Polonium är ett radioaktivt metalliskt sällsynt grundämne. Polonium är kraftigt alfastrålande och används därför som strålkälla. De flesta poloniumisotoper är kortlivade stadier i sönderfallskedjor för tyngre ämnen. I naturens tre långa sönderfallskedjor återfinns 210Po, 214Po och 218Po i kedjan 238U-206Pb, 212Po och 216Po i kedjan 232Th-208Pb, och 215Po i kedjan 235U-207Pb.

Polonium
Nummer
84
Tecken
Po
Grupp
16
Period
6
Block
p
Te

Po

Lv
VismutPoloniumAstat
[Xe] 4f14 5d10 6s2 6p4
84Po

Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa209 u
UtseendeSilverfärgad
Fysikaliska egenskaper
Densitet9 196 kg/m³ (273 K)
AggregationstillståndFast
Smältpunkt527 K (254 °C)
Kokpunkt1 235 K (962 °C)
Molvolym22,97
Smältvärme60,1 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie109 (135) pm
JonisationspotentialFörsta: 812,1 kJ/mol
(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Xe] 4f14 5d10 6s2 6p4
e per skal2, 8, 18, 32, 18, 6
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd4, 2 (amfoterisk)
Elektronegativitet2,0 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstrukturprimitiv kubisk (α-Po) romboedrisk (β-Po)
Elektrisk konduktivitet2,19·106 A/(V × m)
Magnetismicke magnetisk
Mohs hårdhet6,5
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Poloniumisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
208Po {syn.} 2,898 år α
ε
5,215
1,401
204Pb
208Bi
209Po Syntetisk 103 år α
ε
4,979
1,893
205Pb
209Bi
210Po 100% 138,376 dagar α 5,407 206Pb
212Po Syntetisk 0,29 µs α 8,78 208Pb
214Po Syntetisk 164 µs α 7,68 210Pb
Säkerhetsinformation
Övriga faror
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Egenskaper

redigera

Polonium är det enda metalliska grundämnet vars α-modifikation har en primitivt kubisk enhetscell med en atom i. En sådan kristallstruktur finns för övrigt bara hos antimons och fosfors högtrycksmodifikationer.

Vid inandning av den radioaktiva gasen radon är det radonets sönderfallsprodukter som innebär de allvarligaste strålningsriskerna. Av dessa ger poloniumisotoperna 212Po, 214Po, 216Po och 218Po upphov till α-strålning, därför är de mycket skadliga om de kommer ut i kroppens vävnader.

I människokroppen uppges polonium ha en biologisk halveringstid på cirka 50 dagar, vilket innebär att alla viktiga sönderfallsprodukter vid den tiden har utsöndrats eller fått sin verkan reducerad till hälften genom sönderfall[1].

Polonium 210 är en naturlig förorening i tobak och antas vara en av de många faktorer som kan initiera lungcancer.[2]

Framställning och användning

redigera

Polonium 210 som är den enda naturligt förekommande isotopen med någorlunda lång halveringstid (138 dygn), kan framställas i grammängder genom neutronbestrålning av vismut 209. Polonium används som strålnings- och jonisationskälla bland annat vid aktiveringsanalys (jmf californium).[2]

Historia

redigera

Polonium upptäcktes 1898 av Marie Curie när hon undersökte pechbländets radioaktivitet[3]. Grundämnet är uppkallat efter Marie Curies ursprungsland Polen, som vid tiden för grundämnets upptäckt inte erkändes som ett oavhängigt land.

Kända förgiftningsfall

redigera

Mellan 1957 och 1969 avled fysikprofessorn Dror Sadeh och flera av dennes medarbetare på Weizmann-institutet i Israel, vilket har ansetts bero på påverkan av radioaktivt polonium[4].

Den före detta ryske säkerhetsagenten Alexander Litvinenko förgiftades hösten 2006 med ämnet vilket ledde till hans död några veckor senare. Han fick i sig en över hundra gånger dödlig dos av 210Po.[5]

2004 insjuknade och avled den palestinska ledaren Yasser Arafat plötsligt. Länge spekulerades det om att det skulle röra sig ett giftmord. De misstankarna stärktes 2012 efter att Institut de Radiophysique i Schweiz undersökt hans kläder och andra tillhörigheter vilka visade på spår av polonium-210.[6] Efter att resultaten blev kända startades en mordutredning.[7]

Referenser

redigera
  1. ^ Gefahrenhinweise zu Polonium 210
  2. ^ [a b] Bra Böckers lexikon, 1978.
  3. ^ Polonium Nationalencyklopedin Läst 8 december 2014
  4. ^ Michael Karpin, The bomb in the basement: How Israel went nuclear and what that means for the world, Simon and Schuster, 2006, ISBN 0-7432-6594-7
  5. ^ Dagens nyheter: Historien om Alexander Litvinenko, publicerad 22 januari 2007
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120712094759/http://uk.reuters.com/article/2012/07/03/us-palestinians-arafat-idUKBRE8621CL20120703. Läst 27 november 2012. 
  7. ^ http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-19402767

Källor

redigera