Wikipedia

Wikipedia:Att skriva om geografi

Ämnesguider
Geografi handlar om att beskriva sådant som syns när man tittar ner på vår planet. Det handlar också om att sätta in det och människans verksamhet i ett sammanhang.

Att skriva om geografi handlar om att beskriva synliga (större) företeelser på vår planet. Denna hjälpartikel är därför en ämnesguide för att skriva artiklar omkring sådant som har anknytning till geografi. Det kan gälla städer, länder, öar, floder berg eller annat som syns på en karta.

Städer, kommuner, tätorter etc redigera

En stad är ofta centralort i en kommun (eller liknande administrativ enhet). En kommun består vanligen av flera tätorter, där någon kan ha samma namn som kommunen. I så fall kan det vara lämpligt med olika artiklar om staden, kommunen och tätorten – till exempel Stockholm, Stockholms kommun och Stockholm (tätort).

Artikeln om staden bör bland annat beskriva kultur och näringsliv. Artikeln om kommunen kan beskriva politik och kommunal verksamhet, såsom skolor och omvårdnad (beslutas av de styrande i kommunen). Artikeln om tätorten kan bland annat beskriva befolkningsstatistik (förtecknas i Sverige av SCB och i andra länder av motsvarande statliga institut).

Ju mer information som läggs in i artikeln, desto mer lämpligt kan det vara att skapa fördjupningssidor. Dessa kan länkas till via {{Fördjupning2}}. Om en artikel har många fördjupningssidor, blir det också praktiskt med en {{navigationsruta}} (längst ner i artikeln).

 
Geografer beskriver det synliga i vår värld.

Relevanskriterier redigera

För icke-geografiska kriterier, se Wikipedia:Relevanskriterier.

Wikipedias relevanskriterier är breda för geografiska platser. De flesta platser brukar kunna inkluderas. Orsaken är bland annat att det ofta är lätt att verifiera att platsen existerar. Vidare brukar det åtminstone finnas basdata om området publicerat på Internet. Att platsen är relevant nog att omnämnas behöver inte betyda att den är relevant nog för en egen artikel. Ofta är det lämpligt att inkludera flera av de nedan nämnda geografiska platserna i en större artikel om en viss ort.

Exempel på sådant som brukar kunna inkluderas utan problem ges nedan.

Statligt erkännande
Betydelse för samhället i stort

Exempel på platser som i allmänhet saknar relevans om de saknar historisk, kulturell eller annan betydelse. (Exempel: Kungen krockade här)

  • Enskilda butiker, inrättningar, fastigheter, byggnader och kvarter.
  • Busslinjer, buss- och spårvägshållplatser som inte är knutpunkter.
  • Gator/leder/vägar som varken har nummer, genomfartstrafik, omfattande serviceutbud eller något annat med betydelse att komma med. Ett självtest för om vägen man tänkt skriva om är relevant på Wikipedia, är om man kan komma på något annat att skriva än vad det finns för nummer längs vägen och om det finns andra artiklar att länka till.
  • Öppna platser, rondeller eller vägkorsningar.
  • Idrottsplatser och gymnastiksalar som framför allt är till för träning och inte tar emot publik i någon större omfattning.
  • Lokala centrumområden med ett fåtal butiker.

Stilråd redigera

Koordinater redigera

Se {{Coord/dok}} för användning av geografiska koordinater på Wikipedia. Koordinater bör anges för samtliga geografiska platser. För en storstad eller land behöver man inte ange koordinaterna i sekunder, men mer noggranna angivelser kan vara vettigt för gator eller hus.

Namngivning redigera

Detta avsnitt är en sammanfattning av Wikipedia:Geografiska namn.

Om det finns ett vedertaget svenskt namn på en ort bör det namnet användas, med omdirigering från originalnamnet. Annars gäller i allmänhet att det nutida lokala officiella namnet bör användas (till exempel Genève, Wrocław) om det skrivs med latinskt alfabet, med länk från motsvarighet med svenska bokstäver (till exempel Geneve, Wroclaw). Omdirigera även från tredje språk, historiska stavningar eller historiska namn (exempel: Elsass -> Alsace eller Leningrad -> Sankt Petersburg).

När två städer, floder eller liknande bär samma namn och behöver skiljas åt, har den allmänna principen varit att låta huvudnamnet följas av ett förtydligande efter ett kommatecken. Exempel: Amsterdam, New York. En sådan särskiljning kan man ibland länka till direkt i löpande text, utan att behöva skriva om den så som man hade varit tvungen med [[Amsterdam (New York)|]]. Men oftast blir det bättre om man skriver [[Amsterdam, New York|Amsterdam]] i [[New York (delstat)|]]. Tänk också på att svenska skrivregler förutsätter att ett inskjutet förtydligande efter kommatecken också kräver att ett kommatecken sätts ut efter förtydligandet (om inte meningen tar slut där).

Artikelstruktur redigera

Politiska och administrativa enheter redigera

De flesta artiklar om politiska och administrativa enheter kan utformas på ett snarlikt sätt. En praxis har utvecklats i artiklar om länder och viktigare regioner på många större Wikipedia-versioner, där antalet huvudrubriker (med ren artikeltext) är färre än tio och både ordningen och innehållet i underrubrikerna är snarlikt och förutsägbart. Se bland annat en:United Kingdom, fr:France, nl:Nederland och es:España. På svenska används modellen exempelvis i artiklarna Frankrike, Spanien och Katalonien.

Fördelen med en "förenklad" struktur är att det blir mer överskådligt. Målet är:

  • Mindre än tio huvudrubriker
  • Liknande rubriknamn
  • Liknande rubrikordning
  • Mindre än tio underrubriker per huvudrubrik
  • Helst endast en (max två) nivå av underrubriker
  • När innehållet inte får plats i den här strukturen, länkas vidare till fördjupningsartiklar (med en {{Fördjupning2}}-mallning direkt under rubriken)

Grunddragen i den föreslagna strukturen finns ofta i motsvarande artiklar i andra allmänna uppslagsverk, även om ordningen mellan de olika huvudgrupperna inte alltid är densamma. I Nationalencyklopedin (som har mycket begränsat med fördjupningsartiklar) har exempelvis ofta historieavsnittet flyttats undan till artiklarnas slut, medan demografin kommer tidigt i artiklarna (mellan eller bland natur, ekonomi och politik).[1][2] På SNL.no ligger demografi tidigt, medan historien följer mellan stat/politik och ekonomi/näringsliv.[3]

   
I geografiska artiklar ger vi en översikt och beskriver därefter ofta platsens namn, …
   
… dess historia och geografi …
   
… styre och politik samt ekonomi och infrastruktur, …
   
… samt avslutningsvis befolkning och kultur.
Förslag på rubriker (med alternativa förslag inom parentes)

(Inledning)

1. Namn (Etymologi)

2. Historia

  • 1. Tidsperiod 1
  • 2. Tidsperiod 2
  • (etc)

3. Geografi (Natur / Naturgeografi)

  • 1. Topografi (Terräng)
  • 2. Hydrografi (Dränering)
  • 3. Klimat
  • 4. Växt- och djurliv (Flora och fauna)
  • 5. Naturskydd (Miljöproblem)

4. Styre och politik

  • 1. Författning och styre
  • 2. Administrativ indelning
  • 3. Politik
  • 4. Rättsväsen (Juridik)
  • 6. Internationella relationer
  • 7. Försvar

5. Ekonomi och infrastruktur

  • 1. Näringsliv
    • 1. Jord- och skogsbruk, fiske
    • 2. Energi och råvaror
    • 3. Industri
    • 4. Tjänster och turism
  • 2. Handel
  • 3. Infrastruktur
    • 1. Transporter (Kommunikationer / Samfärdsel)
    • 2. Post, telefoni och Internet
    • 3. Utbildning och forskning
    • 4. Sjukvård, andra viktiga samhällstjänster
  • 4. Vetenskap och teknik

6. Befolkning

  • 1. Demografi
    • 1. Större städer
    • 2. Urbanisering
    • 3. Minoriteter
    • 4. Migration
  • 2. Språk
  • 3. Religion
  • 4. Sociala förhållanden
    • 2. Mänskliga rättigheter
  • 5. Hälsa, övriga befolkningsdata

7. Kultur

  • 1. Massmedier
    • 1. Press och förlag
    • 2. Radio och television
  • 2. Konstarter
    • 1. Musik och dans
    • 2. Teater
    • 3. Bildkonst
    • 4. Litteratur
    • 5. Film
    • 6. Arkitektur
  • 3. Traditioner
    • 1. Helgdagar och högtider
    • 3. Matkultur (Mat och dryck)
    • 4. Kläder och mode
    • 5. Kultursymboler och viktiga personligheter
  • 4. Idrott

(+ standardrubriker:

  • Se även
  • Referenser (eller Källor)
  • Vidare läsning
  • Externa länkar)

Övriga artiklar redigera

Många geografiska artiklar passar inte lika lätt in i ovanstående struktur. Artiklar om orter kan sakna vettig information om politik. Artiklar om öar, floder och bergskedjor har å andra sidan inte så mycket med demografi, politik eller kultur att göra. Många baskategorier är dock ofta gemensamma, och målsättningen att hålla nere antalet rubriker och rubriknivåer är densamma.

Övriga tips redigera

Skilj mellan fastigheter och byggnader redigera

En fastighet är en markegendom. Begreppet "fastighet" används ofta felaktigt om hus och byggnader. Skriv

ABF-huset är en byggnad på Sveavägen 41 på Norrmalm (...)

i stället för

ABF-huset är en fastighet på Sveavägen 41 på Norrmalm (...)

Källor redigera

Det är accepterat att använda reseguider som källa för okontroversiella uppgifter. Om uppgifterna är uppseendeväckande, vinklade eller motsäger tyngre källor kan de dock raderas. Sålunda kan man hämta mycket värdefull och lättillgänglig information från ställen som www.visitberlin.de, www.goteborg.com, www.parisinfo.com och www.nycgo.com. Däremot bör man vara försiktig med att använda sådana turistsajter som källa till utsagor om ortens unika karaktär eller andra reklamliknande påståenden.

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Sverige i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 10 december 2015.
  2. ^ Frankrike i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 10 december 2015.
  3. ^ ”Norge” (på norska). snl.no. https://snl.no/Norge. Läst 10 december 2015. 

Externa länkar och resurser redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Att_skriva_om_geografi&oldid=54630774”