Europeisk unionsrätts territoriella tillämpningsområde

tillämpningsområde för europeisk unionsrätt
Europeiska unionen i världen.

Europeisk unionsrätts territoriella tillämpningsområde är det geografiska område som unionsrätten är tillämplig inom. Det territoriella tillämpningsområdet består huvudsakligen av Europeiska unionen och dess medlemsstater,[1][2] men innefattar i viss utsträckning även andra länder, till exempel genom internationella avtal.

Vissa delar av unionsrätten är dock inte tillämpliga inom hela unionen. Eurosamarbetet omfattar bara euroområdet. Schengensamarbetet, de övriga fördjupade samarbetena samt det permanenta strukturerade samarbetet omfattar bara de deltagande medlemsstaterna. Därutöver omfattas nya medlemsstater av övergångsbestämmelser som gäller under en begränsad tid efter deras anslutning till unionen. Slutligen finns det undantagsklausuler i unionens fördrag som gör att delar av unionsrätten inte är tillämpliga i Danmark och Irland.

Därutöver omfattas vissa territorier som tillhör medlemsstaterna av särskilda bestämmelser i förhållande till unionsrätten.

Tillämplighet i medlemsstaterna

redigera
  Medlemsstater med undantagsklausuler
  Övriga medlemsstater inom Europeiska unionen

Enligt unionens fördrag är unionsrätten som huvudregel fullt tillämplig i alla medlemsstater.[1] Det territoriella tillämpningsområdet innefattar således Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Inom detta område gäller unionens fördrag, förordningar, direktiv, beslut och all annan unionsrätt fullt ut, och EU-domstolen ansvarar för tolkningen av denna rätt.

Vissa delar av unionsrätten är dock inte tillämpliga inom hela unionen. Eurosamarbetet omfattar bara euroområdet. Schengensamarbetet, de övriga fördjupade samarbetena samt det permanenta strukturerade samarbetet omfattar bara de deltagande medlemsstaterna. Slutligen omfattas nya medlemsstater av övergångsbestämmelser som gäller under en begränsad tid efter deras anslutning till unionen.

Därutöver finns det undantagsklausuler i unionens fördrag som gör att delar av unionsrätten inte är tillämpliga i Danmark och Irland. Dessa undantagsklausuler återfinns i protokoll som är fogade till unionens fördrag och är ett resultat av förhandlingar mellan medlemsstaterna i samband med utarbetandet av unionens fördrag. Danmark och Irland har i olika sammanhang och av olika anledningar inte velat ingå i vissa samarbetsformer. Eftersom nya fördrag måste ratificeras av alla medlemsstater har de erhållit undantagsklausuler i utbyte mot att de har tillåtit övriga medlemsstater att fördjupa sitt samarbete inom unionens ramar.

I enlighet med Edinburghbeslutet omfattas Danmark av två undantagsklausuler som rör eurosamarbetet och området med frihet, säkerhet och rättvisa och som båda är ett resultat av förhandlingarna om Maastrichtfördraget i början av 1990-talet. Även Irland omfattas av två undantagsklausuler som rör området med frihet, säkerhet och rättvisa och Schengensamarbetet.

Eurosamarbetet

redigera
Huvudartikel: Euro

Enligt artikel 139 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt omfattas endast de medlemsstater som har euron som valuta av bestämmelserna om eurosamarbetet.[3] Dessa medlemsstater har överfört sina befogenheter över den monetära politiken till europeisk nivå genom Eurosystemet och omfattas således av särskilda bestämmelser i fördraget.[4] Enligt fördraget är rättsakter på följande tio områden endast tillämpliga på euroområdet:[5]

Endast medlemsstater som har euron som valuta omfattas av eurosamarbetet.
  • Antagande av de delar av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken som rör euroområdet generellt
  • Tvingande medel för att avhjälpa alltför stora underskott
  • Målen och uppgifterna för Europeiska centralbankssystemet
  • Euroutgivning
  • Europeiska centralbankens akter
  • Åtgärder som gäller användningen av euron
  • Avtal om valuta och andra åtgärder i fråga om valutapolitiken
  • Utnämning av ledamöterna i Europeiska centralbankens direktion
  • Beslut om fastställande av gemensamma ståndpunkter avseende frågor som är av särskild betydelse för den ekonomiska och monetära unionen inom de behöriga internationella finansinstitutionerna och finanskonferenserna
  • Åtgärder för att säkerställa en enad representation inom de internationella finansinstitutionerna och finanskonferenserna

Medlemsstaterna som har euron som valuta kan även anta särskilda bestämmelser om det multilaterala övervakningsförfarandet och förfarandet vid alltför stora underskott för att den ekonomiska och monetära unionen ska fungera smidigt.[6]

Övriga medlemsstater deltar inte i omröstningar om ovannämnda rättsakter. De deltar inte heller i omröstningar om rekommendationer inom ramen för det multilaterala övervakningsförfarandet eller åtgärder avseende alltför stora underskott, när det gäller de medlemsstater som har euron som valuta.[7] Vidare har medlemsstaterna som har euron som valuta särskilda sammanträden mellan sina finansministrar i Eurogruppen,[8] och möjlighet att inrätta en stabilitetsmekanism,[9] vilket har gjorts genom fördraget om inrättande av Europeiska stabilitetsmekanismen.

Sju medlemsstater har fortfarande kvar egna nationella valutor och ingår därmed ännu inte i euroområdet: Bulgarien, Danmark, Polen, Rumänien, Sverige, Tjeckien och Ungern. Bortsett från Danmark har dessa medlemsstater förbundit sig att införa euron som valuta när de väl uppfyller de så kallade konvergenskriterierna. För dessa medlemsstater utvärderar Europeiska kommissionen och Europeiska centralbanken i var sin konvergensrapport fullgörandet av konvergenskriterierna minst en gång vartannat år eller på begäran av en medlemsstat utanför euroområdet. Mot bakgrund av dessa konvergensrapporter beslutar Europeiska unionens råd med kvalificerad majoritet, på förslag av kommissionen och efter samråd med Europaparlamentet och efter överläggningar i Europeiska rådet, om en medlemsstat ska införa euron som valuta. Rådet fastställer därefter med enhällighet bland euroområdets medlemsstater och den anslutande medlemsstaten oåterkalleligen omräkningskursen mellan euron och den nationella valuta som ska ersättas.[10]

Danmark

redigera

Danmark omfattas av en undantagsklausul gällande eurosamarbetet. Undantagsklausulen innebär att Danmark inte kan förpliktigas att införa euron som valuta utan att den nationella regeringen först har begärt det. En utvärdering av Danmarks fullgörande av konvergenskriterierna kan därför endast inledas på begäran av den danska regeringen.[11]

Danmarks undantagsklausul tillkom genom Maastrichtfördraget, som trädde i kraft den 1 november 1993 och som lade grunden för eurosamarbetet. Genom ett särskilt protokoll – protokollet om vissa bestämmelser angående Danmark – fick den danska regeringen möjlighet att anmäla till Europeiska unionens råd att Danmark inte skulle omfattas av eurosamarbetet. Efter en första folkomröstning om fördraget den 2 juni 1992, som resulterade i ett avslag, beslutade den danska regeringen att undantagsklausulen skulle aktiveras. Efter att även ha fått uttryckliga garantier om bland annat unionsmedborgarskapets innebörd genom Edinburghbeslutet hölls en andra folkomröstning den 18 maj 1993, som resulterade i att fördraget slutligen godkändes. Den danska regeringen anmälde sin avsikt att hålla Danmark utanför eurosamarbetet den 3 november 1993. Undantagsklausulen motsvarar det undantag som alla medlemsstater som ännu inte har uppfyllt konvergenskriterierna har, men med skillnaden att fullgörandet av kriterierna inte regelbundet utvärderas av kommissionen. Protokollets bestämmelser upphävs den dag Danmark eventuellt inför euron som valuta.[12] De danska väljarna avslog ett förslag om att införa euron i en folkomröstning den 28 september 2000.

Området med frihet, säkerhet och rättvisa

redigera

Området med frihet, säkerhet och rättvisa, som ursprungligen utgjordes av rättsliga och inrikes frågor när Maastrichtfördraget antogs i början av 1990-talet, omfattas av flera undantagsklausuler som gör att Danmark och Irland står helt eller delvis utanför detta befogenhetsområde. Övriga medlemsstater ingår fullt ut och omfattas av all tillämplig unionsrätt.

Danmark och Irland

redigera

Danmark och Irland omfattas av var sin undantagsklausul gällande området med frihet, säkerhet och rättvisa. Irlands undantagsklausul innebär att landet som huvudregel står utanför beslutsfattande som rör rättsakter inom detta befogenhetsområde. Sådana rättsakter är varken bindande för eller tillämpliga på Irland. Den irländska regeringen kan dock inom tre månader från att ett förslag eller initiativ har lagts fram för Europeiska unionens råd meddela att landet önskar delta i antagandet av det. I så fall deltar Irland i antagandet på samma villkor som övriga medlemsstater och den antagna rättsakten får samma rättsverkan i Irland som i övriga medlemsstater. Den irländska regeringen har även möjlighet att i efterhand begära att få delta i rättsakter som landet inte omfattas av på grund av sin undantagsklausul. En sådan begäran måste dock godkännas av Europeiska kommissionen och kan vara föremål för eventuella villkor för deltagande.[13][14] Särskilda bestämmelser gäller om Irland avstår från att delta i beslut som rör utvecklandet av rättsakter som landet tidigare valt att delta i.[15] Som en avvikelse från ovannämnda huvudregel omfattas Irland fullt ut av administrativa åtgärder för förebyggande och bekämpning av terrorism som antas med artikel 75 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som rättslig grund.[16] Undantagsklausulen gäller inte heller rättsakter som utvecklar Schengenregelverket, som omfattas av en annan av Irlands undantagsklausuler.[17] Den irländska regeringen har möjlighet att, i enlighet med Irlands egna konstitutionella bestämmelser, begära att undantagsklausulen upphävs. I så fall börjar de normala bestämmelserna i fördragen att gälla för landet.[18]

Danmarks undantagsklausul är mer långtgående och undantar all unionsrätt på området med frihet, säkerhet och rättvisa, utom vissa delar av den gemensamma viseringspolitiken (den enhetliga utformningen av visumhandlingar och den gemensamma förteckningen över tredjeländer vars medborgare behöver visum vid kortare vistelse i unionen). Det innebär att rättsakter som antas inom detta befogenhetsområde i regel inte är tillämpliga i Danmark.[11] Till skillnad från Irland har Danmark ingen möjlighet att välja från fall till fall om landet ska omfattas av en viss rättsakt. Danmark måste istället sluta ett internationellt avtal med unionen i de fall landet vill omfattas av en rättsakt och behandlas då likt ett tredjeland i förhållande till unionen. Särskilda bestämmelser gäller dock rättsakter som rör Schengenregelverket, där det räcker för den danska regeringen att anmäla till Europeiska unionens råd inom sex månader från antagandet av ett förslag eller initiativ att landet har beslutat sig för att genomföra rättsakten. I så fall blir rättsakten fullt bindande för Danmark som internationell rätt. Den danska regeringen har möjlighet att omvandla undantagsklausulen till en tillvalsordning, som innebär att den danska regeringen på samma sätt som Irland får möjlighet att bestämma från fall till fall om den vill omfattas av en viss rättsakt. De danska väljarna avslog dock ett förslag om att aktivera en sådan tillvalsordning i en folkomröstning den 3 december 2015. Den danska regeringen har även möjlighet att, i enlighet med Danmarks egna konstitutionella bestämmelser, begära att undantagsklausulen helt upphävs. I så fall börjar de normala bestämmelserna i fördragen att gälla för landet.[19]

Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

redigera
25 av 27 medlemsstater deltar i det permanenta strukturerade samarbetet.

Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken innefattar i regel alla medlemsstater. Beslutsfattandet inom detta befogenhetsområde skiljer sig från övriga eftersom det sker uteslutande på mellanstatlig basis; nästan alla beslut fattas med enhällighet av medlemsstaterna i Europeiska unionens råd.[20] Särskilt inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken kan rådet anförtro genomförandet av ett civilt eller militärt uppdrag åt en grupp medlemsstater, utan att alla medlemsstater måste delta. Särskilda bestämmelser om konstruktiv röstnedläggning gör det också möjligt för enskilda medlemsstater att avstå från att delta i beslutsfattande som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. På så sätt kan en medlemsstat avstå från att blockera övriga medlemsstater från att fatta ett visst beslut på detta område, samtidigt som denna medlemsstat inte blir bunden av det fattade beslutet. Förfarandet har hittills endast använts vid ett enda tillfälle; när unionen 2008 beslutade att inrätta ett civilt uppdrag inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken för Kosovo.[21]

Inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken gäller särskilda bestämmelser. Deltagande i Europeiska försvarsbyrån är frivilligt, men alla medlemsstater har valt att delta. Därutöver kan ett antal medlemsstater, som uppfyller högre krav på militär kapacitet, inrätta ett permanent strukturerat samarbete för att stärka sitt gemensamma försvarssamarbete.[22][23] Det permanenta strukturerade samarbetet inrättas av Europeiska unionens råd med kvalificerad majoritet på begäran av de deltagande medlemsstaterna. Den 13 november 2017 anmälde 23 medlemsstater sitt intresse att inleda ett permanent strukturerat samarbete. Ytterligare två medlemsstater anmälde sitt intresse den 7 december 2017. Rådet beslutade den 11 december 2017 att inrätta det permanenta strukturerade samarbetet med totalt 25 deltagande medlemsstater. Den 23 maj 2023 anslöt sig även Danmark.[24] Därmed ingår alla medlemsstater utom Malta,[25][26] som står utanför på grund av sin neutralitetspolitik.

Fördjupade samarbeten

redigera

I samband med införlivandet av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar genom Amsterdamfördraget skapades en möjlighet för medlemsstaterna att inleda fördjupade samarbeten. Förfarandet innebär att minst nio av unionens medlemsstater integrerar eller samarbetar inom ett politikområde, utan att övriga medlemsstater måste delta.[27] Det är utformat för att övervinna förlamningar i unionens institutionella arbete när ett lagförslag blockeras av en enskild medlemsstat eller en mindre grupp medlemsstater som inte vill bli en del av samarbetet.[28] Fördjupade samarbeten kan upprättas inom alla icke-exklusiva befogenhetsområden.[29] Enligt fördragen ska ett fördjupat samarbete vara en sista utväg för att nå mål som inte hela unionen kan uppnå inom rimlig tid.[30] Ett fördjupat samarbete måste respektera fördragen och unionsrätten. Det får inte heller negativt påverka den inre marknaden eller den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen eller leda till diskriminering i handeln eller snedvridning av konkurrensen mellan medlemsstaterna.[31] Därutöver måste de fördjupade samarbetena även respektera de icke-deltagande medlemsstaternas rättigheter och skyldigheter. På motsvarande sätt får inte dessa medlemsstater hindra de deltagande medlemsstaterna från att genomföra samarbetena.[32]

Bortsett från Schengensamarbetet utgör ett fördjupat samarbete inte en integrerad del av unionens regelverk, utan ett eget regelverk inom unionsrätten (franska: acquis particulier),[33] och behöver således inte godtas fullt ut av nya medlemsstater.[34] Samtliga medlemsstater ska dock när som helst kunna ansluta sig till ett fördjupat samarbete om de uppfyller de villkor som krävs för att få delta.[29] Alla medlemsstater har rätt att delta i rådets överläggningar när det behandlar ett fördjupat samarbete.[35] Vid omröstningar är det dock endast de deltagande medlemsstaterna som har rösträtt.[36]

Schengensamarbetet

redigera
Huvudartikel: Schengensamarbetet
En inre gräns mellan Tyskland och Österrike, utan gränskontroller.

Schengensamarbetet inrättades ursprungligen utanför Europeiska unionens ramar genom undertecknandet av Schengenavtalet den 14 juni 1985. Det var framför allt Storbritannien som blockerade ett gemensamt gränskontrollsamarbete och därmed tvingade flera av de andra medlemsstaterna att inleda ett samarbete utanför unionens ramar.[37] I samband med skapandet av möjligheten att inleda fördjupade samarbeten genom Amsterdamfördraget införlivades Schengensamarbetet inom unionens ramar som ett fördjupat samarbete. Irland och Storbritannien valde att fortsätta att stå utanför, medan Danmark anslöt sig i samband med att de övriga nordiska länderna anslöt sig till samarbetet. Bestämmelserna om införlivandet av Schengenregelverket återfinns i ett särskilt protokoll – Schengenprotokollet – som är fogat till unionens grundfördrag genom Amsterdamfördraget. Protokollet fastställer särskilda bestämmelser om villkoren för det fördjupade samarbetet kring Schengensamarbetet. I de fall rättsakter antas för att utveckla Schengenregelverket, och Irland inte omfattas, bemyndigas Schengenområdet direkt att inleda ett fördjupat samarbete.[38]

Schengensamarbetet utgör, i motsats till övriga fördjupade samarbeten, en integrerad del av unionens regelverk och måste således godtas fullt ut av nya medlemsstater.[39] Innan en medlemsstat kan delta fullt ut i Schengensamarbetet genom att avskaffa sina gränskontroller vid de inre gränserna krävs det dock att medlemsstaten uppfyller vissa tekniska kriterier. Europeiska kommissionen ansvarar för att utvärdera en medlemsstats fullgörande av dessa kriterier och Europeiska unionens råd beslutar därefter med enhällighet bland Schengenområdets företrädare om medlemsstaten ska få ansluta sig till Schengenområdet. Cypern väntar fortfarande på att få ansluta sig till Schengenområdet, men är fullt bundet av Schengenregelverket och deltar därför i överläggningar och omröstningar som rör utvecklandet av Schengensamarbetet.

Danmark och Irland
redigera

Danmark och Irland omfattas båda av särskilda bestämmelser gällande Schengensamarbetet. Genom den gemensamma resezonen ingår Irland i en passunion med Storbritannien och tillåts därför att utföra kontroller av alla personer, inklusive unionsmedborgare, som passerar landets gränser. De andra medlemsstaterna tillåts av samma anledning utföra kontroller av alla personer som reser in från Irland.[40] Irland står således helt utanför Schengenområdet och den irländska regeringen deltar inte i antagandet av rättsakter som utvecklar Schengenregelverket och som inte är bindande för eller tillämpliga på Irland. Enligt Schengenprotokollet har landet dock möjlighet att begära att få tillämpa hela eller delar av Schengenregelverket.[14] En sådan begäran måste godkännas med enhällighet av alla medlemsstater som är bundna av Schengenregelverket och Irland. I början av 2000-talet begärde Irland att få delta i vissa delar av Schengensamarbetet, huvudsakligen i de delar som rör Schengens informationssystem, polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Begäran godkändes av Europeiska unionens råd den 28 februari 2002.[41] Det dröjde dock till den 18 november 2020 innan rådet antog ett beslut om tillämpningen av dessa bestämmelser i Irland. Enligt beslutet blev de flesta bestämmelser tillämpliga den 1 januari 2021 eller den 1 januari 2022.[42] Irland har enligt Schengenprotokollet även möjlighet att anmäla sin avsikt att delta i en rättsakt som utvecklar någon av de bestämmelser i Schengenregelverket som landet deltar i, utan krav på godkännande av Schengenländerna. Enligt 2002 års rådsbeslut ska Irland redan anses ha oåterkalleligen anmält sin önskan om att delta i alla förslag och initiativ som utvecklar de delar av Schengenregelverket som Irland deltar i genom beslutet.[43] Irland har senare även begärt och fått godkänt att delta i inrättandet av Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa.[44][45]

Danmark omfattas förvisso av Schengensamarbetet, men inte som unionsrätt, utan som internationell rätt vad gäller de delar av Schengenregelverket som rör området med frihet, säkerhet och rättvisa. Danmark måste därför varje gång en ny rättsakt antas inom Schengensamarbetet och som rör området med frihet, säkerhet och rättvisa meddela övriga medlemsstater inom sex månader om akten kommer att bli tillämplig i Danmark. I så fall blir den bindande som internationell rätt, och inte som unionsrätt. Om den danska regeringen inte skulle godta en ny rättsakt, måste Danmark och övriga Schengenområdet ”överväga vilka lämpliga åtgärder som ska vidtas”. Denna undantagsklausul gäller dock inte vissa delar av den gemensamma viseringspolitiken (den enhetliga utformningen av visumhandlingar och den gemensamma förteckningen över tredjeländer vars medborgare behöver visum vid kortare vistelse i unionen), som är bindande för Danmark som unionsrätt.[19] Den danska regeringen deltar inte i antagandet av rättsakter som utvecklar Schengenregelverket och som inte är bindande för eller tillämpliga på Danmark som unionsrätt.

Övergångsbestämmelser

redigera

Nya medlemsstater som ansluter sig till Europeiska unionen omfattas i regel av övergångsbestämmelser, som syftar till att underlätta övergången till att tillämpa all unionsrätt. Övergångsbestämmelserna gäller normalt i ett antal månader eller år, men sällan mer än tio år. Övergångsbestämmelser kan i vissa fall också återfinnas i specifika rättsakter för att ge flexibilitet åt medlemsstaterna i samband med införandet av nya bestämmelser. I anslutningsfördragen 2003, 2005 och 2011 fanns även bestämmelser om mekanismen för samarbete och kontroll, som var en skyddsklausul som syftade till att säkerställa att nya medlemsstater uppfyllde sina åtaganden vad gällde den inre marknaden och området med frihet, säkerhet och rättvisa; den aktiverades dock endast för Bulgarien och Rumänien 2007–2023.[46][47] Rättsakter som omfattas av övergångsbestämmelser är fortfarande bindande för en ny medlemsstat och dess regering deltar därför i antagandet av rättsakter som ändrar eller upphäver en sådan rättsakt.

Kroatien

redigera

Kroatien, som anslöt sig till unionen den 1 juli 2013, omfattas sedan den 1 januari 2024 inte längre av några övergångsbestämmelser, i enlighet med anslutningsfördraget 2011. Kroatien omfattas dock av särskilda bestämmelser om varutransporter genom Neumkorridoren,[48] vilket regleras av en särskild förordning, ”Neumförordningen”.[49][50] Från och med den 1 januari 2023 omfattas kroatiska arbetstagare återigen av restriktioner i den fria rörligheten för arbetstagare i Schweiz, i enlighet med övergångsbestämmelser i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz om fri rörlighet för personer.[51][52] Dessa restriktioner kan vara i kraft som längst fram till slutet av 2026.[53]

Tidigare omfattades Kroatien av övergångsbestämmelser kring försäljning av vissa läkemedel (fram till den 1 juli 2017), den fria rörlighet för arbetstagare i andra länder än Schweiz (fram till den 1 juli 2020), diverse delar av den gemensamma jordbrukspolitiken (fram till den 1 januari 2018), livsmedelssäkerhet (fram till den 1 januari 2016), saluföring av utsäde (fram till den 1 januari 2015), bottentrål (fram till den 1 juli 2014) och garn (fram till den 1 januari 2015) inom fiskeri, cabotage (fram till den 1 januari 2017), punktskatt på cigaretter (fram till den 1 januari 2018) och undantag av skatteplikt (fram till den 1 januari 2015) samt miljöbestämmelser relaterade till luftfart (fram till den 1 januari 2014), vissa bestämmelser om avfallshantering (fram till den 1 januari 2021), vissa bestämmelser om vattenkvalitet (fram till den 1 januari 2024) och det fria förvärvet av jordbruksmark för unionsmedborgare (fram till den 1 juli 2023).[54][55][56][57] I sin väntan på att bli en del av Schengenområdet omfattades Kroatien även av en övergångsbestämmelse som tillät gemensamma gränskontroller med Bosnien och Hercegovina vid ländernas gemensamma gräns; denna bestämmelse upphävdes dock genom Schengenkodexen den 12 april 2016.[54][58]

I Kroatiens anslutningsfördrag fanns även bestämmelser om mekanismen för samarbete och kontroll, men dessa bestämmelser aktiverades aldrig av Europeiska kommissionen.[59][60]

Övriga undantag och garantier

redigera

Det finns en rad andra undantag och garantier som antagits i samband med utarbetandet av unionens fördrag. Dessa syftar till att antingen upprätthålla specifika bestämmelser för en eller ett par medlemsstater eller förtydliga tolkningen och tillämpningen av unionsrätten.

Genom var sitt protokoll har Danmark respektive Malta rätt att begränsa unionsmedborgares rätt att fritt förvärva fritidsbostäder.[61][62] Anslutningsfördraget 1994 ger Sverige rätt att fortsätta tillåta försäljning av snus med tobak,[63] samt Finland och Sverige rätt att skydda renskötande samers ensamrätt till renskötsel inom traditionella samiska områden.[64]

Danmark, Irland, Malta och Polen

redigera

En rad garantier och förklaringar har utfärdats i samband med ratificeringen av unionens fördrag med syfte att blidka tveksamma medlemsstater. I vissa fall har garantier eller förklaringar avgivits efter att en folkomröstning har hållits med negativt utslag. Det har då syftat till att öppna upp för en ny folkomröstning om ett visst fördrag. Garantierna är i allmänhet rättsligt bindande men har i praktiken begränsad betydelse då de i regel endast klargör, och inte ändrar, innebörden av unionens fördrag.

Irland och Malta har båda erhållit garantier om att unionsrätten inte under några omständigheter kan påverka deras abortpolitik.[65][66] I samband med ratificeringen av Nicefördraget erhöll Irland garantier om att unionsrätten inte ska inkräkta på den irländska neutralitetspolitiken. Även i samband med ratificeringen av Lissabonfördraget erhöll Irland en rad garantier som rör abort, skatter och försvar. Dessa blev rättsligt bindande genom ett separat protokoll – protokollet om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget – som ratificerades efter Lissabonfördragets ikraftträdande och som trädde i kraft den 1 december 2014.[67][68]

I samband med ratificeringen av Maastrichtfördraget i början av 1990-talet erhöll Danmark, i enlighet med Edinburghbeslutet, ett förtydligande om att unionsmedborgarskapet inte på något sätt skulle ersätta de nationella medborgarskapen. Samma förtydligande fördes in i unionens fördrag genom Amsterdamfördraget, som trädde i kraft den 1 maj 1999.

I samband med ratificeringen av Lissabonfördraget erhöll även Polen garantier om att stadgan om de grundläggande rättigheterna inte utökar befogenheterna för EU-domstolen.[69]

Tillämplighet i associerade territorier

redigera


Kanarieöarna är ett yttersta randområde och ingår således i unionen.

Utöver medlemsstaterna är unionsrätten även tillämplig i vissa tillhörande territorier, som omfattas av en särskild associeringsordning inom unionen.[2] Dessa territorier består av tre olika kategorier. Den första kategorin utgörs av de yttersta randområdena (YRO-områdena), som ingår i unionen men som åtnjuter vissa särskilda undantag från unionsrätten med hänsyn till deras geografiska avlägsenhet och ekonomiska beroende av ett fåtal produkter.[70] Dessa territorier innefattar de portugisiska ögrupperna Azorerna och Madeira, den spanska ögruppen Kanarieöarna, de franska utomeuropeiska departementen Franska Guyana, Guadeloupe, Martinique, Mayotte och Réunion samt det franska förvaltningsområdet Saint-Martin.

Den andra kategorin utgörs av de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT-områdena), som står utanför unionen men som åtnjuter en särskild associeringsordning och därför tillämpar vissa delar av unionsrätten.[71] Dessa territorier innefattar Frankrikes utomeuropeiska förvaltningsområden, Nya Kaledonien, Franska sydterritorierna, Grönland samt de nederländska ögrupperna i Västindien.

Slutligen finns det en tredje kategori bestående av territorier som inte ingår i någon av de redan nämnda kategorierna. Dessa territorier innefattar bland annat den grekiska självstyrande halvön Athos, de spanska exklaverna Ceuta och Melilla, den danska självstyrande ögruppen Färöarna, den tyska ön Helgoland, den turkcypriotiska utbrytarrepubliken Nordcypern och den finländska självstyrande ögruppen Åland. Tillämpningen av unionsrätten i dessa territorier varierar stort, och vissa av dem ingår i unionen medan andra står helt utanför.

Tillämplighet i övriga EES-länder och Schweiz

redigera

Genom EES-avtalet gäller betydande delar av unionsrätten även för Island, Liechtenstein och Norge. Genom bilaterala avtal omfattas även Schweiz i viss utsträckning. Som en följd av EES-avtalet och de bilaterala avtalen ingår dessa länder helt eller delvis i den inre marknaden, men måste i gengäld tillämpa stora delar av unionsrätten.

Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz ingår även i Schengenområdet genom särskilda associeringsavtal och har följaktligen avskaffat sina gränskontroller vid de inre gränserna. De omfattas också av Dublinförordningen och Eurodacförordningen genom mellanstatliga avtal. Övriga delar av unionsrätten står de i princip helt utanför.

Avskaffade undantagsklausuler

redigera

Danmark

redigera

Danmark omfattades tidigare av en undantagsklausul gällande den gemensamma försvarspolitiken. Undantagsklausulen innebar att Danmark stod utanför de delar av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken som hade anknytning till försvarsfrågor.[11][72] Den danska regeringen deltog inte i arbetet med att utarbeta och genomföra rättsakter som rörde detta område. Dessa rättsakter var inte heller tillämpliga i Danmark. Undantagsklausulen förhindrade Danmark från att delta i till exempel Europeiska försvarsbyrån och det permanenta strukturerade samarbetet.[73] Den danska regeringen hade dock möjlighet att, i enlighet med Danmarks egna konstitutionella bestämmelser, begära att undantagsklausulen skulle upphävas.[19] Som ett svar på Rysslands invasion av Ukraina 2022 utlyste den danska regeringen en folkomröstning om försvarsundantaget som ägde rum den 1 juni 2022.[74] En majoritet av väljarna röstade då för att avskaffa undantaget.[75][76][77] Den 20 juni 2022 lämnade Danmarks utrikesminister Jeppe Kofod över en skrivelse till den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitiken Josep Borrell om avskaffandet av undantagsklausulen,[78][79] som upphävdes den 1 juli 2022.[80][81][82] Den 23 mars 2023 anslöt sig Danmark till Europeiska försvarsbyrån,[83] och den 23 maj 2023 till det permanenta strukturerade samarbetet.[24][26]

Den danska undantagsklausulen gällande försvarspolitik påverkade inte rättsakter med anknytning till försvarsfrågor som antogs inom andra befogenhetsområden än den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Till exempel omfattades Danmark av Europeiska försvarsfonden. Vidare omfattades Danmark av de delar av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken som saknade anknytning till försvarsfrågor, särskilt vad gällde civila uppdrag av olika slag.[72]

Storbritannien

redigera

Innan Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen den 1 februari 2020 omfattades Storbritannien av flera undantagsklausuler, bland annat gällande eurosamarbetet och området med frihet, säkerhet och rättvisa. Dessa var ett resultat av förhandlingarna om Maastrichtfördraget och Amsterdamfördraget under 1990-talet. Bland annat behövde Storbritannien inte införa euron som valuta eller ingå i Schengenområdet – däremot valde Storbritannien att delta i andra delar av Schengensamarbetet som berörde Schengens informationssystem, polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Den brittiska regeringen under premiärminister John Major förhandlade sig även till en undantagsklausul kring protokollet om socialpolitik,[84] men denna upphävdes genom Amsterdamfördraget den 1 maj 1999 efter begäran av den brittiska regeringen under premiärminister Tony Blair. Under 1997 och 1998 antog rådet två direktiv som utökade tillämpningsområdet för de rättsakter som tidigare hade antagits med protokollet som rättslig grund till Storbritannien.[85][86] I samband med inrättandet av det permanenta strukturerade samarbetet i slutet av 2017 valde Storbritannien, som då redan var på väg ut ur unionen, att stå utanför.

Genom Storbritanniens utträde ur unionen upphävdes alla brittiska undantagsklausuler. Om Storbritannien ansöker om medlemskap igen någon gång i framtiden skulle den brittiska regeringen behöva övriga medlemsstaters medgivande för att återfå motsvarande undantagsklausuler.

Unionsrättens tillämplighet per land

redigera
Ja Relevant del av unionsrätten tillämplig i berört land genom unionens fördrag eller rättsakter
Ja Relevant del av unionsrätten tillämplig i berört land genom EES-avtalet (undantag kan förekomma)
Ja Relevant del av unionsrätten tillämplig i berört land genom annat mellanstatligt avtal med unionen
[–] Relevant del av unionsrätten tillämplig i berört land med undantag
Nej Relevant del av unionsrätten ej tillämplig i berört land
Bestämmelser om ... är tillämpligt i ... Belgien
BE
Bulgarien
BG
Cypern
CY
Danmark
DK
Estland
EE
Finland
FI
Frankrike
FR
Grekland
EL
Irland
IR
Italien
IT
Kroatien
HR
Lettland
LV
Litauen
LT
Luxemburg
LU
Malta
MT
Nederländerna
NL
Polen
PL
Portugal
PT
Rumänien
RO
Slovakien
SK
Slovenien
SI
Spanien
ES
Sverige
SE
Tjeckien
CZ
Tyskland
DE
Ungern
HU
Österrike
AT
Island
IS
Liechtenstein
LI
Norge
NO
Schweiz
CH
Andorra
AD
Monaco
MC
San Marino
SM
Vatikanstaten
VA
Europeiska unionen Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Europeiska atomenergigemenskapen Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Röst- och närvarorätt vid beslutsfattande Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Unionsrättens direkta effekt Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Medborgerliga rättigheter
Unionsmedborgarskapet Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Rätt till fri rörlighet för personer Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja [87] Nej Nej Nej Nej
Rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Rösträtt och valbarhet vid kommunala val Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Rätt till konsulärt skydd av andra medlemsstater Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Rätt att vända sig till unionens institutioner Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Rätt att delta i europeiska medborgarinitiativ Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Inre marknaden och handel med tredjeländer
Avskaffade tullavgifter vid inbördes handel Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja [88] [88] [88] [88] [88] Ja [88] Ja
Europeiska unionens tullunion Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej [89] Ja Ja Nej
Gemensamma handelspolitiken Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej [89] [89] [89] Nej
Gemensamma mervärdesskatteområdet Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej
Gemensamma punktskatteområdet Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej
Inre marknaden och de fyra friheterna Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja [90] Nej [89] Nej Nej
Konkurrensregler Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja [90] Nej [89] Nej Nej
Fri rörlighet för arbetstagare Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja [91] Nej Nej Nej Nej
Gemensamma eurobetalningsområdet Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Fritt förvärv av fritidsbostäder Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej
Fritt förvärv av jordbruksmark Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej
Sommartidsdirektivet Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej
Avskaffade roamingavgifter Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej
Förbud mot försäljning av snus med tobak Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Ekonomisk och monetär politik
Ekonomiska och monetära unionen Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Bankunionen Ja Ja Ja [89] Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja [89] Ja [89] Ja Ja Ja [89] [89] Ja [89] Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Europeiska växelkursmekanismen Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Ja Ja Ja Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Eurosamarbetet Ja Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Ja Ja Ja Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja
Jordbruks- och fiskeripolitik
Gemensamma jordbrukspolitiken Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Gemensamma fiskeripolitiken Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Rättsliga och inrikes frågor
Området med frihet, säkerhet och rättvisa Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja [92] Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Schengensamarbetet och Schengenregelverket Ja Ja [93] Ja Ja Ja Ja Ja [94] Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja [95] Ja [95] [95]
Dublinförordningen och Eurodacförordningen Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej
Övriga delar av den gemensamma asylpolitiken Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja [96] Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Gemensamma invandringspolitiken Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Civilrättsligt samarbete Ja Ja Ja [97] Ja Ja Ja Ja [89] Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Polissamarbete och straffrättsligt samarbete Ja Ja Ja [98] Ja Ja Ja Ja [89] Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Utrikes- och försvarspolitik
Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Europeiska försvarsbyrån Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Permanenta strukturerade samarbetet Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Övriga befogenhetsområden
Socialpolitik Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Miljöpolitik Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej
Konsumentskydd Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej
Gemensamma transportpolitiken Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej
Transeuropeiska nät Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej
Energipolitik Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej
Folkhälsa Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Forskning, teknisk utveckling och rymden Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej
Utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Sysselsättningspolitik Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Skydd för och förbättring av människors hälsa Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Industri Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Kultur Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Turism Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej
Utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor och idrott Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej
Civilskydd Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej
Administrativt samarbete Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Fördjupade samarbeten
Internationella pars skilsmässoregler Ja Ja Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Nej Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Internationella pars förmögenhetsförhållanden Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Nej Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Europeiska åklagarmyndigheten Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Enhetligt patentskydd Ja Ja [99] Ja Ja Ja Ja [99] [99] Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja [99] Ja Ja [99] Ja Nej Ja [99] Ja [99] Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Territoriellt tillämpningsområde
Unionsrätten omfattar hela territoriet Ja Ja [100] Nej Ja [101] Nej [102] Ja [103] Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja [104] Ja Ja [105] Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] ”Artikel 52 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 44. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  2. ^ [a b] ”Artikel 355 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 197–198. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  3. ^ ”Artikel 139 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 107–108. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  4. ^ ”Artikel 3.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 51. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  5. ^ ”Artikel 139.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 108. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  6. ^ ”Artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 106. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  7. ^ ”Artikel 139.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 108. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  8. ^ ”Artikel 137 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 107. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  9. ^ ”Artikel 136.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 106. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  10. ^ ”Artikel 140 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 108–110. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  11. ^ [a b c] ”De danske forbehold” (på danska). Folketingets EU-Oplysning. 7 juni 2022. https://www.eu.dk/da/danmark-i-eu/de-danske-forbehold. Läst 13 december 2022. 
  12. ^ ”Protokoll 16 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 287. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  13. ^ ”Protokoll 21 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 295–297. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  14. ^ [a b] ”The JHA opt-in Protocol and Schengen opt-out Protocol” (på engelska). Storbritanniens regering. https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/588184/jha-opt-in-background.pdf. Läst 13 december 2022. 
  15. ^ ”Artikel 4a i protokoll 21 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 296–297. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  16. ^ ”Artikel 9 i protokoll 21 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 297. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  17. ^ ”Artikel 7 i protokoll 21 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 297. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  18. ^ ”Artikel 8 i protokoll 21 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 297. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  19. ^ [a b c] ”Protokoll 22 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 298–302. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  20. ^ ”Artikel 24.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 30. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  21. ^ ”En starkare global aktör: effektivare beslutsfattande inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik”. Europeiska kommissionen. 12 september 2018. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52018DC0647. Läst 13 december 2022. 
  22. ^ ”Artikel 42.6 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 39. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  23. ^ ”Artikel 46 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 40–41. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  24. ^ [a b] ”Rådets beslut (Gusp) 2023/1015 av den 23 maj 2023 om bekräftelse av Danmarks deltagande i permanent strukturerat samarbete och om ändring av beslut (Gusp) 2017/2315 om upprättande av permanent strukturerat samarbete och om fastställande av förteckningen över deltagande medlemsstater”. EUT L 136, 24.5.2023, s. 73–74. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32023D1015. 
  25. ^ ”Rådets beslut (Gusp) 2017/2315 av den 11 december 2017 om upprättande av permanent strukturerat samarbete och om fastställande av förteckningen över deltagande medlemsstater”. EUT L 331, 14.12.2007, s. 57–77. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32017D2315. 
  26. ^ [a b] ”EU:s försvarssamarbete: rådet välkomnar Danmark i Pesco och inleder den femte omgången av nya Pesco-projekt” (på engelska). Europeiska unionens råd. 5 maj 2023. https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2023/05/23/eu-defence-cooperation-council-welcomes-denmark-into-pesco-and-launches-the-5th-wave-of-new-pesco-projects/. Läst 23 maj 2023. 
  27. ^ ”Artikel 20 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 27–28. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  28. ^ ”Divorce rules could divide EU states” (på engelska). EUobserver. 24 juli 2008. https://euobserver.com/rule-of-law/26532. Läst 13 december 2022. 
  29. ^ [a b] ”Artikel 20.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 27–28. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  30. ^ ”Artikel 20.2 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 28. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  31. ^ ”Artikel 326 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 189. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  32. ^ ”Artikel 327 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 189. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  33. ^ Böttner, Robert (2022). ”The Instrument of Enhanced Cooperation: Pitfalls and Possibilities for Differentiated Integration” (på engelska). European Papers 7 (3): sid. 1157. https://www.europeanpapers.eu/en/system/files/pdf_version/EP_eJ_2022_3_SS1_2_Robert_Bottner_00605.pdf. Läst 1 februari 2024. 
  34. ^ ”Artikel 20.4 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 28. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  35. ^ ”Artikel 20.3 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 28. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  36. ^ ”Artikel 330 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 190. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  37. ^ ”The Schengen Area” (på engelska). CVCE. https://www.cvce.eu/en/collections/unit-content/-/unit/df06517b-babc-451d-baf6-a2d4b19c1c88/50c23742-6a21-483e-aebd-3aaf21b44bf9. Läst 13 december 2022. 
  38. ^ ”Artikel 5 i protokoll 19 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 291–292. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  39. ^ ”Artikel 7 i protokoll 19 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 292. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  40. ^ ”Protokoll 20 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 293–294. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  41. ^ ”Rådets beslut av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (2002/192/EG)”. EGT L 64, 7.3.2002, s. 20–23. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32002D0192. 
  42. ^ ”Rådets genomförandebeslut (EU) 2020/1745 av den 18 november 2020 om inledande av tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket om dataskydd och om provisoriskt inledande av tillämpningen av vissa bestämmelser i Schengenregelverket i Irland”. EUT L 393, 23.11.2020, s. 3–11. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32020D1745. 
  43. ^ ”Artikel 6.2 i rådets beslut av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (2002/192/EG)”. EGT L 64, 7.3.2002, s. 23. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32002D0192. 
  44. ^ ”Rådets beslut av den 6 december 2012 om begäran från Irland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket om inrättande av en europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (2012/764/EU)”. EUT L 337, 11.12.2012, s. 48–49. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32012D0764. 
  45. ^ ”Rådets beslut (EU) 2019/1749 av den 14 oktober 2019 om begäran från Irland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket om Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (EU-Lisa)”. EUT L 268, 22.10.2019, s. 73–76. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32019D1749. 
  46. ^ ”Rule of Law: Commission formally closes the Cooperation and Verification Mechanism for Bulgaria and Romania” (på engelska). Europeiska kommissionen. 15 september 2023. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_23_4456. Läst 15 september 2023. 
  47. ^ ”Q&A: Commission closes the Cooperation and Verification Mechanism (CVM) for Bulgaria and Romania” (på engelska). Europeiska kommissionen. 15 september 2023. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/qanda_23_4458. Läst 15 september 2023. 
  48. ^ ”Artikel 43 i akten om villkoren för Republiken Kroatiens anslutning och om anpassning av fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen”. EUT L 112, 24.4.2012, s. 33. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:2462ed04-fa04-49de-bc50-743f8c212278.0023.01/DOC_4&format=PDF. 
  49. ^ ”Rådets förordning (EU) nr 479/2013 av den 13 maj 2013 om medgivande av undantag från kravet på att inge summariska införsel- och utförseldeklarationer för unionsvaror som transporteras genom Neumkorridoren”. EUT L 139, 25.5.2013, s. 1–3. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013R0479. 
  50. ^ ”Rådets förordning (EU) 2017/762 av den 25 april 2017 om ändring av förordning (EU) nr 479/2013 om medgivande av undantag från kravet på att inge summariska införsel- och utförseldeklarationer för unionsvaror som transporteras genom Neumkorridoren”. EUT L 114, 3.5.2017, s. 1–2. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32017R0762. 
  51. ^ ”Free movement of persons: Federal Council invokes the safeguard clause for Croatia” (på engelska). Förbundsrådet. 16 november 2022. https://www.sem.admin.ch/sem/en/home/sem/medien/mm.msg-id-91561.html. Läst 13 december 2022. 
  52. ^ ”Switzerland to Restrict Access to Labour Market for Croatians in 2023” (på engelska). SchengenVisaInfo.com. 17 november 2022. https://www.schengenvisainfo.com/news/switzerland-to-restrict-access-to-labour-market-for-croatians-in-2023/. Läst 13 december 2022. 
  53. ^ ”Switzerland to curb immigration from Croatia in 2023” (på engelska). swissinfo.ch. 16 november 2022. https://www.swissinfo.ch/eng/switzerland-to-curb-immigration-from-croatia-in-2023/48062404. Läst 13 december 2022. 
  54. ^ [a b] ”Bilaga V i akten om villkoren för Republiken Kroatiens anslutning och om anpassning av fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen”. EUT L 112, 24.4.2012, s. 67–86. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:2462ed04-fa04-49de-bc50-743f8c212278.0023.01/DOC_9&format=PDF. 
  55. ^ ”Croatia to extend moratorium on sale of farm land to foreigners” (på engelska). EurActiv.com. 25 september 2019. https://www.euractiv.com/section/agriculture-food/news/croatia-to-extend-moratorium-on-sale-of-farm-land-to-foreigners/. Läst 13 december 2022. 
  56. ^ ”Kommissionens beslut (EU) 2020/787 av den 16 juni 2020 om förlängning av övergångsperioden för förvärv av jordbruksmark i Kroatien”. EUT L 192, 17.6.2020, s. 1-3. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32020D0787. 
  57. ^ ”Foreigners to Be Able to Purchase Agricultural Land in Croatia Without Restrictions From July 1, 2023” (på engelska). SchengenVisaInfo.com. 31 oktober 2022. https://www.schengenvisainfo.com/news/foreigners-to-be-able-to-purchase-agricultural-land-in-croatia-without-restrictions-from-july-1-2023/. Läst 13 december 2022. 
  58. ^ ”Bilaga X i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna)”. EUT L 77, 23.3.2016, s. 50–52. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32016R0399. 
  59. ^ ”Artikel 38 i akten om villkoren för Republiken Kroatiens anslutning och om anpassning av fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen”. EUT L 112, 24.4.2012, s. 32. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:2462ed04-fa04-49de-bc50-743f8c212278.0023.01/DOC_4&format=PDF. 
  60. ^ ”Artikel 39 i akten om villkoren för Republiken Kroatiens anslutning och om anpassning av fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen”. EUT L 112, 24.4.2012, s. 32. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:2462ed04-fa04-49de-bc50-743f8c212278.0023.01/DOC_4&format=PDF. 
  61. ^ ”Protokoll 32 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 317. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  62. ^ ”Protokoll 6 fogat till akten om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen”. EUT C 236, 23.9.2003, s. 947. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:12003T/PRO/06. 
  63. ^ ”Artikel 17 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU av den 3 april 2014 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG”. EUT L 127, 29.4.2014, s. 24. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32014L0040. 
  64. ^ ”Protokoll 3 fogat till akten om villkoren för Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen”. EGT C 241, 29.8.1994, s. 352. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:11994N/PRO/03. 
  65. ^ ”Protokoll 35 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 320. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  66. ^ ”Protokoll 7 fogat till akten om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen”. EUT C 236, 23.9.2003, s. 947. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:12003T/PRO/07. 
  67. ^ ”Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget”. EUT L 60, 2.3.2013, s. 131–139. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:22013A0302(01). 
  68. ^ ”Information om ikraftträdandet av protokollet om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget”. EUT L 293, 28.10.2016, s. 1. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:22016X1028(01). 
  69. ^ ”Protokoll 30 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 312–313. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  70. ^ ”Artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 195. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  71. ^ ”Artikel 198 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 137. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  72. ^ ”EU’s sikkerhedsog forsvarspolitiske samarbejde og det danske forsvarsforbehold” (på danska). Udenrigsministeriet. https://www.ft.dk/samling/20211/almdel/EUU/bilag/416/2551108.pdf. Läst 13 december 2022. 
  73. ^ ”Denmark thinks about abandoning opt-out from European defence” (på engelska). EurActiv.com. 7 mars 2022. https://www.euractiv.com/section/defence-and-security/news/denmark-thinks-about-abandoning-opt-out-from-european-defence/. Läst 13 december 2022. 
  74. ^ ”Danskerne afskaffer forsvarsforbeholdet i historisk afstemning” (på danska). Politiken. 1 juni 2022. https://politiken.dk/indland/politik/EU-afstemning/art8803564/Danskerne-afskaffer-forsvarsforbeholdet-i-historisk-afstemning. Läst 13 december 2022. 
  75. ^ ”Overwhelming majority of Danes vote to join EU defence” (på engelska). EUobserver. 1 juni 2022. https://euobserver.com/tickers/155116. Läst 13 december 2022. 
  76. ^ ”Denmark votes to scrap EU defense opt-out” (på engelska). Politico. 1 juni 2022. https://www.politico.eu/article/denmark-votes-to-scrap-eu-defense-policy-opt-out/. Läst 13 december 2022. 
  77. ^ ”Utrikesrådet, 20 juni 2022”. Europeiska unionens råd. 20 juni 2022. https://www.consilium.europa.eu/sv/meetings/fac/2022/06/20/. Läst 13 december 2022. 
  78. ^ ”Letter to Member States - End of the Danish EU defence opt-out” (på engelska). Europeiska unionens råd. 21 juni 2022. https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-10492-2022-INIT/en/pdf. Läst 13 december 2022. 
  79. ^ ”Denmark expected to join EU defence cooperation within month” (på engelska). EurActiv.com. 3 juni 2022. https://www.euractiv.com/section/politics/short_news/denmark-expected-to-join-eu-defence-cooperation-within-month/. Läst 13 december 2022. 
  80. ^ ”Förteckning över unionsakter som antagits i enlighet med artiklarna 26.1, 42 och 43–46 i fördraget om Europeiska unionen och som ska tillämpas på Danmark från och med den 1 juli 2022 (2022/C 263/05)”. EUT C 263, 8.7.2022, s. 11–14. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52022XG0708(02). 
  81. ^ ”Rådets beslut (Gusp) 2023/994 av den 22 maj 2023 om konsekvenserna av att Danmark meddelat de övriga medlemsstaterna att Danmark inte längre vill utnyttja artikel 5 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning samt om ändring av beslut (Gusp) 2021/509 om inrättande av en europeisk fredsfacilitet och av beslut 2014/401/Gusp om Europeiska unionens satellitcentrum”. EUT L 135, 23.5.2023, s. 120–122. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32023D0994. 
  82. ^ ”Denmark joins the European Defence Agency” (på engelska). Europeiska försvarsbyrån. 23 mars 2023. https://eda.europa.eu/news-and-events/news/2023/03/23/denmark-joins-the-european-defence-agency. Läst 25 mars 2023. 
  83. ^ ”Protokoll (nr 14) om socialpolitik”. EGT C 191, 29.7.1992, s. 90. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:11992M/PRO/PS:SV:HTML. 
  84. ^ ”Rådets direktiv 97/74/EG av den 15 december 1997 om att utvidga rådets direktiv 94/45/EG om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare, till att avse Förenade kungariket”. EGT L 10, 16.1.1998, s. 22-23. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:31997L0074. 
  85. ^ ”Rådets direktiv 98/52/EG av den 13 juli 1998 om att utvidga direktiv 97/80/EG om bevisbörda vid mål om köndiskriminering till att omfatta Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland”. EGT L 205, 22.7.1998, s. 66. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:31998L0052. 
  86. ^ Omfattas med undantag, exempelvis omfattas inte Schweiz av rörlighetsdirektivets bestämmelser om uppehållsrätt.
  87. ^ [a b c d e f] Tullavgifter förekommer i vissa fall och för vissa produkter.
  88. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Delvis
  89. ^ [a b] Delvis, genom mellanstatliga avtal
  90. ^ Från och med den 1 januari 2023 omfattas kroatiska arbetstagare återigen av restriktioner i den fria rörligheten för arbetstagare i Schweiz, i enlighet med övergångsbestämmelser i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz om fri rörlighet för personer.
  91. ^ Irland kan välja från fall till fall om landet vill delta i ett beslut som rör området med frihet, säkerhet och rättvisa.
  92. ^ Bunden av alla delar av Schengenregelverket, men de delar som rör avskaffandet av gränskontrollerna vid de inre gränserna är ännu inte tillämpliga.
  93. ^ Irland och Storbritannien ingår i den gemensamma resezonen och Irland står därför helt utanför Schengenområdet. Landet kan dock begära att få tillämpa hela eller delar av Schengenregelverket.
  94. ^ [a b c] Omfattas inte av Schengenregelverket, men har en öppen gräns mot Schengenområdet.
  95. ^ Irland har valt att omfattas av mottagandedirektivet och massflyktsdirektivet. Irland omfattas även av de äldre versionerna av asylprocedurdirektivet och skyddsgrundsdirektivet.
  96. ^ Danmark omfattas mycket begränsat av civilrättsligt samarbete genom mellanstatliga avtal med unionen.
  97. ^ Danmark omfattas mycket begränsat av polissamarbete och straffrättsligt samarbete genom mellanstatliga avtal med unionen.
  98. ^ [a b c d e f g] Omfattas av förordningen om skapandet av ett enhetligt patentskydd, men har ännu inte ratificerat det mellanstatliga avtalet om en enhetlig patentdomstol. Europeiska patent med enhetlig verkan saknar därför rättsverkan i denna medlemsstat.
  99. ^ Unionsrätten är tillämplig endast i de delar som står under den cypriotiska regeringens kontroll.
  100. ^ Åland åtnjuter viss specialstatus inom unionsrätten.
  101. ^ Athos åtnjuter viss specialstatus inom unionsrätten.
  102. ^ Campione d’Italia och Livigno åtnjuter viss specialstatus inom unionsrätten.
  103. ^ Ceuta, Melilla och Kanarieöarna åtnjuter viss specialstatus inom unionsrätten.
  104. ^ Büsingen och Helgoland åtnjuter viss specialstatus inom unionsrätten.
Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.