Samarium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna.

Samarium
Nummer
62
Tecken
Sm
Grupp
N/A
Period
6
Block
f

Sm

Pu
PrometiumSamariumEuropium
[Xe] 4f6 6s2
62Sm



Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa150,36 u
UtseendeSilvervit
Fysikaliska egenskaper
Densitet7 353 kg/m³ (273 K)
AggregationstillståndFast
Smältpunkt1 345 K (1 072 °C)
Kokpunkt2 076 K (1 803 °C)
Molvolym19,98 × 10-6 /mol
Smältvärme8,63 kJ/mol
Ångbildningsvärme166,4 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie185 (238) pm
Kovalent radie166 pm
van der Waalsradieingen uppgift pm
JonisationspotentialFörsta: 544,5 kJ/mol
Andra: 1 070 kJ/mol
Tredje: 2 260 kJ/mol
Fjärde: 3 390 kJ/mol
(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Xe] 4f6 6s2
e per skal2, 8, 18, 24, 8, 2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd3 (svag bas)
Elektronegativitet1,17 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstrukturrombisk
Ljudhastighet2 130 m/s
Elektrisk konduktivitet0,956·106 A/(V × m)
Mohs hårdhetingen uppgift
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Samariumisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
144Sm 3,07 %
Stabil
145Sm {syn.} 340 dagar ε 0,617 145Pm
146Sm {syn.} 1,03·108 år α 2,529 142Nd
147Sm 14,99 % 1,06·1011 år α 2,310 143Nd
148Sm 11,24 % 7·1015 år α 1,986 144Nd
149Sm 13,82 % 2·1015 år α 145Nd
150Sm 7,38 %
Stabil
151Sm {syn.} 90 år β- 0,077 151Eu
152Sm 26,75 %
Stabil
153Sm {syn.} 46,27 timmar β- 0,808 153Eu
154Sm 22,75 %
Stabil
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Egenskaper redigera

Metalliskt samarium anlöps snabbt av luft och täcks då av ett skyddande hydroxid- eller karbonatskikt. Färska snittytor är silvergrå.[1]

Förekomst redigera

Samarium förekommer tillsammans med cerium i mineralen orthit, bastnäsit och monazit samt i högre halter i samarskit. Av ämnet är 18 isotoper kända varav sju förekommer naturligt.[1]

Användning redigera

Samarium används tillsammans med kobolt för att skapa starka permanentmagneter. Ämnet används även för dopning av maser- och laserkristaller av kaliumfluorid samt som absorptionsmedel för neutroner i kärnreaktorer, och som katalysator m. m.[1]

Källor redigera