Prometium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Ämnet förekommer inte naturligt.[1]

Prometium
Nummer
61
Tecken
Pm
Grupp
N/A
Period
6
Block
f

Pm

Np
NeodymPrometiumSamarium
[Xe] 4f5 6s2
61Pm

Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa146,9151 u
UtseendeMetallisk
Fysikaliska egenskaper
Densitet7 264 kg/m³ (273 K)
AggregationstillståndFast
Smältpunkt1 373 K (1 100 °C)
Kokpunkt3 273 K (3 000 °C)
Molvolym20,23 × 10-6 /mol
Smältvärme86,7 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie185 (205) pm
JonisationspotentialFörsta: 540 kJ/mol
Andra: 1 050 kJ/mol
Tredje: 2 150 kJ/mol
Fjärde: 3 970 kJ/mol
(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Xe] 4f5 6s2
e per skal2, 8, 18, 23 ,8, 2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd3 (svag bas)
Elektronegativitet1,13 (Paulingskalan)
Diverse
KristallstrukturHexagonal
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Prometiumisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
143Pm {syn.} 265 dagar ε 1,041 143Nd
144Pm {syn.} 363 dagar ε 2,332 144Nd
145Pm {syn.} 17,7 år ε
α
2,322
0,163
145Nd
141Pr
146Pm {syn.} 5,53 år ε
β-
1,472
1,542
146Nd
146Sm
147Pm {syn.} 2,6234 år β- 0,224 147Sm
148Pm {syn.} 5,370 dagar β- 2,468 148Sm
149Pm {syn.} 53,08 timmar β- 1,071 149Sm
Säkerhetsinformation
Övriga faror
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Egenskaper redigera

Alla isotoper av prometium är radioaktiva. De 14 kända isotoperna har masstal från 141 till 154 och halveringstid från 34 sekunder till 17,7 år.[2]

Förekomst och framställning redigera

Prometium bildas i naturen i mycket små mängder. Det påvisades första gången 1941 vid bestrålning av neodym och praseodym med α-partiklar, neutroner och deutroner (kärnan i deuteriumatomen, tungt väte, 2H).[2]

Användning redigera

Tekniskt används prometium som β-strålare vid radioaktiv tjockleksbestämning och ingår i vissa självlysande färger samt i specialbatterier, t. ex. för pacemakers.[2]

Källor redigera