Neptunium är ett radioaktivt grundämne som tillhör aktiniderna. Neptunium var den första syntetiskt framställda transuranen. Den är uppkallad efter planeten Neptunus. Den ser ut som en silvrig metall. Dess oxidationstal ligger mellan +3 och +7. Neptunium är farligt emedan det är radioaktivt (alla isotoper), giftigt, självantändande och kan ansamlas i benmassan.

Neptunium
Nummer
93
Tecken
Np
Grupp
N/A
Period
7
Block
f
Pm

Np

Uqp
UranNeptuniumPlutonium
[Rn] 5f4 6d1 7s2
93Np



Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa237,0482[1] u
UtseendeSilvrig metallisk
Fysikaliska egenskaper
Densitet20 250 kg/m³ (273 K)
AggregationstillståndFast
Smältpunkt913 K (640 °C)
Kokpunkt4 175 K (3 902 °C)
Molvolym11,59 × 10-6 /mol
Smältvärme5,19 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie175 pm
JonisationspotentialFörsta: 604,5 kJ/mol
(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Rn] 5f4 6d1 7s2
e per skal2, 8, 18, 32, 22, 9, 2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd6, 5, 4, 3 (amfoterisk)
Elektronegativitet1,36 (Paulingskalan)
Diverse
Elektrisk konduktivitet0,822·106 A/(V × m)
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper[2]
Huvudartikel: Neptuniumisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
235Np {syn.} 396,1 dagar α
ε
5,192
0,124
231Pa
235U
236Np {syn.} 153·103 år α
β-
ε
5,020
0,490
0,940
232Pa
236Pu
236U
237Np {syn.} 2,144·106 år α och SF 4,959 233Pa
Säkerhetsinformation
Övriga faror
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Neptunium var det första grundämnet i aktinidserien som upptäcktes. Grundämnet upptäcktes av ett flertal forskare under åren 1935–1940, men det var 1940 vid universitet i Berkeley, Kalifornien, genom att amerikanerna McMillan och Abelson bombarderade uran med neutroner som man lyckades visa att ämnet faktiskt gick att tillverka. Neptuniumjoner kan anta olika färger i lösning: Blek purpur, gulgrön, blågrön eller blek skär färg beroende på jonernas olika oxidationstal.

Lösningar.
De tre kända allotroperna hos neptunium[3]
Neptunium allotroper α β (mätt vid 313 °C) γ (mätt vid 600 °C)
Transitions temperatur (α→β) 282 °C (β→γ) 583 °C (γ→liquid) 639 °C
Symmetri Ortorombisk kristall Tetragonal kristall Kubisk kristall
Densitet (g/cm3) 20,45 19,36 18,0
Rymdgrupp Pnma P42 Im3m
Gitterkonstant (pm) a = 666,3
b = 472,3
c = 488,7
a = 489,7
c = 338,8
a = 351,8

Neptunium är den tyngsta aktinoiden och det femte tyngsta av grundämnena. En supraledare kan skapas med formeln NpPd5Al2. Neptunium används främst i kärnreaktorer.

Isotoper redigera

Det finns minst 20 isotoper där 237Np med en halveringstid om 2,14 miljoner år, 236Np med en halveringstid på 154 000 år, och 235Np med halveringstid på 396,1 dagar är mest långlivade. Övriga isotoper har alla halveringstider på under 4½ dag, majoriteten under en timme. Vissa av isotoperna finns naturligt där de bildats genom sönderfall av uran.

Referenser redigera

  1. ^ Gäller för 237Np, den stabilaste isotopen. Wang, M.; Audi, G.; Kondev, F. G.; Huang, W. J.; Naimi, S.; Xu, X. (2017). ”The AME2016 atomic mass evaluation (II). Tables, graphs, and references”. Chinese Physics C 41 (3): sid. 030003-1—030003-442. doi:10.1088/1674-1137/41/3/030003. http://nuclearmasses.org/resources_folder/Wang_2017_Chinese_Phys_C_41_030003.pdf. Läst 29 juli 2022. 
  2. ^ ”Ground and isomeric state information for 236Np”. nndc.bnl.gov. National Nuclear Data Center. https://www.nndc.bnl.gov/nudat3/reCenter.jsp?z=%2093&n=%20143. Läst 14 januari 2022.  Grafiskt gränssnitt, övriga isotoper på båda sidor om 236Np
  3. ^ Lee, J.; Mardon, P.; Pearce, J.; Hall, R. (1959). ”Some physical properties of neptunium metal II: A study of the allotropic transformations in neptunium”. Journal of Physics and Chemistry of Solids 11 (3–4): sid. 177–181. doi:10.1016/0022-3697(59)90211-2.