen där jag själv upplever mig som ~icke-specialist (feminist-antifeminist, rasist-antirasist) vilket då jag uppfattat varit en fördel.Yger (disk) 4 december 2013 kl. 14.23 (CET)

Yger, menar du att den kritik mot EnWP, som framförs av Sandifer och som också delas av fler enligt artikeln i The Guardian, inte på något sätt kan anses beröra SvWP? För om det på något sätt är relevant så är det väl inte fel av mig att initiera diskussion?

Jag nämnde ett specifikt fall, samma här som på EnWP, Chelsea Manning. Måste jag rada upp en hel lista på exempel för att få resa en principiell fråga om wikikulturen?

Varken jag eller någon i de texter jag länkar till antyder att det borde krävas att en artikelförfattare är specialist på artikelämnet, så jag har svårt att förstå den delen av ditt inlägg. ( Däremot är det väl sällan, som du verkar mena, en fördel att veta mindre om ett ämne man skriver om? Men det innebär ju inte att man inte bör skriva om ämnet.)Godfellow (disk) 4 december 2013 kl. 14.37 (CET)

Den här typen av frågeställningar tenderar att generera väldigt upprörda inlägg, eftersom många menar att vi, genom att vi fokuserar på objektivitet och NPOV, därigenom mlm per automatik också blir fördomsfria. Jag kan omöjligtvis se att så är fallet, debatten om Chelsea Manning har redan nämnts. Kan det inte vara så att den uppfattningen också är en "a techno-libertarian fantasy"? / Ternarius_D 4 december 2013 kl. 14.58 (CET)

Jo, det är ju just det jag säger, Ternarius. Föreställningen att wikipedianer är fördomsfria är en techno-libertariansk fantasi. Det stämmer helt enkelt inte, och det är något som wikigemenskapen skulle behöva reflektera över. Eftersom sättet att lösa konflikter tenderar att förutsätta att folk är fördomsfria och aldrig väger in en användares kön/etnicitet/politiska tillhörighet/sexuella läggning eller en användares tydliga ställningstaganden i artiklar om den typen av ämnen.

I värsta fall leder den här blindheten för ett inbyggt problem till sånt som skedde i på EnWP, att användare som påpekar att ett inlägg eller en redigering är rasistisk/transfob/sexistisk ses som en bråkmakare och till slut kanske till och med stängs av från att redigera artiklar som berör rasism/hbt/jämställdhet osv. Sånt är verkligen inte bra för kvalitén på encyklopedin.Godfellow (disk) 4 december 2013 kl. 15.18 (CET)

Att någon uppfattar något som "rasistiskt/transfobt/sexistiskt" är inte per definition detsamma som att detta är sanning. Just därför är det viktigt att wp utgår från objektiva uppgifter, inte vad enstaka personer "tycker" och "känner". Därför anser t ex jag att det är rimligare att utgå från juridiskt än från "upplevt" kön vad gäller hur personartiklar skall kategoriseras. /FredrikT (disk) 4 december 2013 kl. 15.43 (CET)

Den debatten förs lämpligen på Diskussion:Chelsea Manning. Här diskuterar vi Philip Sandifers artikel. Eller, det är just det vi inte gör. Normalt, när någon tar upp en extern kritikartikel om Wikipedia, brukar vi debattera artikeln ifråga. Här tycks debatten främst röra sig om det motiverade i att ta upp debattartikeln. Kanske vi skulle börja att diskutera det egentliga ämnet nu? / Ternarius_D 4 december 2013 kl. 16.06 (CET)

Delar Ternarius och FredriT:s uppfattning. Vissa anser det omoraliskt att låta artiklar beskriva en annan skildring av jorden och människans utvecklingshistoria, andra anser det omoraliskt att inte belysa ariska rasens överlägsenhet. Vi kan omöjligen låta upplevelser av vad som är "etiskt" eller "moraliskt" styra artikelinnehållet. Om den allmänna uppfattningen inte stämmer med våra riktlinjer då kan det finnas skäl att se över dem. Ibland kan det givetvis finnas skäl till att ändå se över wikipedias riktlinjer om de formulerats på ett sådant sätt att de inte täcker in alla situationer eller kan missförstås, kanske är motstridiga. Då finns skäl att formulera om dem, men inte genom att hänvisa till någon "moral".--FBQ (disk) 4 december 2013 kl. 16.43 (CET)

Hoppsansa, jag visste inte att jag hade samma uppfattning som FredrikT... Jag säger tvärtom att den i sådana här debatter vanliga fokuseringen på objektivitet och NPOV (som iofs inte är felaktig), lätt leder till missuppfattningen (emm) att debatten därmed, nästan per automatik, också skulle bli fördomsfri. Men vad jag framför allt hävdar är att vi kanske skulle koncentrera oss på den aktuella artikeln av Philip Sandifer, i stället för att avgöra om det ena eller det andra förhållningssättet till frågeställningar av denna typ är det rätta. / Ternarius_D 4 december 2013 kl. 17.19 (CET)

Ursäkta om jag missförstod. Det refererades till artikeln om Manning i artikeln inledning. Vad gäller wikipedias konflikthantering, och då på svenskspråkiga wikipedia (eftersom jag vet mycket lite om hur man hanterar frågor på engelskpråkiga wikipedia) snarast ett problem i att den inte är tillräckligt stringent. Vad den ene gör sig skyldig till kan ibland leda till evighetsblockering och i andra fall utgå påföljd, för att det oftast handlar om subjektiva tolkningar av handlingarnas uppsåt och skada snarare än de vad som faktiskt gjorts och att jag skulle föredra ett tydligare regelverk. Men jag brukar inte engagera mig i de frågorna så den saken får bero. FBQ tillagd sígnatur av Lavallen (block) 4 december 2013 kl. 20.01 (CET)

Tack för att du försöker Ternarius. Jag skulle uppskatta om samtliga följer Ternarius exempel, och fokuserar på den fråga jag reste, dvs den kritik som En WP fått i de texter jag länkar till. Och hur SvWP bör förhålla sig till den.

Förslagsvis så bör man då först läsa texterna också. Notera gärna att frågan handlar om wikikultur och WP-policys i förhållande till konfliktlösning, inte i förhållande till artikelinnehåll.Godfellow (disk) 4 december 2013 kl. 17.33 (CET)

Liknande fenomen tenderar att ingå i alla mer infekterade artikeldiskussioner, även om jag för det mesta upplever att vi har ett mer informellt samtalsklimat än enwp. Ett grundläggande problem vad gäller värderingar kontra "fakta" är ju, att de flesta skribenter, oavsett vilken inställning de har i en sakfråga, tenderar att se sin egen uppfattning som något som följer ur fakta, medan motståndarens uppfattning i bästa fall är "störd" av värderingar och i sämsta fall aktiv POV-pushning. Verifierbarhet i all ära, men något tydligt skydd mot den här typen av konflikter är det knappast. Dels är källor, även om de är lätta att granska i teorin, ofta svåra eller omöjliga att granska i praktiken. Jag tror att de flesta nöjer sig med att ett påstående har en blå siffra vid sig, och endast i undantagsfall gör sig omaket att faktiskt gå till källan och läsa den, och dessutom har ämneskunskapen som behövs för att bedöma den. Dessutom är det ju så, att verifierbarhet knappast utgör ett skydd mot "cherry-picking" (dvs att man systematiskt väljer ut och refererar de källor som stödjer ens tes och ignorerar eventuella andra). Sådant är omöjligt att upptäcka om man som läsare inte själv kan ämnesområdet tillräckligt bra för att se det. De flesta skribenter kan inte de flesta ämnesområden så bra. Dessutom innehåller forskning i sig ofta värderande grundantaganden, som inte diskuteras explicit. Det finns en risk att man förleds av någon slags positivistisk syn på wp-skribenten som stående över värderingar och med en möjlighet att inta en "neutral" position, men någon sådan menar jag inte existerar. Två problem med våra värderingar är att 1) de är olika från andras, och 2) vi tenderar att, när våra värderingar skiljer sig från andras, tycka att våra är rätt och de andras är fel. Särskilt känsligt blir det när man anser sig se rasism, transfobi, homofobi eller något annat dylikt fenomen bakom en medskribents bidrag. Liksom i andra mer typiska faktafrågor tycker jag att man ska vara försiktig med att leta efter objektiva sanningar här. Lika lite som det finns värderingsfria, objektivt sanna utsagor inom det en konflikt kanske handlar om, lika lite är utsagor om att någon är rasist, homofob eller transfob värderingsfria och objektivt sanna utan vidare. Vi kommer aldrig att komma ifrån värderingarna, vi kommer aldrig ifrån att båda parter i en redigeringskonflikt sannolikt ärligt och uppriktigt anser sig försvara en neutral version av en artikel fri från den skamlösa POV-pushing som motparten står för. Jag ser inte riktlinjerna på WP som något som garanterar en värderingsfri encyklopedi, för det tror jag är en chimär, utan jag ser dem som ett hjälpmedel för att hantera det faktum att det alltid kommer att finnas olika uppfattningar som med samma emfas strider om att vara den "rätta", den som förespråkas av Wikipedia. Det är långt ifrån idealt, men det är det alternativ som står till buds. Nitramus (disk) 4 december 2013 kl. 23.44 (CET) (Sign tillagd i efterhand)

Godfellow antyder att 1% transanvändare vore representativt, även om han inte skriver ut det. Däremot framgår om man läser transsexualism att andelen i samhället (1994 iofs) ligger mellan 1 på 30 000 och en på 100 000, åtminstone i USA, och då känns väl 1% som en kraftig överrepresentation. Jag känner till två någorlunda aktiva transsexuella på svwp, en i varje "riktning", och jag skulle väl tippa på att det absolut max, och då tippar jag ändå högt, finns runt 1000 användare med den aktivitetsgraden totalt. Så har vi 0,2% transsexuella är det ändå väldigt överrepresenterat. Därmed inte sagt att vi inte har problem med representation av olika minoriteter, men just transsexuella verkar inte ingå där.

Ang. sakfrågan så tycker jag nog ändå att det är bättre med hyfsat uppspaltade riktlinjer att gå efter, istället för att gå efter känslor och moral (som i högsta grad oftast är subjektiv), eftersom vi då åtminstone kan uppnå någon form av konsekvens. Eftersom vi går efter etablerade vetenskapliga rön blir det i de flesta fall bra ändå. Däremot är självfallet inte wikipedianer fördomsfria, men när tillräckligt många användare med olika värderingar samlas på samma plats blir det ändå förhoppningsvis hyfsat bra till slut.

Hade man velat diskutera själva artikeln som det länkas till hade det förresten varit bättre om det här tagits på på WP:WIM, för på Bybrunnen diskuterar vi Wikipedia. Kanske är detta en del i det som gör att Wikipedia kan uppfattas som en byråkrati, men fördelen i det här fallet är i min mening att diskussionen inte blir alltför spretig.

/Grillo (disk) 5 december 2013 kl. 06.38 (CET)

"...när tillräckligt många användare med olika värderingar samlas på samma plats blir det ändå förhoppningsvis hyfsat bra till slut."

Det är ju ett av problemen med WP, att det faktiskt inte rör sig om en bred och heterogen grupp som innehar den informella makten i redigeringskonflikter (dvs bidrar även i metadiskussioner, inte bara i artikelnamnrymnden). Det är en mycket homogen grupp som redigerar, enl de fakta som WP själv förmedlar.

"Broadening Wikipedia's author base contributes to better balancing the encyclopedia's content. So far, our contributor community strongly skews towards technically-literate, young, male editors. To make sure that Wikipedia's content is relevant and useful for as many people in as many different locations as possible, it is critical that the contributor base be as broad and diverse as possible" Recommendation posted on Wikipedia Outreach.

Jag skulle nog vilja hävda att även vita, infödda svenskar är överrepresenterade, eftersom invandrade svenskar förmodligen har svårare att skriva tillräckligt bra svenska. Alla som pga fattigdom eller funktionsnedsättnignar har svårt att skriva text på internet faller förmodligen också bort i stort antal.

För att hårddra mitt argument, väl medveten om att bilden givetvis är betydligt mer komplex, det blir inte med nödvändighet många värderingar i en grupp för att den består av många individer. Inte om individerna har ungefär samma ålder och likartade syselsättningar, bor i samma land, talar samma språk, har samma kön och hudfärg osv. Eftersom de då i rätt stor utsträckning lever ganska lika liv och har likartade erfarenheter.

Denna skeva sammansättning påverkar rimligen även metadiskusisoner, och konflikter, om man inte aktivt motverkar dem på ett mycket effektivt sätt. Det artiklarna bla tar upp är att den typen av balanserande insatser saknas, och att det istället finns en övertro på regler som en neutral och utjämnande faktor. Vilket leder till att det är relativt lätt att skaffa sig ett övertag i en konflikt genom att lära sig att använda reglerna och utnyttja dem i syfte att vinna debatter, snarare än i syfte att skapa en bättre encyklopedi. (Lite som Grillo här vill utnyttja en regel om var olika ämnen bör diskuteras, genom att påpeka att detta borde lagts på WP:WIM. Trots att mitt syfte enbart var gott och det kanske faktiskt är betydligt fler som ser och kan delta i diskussionen på Bybrunnen. Vem är det som brukar säga att man ska vara djärv, Grillo? :) )Godfellow (disk) 5 december 2013 kl. 12.46 (CET)

Hur vore det att diskutera sakfrågan, vilken den nu är, istället för att spekulera i eventuella baktankar med varandras argumentationsteknik? --MagnusA 5 december 2013 kl. 13.06 (CET)

Det här är ett problem som vi behöver lösa. Se bara på rubriken nedan, om antalet accesser. Det senaste året ligger vi på 104:e plats i tillväxtligan. (Alla de större har visserligen lägre siffror än oss, men vi behöver inte nöja oss, tycker jag, med deras utvecklingskurva.) Problemet går att uttrycka så här: om vi fortsätter som vi gör riskerar vi att bli irrelevanta för stora grupper, om vi inte lyckas få in dem i gemenskapen. Men samtidigt vill vi inte förändras så mycket att vi inte är Wikipedia längre (vi vill ju inte att minoritetsuppfattningar inom vetenskapliga ämnen ska få härska fritt). Ett annat exempel är de språk som inte har skrivna källor; hur ska de någonsin kunna få källhänvisningar? Vi har faktiskt liknande problem på svenskspråkiga Wikipedia: vi godkänner oftare tryckta källor i form av tidningar med något tusental läsare, medan vi inte gärna länkar till bloggar med fler läsare. Vi är alltså inte heller teknikneutrala. Jag har ingen patentlösning på problemet, men jag tror att vi kommer att vara tvungna att bli mer inklusiva framöver, på ett sätt som liknar hur det var 2005 när jag började, och tidigare. Då hade vi inte samma press på oss att vara korrekta hela tiden, på gott och ont, eftersom vi inte var i allmänhetens synfält. Men nu börjar sådana där situationer där folk försöker skriva på Wikipedia och blir återställda för tekniska fel, d.v.s. våra interna regler. För den som inte sett den videon innan kan jag rekommendera Steven Wallings korta presentation av varför wikipedianer är de underligaste människorna på internet.//Hannibal (disk) 5 december 2013 kl. 13.51 (CET)

Blandar du nu inte antalet accesser med antalet bidragsgivare? Utvecklingen av antalet accesser ÄR en imponerande utveckling som visar att vi är alltmer attraktiva för våra läsare~och att vi lyckats bättre med i stort dsett all jämförbara språkversioner. Det måste i grunden bero på ökande antalet artiklar och trovärdighet i de vi har. Utvecklingen av bidragsgivare är en annan fråga, men jag tycker här du för fram mycket subjektiva spekulationer utan faktabas. Det är ju trots allt inte lika lustfyllt för ornitologer komma igång som för 5-8 år sedan när det var mycket kvar att tillföra för artiklar om fåglar i Sverige. Och de som nu lockas verkar kvalitet och noggrannhet vara en viktig attraktionskraft. Så jag ser inte att släppa på artikelkraven skulle ge fler bidragsgivare, tvärtom, och dessutom skulle ju då trovärdigheten gå ner vilket vore förödande.Yger (disk) 5 december 2013 kl. 14.25 (CET)

Bra åsikter! Rekryteringen av nya wikipedianer, "utbildningen" av nya wikipedianer, bemötandet av nya wikipedianer – där finns fortfarande en del att göra. Vår hantering av källor behöver också utvecklas, både så det blir praktiskt, trovärdigt och relevant med tanke på teknikutvecklingen. Återställningar pga tekniska brister ser jag alldeles för ofta, och där tappar vi väldigt lätt potentiellt duktiga bidragsgivare. Allt löser vi inte på en gång, men det är bra att vi är medvetna om problematiken. Vi har just nu en positiv användarutveckling och är nästan uppe i 3000 aktiva användare igen. Så låt oss göra vad vi kan för att välkomna och hjälpa nykomlingarna tillrätta. Vänligen.--Paracel63 (disk) 5 december 2013 kl. 14.19 (CET)

Yger: du har rätt i att vi går framåt vad gäller accesser, men jag nämnde inte bidragsgivare där, och har inte blandat ihop dem. Här kan man se mer information om bidragsgivare. Vad jag pratar om är på längre sikt: vi står stilla eller går ner vad gäller IP-redigeringar. Vi går ner vad gäller redigeringar från inloggade. Jag kan inte helt och hållet vara objektiv här, eftersom det inte finns objektiva siffror. Det var heller inte mitt syfte att ge några objektiva fakta, utan just spekulationer, fast underbyggda av möten med massor av användare, många läsare, research av Wikipedias brister och orsakerna till dem, diskussioner med insatta inom Wikimedia Foundation och i internationella gemenskapen, bevakning av diskussioner här på Wikipedia och (i viss grad) forskning gjord på bemötande av nybörjare. På samma sätt är det en spekulation att ornitologer inte har lika mycket att göra på Wikipedia längre, eller att det som lockar folk till Wikipedia är dess noggrannhet. Vi har inga siffror på det heller. För att vara tydlig: Jag förespråkar inte att vi ska släppa på noggrannheten. Jag förespråkar inte ens att vi ska försöka göra det enklare för nybörjare att bidra (även om det vore en vettig lösning), till exempel genom att skriva om deras redigeringar snarare än att återställa dem. Vad jag förespråkar är att vi försöker se dem som inte redigerar i dagsläget som en outnyttjad resurs, inte som jobbiga människor som trots vår förträfflighet inte har fattat grejen. Om vi lockar 3000 personer att redigera regelbundet så är det 1/3000 av alla svenska invånare. Det är fler än 300 000 som är arbetslösa, bara som en jämförelse. Och ca 100 000 går på antidepressiva. Vi är en liten grupp, så jag tycker vi borde göra allt vi kan för att bli fler. Här är nio skäl att kvinnor inte redigerar Wikipedia. Inte objektivt, men heller inga spekulationer. Kanske går det att göra något av dem redan idag?//Hannibal (disk) 5 december 2013 kl. 15.24 (CET)

Vem anser du bland oss som jobbar i gemenskapen tycker andra bidragsgivare är jobbiga människor som trots vår förträfflighet inte har fattat grejen? Forrskningsresultat är bra. Själv följer jag allt som sker på sv:wp 24/7 och ser direkt när nya tillkommer eller tidigare ökar sin frekvens (eller minskar), och kan då märka vad so9m gett den effekten. Och det är inte alltid det som man intuitivt tror, medan annat är precis som sägs typ det positiva med wikifikor och vikten av positiv stämning på diskussionssidorna.Yger (disk) 5 december 2013 kl. 15.49 (CET)

"Vad jag förespråkar är att vi försöker se dem som inte redigerar i dagsläget som en outnyttjad resurs, inte som jobbiga människor som trots vår förträfflighet inte har fattat grejen"

Hannibal sätter här fingret på ett av de större problemen. När läsare/potentiella bidragsgivare uppfattar wikipedianer som Wallings beskriver dem, en socialt oskolad grupp nördar besatta av regler och som svartsjukt bevakar "sin" encyklopedi från alla andra, då har WP problem. Och ja, jag är rätt säker på att det är en uppfattning rätt många har efter något misslyckat försök att redigera där de fick bryskt smäll på fingrarna.

Faktum är att de här attitydproblem är en starkt bidragande orsak till att jag själv inte redigerar mer än undantagsvis numera. Och tvekade rätt länge innan jag tipsade om artikeln i The Guardian och Sandifers kritik. För jag antog att bemötandet skulle bli just som det initialt blev, ett ifrågasättande varför jag alls gjort inlägget.

Wikigemenskapens kapacitet att hantera komplexa diskussioner på internet, på ett inkluderande, konfliktavvärjande och konstruktivt sätt, är ofta förskräckande låg. Jag har sett trådar på Flaschback som haft ett bättre debattklimatet än vissa diskussioner på SvWP, och det är oerhört sorgligt. Och lockar knappast användare som kan känna sig främmande och otrygga i ett väldigt vitt, manligt, etniskt svenskt och välutbildat sammanhang. Godfellow (disk) 5 december 2013 kl. 15.56 (CET)

det är nu tredje eller fjärde gången du upprepar din uppfattning om detta utan ett enda konkret exempel, eller ens källor att det du uttrycker stämmer. Vad vill du vi skall göra rent konkret? Yger (disk) 5 december 2013 kl. 16.01 (CET)

Att vi här är en "socialt oskolad grupp nördar" går inte att komma ifrån. Det är dessa, där dessutom en försvarlig andel tillhör de socialt oskolningsbara, som utgör Wikipedias bas. Lyckas du få dem att "hantera komplexa diskussioner, på ett inkluderande, konfliktavvärjande och konstruktivt sätt" så är du värd nobelpriset! -- Lavallen (block) 5 december 2013 kl. 16.10 (CET)

Det var du som sa det, Lavallen. :)

Kalla mig en naiv idealist, men precis som Hannibal vill jag väl hoppas att de som ändå är skolningsbara kan förmås att agera så välkomnande mot nykomlingar att fler, och gärna fler kvinnor, icke-vita, lågutbildade/humanister/naturvetare, äldre osv, faktiskt blir kvar. Och på så vis bygga en bredare bas av personer som värdesätter en trevligare och mer inkluderande wikikultur. Godfellow (disk) 5 december 2013 kl. 16.23 (CET)

Det är första gången jag förstår dig, och det du skriver håller jag med om. Och i den ambitionen heja gärna och ge stöd till Paracel63, som är en av de bästa på att agera så som du (och vi alla) önskar.Yger (disk) 5 december 2013 kl. 16.49 (CET)

Jag läste artikeln och tycker att den är ett dåligt exempel på hur det kan fungera på Wikipedia. Chelsea Manning är en kontroversiell nu levande person som drar till sig bidragsgivare med starka åsikter och stora anspråk. Då kan positionerna låsa sig snabbt, på samma sätt som de kan göra i vilken IRL-diskussion som helst. Jag är inte alls säker på att det är transfobi som ligger bakom konflikten, hela Wikileaks-affären är så laddad på så många plan att det inte alltid är lätt att skönja drivkrafterna bakom. Om konflikten kring Chelsea Manning-artikeln kan säga något om Wikipedia-kulturen så handlar det mer om vår nutidsfixering, där vi surfar från en Guardian-artikel rakt in på Wikipedia eller Flashback.

Om vi höjer blicken en smula så är det inte svårt att se att på svwiki är fältet vidöppet för användare att bidra på många områden där olika underrepresenterade grupper skulle kunna göra stora bidrag. Det upphör aldrig att förvåna mig att de som klagar på att Wikipedia är för "vitt, manligt, etniskt svenskt" ofta är de som har är minst benägna att skriva om icke-vita kvinnor utanför västvärlden, i synnerhet om de inte är dagsaktuella i ett strikt västerländskt sammanhang som Chelsea Manning. Ingen hindrar någon från att skriva om etiopiska poeter, koreanska kvinnliga politiker, indiska feminister eller transsexuella jordanier. Det är bara att kavla upp ärmarna och sätta igång, jag skulle med glädje hjälpa till i den mån jag kan bidra med något.--ボスニア (disk) 7 december 2013 kl. 00.14 (CET)

Wikipedia kommer aldrig att komma ifrån alla konflikter. Vi får vid varje tillfälle fråga oss om striden är värd att ta eller om man ska låta det bero för att på så vis inte riskera en värdefull bidragsgivare. I de fall Godfellow nämner tycker jag striden är värd att ta, oavsett om Wikipedia kan få extern kritik om att vara nedsättande mot någon minoritetsgrupp. Jag ser en tendens till att vi ser alldeles för mycket tendenser på Wikipedia. Ingen kan veta hur homogen Wikipedia är, då vi oftast inte har en blekaste aning om personerna bakom användarkontona. För övrigt är jag genuint övertygad om att det inte finns någon transfobi, sexism eller homofobi bland etablerade användare på Wikipedia. Däremot vet vi inte vad alla användare tycker, men vi granskar varandras inlägg och det är innehållet som räknas.Obelix (disk) 7 december 2013 kl. 01.04 (CET)

Jag råkade börja läsa den här diskussionen när jag egentligen redan sedan länge skulle gått och lagt mig, men för ovanlighetens skull tänkte jag försöka mig på ett inlägg. Just på grund av att undvika långa diskussioner som inte kommer fram till så mycket försöker jag lägga den lilla tid jag har på faktiskt artikelförfattande - därför kommer jag inte aktivt följa utvecklingen av diskussionen här heller. Det jag nu skriver får bli vad jag har att säga i den här diskussionen. Jag kommer inte att kunna tala för alla olika tänkbara minoriteter eftersom jag inte har erfarenhet därifrån, men mitt exempel ur HBTQ-gruppen är åtminstone gällande för den, och antingen är den det, eller så är den inte det, för övriga grupper. Kanske hör inte mitt inlägg helt och hållet samman med den ovan anförda diskussionen, men jag tror ändå att det är en tänkvärd reflektion (som självklart är ytterst subjektiv och baserad på egna observationer).

För ett tag sedan började jag följa en maillista som heter [LGBT] Wikipedia. Utan att på förhand hitta bra informationssidor om vad listan faktiskt innehöll, tänkte jag som HBTQ-person att det kanske kunde vara intressant - må det så vara referenser till olika essäer, förslag på artiklar att skriva eller förbättra, etc. etc. Vad jag däremot har märkt är att det snarare är ett fåtal personer som skriver många mail om alla saker de utsätts för på engelskspråkiga Wikipedia. Nu tänker jag inte gå in i någon form av polemik med dem och säga att de inte blir utsatta för något - så pass väl har jag inte satt mig in i varje konflikt, speciellt inte som jag försökt hålla mig undan så mycket som möjligt från både konflikter och engelskspråkiga Wikipedia. Däremot tycker jag mig se en tydlig tendens hos dem att ha ett "tendensseende" på övrig gemenskap. Nu går jag såklart emot min egen kritik genom att anlägga ett "tendensseende"; må så vara, jag försöker vara öppen i alla fall för att jag generaliserar. Med ett "tendensseende" menar jag att lägga in saker i olika konflikter som nödvändigtvis inte finns där. Man kanske skulle kunna kalla det en "lättkränkthet" (även om jag tycker att det ordet har en för negativ klang) - en förmåga till att känna sig kränkt eller förtryckt vid nederlag i olika konflikter, och skylla det på en tendens man tycker sig se snarare än faktiskt giltiga anledningar.

Då kan man ju fråga sig vad det egentligen har med den här diskussionen att göra. Dit jag vill komma är att den faktiska homo-, trans- och bifobi som jag märkt av när jag sökt runt bland länkarna i mailinglistan, eller för all del artiklar och konflikter på både svenskspråkiga och engelskspråkiga Wikipedia, är ytterst ringa. Däremot är fenomenet att anropa fobiska tendenser man tycker sig se hos andra under pågående konflikter åtminstone på engelskspråkiga Wikipedia ganska vanligt. Nu är det såklart nästan omöjligt att säga om det faktiskt finns fobiska tendenser bakom - jag skulle vilja säga att det åtminstone inte gör det till den grad som mailförfattarna vill göra gällande. Återigen vill jag reservera mig för - eftersom det är känsliga frågor, och jag inte vill skriva någon på näsan - att det kan föreligga faktisk fobi bakom konflikter. Jag har ingen fakta. Däremot tror jag att i många fall är känslan av att vara utsatt för fobi vanligare än den faktiska fobin, åtminstone på engelskspråkiga på Wikipedia. På svenskspråkiga Wikipedia, som enligt all logik har en betydligt mindre användarbas och därmed både färre konflikter och mindre minoritetsgrupper, blir problemet därmed enligt samma logik inte lika stort. Med det sagt, och dit jag vill komma, är det ofantligt viktigt att alla parter i en pågående konflikt förutsätter att den andre parten har goda avsikter, och att ingen varken tillskriver andra åsikter eller tankar som den inte har, eller, såklart, förtrycker någon annan baserat på minoritetsgruppstillhörighet. Tanzania (disk) 7 december 2013 kl. 01.46 (CET)

Bothnia (signaturen ボスニア) skriver ovan att "Det upphör aldrig att förvåna mig att de som klagar på att Wikipedia är för 'vitt, manligt, etniskt svenskt' ofta är de som har är minst benägna att skriva om icke-vita kvinnor utanför västvärlden". Jag är väl en som har tyckt att vi behöver fler sorters skribenter i Wikipedia, och jag är själv en vit man som skriver om vita manliga uppfinnare från 1800-talet. Jag tänker inte skriva om etiopiska poeter, men jag önskar att de som kan något om etiopisk poesi ville göra det, så att vi återfår balansen. Jag ser med en viss distans på min egen plats i samhället och min egen plats i Wikipedia, och jag dominerar mycket mer inom Wikipedia, vilket jag tycker är orättvist. Det blir ju inte bättre av att jag tar semester från Wikipedia. Jag tänker inte heller genomgå könsoperation bara för att öka andelen kvinnor här. Men min oro över den manliga dominansen har ett visst drag av överlevarens skuldkänslor. Det är ju inte ovanligt att överlevare från naturkatastrofer (eller Förintelsen) känner skuld över att just de blev utvalda att klara sig. Denna skuldkänsla eller medvetenhet om det egna privilegiet är (på gott och ont) en god grogrund för larmrapporter från någon som känner sig diskriminerad, av det slag som Tanzania berättar om från mailinglistan. Det är lockande att ta sådana rapporter på stort allvar. Sanningen är kanske oftare att rapporterna är subjektiva och överdrivna och att de som känner sig utsatta är medskyldiga till sitt eget elände. Det här ligger nära vanligt folks fördomar om fattigdom: Man tänker att den som är fattig måste vara extra sparsam och flitig för att arbeta sig upp ur sin fattigdom, men oftare är det slarv och lättja som har lett till fattigdomen, och en gåva till en fattig kan lätt bli bortslösad. Det gör fattigdomsbekämpning till ett riktigt svårt område. Och likadant kan det nog vara med arbetet att få de wiki-underrepresenterade att komma in i wiki-gemenskapen. --LA2 (disk) 8 december 2013 kl. 00.02 (CET)

Oj! det var bland det värsta jag hört. Det vanligaste orsaken till att någon är fattig är att personen fötts till fattigdom liksom den vanligaste orsaken till rikedom. Sedan är det visst ett problem att ge en svältande mat, kläder och vaccin endast leder till att fler svältande överlever. Att ge fler fattiga en bit land ger inte nödvändigtvis någonting om de saknar erfarenhet av odling eller inkomsterna från marken är så liten att de tvingas belåna marken för att överleva på den och snart hamnar i samma sits igen. Utbildning leder inte nödvändigtvis till ett bättre liv om det inte finns några arbetstillfällen för dem efter utbildningen, och till och med om man gav dem samma förutsättningar som andra mer välbeställda skulle vilka man kände och vilka familjer man tillhörde fortfarande inte ge dem samma möjligheter. Att man kan känna sig frustrerad över det är en omöjlighet att ge alla samma möjligheter eller - vare sig man tror att det är rätt att sträva emot det eller inte kan visst ge en skuldkänsla eller medvetenhet om det egna privilegiet men att försöka bortförklara den med att de förtjänar sin situation upplever jag som lite magstarkt. Jag hoppas inte undermeningen i inlägget var att wiki-underrepresenterade är det för att de egentligen inte har något på wikipedia att göra och att om de kommer hit kommer de alla fall att bli blockerade ändå! Sedan finns det inget skäl att av skuldkänslor eller liknade ge några grupper frisedel för att skapa "sina egna artiklar". Om en indianstam påstår att deras store anfader ledde dem till sitt land för 118.996 år sedan så kan inte de få stå oemotsagt av vetenskapliga studier av deras ursprung på grund av de övergrepp som skett mot dem.

Hursomhelst tror jag aldrig att vi kommer att få någon jämn fördelning av bidraggivare på svenskpråkiga wikipedia, det kommer alltid att finnas grupper som är underrepresenterade - därtill finns det och kommer troligen även fortsättningsvis finnas för få aktiva för att alla grupper skall kunna bli representerade. Vi måste kunna räkna med att alla fall etablerade användare gör sitt bästa för att skapa objektiva artiklar - då är riktlinjerna en bra hjälp gentemot de som inte har det intresset. Wikipedia är ju för övrigt inte tänkt för att majoriteter skall bestämma över minoriteter eller enbart muslimer skall få redigera artikeln om Muhammed eller bara nazister artikeln om Adolf Hitler. Artiklarna skapas av gemenskapen, med åtanke att ge en objektiv bild av alla artikelämnen behandlade utifrån i möjligaste mån saklig och vetenskaplig grund.FBQ (disk) 8 december 2013 kl. 00.49 (CET)

Jag har inte tänkt göra den här diskussionstråden till någon djupare utläggning om fattigdomsbekämpning. Men ta gärna en snabb titt på tyska Wikipedias avsnitt de:Armut#Konzepte zur Bekämpfung der Armut (metoder för bekämpning av fattigdom) och jämför med vår korta artikel om fattigdom, så inser man lätt att folk som kan något om det ämnet ännu inte har hittat till svenska Wikipedia. Och då brukar ändå SIDA och svensk solidaritet med utvecklingsländer framhållas som något som svenskar är bra på. Det måste rimligen finnas folk som behärskar området och som behärskar språk och kunskapsförmedling på en akademisk nivå, men som ändå inte har hittat till svenska Wikipedia. Det jag tog upp här, var emellertid vanligt folks fördomar om fattigdomens mekanismer. Det är lätt att tro (fråga folk på gatan, får du se) att den som är fattig måste vara sparsam och flitig. Folk som är vältränade tänker sig att det är lätt för en tjockis att börja motionera. Vi wikipedianer tänker oss att det vore lätt för en akademiker inom biståndsfrågor att börja skriva artiklar i Wikipedia om fattigdomsbekämpning. Men tydligen är det ju inte så lätt, för då hade det ju redan inträffat. Eller hur? Tjockisen tycker kanske att det räcker att gå i trapporna i stället för att åka hiss, och att det vore överdrivet att springa fem kilometer tre gånger i veckan. Biståndsdoktoranden tycker kanske att nästa FN-konferens är viktig, medan Wikipedia är ett slöseri med tid. Det behöver alltså inte vara förmågan som saknas (eller bemötandet som skrämmer), utan att insikten saknas om varför det alls skulle vara mödan värt. --LA2 (disk) 8 december 2013 kl. 01.23 (CET)

Min poäng var inte att fattigdomsbekämpning är enkelt - därtill ser lösningarna lite olika ut beroende på politisk åskådning. Och utan att moralisera, de flesta att fattigdom och undernäring är ett problem - men att behöva ge upp sina julklappar, eller avstå utlandsresan under semestern eller något annat kännbart för att hjälpa till att minska den är få villiga att göra - speciellt om man inte vet att grannen också gör det. Då är det lätt att hitta olika svepskäl att avstå. Jag vet inte om ditt inlägg var avsett som provokation?

Den tyska wikipediaartikeln innehåller en del specifika förställningar om fattigdom - kalvinismen framhålls som en religion där fattigdom ansågs som självförvållad. Över huvud taget ansåg många av de statliga protestantiska statliga kyrkorna att samhället var inrättat efter Guds vilja och den som var fattig var det för att Gud hade bestämt det så. Framgångsteologin är en modern variant där det handlar om att den fattige eller misslyckade är det på grund av Guds straffdom och genom frälsning kan vinna både framgång och ekonomisk trygghet. Det hinduiska kastsystemet är ett annat exempel där fattigdomen beror på att man straffas för sina gärningar i ett tidigare liv och det till och med är moraliskt fel att ge de kastlösa sammma rättigheter som personer av högre kast.

Och övervikt är inte heller så enkelt som att det handlar om att springa fem kilometer tre gånger i veckan. Jag vet personer som gör det och ändå är överviktiga, medan andra inte ens behöver gå i några trappor för att hålla sin vikt. Så man behöver inte vara tjockis för att tro att det räcker med att gå i trapporna för att hålla sin vikt, och den som är smal kanske inbillar sig att det är just för att en person inte springer fem kilometer tre gånger i veckan som en person är "tjockis".

I övrigt är det ju sant att en biståndsdoktorand mycket väl kan tycka nästa FN-konferens är viktigare än att skriva på Wikipedia, och kanske har personen rätt i det. Hursomhelt så är ju alla fall wikipedia egentligen fel plats om man vill påverka människors syn på bistånd. Det vanligaste är nog annars att man tycker att det är roligare att titta på Idol, gå på opera, en utekväll med kompisarna eller läsa en roman i stället för att skriva på wikipedia. Och inte heller där finns väl något skäl att moralisera.--FBQ (disk) 8 december 2013 kl. 11.36 (CET)

Om du kan något om fattigdom och fattigdomsbekämpning, varför skriver du det på Bybrunnen och inte i artikeln? --LA2 (disk) 8 december 2013 kl. 13.43 (CET)

För att du gör det?--LittleGun (disk) 8 december 2013 kl. 14.25 (CET)

LA2, om du är obekväm med att andra argumenterar emot dig på Bybrunnen, kanske du borde sluta skriva här? Alla har givetvis rätt att göra sina relevanta åsikter hörda, men ingen kan begära att just vederbörandes åsikter ska få stå fria från kritik. / Ternarius_D 8 december 2013 kl. 15.28 (CET)

Jag tror faktiskt inte att LA2:s svar var menat som en otrevlighet. Jag tror det handlar om en överdriven förhoppning om vad wikipedia skall kunna ge svar på. Även om svenskspråkiga wikipedia gärna kunde ha mer om fattigdomsbekämpning, historiskt och idag, är det knappast ett område där wikipedia kan vara en manual för biståndarbetare, eller för idealister eller filantroper hur be bäst fördelar sina insatser. Viss information är lätt att infoga i ett uppslagsverk, annan är svårare. Men du får gärna göra ett försök att förbättra artikeln om fattigdomsbekämpning om du vill. Jag har ganska många artiklar på kö att skriva om som det är redan.

Om du försöker skriva att fattigdomens utbredning i Afrika, där fattigdomen är mest utbredd, beror på att människor där ofta är "slarviga och lata" hoppas jag att du får mothugg. Det var nog främst att det var slutsatsen av ditt resonemang som fick mig att inte vilja låta det stå oemotsagt.

Jag tycker inte du skall ta vad "folk på gatan" säger på för mycket allvar. Det mesta som sägs görs utan avsikt att presentera fakta, utan för att vara diskussionsingångar, eller trevanden för att skapa social samhörighet.

"Fattiga människor" är utifrån FN:s definition 1.290 miljoner människor. Du kommer bland dem att hitta ganska varierande karaktärsdrag, det är totalt meningslöst att dra några generella slutsatser om dem vare sig att de är slösaktiga eller sparsamma. Men givetvis hör det till sällsyntheterna att de spenderar större summor, även om det inte säger särskilt mycket.FBQ (disk) 8 december 2013 kl. 16.55 (CET)

Jag är lite oklar över om LA2 menade att själv påstå att slarv och lättja är en vanlig orsak till fattigdom, eller bara ville ge exempel på förekommande föreställningar? Föreställningen om att man har någon större möjlighet att arbeta sig ur fattigdom finns det såvitt jag vet ganska mycket som talar emot, det ska finnas starka krafter som så att säga verkar åt det andra hållet (därmed förstås inte sagt att det är totalt omöjligt). Slarv och lättja som någon huvudorsak bakom fattigdom skulle jag inte tro har så mycket vetenskapligt stöd; sociala arv är en faktor som nämns oftare. Jag tycker på det sättet också att påståendet är överraskande.

Jag har inte vidare satt mig in i artikeln och påståendena som diskussionen handlade om, och vill passa på att påpeka att jag inte vet något om vilka missgynnade grupper det är som på Wikipedia eventuellt är missgynnade i högre grad än andra missgynnade grupper (alternativt minoritetsgrupper). Säkerligen finns olika slags strukturer och strukturella mekanismer, men för att veta något om hur de faktiskt ser ut får man undersöka dem vetenskapligt. Resten är förstås anekdotisk evidens. (Sedan finns det kanske sådana undersökningar nämnda i diskussionen ovan, som jag har missat; åtminstone har jag hört om liknande studier i andra sammanhang). flinga 10 december 2013 kl. 00.15 (CET)

Jag nämnde i förbigående att fattigdom och fattigdomsbekämpning är ett område där det råder många olika föreställningar, ansatser och även fördomar. Jag har inte tänkt använda Bybrunnen för att diskutera dem i mer detalj än så. (Och jag tyckte att FBQ spårade ur när diskussionen fördjupades i den riktningen.) Vi kan nöja oss med konstaterandet: Om du inte är fattig och alla vore som du, så skulle det inte finnas någon fattigdom. (Eller om du är vältränad och frisk och alla vore som du, skulle det varken finnas fetma eller sjukdom.) Från den ståndpunkten ville jag dra parallellen, som (till skillnad mot fattigdom) är temat för den här diskussionen: Om du skriver i Wikipedia (av nyfikenhet, av lusten att förmedla kunskap, av folkbildarideal) och alla vore som du, så skulle Wikipedia snart bli en samling av hela världens vetande. Men där är vi ju inte, trots att det har gått många år sedan alla professorer i vårt land och alla deras doktorander blev varse att Wikipedia finns. Ett tydligt exempel är hur lite som finns skrivet i Wikipedia inom ämnesområdet fattigdomsbekämpning. Kanske är folkbildning ett snarlikt område, där det är lätt att dokumentera vilka organisationer som har funnits genom historien, men svårare att få grepp om hur ett folk verkligen uppnår bildning, och hur vi kommer dithän att professorer och doktorander verkligen bidrar (jämför tredje uppgiften, som lite elakt men inte utan grund kan beskrivas som ett misslyckat svenskt 1970-talsexperiment) till ett fritt och öppet uppslagsverk. Att "tredje uppgiften" blev ett fiasko i praktiken (och numera inte längre nämns i högskolelagen) är ett faktum. Att u-hjälpen till Afrika inte alls ledde till de resultat som man hoppades i början av 1960-talet (på ett årtionde ska fattigdomen vara utrotad, skänk en slant till Lutherhjälpen) är också ett faktum, men däremot har Asiens "tigerekonomier" gjort enorma och överraskande framsteg. Hur många välvilliga försök har vi inte gjort för att få akademiker att skriva i Wikipedia? (Jag var med och arrangerade Wikipedia Academy i Lund 2008, det är fem år sedan.) Det är verkligen inte ovänligt bemötade som de har stupat på. Akademikerna är ju dessutom fullt läskunniga och har god tillgång till datorer, de borde vara väl rustade. Och ändå når de inte fram till Wikipedia. Detta misslyckande får vi ha i bakhuvudet när vi frågar oss varför andra grupper (man brukar nämna äldre, kvinnor och invandrare), som kanske har sämre förutsättningar än akademikerna, inte heller hittar till Wikipedia. Det finns tydligen viktiga hinder, som inte har något med bemötandet eller andra externa faktorer att göra. --LA2 (disk) 10 december 2013 kl. 11.36 (CET)

Jo, om alla hade samma förutsättningar och situation som jag, och så vidare... Andra stycket i mitt svar var riktat mer allmänt mot diskussionen, och ett försök att förtydliga mitt ursprungliga inlägg. Som ytterligare allmän kommentar: Efter att ha skummat lite till idag håller jag med om att man aldrig kan veta mer om någons agerande än vad den faktiskt gör (om ens det). Bakomliggande motiv kan man normalt bara gissa om, mer eller mindre kvalificerat, förstås.

Och säkert är det så att vi som skriver här är "på förhand selekterade" på olika sätt. Vi tillhör i högre grad sådana grupper av personer som är mer sannolika att intressera sig för projekt som det här. flinga 10 december 2013 kl. 13.54 (CET)

Jämför den här tråden på Facebook om dagens skrivstuga för kvinnor i Skövde. Folktomt! På Wikipedia Academy var det inte folktomt, men däremot blev besökarna inte aktiva wikipedianer efteråt, så resultatet var lika nedslående. Varje gång vi gör ett sådant misslyckande i utåtriktat arbete, så tröttnar några av medarrangörerna och gör inga fler försök. Till slut har vi förbrukat alla funktionärer och blir en grupp som sluter sig helt inom sig själv. En sekt. Dit är vi på väg. --LA2 (disk) 10 december 2013 kl. 23.46 (CET)

Sekter brukar bestå av personer som tänker praktiskt taget lika i grundläggande frågor. Med tanke på de livliga samtal, där olika ståndpunkter vägs mot varandra, som ständigt pågår här, ser jag ingen risk för en sådan utveckling. Varje försök att tysta sina motståndare genom att exempelvis hänvisa till att vi måste följa med vår tid är dock ett oroväckande tecken. Utan att dra några paralleller i övrigt vill jag påminna om 1930-talet i Tyskland och Sovjetunionen. Tostarpadius (disk) 11 december 2013 kl. 12.36 (CET)

En religiös sekt är överens religiöst, men kan ha olika smak rörande kakorna på fikabordet. Vi wikipedianer delar övertygelsen att kunskap är viktigt och att den bör förmedlas via wiki, medan vi skiljer oss i värdering av källor och tolkning av historiska händelser. Kruxet är att samhället utanför vår sekt inte delar vår övertygelse om att kunskapsförmedling via wiki är viktig. (För övrigt, är det någon här som talat om att "vi måste följa med vår tid"?) --LA2 (disk) 11 december 2013 kl. 13.37 (CET)

Min uppfattning är tvärtom att Wikipedia omtalas med allt större respekt. (Och nej, det skedde i en annan diskussion, men är enligt min mening något som kan driva oss i sekterisk riktning.) Tostarpadius (disk) 11 december 2013 kl. 13.40 (CET)

Jag kan ju hålla med om att det är svårt att locka nya användare, och att det är problematiskt att det är svårt att locka fler nya användare. Jag tror ju delvis handlar just om att wikipedia faktiskt blir bättre och att det därför blir svårare att komma med vettiga bidrag. Men lösningen som jag ser det är ju inte att kalla de om inte vill skriva "oengagerade" eller "lata". Hur man lockar skribenter är knappast någon enkel fråga, jag tror kanske att skrivstugor för kvinnor är något som har svårt att få intresserade att sluta upp så vida man inte gör det i samarbete med grupper som redan innan faktiskt har en vilja att börja skriva på wikipedia, men vad vet jag, jag har inte engagerat mig i någon skrivstuga och om det väl lyckas bara någon så är det väl utmärkt. Det bästa sättet om man vill ha fler skribenter tror jag är att försöka med "nördar" som mig själv som redan innan har ett intresse för att skapa listor över uppländska allmogemålare eller något annat liknande, eller att man blir introducerad av en kompis som redan redigerar på wikipedia. Men det innebär ju å andra sidan att vi får ungefär samma kategorier av personer som tidigare. Så varje försök att locka användare ur andra grupper ser jag som välkommet.

Och jag upplever nog att åtminstone de flesta utanför wikipedia ser det som något viktigt, och något de använder. Orsaken till att de inte skriver är att de inte upplever det som roligt. Man måste tycka att det känns i någon mening roligt, eller alla fall tillfredställande, om än inte alltid så åtminstone ibland. Jag tror att det är en minoritet bland världens eller sverige befolkning som tycker att att skriva wikipediaartiklar kan vara roligt. Men många gånger fler än vad som är aktiva just nu. Och jag tror att de går att hitta bland såväl äldre som yngre, kvinnor och män, "ursvenskar" och invandrare, bi-, homo-, hetero- och transexuella osv.--FBQ (disk) 11 december 2013 kl. 14.58 (CET)

Kalla gärna hindret att "de inte upplever det som roligt", om det låter bättre. Är det inte samma sak när pojkar går ur högstadiet utan att kunna läsa eller när flickor inte söker till tekniska högskolan eller när professorer struntar i "tredje uppgiften" eller när fetmaepidemin breder ut sig för att folk sitter i tv-soffan i stället för att ta den där stärkande långpromenaden, nämligen för att "de inte upplever det som roligt". Det blir helt enkelt inte av, trots att de välkomnas till kurser, trots att vi tar emot dem med öppna famnen, trots att de har både datorer, nätverk och gott om tid. Hindret ligger i de allra flesta fall inte hos oss eller i omgivningen, utan hos individerna själva och deras upplevelse av vad som känns roligt/intressant/givande/lönt mödan. Det är inte diskriminering, det är en preferens. Preferensen kan vara ett inlärt beteende (ett grupptryck), när kollegerna på fikarasten alltid berättar vilket tv-program de såg igår, men aldrig vilka promenadturer de gjorde eller när ingen av tjejens kompisar söker till tekniska högskolan. För att övervinna sådant krävs ett mått av självständighet och ett motsatt grupptryck. När berättade du senast på en fikarast (wikifika räknas inte) hur du bidrar i Wikipedia? När uppstod ett grupptryck, där någon började skriva på Wikipedia för att inte känna sig udda? (Kanske aldrig...) --LA2 (disk) 11 december 2013 kl. 15.29 (CET)

Antalet pojkar i högskoleåldern som kan läsa, liksom antalet flickor på tekniska högskolan för att vi faktiskt försökt göra något åt det.

Det finns dock en skillnad mellan wikipedia och exemplen ovan - om någon jobbat ett heltidspass, hämtat och lämnat på dagis, fixat med mat till barnen och fått dem i säng och väljer den där promenaden i stället för att sätta sig och skriva på wikipedia, ja då kanske det är någonting bra?

Jag har berättat för en del av mina arbetskamrater att jag skriver på wikipedia. Inte alla, och jag vet många som inte skulle passa att skriva här även om de visade intresse, vilket de inte gör. Däremot vet jag andra som skulle passa bättre, men som av andra anledningar inte är intresserade. De flesta anger att de tycker stämningen är otrevlig och fientlig, eller hänvisar till jättebråk om småsaker som de läst om på diskussionssidorna. Om det handlade om att få bort en farlig övervikt, eller ansöka till en teknikutbildning men var rädd för vad kompisarna skulle tycka kanske jag skulle försöka övertala personerna. Men det kommer jag inte att göra för att de väljer att låta bli att redigera på wikipedia. --FBQ (disk) 11 december 2013 kl. 17.36 (CET)

Sedan känner jag inte igen mig i det här misslyckandet för "tredje uppgiften" som du beskriver. Det är möjligen märkbart inom naturvetenskapliga ämnen. Däremot kan jag tycka att det är ett problem att nya frågeställningar och nya teorier prioriteras framför grundforskning. Jag anser även att bra facklitteratur fungerar även som populärvetenskap.--FBQ (disk) 11 december 2013 kl. 17.54 (CET)

I FBQ:s sista mening instämmer jag gärna. Doktorsavhandlingar (i varje fall de som inte ägnar huvuddelen åt metodiska frågeställningar) är sällan så ogenomträngliga som folk tror. LA2:s jämförelser är ohållbara. Det är varken möjligt eller önskvärt att alla skall redigera här. Motion behöver vi däremot vilka vi än är, även om vi är dåliga på att ta tillfällena i akt att få den. Tostarpadius (disk) 12 december 2013 kl. 07.15 (CET)

Instämmer med Tostarpadius. Jag ser inte att värdet av Wikipedia är så högt att det berättigar att pressa, övertala eller mana på någon att skriva här. Wikipedia är värdefullt, men det finns mycket att göra i världen och livet som i än högre grad bidrar till en lyckligare planet. Wikipedia blir så stort och bra som det finns intresse för bland potentiella skribenter att göra, och målet blir som jag ser det inte högre än så. Wikipedia är inget självändamål (om jag nu tänker rätt med begreppet här). (Man kan för övrigt även se det kollektiva skrivandet och skapandet, som hobby och självutveckling, som ett mål i sig). flinga 15 december 2013 kl. 13.47 (CET)

(Det här var dåligt formulerat av mig. Jag menar att man se nöjet vissa ibland har av att skriva här som en nytta/som ett värde i sig. Ett stickspår bara). flinga 15 december 2013 kl. 15.47 (CET)

Behöver hjälp med att transkribera vitryska namn till svenska (Del 2)

Hur transkriberar man de vitryska namnen Сяргей Алегавiч Касціцын och Андрэй Алегавiч Касціцын till svenska? Mellannamnet och efternamnet är detsamma för de två. Tack på förhand! DIEXEL (disk) 13 december 2013 kl. 15.32 (CET)

Borde inte dessa diskussioner föras på Wikipedia:Översättningsfrågor? Eller jag kanske har fel, det verkar som att det ska vara en frågesida men den ser inte ut som en frågesida. /Hangsna (disk) 13 december 2013 kl. 16.11 (CET)

Tyvärr är nog wp:Översättningsfrågor (i dagsläget) inte anpassad för att få hög besökartrafik och snabba svar. Inget material där verkar arkiveras, och allt läggs in i fack efter språk, vilket gör att nya diskussioner är svåra att hitta. Ett utseende liknande wp:Bildfrågor vore kanske bättre?--Paracel63 (disk) 14 december 2013 kl. 03.29 (CET)

Det torde bli Siarhej Alehavitj Kastsitsyn och Andrej Alehavitj Kastsitsyn, enligt den eminenta WP-artikeln Ryska alfabetet. Siarhej ser dock mycket exotiskt ut, hade han varit vanlig ryss hade vi ju kallat honom Sergej. /jssfrk (d|b) 13 december 2013 kl. 16.23 (CET)

Jssfrk: Tack. Hangsna: Har du administratörsverktygen så kan du alltid flytta diskussionen till "Översättningsfrågor" om du tycker det. DIEXEL (disk) 13 december 2013 kl. 19.51 (CET)

Är Andrjej korrekt? Om jag tolkar nämnda WP-artikel rätt skall э transkriberas e (medan є blir je) och då borde det bli Andrej. Eller är det jag som har fel? /Annika (disk) 13 december 2013 kl. 20.11 (CET)

DIEXEL: man behöver inte vara administratör för att klippa och klistra en diskussion :) (eller har jag missat någon finess?). flinga 14 december 2013 kl. 03.31 (CET)

Annika, det stämmer! Tusan, jag som tyckte att jag var så noggrann, men så blandade jag ihop de där e:na. Jag korrigerar ovan i efterhand, och rodnar en smula. /jssfrk (d|b) 14 december 2013 kl. 22.50 (CET)

Och nu har jag även fixat artikeln i fråga. /jssfrk (d|b) 14 december 2013 kl. 22.54 (CET)

Då kan jag väl puffa lite för det här eminenta verktyget. Marfuas (disk) 14 december 2013 kl. 23.13 (CET)

flinga: Man ska väl inte klippa och ändra en pågående diskussion bara sådär, det känns bättre om administratörer gör det istället för en vanlig medlem. Marfuas: Funkar det även att transkribera vitryska och ukrainska namn med det där verktyget? DIEXEL (disk) 14 december 2013 kl. 23.46 (CET)

(@DIEXEL: Klippa och klistra en diskussion är precis vad som görs och flinga har helt rätt i att inget av det blir lättare/bättre om man har administratörsverktyg. Det är även så vi brukar göra och sen lämna en rad som att diskussionen är flyttad till ett annat ställe. Exempelvis såhär. /Hangsna (disk) 14 december 2013 kl. 23.56 (CET))

Inlägg om artikeln rasism

diskussionstråd flyttat till Diskussion:Rasism.Yger (disk) 15 december 2013 kl. 06.59 (CET)

Nytt beskärningsverktyg för Commons

Hej,

Jag blev nyligen tipsad om ett nytt beskärningsverktyg för Commons, CropTool. Det finns, som de flesta verktyg numera, på WMFLabs, nämligen här. Man kan också få den som ett verktyg i vänstermenyn genom att lägga in denna kod i sin egna javascriptssamling. Den fungerar lika enkelt som när man beskär bilder i vilket bildprogram som helst och eftersom den är kopplad med ens konto på Commons (den använder en:OAuth), går det att ladda upp bilden automatiskt när man är klar. Enda nackdelen som jag ser det är att den hittills bara klarar av .jpg-bilder. Men det kommer säkert fler format vad det lider. Mycket nöje med bildbeskärandet.//Hannibal (disk) 8 december 2013 kl. 17.29 (CET)

Utmärkt tips! Tyvärr får jag bara "Upload failed!" till svar när jag testar. Vad kan ha gått fel? /Ariam (disk) 8 december 2013 kl. 23.52 (CET)

Jag testade bara själv beskärningsfunktionen förut, och inte uppladdningsfunktionen. Nu när jag testar får jag motstridiga resultat. Om jag beskär och laddar upp med samma namn ("overwrite") fungerar det, men inte om jag laddar upp nya versioner. Kanske en bugg. Jag håller på att felsöka och diskutera med andra nu. Jag testar just nu med bilder med ramar.//Hannibal (disk) 9 december 2013 kl. 09.53 (CET)

Nu verkar det funka iallafall. Jättesmidigt verktyg som jag kommer att ha stor användning för. /Ariam (disk) 10 december 2013 kl. 05.54 (CET)

Under vilken rubrik kommer man att hitta den länken sedan? (här på svenska Wp)/Nesse (disk) 16 december 2013 kl. 18.58 (CET)

Förslag på arbetssätt för att lösa äldre KB-mallar

På Kategoridiskussion:Artiklar som behöver enstaka källor 2010-10 har jag skapat ett förslag på hur vi tillsammans kan lösa äldre KB-mallar.

Syftet är främst att försöka ersätta mallen med en källa. I de fall detta inte går att göra så är tanken att flera ska titta på artikeln och att vi tillsammans ska komma fram till hur vi hanterar det genom att lufta tankar som exempelvis "vad avser mallningen, är det troligt att det stämmer, är det centralt för artikeln, finns källa redan i artikeln, kan vi ta bort mallen utan åtgärd, bör texten omformuleras med annan källa". Det blir då inte "problemet" att en person gör en bedömning, tar bort något (text eller mallning) och en annan tycker att det är märkligt. Med detta sätt att arbeta så kan vi diskutera igenom problemet innan en åtgärd sker. Synpunkter? /Hangsna (disk) 15 december 2013 kl. 12.18 (CET)

Gott med konstruktiva förslag! Att göra en snabbgenomgång och lämna synpunkter borde gå ganska fort. De som vill "rädda" påståenden genom att lägga in en källa får också chans till det vilket borde innebära bättre stämning än det kan bli om man raderar felaktigt. Jag är gärna med på ett försök så kan vi se hur det går efteråt! - Averater (disk) 15 december 2013 kl. 12.59 (CET)

Frågor: Om man tycker något självklart ska bort (tyckande och andra flummiga påståenden) ska man ändå lämna synpunkt först? Och om man lägger till en källa är det väl bara att ta bort rubriken utan att ge kommentar? - Averater (disk) 15 december 2013 kl. 13.03 (CET)

bätre att låta dem stå kvar och eventuellt lägga en strike på rubriken tycker jag, på så vis kan man känna hur arbetet går framåt innan det bara är några stycken kvar vilket ger motivation 213.66.179.109 15 december 2013 kl. 13.09 (CET)

@Averater: Saker som uppenbart är personliga reflektioner och spekulationer, värdeladdade ord och liknande kan tas bort eller bytas ut, ifall det finns skäl att anta att det inte är så att en källa påstår detta. Det är något som jag anser inte heller ingår primärt i KB-mallandet, utan är snarare föremål för WP:POV och värdeladdade termer. Sådant ska strängt åtgärdas ifall avsändaren inte är tydlig eller relevant (se WP:OVIKT). Vänligen, dnm ^{(d | b)} 15 december 2013 kl. 13.10 (CET)

Här ställer jag mig helt bakom dnm:s kloka resonemang. Tostarpadius (disk) 15 december 2013 kl. 13.28 (CET)

Min fråga var inte om de ska tas bort utan hur Hangsna hade tänkt arbetsgången ska vara i de fallen. - Averater (disk) 15 december 2013 kl. 13.34 (CET)

@dnm Jag tror att de flesta är medvetna om det. Det är uppmärksammat tidigare och användare har redan varit i kategorin och rensat. Frågan gäller väl snarare vad som ska göras med påståenden och mallar som blivit kvar efter genomgång. /Kyllo|snacka?💛 15 december 2013 kl. 16.01 (CET)

Riktigt bra initiativ! Det gör det hela mycket mer överskådligt och kommer (skulle jag tro) leda till många fler förbättrade artiklar. Icea (disk) 15 december 2013 kl. 18.36 (CET)

@Averater: Min tanke var att man kanske kan lämna en notering även i vad som verkar vara helt uppenbara fall, samtidigt som man stryker artikeln (håller med IP:numret om strykningar) på diskussionssidan. Vi gör ju alla olika bedömningar och om min bedömning är att det är helt uppenbart så kanske någon annan inte håller med, om det då finns en liten motivering så är det nog lättare att diskutera fakta/formulering än att det blir personligt. /Hangsna (disk) 15 december 2013 kl. 19.21 (CET)

Botskapas den diskussionssidan? Går det att skapa ett projekt för att radera dessa gamla kb-mallar. Då kan man lättare diskutera där och få blänkare om svåra fall. Bra förslag, och medhåll till Ip.109. Adville (disk) 15 december 2013 kl. 20.25 (CET)

Nej, jag har skapat den själv, manuellt. Jag kopierade bara innehållet i kategorin och efter lite snabba "sök och ersätt" i en ordbehandlare så var sidan klar. Ett projekt kanske kan skapas och där kanske man kan beta av en månad i taget? /Hangsna (disk) 15 december 2013 kl. 20.32 (CET)

Låter som ett gott förslag på tågording, Hangsna. MVH Adville (disk) 15 december 2013 kl. 21.30 (CET)

Instämmer, det här låter som ett väldigt bra arbetssätt. flinga 16 december 2013 kl. 13.25 (CET)

Skall man tacka för ett tack?

Sedan möjligheten att enkelt tacka någon för en redigering införts har i varje fall för mig en ny fråga uppstått. Bör det anses höra till god ton (netikett) att gå till vederbörande diskussionssida om man fått denna positiva respons från någon? Hur länge skall i så fall den inbördes uppmuntran pågå? Tostarpadius (disk) 30 oktober 2013 kl. 17.14 (CET)

Ha ha, absolut inte, vill jag hävda. Man kan förstås om man vill, men någon sådan förväntan finns åtminstone inte från min sida, och finns den från andras får de nog räkna med att jag inte kommer att hörsamma den. /Dcastor (disk) 30 oktober 2013 kl. 18.00 (CET)

Om du har fått ett tack så har du redan gjort något som en annan användare har uppskattat. Då är det jämnt och du behöver inte göra mer. /ℇsquilo 30 oktober 2013 kl. 19.20 (CET)

Jag förstår din tanke, Tostarpadius. Visst kan man gå in på personens diskussionssida och tacka för uppskattningen om man känner att man står i tacksamhetsskuld. Annars tycker jag att man kan visa användaren uppskattning på samma sätt genom att tacka för någon lyckad redigering alternativt föra tacket vidare till någon annan användare. På så sätt kan man bidra till att fler användare får uppskattning. /Kyllo|snacka?★ 30 oktober 2013 kl. 20.05 (CET)

Tack för synpunkterna! De låter rimliga. Jag tillåter mig att tolka dem som att det finns konsensus för att man inte behöver tacka för ett tack, men att man däremot gott kan följa exemplet och utnyttja den nya möjlighten att uttrycka sin uppskattning. Tostarpadius (disk) 31 oktober 2013 kl. 07.29 (CET)

Vill tacka Tostarpadius att du tog upp detta. Ställer mig själv frågan. Att tacka för ett tack känns både rätt och fel, men Esqulios resonemang känns riktigt; man har faktiskt redan gjort en insats, som någon har den goda smaken att tacka för. Tack.--Lill-Ann (disk) 31 oktober 2013 kl. 21.38 (CET)

Jag tackar bara för redigeringar. Om man skall tacka tillbaka hela tiden blir det till slut inget mer än tackande. Men eftersom vi inte ett är ett slutet sällskap bör man kunna tacka oinloggade också. J 1982 (disk) 1 november 2013 kl. 14.55 (CET)

En poäng att tacka för tacket är att den som tackat från början kanske får känslan att det är meningsfullt att tacka folk för redigeringar, och då fortsätter med det. Så var det lite för mig. // Myskoxen 5 november 2013 kl. 18.21 (CET)

Att tacka för en redigering är ett uttryck för att man tycker att den var bra och att man gillar den. Vore alltså bättre att byta ut tacket mot ett ”gilla”. Verkar lite löjligt att tacka varandra hit och dit inom WP. Wvs (disk) 5 november 2013 kl. 18.42 (CET)

Nä, jag tycker inte vi ska anpassa oss till facebook och andra sociala medier och börja gilla grejer. Jag gillar alla redigeringar på wikipedia (utom de dåliga...) men vissa vill jag säga tack till. Har vi gillamarkeringar så kommer många få uppfattningen att ingen gillar det de gör om de inte får grillningar. Tack känns mera som något nån gjort utöver det vanliga, för att skänka en liten omtanke. --// Myskoxen 7 november 2013 kl. 20.03 (CET)

Jag instämmer med Myskoxen. Ett "gillar" hade jag inte ens kommit på tanken att tacka för, det känns tämligen intetsägande. Tostarpadius (disk) 7 november 2013 kl. 20.48 (CET)

Varför kan man inte tacka för administrativa åtgärder som raderingar och blockeringar? Tostarpadius (disk) 21 november 2013 kl. 13.37 (CET)

Går inte heller att tacka IP-nummer... -- Lavallen (block) 4 december 2013 kl. 19.03 (CET)

Nej, det är faktiskt en brist. Tostarpadius (disk) 5 december 2013 kl. 16.56 (CET)

Det är det. Finns det inte också en risk att det här tackandet blir produktivitetshämmande, till och med? :) Jag har börjat känna som att jag borde tacka andra i lite alla möjliga sammanhang, och det känns bara som att det lätt blir ett onödigt extra arbetsmoment, och en extra stress i arbetet... Utan att vara ensidigt negativt inställd. Jag kanske borde svära mig fri från framtida tackande, för att slippa tänka på det. flinga 10 december 2013 kl. 14.02 (CET)

Det går väl att välja bort funktionen bland inställningarna om man känner att den mest är till besvär. /Kyllo|snacka?★ 10 december 2013 kl. 15.18 (CET)

Jag blir ibland tackad från olika användare för att jag förbättrat en artikel. Det visar sig att den tacksamme användaren vanligtvis är den som författat artikeln och tydligen anser att h*n måste bör tacka därför att h*n är ansvarig för den. Skäms vederbörande för att h*n uttryckt sig dåligt eller vad ligger annars bakom tacket? Var och en ska kunna tillföra WP den kunskap som vederbörande tycker är bra för att förbättra encyklopedin oavsett hur man förmår hantera språket. Det är sedan upp till andra oegennyttiga WP-användare att korrigera texten. Visst är det roligt med visad uppskattning, men det är inte den enskilde artikelförfattaren som skall tacka mig - det är WP:s läsare som skall göra det. Sluta därför med oskicket att tacka, du äger inte vare sig artikeln eller WP. Wvs (disk) 14 december 2013 kl. 12.43 (CET)

Jag hoppas jag kan komma ihåg att inte tacka Wvs. Själv vet jag få saker här som känns så uppmuntrande som ett tack. Möjligheten har dessutom bidragit till färre: "Jag instämmer med föregående talare" eller dylikt, det är min övertygelse. Har man inget att tillägga kan man markera sitt stöd direkt till den som skrivit på detta sätt. Givetvis behöver det inte alltid tolkas så - det gör inte heller jag. Det kan också betyda exempelvis "Tack för detta klargörande inlägg". Hur som helst respekterar jag dem som inte vill bli tackade, men personligen ser jag detta som en av de bästa innovationerna på länge. Tostarpadius (disk) 14 december 2013 kl. 12.56 (CET)

Som Tostarpadius tycker jag detta har visat sig vara en mycket bra funktion, som med minimal insats ökar trivseln (och minskar brus). Jag får ett tack ungefär varannan dag, och cirka hälften är från "nybörjare" som tackar för jag gjort kategorisering/wikifiering. Och jag ser inte en sådan insats från min sidan som ett stordåd som kräver tack, men jag det är roligt denna nya uppskattat denna positiva effekt av att vi tillsammans förbättrar Wikipedia, så blir mer glad för den personens skull än för att jag gjort något "tackvärt". Den andra hälften kommer från mer erfarna användare, som kan tacka för att jag gjort en mer komplicerad omstuvning i en artikel/omflyttning av info i flera artiklar eller för ett inlägg på en diskussionssida. I dessa ökar det min motivation då jag känner jag gjort något "krångligt/avancerat" som uppskattats. (men när en erfaren tackar mig för en trivial ändring känns det mest irriterande, men det har bara skett en eller två ggr).Yger (disk) 14 december 2013 kl. 13.19 (CET)

Jag kan förstå om det är svårt att veta vilka redigeringar man ska tacka för. Bortsett från klotter så är praktiskt taget alla redigeringar bra redigeringar. Jag förmodar att många antingen tackar sina närmaste bekanta (som en kamratlig gest) eller användare som gör en insats som ger en viss personlig tillfredsställelse. /Kyllo|snacka?💛 14 december 2013 kl. 13.34 (CET)

Jag får säga att jag uppskattar också normalt att få ett tack. För att spåna vidare kring frågan, däremot: det kan ju ibland vara bra för en diskussion att explicit skriva "jag instämmer", om det är så man menar med ett tack, så att det blir tydligt för tredje part, vad som tycks av andra. Som sagt är detta spånande, men det kan kännas lite märkligt att tacka också, eftersom det låter som att den som tackar anser att den tackade har gjort denne en personlig tjänst, vilket ju ger jättemärkliga vibbar... (Jag är inte Wikipedia, Wikipedia ska inte skrivas i mitt intresse, och jag ställer ingen i tacksamhetsskuld när jag redigerar). Ofta vill man väl säga att "det här tycker jag var bra gjort" eller "jag är glad att du gjorde det här". flinga 17 december 2013 kl. 15.15 (CET)

Jovisst, det ersätter ju snarare inlägg på användardiskussionssidan och har blivit ett utmärkt komplement till denna. Jag börjar dock tycka att det går litet för långt mellan dylika reaktioner, men det är kanske hälsan som tiger still... Tostarpadius (disk) 17 december 2013 kl. 21.04 (CET)

KulturNav ersätter Arkitektregistret - omlänkning

Arkitektur- och designcentrum kommer att fasa ut Arkitketregistret och istället underhålla registret i KulturNav dit posterna överfördes i våras. Jag ser det som en positiv förändring, med tydligare layout och förhoppningsvis en stabilare plattform. Positivt är också att man redovisar källor för uppgifterna och lägger in länkar till wiki-sidor.

I dagsläget är runt 450 artiklar länkade mot det gamla registret och behöver länkar om, vilket jag antar måste ske manuellt då posterna har helt nya "id". En initial mall Mall:KulturNav har precis skapats upp, och jag har lagt upp en liten projektsida på Användare:I99pema/Projekt. Kom gärna med synpunkter där. Tänkte sedan inleda omlänkningsarbetet under julhelgen och andra är mycket välkomna att hjälpa till.--I99pema (disk) 17 december 2013 kl. 19.57 (CET)

Blå eller gula kronor

Det lilla svenska riksvapnets kronor skall vara gula,[11] eller möjligen svarta. Riksdagens är blå och således inte en svensk statssymbol.[12] Det väcker två frågor. Den ena om vi skall använda blå kronor, som riksdagen gör, eller gula, som de skall vara enligt lag. Den andra om vi kan använda de blå. Tolkningar av heraldiska vapen kan vara fria eftersom de utgår från blasoneringen. Vår nuvarande symbol kan misstänkas vara grundad på den logga riksdagen faktiskt använder.

Det är många sidor som använder dessa blå kronor och det är dessutom högprofilartiklar. Edaen (disk) 11 december 2013 kl. 17.27 (CET)

Fast när vi använder tre blåa kronor i t ex mallen {{riksdagsledamot}} använder vi blå kronor för att symbolisera riksdagen. Inte för att det är lilla riksvapnet? Sen vet jag inte om tre blå kronor är skyddat?--LittleGun (disk) 11 december 2013 kl. 20.43 (CET)

Men riksdagen trodde ju att det var lilla riksvapnet. Edaen (disk) 11 december 2013 kl. 22.30 (CET)

Jag en heraldisk färg kan inte skyddas, möjligen kunde kronornas formgivning vara för lik riksdagens. Personligen tycker jag att det låter lite fånigt, försvaret har tidigare använt tre kronor i såväl grått, grönt, brunt som blått, antar att de också brutit mot lagen. Möjligen kan man ju hävda att det inte är riksvapnet när de inte är gula, men jag vet inte om det är så viktigt för riksdagen. --FBQ (disk) 12 december 2013 kl. 00.53 (CET)

Riksdagens blå kronor används för att symbolisera riksdagen, regeringen och dess olika delar (utskott, departement etc.). Flygvapnets gula kronor på blå botten i en gul rundel används för att symbolisera flygvapnet eller möjligen försvarsmakten. För att symbolisera Sverige används stora eller lilla riksvapnet. Jag har svårt att tänka mig vad tre gula kronor skulle representera förutom vårt ishockeylandslag. Svenska flaggan går ju också bra att använda. /ℇsquilo 13 december 2013 kl. 09.44 (CET)

Så länge myndighetens kronor är blå bör vi också använda blått, oavsett om det är heraldiskt korrekt. Skulle riksdagen däremot, i enlighet med riksheraldikerns påpekande, ändra till kronor i guld eller svart så bör även vi anpassa oss efter detta. Vi följer m a o verkligheten som den är, inte som den borde vara. /FredrikT (disk) 13 december 2013 kl. 10.32 (CET)

Det är inte så vi brukar resonera, se högst upp på Wikipedia:Anmäl ett fel samt Wikipedia:Projekt svensk heraldik. Vi använder heraldiska vapen, inte loggor, mycket beroende på att vi kan skapa fria versioner av vapnen men inte av loggorna. Edaen (disk) 13 december 2013 kl. 10.48 (CET)

Nej, inom heraldik använder vi egna tolkningar av blasoneringar. Oftast är kommuners tolkningar av dessa skyddade som logotyper och då får vi inte använda dom. Men möjligen vill vi ha en enhetlig stil.

Sen kan vi använda symboler för att beskriva något, till exempel tre kronor för att beskriva riksdagen. Vi behöver inte hävda att det är lilla riksvapnet.

Sen kan vi skapa egna loggor och släppa dom fria. Tillexempel kan man kalla den stiliserade brunnen högst upp på den här sidan för en logga för bybrunnen.--LittleGun (disk) 13 december 2013 kl. 11.25 (CET)

Använder vi riksvapnet (varianten med endast tre kronor av guld) så vet vi att vi en tydlig bild som kommer att bestå över tid. Om vi istället anpassar oss efter skiftande grafiska profiler kommer det att leda till inkonsekvens och förvirring. Jag stöder ett byte från de blåa kronorna till riksvapnets guldkronor. /Elzo 90 (disk) 13 december 2013 kl. 11.47 (CET)

• 
  Kronofogden
• 
  Skatteverket
• 
  Arbetsförmedlingen
• 
  Försäkringskassan

När det gäller andra myndigheter som inte använder vapen utan loggor gör vi en ansträngd de-minimis-tolkning. Någon egenskapad symbol brukar vi inte använda. Edaen (disk) 13 december 2013 kl. 12.41 (CET)

Vi kan använda lilla riksvapnet, men det är inte en symbol för riksdagen, skatteverket eller flygvapnet. Det duger som symbol för Sverige, om vi vill ha en sådan i de artiklarna.

Vad gäller logotyper tror jag inte på den "ansträngda de minimis-tolkningen": dels vill jag inte ha en bit av en byggnad som symbol för en myndighet, dels gäller de minimis inte då det är just den skyddade symbolen vi vill ha med.

Det argument som går att använda är "non-eligible": en symbol som består av tre icke-originella kronor på enfärgad bakgrund i ett mönster påminnande om det i ett historiskt (inte längre upphovsrättsskyddat) vapen når inte verkshöjd. Då skall vi använda symbolen ifråga i den form den hittas på organisationens webbplats eller i något mer beständigt officiellt dokument, inte någon egen tolkning (i enstaka fall kan en förenkling tänkas, men i allmänhet har en enkel version redan tagits fram av informationsavdelningen).

Om en myndighet inte har ett heraldiskt vapen eller någon annan upphovsrättsligt fri symbol får vi klara oss utan. Om vi skapar egna symboler för en myndighet, inspirerade av deras logotyp, finns det stor risk att vi skapar förvirring.

--LPfi (disk) 13 december 2013 kl. 13.45 (CET)

Som jämförelse så att man kan se skillnaden mellan blå och gula kronor i användning: {{Ledamöter av Sveriges riksdag}} blå och gul. Jag ändrade också i Sveriges riksdag. Edaen (disk) 13 december 2013 kl. 14.12 (CET)

Vi borde kunna skapa "non-eligible" versioner av åt minstånde Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens loggor. /ℇsquilo 14 december 2013 kl. 07.03 (CET)

Helst inte "skapa". Det skulle alltså gälla att hitta en lämplig bild att kopiera till Commons, i värsta fall att klippa ut symbolen från en större bild där den förekommer och omvandla den till vektorformat. --LPfi (disk) 18 december 2013 kl. 09.27 (CET)

Skrivstuga i Västerås idag

Klockan 18 idag är det en skrivstuga tillsammans med Mälardalens kvinnolobby. Om någon är i närheten (Studieförbundet Vuxenskolan på Östra Kyrkogatan 3, Västerås) får ni gärna komma hit och vara med och hjälpa till på plats, om ni inte är i närheten får ni gärna hjälpa till på distans och kommentera, diskutera och se till så vi håller oss inom ramarna. Tidigare idag var jag och Clara Berglund, ordförande i Mälardalens kvinnolobby, med i P4 Västmanland och pratade om skrivstugan. Spola fram 1,5h så dyker vi upp. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 17 december 2013 kl. 15.09 (CET)

Bra förhandsinfo... 83.233.107.66 17 december 2013 kl. 19.22 (CET)

 Gillar--Paracel63 (disk) 17 december 2013 kl. 23.32 (CET)