Rysslands invasion av Ukraina 2022

pågående invasion, eskalering av rysk-ukrainska konflikten

Rysslands invasion av Ukraina 2022 inleddes i gryningen den 24 februari 2022. Invasionen var en del av det rysk-ukrainska kriget och föregicks av det ryska erkännandet av de självutnämnda staterna Donetsk och Lugansk tre dagar före invasionen. Detta följdes av ryska beväpnade styrkors intåg i regionen Donetsbäckenet i östra Ukraina den 21 februari 2022. Invasionen igångsatte den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget.[5]

Rysslands invasion av Ukraina 2022
Del av rysk-ukrainska kriget
Collecting of Russian bombs in Kharkiv 4 March 2022 (03).jpg
Charkiv den 4 mars 2022. Bild från Ukrainas statliga tjänst för nödsituationer.
Ägde rum Från 24 februari 2022
Plats Ukraina
Stridande
Ukraina Ukraina
Befälhavare och ledare


Styrka
Förödelse i Tjernihiv oblast i Ukraina. Bilden är uppladdad av Ukrainas statliga tjänst för nödsituationer den 28 februari och uppges vara tagen i Tjernihiv oblast i norra Ukraina.
Flygbombning av Donetsks regionala dramatiska teater i Mariupol den 16 mars

Ryssland utfäste sig i Budapestuppgörelsen 1994 att inte använda vapenmakt mot Ukraina och att respektera Ukrainas självständighet och landets dåvarande gränser.[6][7] Ryssland och Ukraina undertecknade 1997 även ett vänskapsfördrag med utfästelser om att respektera varandras självständighet och ländernas gränser.[8][9] Trots det har Ryssland på senare tid börjat hävda att Ukraina tillhör Rysslands intressesfär, på liknande sätt som Ukrainska SSR var en del av Sovjetunionen. Man har sedan 2014 annekterat alternativt ockuperat delar av Ukrainas territorium, som en del av ett icke-förklarat ombudskrig mot landet.[10]

Angreppet inleddes efter att Ryssland inlett vad som från Kremls sida kallats för "en militär specialoperation", med robotattacker mot ukrainska försvarsanläggningar och markinvasion längs med ett antal gränsavsnitt. Fram till början av mars har Ryssland, med passivt stöd från Belarus, ockuperat flera större städer i söder och i norr. Man har även erövrat Zaporizjzjas kärnkraftverk, Europas största kärnkraftverk, belägrat hamnstaden Mariupol samt inlett omringningsaktioner riktade mot miljonstäderna Charkiv och Kiev.

De internationella reaktionerna har varit hårda, med skärpta sanktioner[11] och avstängning av Ryssland (och Belarus) från en stor mängd internationella idrotts-[12] och musikevenemang.[13] Ett stort antal utländska företag har stoppat eller begränsat sina aktiviteter i Ryssland.[14][15] Internationella brottmålsdomstolen har öppnat en utredning gällande krigsbrott under invasionen.

BakgrundRedigera

Fördjupning: Rysk-ukrainska kriget

Ukraina, USA, Ryssland och Storbritannien undertecknade 1994 Budapestuppgörelsen. Där förband sig Ukraina att överlämna sin kärnvapenarsenal för destruktion. Detta skedde i utbyte mot bland annat utfästelser från övriga länder i uppgörelsen att de skulle respektera Ukrainas självständighet och Ukrainas dåvarande gränser, och inte använda vapenmakt mot landet.[16][17] 1997 ingick Ryssland och Ukraina ett vänskapsfördrag med utfästelser om att respektera varandras självständighet och existerande nationsgränser.[8][9]

I februari 2014 hamnade Ryssland och Ukraina i en öppen konflikt. Efter att Ukrainas dåvarande president Viktor Janukovytj, efter påtryckningar från Rysslands president Vladimir Putin, backade från associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Ukraina tog demonstrationer mot Janukovytj vid.[18] I februari 2014 flydde Janukovytj med hjälp av Ryska federationens federala säkerhetstjänst (FSB) till Ryssland, varpå den västvänliga oppositionen under Petro Porosjenko tog över makten. Maktskiftet ledde till ett närmande till EU, något som ledde till starkare slitningar mellan de ukrainsktalande och de rysktalande befolkningsgrupperna. Slitningarna var som starkast på Krim, vilket Ryssland utnyttjade för att olagligt annektera halvön. På liknande sätt intervenerade Ryssland i Donbass, vilket ledde till ett krig som beräknas ha krävt 14 000 dödsoffer. I Donbass förklarade sig proryska rebeller självständiga från Ukraina och utropade utbrytarrepublikerna Donetsk och Lugansk.[18][19]

Under våren 2021 omgrupperade den ryska armén i omgångar förband till positioner närmare den ukrainska gränsen. I juli 2021 förklarade Vladimir Putin Ukraina till att vara en "omistlig del av Ryssland".[18] Under hösten och vintern 2021/2022 mobiliserades ryska trupper vid gränsen till Ukraina. I december 2021 ställde Ryssland flera krav på säkerhetsalliansen Nato,[19] vilka medlemsländerna avfärdade.[20] Ett av kraven var att Ukraina inte skulle tillåtas gå med i Nato.[21]

Spänningarna mellan Ryssland och Ukraina ökade under början av 2022. Flera stats- och regeringschefer besökte Ryssland och Ukraina, utan att kunna lösa spänningarna på diplomatisk väg. Den 11 februari 2022 varnade USA:s president Joe Biden för en nära förestående rysk invasion av Ukraina.[20] Den 15 februari anklagade Rysslands president Putin Ukraina för att begå folkmord på den etniskt ryska befolkningen i Donbass.[22] Den 21 februari meddelade Putin att Ryssland erkände de ukrainska utbrytarrepublikerna Donetsk och Lugansk som självständiga stater, samtidigt som han tillkännagav att ryska trupper skulle sättas in området i "fredsbevarande" syfte.[23]

Nato riktade stark kritik mot Rysslands agerande, och Nato-länder skickade också vapen till Ukraina.

InvasionenRedigera

Den 24 februariRedigera

Strax före klockan 04:00 (Moskva-tid, UTC +3) den 24 februari 2022 tillkännagav Vladimir Putin på Kremls webbplats att Ryssland beslutat att militärt invadera Ukraina.[24] Han förklarade att syftet med den militära operationen var att "denazifiera" och "demilitarisera" landet.[25]

Rysk militär synes ha trängt in i Ukraina nära staden Charkiv strax efter 06:30 (UTC+2). Ryska trupper invaderade också från Belarus och Krim. Den ukrainska gränsstyrkan rapporterade attacker mot dess enheter i Luhansk, Sumy, Charkiv, Tjernihiv och Zjytomyr.[26] Även Ukrainas huvudstad Kiev attackerades av ryska stridsvagnar och marktrupper,[27][28] samt genom robotattacker.[29]

Den 25 februariRedigera

Den 25 februari nådde ryska styrkor Kiev och strider uppstod i den ukrainska huvudstadens norra förorter.[30]

Den 2 marsRedigera

FN:s generalförsamling fördömde invasionen med rösterna 141 mot 5, där 35 länder avstod från att rösta.[31] De fem länder som röstade emot var Ryssland, Syrien, Nordkorea, Belarus och Eritrea.[32]

Den 3 marsRedigera

Hamnstaden Cherson utsattes redan under krigets första dagar för en rysk offensiv.[33] Rysk militär uppgav den 3 mars att ryssarna intagit staden,[34][35] och militärockupationen verkar också ha bekräftats.[36]

Den 4–5 marsRedigera

Den 4–5 mars fortsatte den ryska invasionen på främst den södra fronten. Rysk militär tog kontroll över bland annat Zaporizjzjas kärnkraftverk i söder, och strider stod runt hamnstaden Mariupol i öster.[37] Mer än en miljon människor hade per den 5 mars flytt från Ukraina till grannländerna västerut.[38]

Den 16 marsRedigera

Donetsks regionala dramatiska teater i Mariupol flygbombades och förstördes av rysk militär den 16 mars 2022. Ett stort antal civila kvinnor och barn hade sökt skydd i teatern.[39][40][41][42]

Den 2 aprilRedigera

Den 2 april säger ukrainska myndigheter att ryska trupper hade lämnat hela Kievregionen.[43]

KonsekvenserRedigera

ReaktionerRedigera

 
Brandenburger Tor i Berlin den 24 februari 2022.

FN:s generalförsamling röstade den 2 mars på ett extraordinärt insatt möte med överväldigande majoritet att fördöma den ryska invasionen. Endast fem länder röstade emot – Ryssland, Syrien, Nordkorea, Belarus och Eritrea.[32]

Sveriges statsminister kallade invasionen för oprovocerad, olaglig och oförsvarlig.[44] Rysslands agerande kallades av Europeiska rådets ordförande Charles Michel för "geopolitisk terrorism".[45]

Chefsåklagaren vid den internationella brottmålsdomstolen (ICC) har efter Rysslands invasion öppnat en undersökning om eventuella krigsförbrytelser. Insamling av bevis har påbörjats. Enligt rapporter har Ryssland använt klusterbomber i kriget.[46][47]

 
Demonstration på Norrmalmstorg i Stockholm den 27 februari 2022 mot den ryska invasionen av Ukraina.
 
Polska volontärer assisterar flyktingar från Ukraina på Przemyśls järnvägsstation den 28 februari 2022.

Efter invasionen har pro-ukrainska protester förekommit i hundratals städer över hela världen och i alla världsdelar.[48][49][50][51] I Berlin hade över 100 000 personer samlats[när?], vilket gjorde demonstrationen till den största sedan coronapandemin bröt ut.[52]

SanktionerRedigera

Transport- och industrisektornRedigera

EU, USA, Storbritannien och Kanada införde efter invasionen sanktioner mot Rysslands finans-, energi- och transportsektorer, däribland överflygningsförbud för ryska flygbolag.[53]

FinanssektornRedigera

Ministrar och 351 ledamöter i Duman belades också med sanktioner, där deras tillgångar i bland annat EU frystes och de belades med reseförbud i Europa.[54]

Sju ryska banker avstängdes i början av mars från det internationella SWIFT-samarbetet för internationella betalningar.[55] Dessa var landets näst största bank VTB, Bank Otkritie, Novikombank, Promsvjazbank, Bank Rossija, Sovcombank och VEB. Sberbank (landets största bank) och Gazprombank inkluderades inte i bortkopplingen; båda bankerna hanterar betalningar för den ryska gasexporten till bland annat europeiska länder.[56] Sberbanks aktievärde på Londonbörsen föll i samma veva till 5 procent av värdet en vecka tidigare.[57] Liknande börsras drabbade även de ryska energibolagen Gazprom, Lukoil och Novatek. Aktiebörsen i Moskva höll stängt hela den inledande veckan i mars, i ett försök att stoppa spekulation och ytterligare börsras – det längsta stoppet i Moskvabörsens historia.[58]

Den 6 mars beslutade bland andra betal- och kreditkorts-organisationerna Visa och Mastercard att avsluta sina samarbeten med ryska kortutgivare, inklusive ryska säljföretag som tidigare accepterat dessa kort. Detta betyder att alla transaktioner i Ryssland eller med i Ryssland utgivna kort från dessa organisationer planerades att avstanna under "de närmaste dagarna".[59]

EnergisektornRedigera

Den 8 mars meddelade USA:s president Joe Biden att USA stoppar importen av rysk olja, flytande naturgas och andra energikällor.[60] Den brittiska regeringen uppgav samma dag att Storbritannien skulle fasa ut all import av rysk olja till slutet av år 2022.[61]

KulturRedigera

Ryssland har utestängts från att delta i 2022 års Eurovision Song Contest.[13] Även andra blockader av liknande evenemang samt ryska kulturpersonligheter har uppstått (se fördjupningsartikeln)

Sport och idrottRedigera

Flera internationella evenemang, som ursprungligen var förlagda till Ryssland, har flyttats eller ställts in, bland andra Champions League-finalen[62] och avslutningen av Världscupen i längdåkning.[63], och både ryska och belarusiska idrottare har stängts av från internationella tävlingar, bland annat:

MediaRedigera

Ett antal sociala medieplattformar blockerade efter invasionen de statliga ryska medierna RT och Sputnik för användare i europeiska länder.[66] Europeiska kommissionen meddelade den 27 februari att RT och Sputnik skulle förbjudas att sända från EU-länder.[67]

Stoppat företagandeRedigera

Ett antal företag hemmahörande i västvärlden har sedan invasionen dragit tillbaka verksamhet i Ryssland. Dessa inkluderar Ikea (med 15 000 anställda i Ryssland och Belarus),[14] Microsoft, Oracle, SAP, Visa och Accenture.[15][68] I början av mars beslöt Rysslands regering att införa lagar som försvårar för utländska investerare att flytta sina investeringar ut ur landet, mot ljuset av ett accelererat valutautflöde ur landet efter Rysslands invasion.[69]

FlyktingströmRedigera

FN:s flyktingorgan UNHCR uppskattar att ungefär 7,7 miljoner människor är på flykt i Ukraina som internflyktingar och 5,5 miljoner människor har flytt över gränsen till bland annat Polen, Ungern, Moldavien, Slovakien och Rumänien.[70]

Se ävenRedigera

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Detta källa bör kontrolleras: 1) definition av vad som här menas med reserver: 2) antal, som verkar anmärkningsvärt stort

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Patrick Wintour (18 februari 2022). ”Russia has amassed up to 190,000 troops on Ukraine borders, US warns” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/world/2022/feb/18/russia-has-amassed-up-to-190000-troops-on-ukraine-borders-us-warns. Läst 6 mars 2022. 
  2. ^ Johan Edgar (21 februari 2022). ”Uppgifter i natt: Krissamtal – och planen för attack”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Jx2R4P/macron-och-putin-i-krissamtal-uppgifter-om-rysk-attack. Läst 6 mars 2022. 
  3. ^ ”Ukraine: Military and security service personnel strengths” (på amerikansk engelska). CIA Factbook. 2021. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/ukraine/#military-and-security. Läst 5 mars 2022. 
  4. ^ The military balance 2021. Abingdon, Oxon: International Institute for Strategic Studies. ISBN 978-1032012278 
  5. ^ ”‘We couldn’t stand it’: the Ukrainians travelling for days to flee Russian bombs and rockets” (på engelska). The Guardian. 8 mars 2022. https://www.theguardian.com/world/2022/mar/08/we-couldnt-stand-it-the-ukrainians-travelling-for-days-to-flee-russian-bombs-and-rockets. Läst 10 mars 2022. 
  6. ^ Pifer, Steven (5 december 2019). ”Why care about Ukraine and the Budapest Memorandum” (på amerikansk engelska). Brookings. https://www.brookings.edu/blog/order-from-chaos/2019/12/05/why-care-about-ukraine-and-the-budapest-memorandum/. Läst 5 mars 2022. 
  7. ^ Welle (www.dw.com), Deutsche. ”Ukraine's forgotten security guarantee: The Budapest Memorandum | DW | 05.12.2014” (på brittisk engelska). DW.COM. https://www.dw.com/en/ukraines-forgotten-security-guarantee-the-budapest-memorandum/a-18111097. Läst 5 mars 2022. 
  8. ^ [a b] ”Ukraine - Independent Ukraine | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/place/Ukraine/Independent-Ukraine. Läst 6 mars 2022. 
  9. ^ [a b] Welle (www.dw.com), Deutsche. ”Bound by treaty: Russia, Ukraine and Crimea | DW | 11.03.2014” (på brittisk engelska). DW.COM. https://www.dw.com/en/bound-by-treaty-russia-ukraine-and-crimea/a-17487632. Läst 6 mars 2022. 
  10. ^ Kirby, Paul (3 mars 2022). ”Why is Russia invading Ukraine and what does Putin want?” (på brittisk engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/world-europe-56720589. Läst 4 mars 2022. 
  11. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (1 mars 2022). ”Sammanställning av sanktioner mot Ryssland i samband med invasionen av Ukraina”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/rysslands-invasion-av-ukraina/sammanstallning-av-sanktioner-mot-ryssland/. Läst 9 mars 2022. 
  12. ^ [a b] ”Russia-Ukraine war: Which sporting bodies have banned Russia?” (på engelska). www.aljazeera.com. https://www.aljazeera.com/sports/2022/3/1/russia-ukraine-war-what-sports. Läst 5 mars 2022. 
  13. ^ [a b] ”EBU: Ryssland får inte delta i Eurovision Song Contest”. Expressen. 25 februari 2022. https://www.expressen.se/noje/ebu-ryssland-far-inte-delta-i-eurovision/. Läst 26 februari 2022. 
  14. ^ [a b] Nyheter, S. V. T.; Carlén, Linnea (3 mars 2022). ”Ikea stänger varuhus i Ryssland och Belarus”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ikea-stanger-varuhus-i-ryssland-och-belarus. Läst 5 mars 2022. 
  15. ^ [a b] Malmqvist, Mattias (4 mars 2022). ”Microsoft stoppar nyförsäljning till Ryssland”. Computer Sweden. https://computersweden.idg.se/2.2683/1.763537/microsoft-stoppar-nyforsaljning-till-ryssland. Läst 5 mars 2022. 
  16. ^ Pifer, Steven (5 december 2019). ”Why care about Ukraine and the Budapest Memorandum” (på amerikansk engelska). Brookings. https://www.brookings.edu/blog/order-from-chaos/2019/12/05/why-care-about-ukraine-and-the-budapest-memorandum/. Läst 5 mars 2022. 
  17. ^ ”Ukraine's forgotten security guarantee”. Deutsche Welle. 5 december 2014. https://www.dw.com/en/ukraines-forgotten-security-guarantee-the-budapest-memorandum/a-18111097. Läst 5 mars 2022. 
  18. ^ [a b c] ”Detta har hänt: Konflikten mellan Ukraina och Ryssland”. DN.SE. 13 februari 2022. https://www.dn.se/varlden/detta-har-hant-konflikten-mellan-ukraina-och-ryssland/. Läst 21 februari 2022. 
  19. ^ [a b] Dormido, Hanna; Parker, Claire (21 januari 2022). ”Four maps that explain the Russia-Ukraine conflict” (på engelska). Washington Post. https://www.washingtonpost.com/world/2022/01/21/ukraine-russia-explain-maps/. Läst 21 februari 2022. 
  20. ^ [a b] Törnquist, Hanna (20 februari 2022). ”Det här har hänt i Ukrainakonflikten”. Svenska Dagbladet. 
  21. ^ ”Russia issues list of demands it says must be met to lower tensions in Europe” (på engelska). the Guardian. 17 december 2021. https://www.theguardian.com/world/2021/dec/17/russia-issues-list-demands-tensions-europe-ukraine-nato. Läst 2 mars 2022. 
  22. ^ Reuters (15 februari 2022). ”Putin says Russia does not want war, calls Donbass 'genocide'” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/world/europe/putin-says-russia-does-not-want-war-calls-donbass-genocide-2022-02-15/. Läst 2 mars 2022. 
  23. ^ Hopkins, Valerie; Kramer, Andrew E. (21 februari 2022). ”Why it matters that Russia just recognized Donetsk and Luhansk.” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2022/02/21/world/europe/donetsk-luhansk-donbas-ukraine.html. Läst 22 februari 2022. 
  24. ^ ”Путин объявил о начале военной операции на Украине ("Putin meddelade att en militäroperation inleddes i Ukraina")” (på ryska). Tacc. 24 februari 2022. https://tass.ru/politika/13825671. Läst 24 februari 2022. 
  25. ^ Troianovski, Anton (24 februari 2022). ”Putin announces a ‘military operation’ in Ukraine as the U.N. Security Council pleads with him to pull back.” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2022/02/23/world/europe/putin-announces-a-military-operation-in-ukraine-as-the-un-security-council-pleads-with-him-to-pull-back.html. Läst 7 mars 2022. 
  26. ^ ”Украинские пограничники сообщили об атаке границы со стороны России и Белоруссии ("Ukrainska gränsvakter rapporterade om en attack mot gränsen från Ryssland och Vitryssland")”. 24 februari 2022. https://www.interfax.ru/world/824058. Läst 24 februari 2022. 
  27. ^ ”Ryska trupper har gått in i Kiev”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/y4pBy2. Läst 25 februari 2022. 
  28. ^ ”Ukraina utfärdar order om allmän mobilisering”. Skånska Dagbladet. https://www.skd.se/2022-02-24/ukraina-utfardar-order-om-allman-mobilisering. Läst 25 februari 2022. 
  29. ^ ”Kiev under attack – attackhelikoptrar beskjuter området”. www.tv4.se. https://www.tv4.se/artikel/3T1yi1pi7wgDOZH7YzxAZy/haer-gar-helikoptrarna-till-attack?fbclid=IwAR1mgEyGDr5D9oCEwJo0ssPPMPXo2CIasZvBg1_49-yn06GtL9YWc8BDPNg. Läst 25 februari 2022. 
  30. ^ ”Kreml: Redo att förhandla med Ukraina”. Dagens Nyheter. 25 februari 2022. https://www.dn.se/varlden/uppgifter-explosioner-i-kiev-under-natten/. Läst 25 februari 2022. 
  31. ^ Uno-Vollversammlung verurteilt russischen Einmarsch in die Ukraine” (på tyska). Der Spiegel. 2 mars 2022. ISSN 2195-1349. https://www.spiegel.de/ausland/uno-vollversammlung-verurteilt-russischen-einmarsch-in-die-ukraine-a-110c607e-3870-42b9-8404-07b7b833ba76. Läst 2 mars 2022. 
  32. ^ [a b] FN fördömer ryska invasionen av Ukraina på Sveriges Radios webbplats den 2 mars 2022
  33. ^ ”Fighting under way near Kherson, Mykolaiv, Odessa - Ukrainian official”. Reuters. 26 februari 2022. Arkiverad från originalet den 26 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220226124808/https://www.reuters.com/world/europe/fighting-under-way-near-kherson-mykolaiv-odessa-ukrainian-official-2022-02-26/. Läst 7 mars 2022. 
  34. ^ ”Vladimir Putin set to ‘cut Ukraine in two’ as key city of Kherson falls to Russians”. https://www.telegraph.co.uk/world-news/2022/03/02/vladimir-putin-set-cut-ukraine-two-key-city-kherson-falls-russians/. 
  35. ^ ”Kherson falls — Kyiv under fire — Mariupol tragedy”. https://www.politico.eu/newsletter/london-playbook/kherson-falls-kyiv-under-fire-mariupol-tragedy/. Läst 3 mars 2022. 
  36. ^ Ukrainian protesters take to the streets in occupied Kherson i New York Times den 5 mars
  37. ^ Gunter, Joel (3 mars 2022). ”Mariupol under siege: 'We are being completely cut off'” (på brittisk engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/world-europe-60601235. Läst 4 mars 2022. 
  38. ^ United Nations High Commissioner for Refugees (3 mars 2022). ”News Comment: 1 million refugees have fled Ukraine in a week” (på engelska). UNHCR. https://www.unhcr.org/news/press/2022/3/62206a824/news-comment-1-million-refugees-fled-ukraine-week.html. Läst 5 mars 2022. 
  39. ^ Lister, Tim; Voitovych, Olga; John, Tara (16 mars 2022). ”Russians bomb Mariupol theater where hundreds had taken refuge, officials say” (på engelska). CNN. https://edition.cnn.com/2022/03/16/europe/ukraine-mariupol-bombing-theater-intl/. Läst 17 mars 2022. 
  40. ^ ”Ukraine war: Mariupol theatre 'sheltering hundreds' bombed” (på engelska). Sky News. 16 mars 2022. https://news.sky.com/video/ukraine-war-mariupol-theatre-sheltering-hundreds-bombed-12567814. Läst 16 mars 2022. 
  41. ^ Ingmar Nevéus: Mariupol kan bli Putins Srebremica i Dagens Nyheter den 18 mars, sidan 6
  42. ^ Survivors leaving basement of Mariupol theatre after airstrike, say officials i The Guardian den 17 mars 2022
  43. ^ https://www.ukrinform.net/rubric-ato/3446926-kyiv-region-liberated-from-russian-invaders-defense-ministry.html
  44. ^ ”Andersson: Invasionen är oprovocerad, olaglig och oförsvarlig”. DN.SE. 24 februari 2022. https://www.dn.se/sverige/andersson-invasionen-ar-oprovocerad-olaglig-och-oforsvarlig/. Läst 4 mars 2022. 
  45. ^ ”The Russian attack on Ukraine marks a new era for Europe, MEPs say | EU Parliament Press | PubAffairs Bruxelles” (på amerikansk engelska). https://www.pubaffairsbruxelles.eu/the-russian-attack-on-ukraine-marks-a-new-era-for-europe-meps-say-eu-parliament-press/. Läst 4 mars 2022. 
  46. ^ ”Ukraina – Demokrati och rättigheter”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/ukraina/demokrati-och-rattigheter/. Läst 4 mars 2022. 
  47. ^ ”Researchers gather evidence of possible Russian war crimes in Ukraine” (på engelska). the Guardian. 2 mars 2022. https://www.theguardian.com/world/2022/mar/02/researchers-gather-evidence-of-possible-russian-war-crimes-in-ukraine. Läst 5 mars 2022. 
  48. ^ ”Worldwide protests after Russia invades Ukraine”. CBS News. 27 februari 2022. https://www.cbsnews.com/pictures/russia-ukraine-invasion-protests/. Läst 28 februari 2022. 
  49. ^ ”Antiwar protesters take to the streets around the world in support of Ukraine”. NPR/National Public Radio. 26 februari 2022. https://www.npr.org/2022/02/26/1083314709/protests-world-ukraine-russia?t=1646014798099. Läst 28 februari 2022. 
  50. ^ ”From Saint Petersburg to Sydney, People Around the World Are Protesting Russia's Invasion of Ukraine”. People. 25 februari 2022. https://people.com/politics/protests-around-world-russia-invasion-ukraine/. Läst 28 februari 2022. 
  51. ^ ”Protests worldwide after Russia invades Ukraine”. Reuters. 26 februari 2022. https://www.reuters.com/news/picture/protests-worldwide-after-russia-invades-idUSRTS5TUFH. Läst 28 februari 2022. 
  52. ^ Lovisa Herold m.fl. (27 februari 2022). ”Världen protesterar mot kriget i Ukraina”. DN. https://www.dn.se/varlden/varlden-protesterar-mot-kriget-i-ukraina/. Läst 27 februari 2022. 
  53. ^ ”EU-ledarna överens om nya sanktioner mot Ryssland”. YLE Nyheter Svenska. 25. https://svenska.yle.fi/a/7-10013445. Läst 25 februari 2022. 
  54. ^ ”EU sanctions hit Russian minister, top advisor, lawmakers” (på engelska). AP NEWS. 23 februari 2022. https://apnews.com/article/russia-ukraine-business-vladimir-putin-europe-european-union-bad785095c4dcd5aeeb34f5db494b471. Läst 25 februari 2022. 
  55. ^ Sju ryska banker hotas av Swift-sanktioner”. Dagens Nyheter. 1 mars 2022. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/ekonomi/sju-ryska-banker-hotas-av-swift-sanktioner/. Läst 5 mars 2022. 
  56. ^ Blenkinsop, Philip (2 mars 2022). ”EU bars 7 Russian banks from SWIFT, but spares those in energy” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/business/finance/eu-excludes-seven-russian-banks-swift-official-journal-2022-03-02/. Läst 6 mars 2022. 
  57. ^ Smith, Elliot (2 mars 2022). ”Russia's Sberbank collapses 95% on London stock exchange as it exits Europe” (på engelska). CNBC. https://www.cnbc.com/2022/03/02/russias-sberbank-collapses-95percent-on-london-exchange-as-it-exits-europe.html. Läst 6 mars 2022. 
  58. ^ Elbahrawy, Farah (4 mars 2022). ”Russia Keeps Stock Trading Shut in Nation’s Longest Closure”. www.bloomberg.com. https://www.bloomberg.com/tosv2.html?vid=&uuid=9eb5ce1f-9d8e-11ec-ae01-734a6f455a75&url=L25ld3MvYXJ0aWNsZXMvMjAyMi0wMy0wNC9ydXNzaWEta2VlcHMtc3RvY2stdHJhZGluZy1jbG9zZWQtaW4tbmF0aW9uLXMtbG9uZ2VzdC1zaHV0ZG93bg==. Läst 6 mars 2022. 
  59. ^ ”Visa und Mastercard stellen Betrieb in Russland ein” (på tyska). www.zdf.de. https://www.zdf.de/uri/7c629bb5-0660-4134-84e4-aec0eabdd409. Läst 6 mars 2022. 
  60. ^ Ekot (8 mars 2022). ”USA stoppar import av rysk olja och gas”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/usa-stoppar-import-av-rysk-olja. Läst 8 mars 2022. 
  61. ^ War in Ukraine: West punishes Putin with oil bans and gas curbs” (på brittisk engelska). BBC News. 8 mars 2022. https://www.bbc.com/news/world-us-canada-60666251. Läst 8 mars 2022. 
  62. ^ ”Bekräftat: Champions League-finalen flyttas till Paris”. Svt. 25 februari 2022. https://www.svt.se/sport/fotboll/uppgifter-champions-league-finalen-flyttas-till-paris. Läst 26 februari 2022. 
  63. ^ ”FIS Cancels all Remaining 2021-22 Season Events in Russia”. FIS. 25 februari 2022. https://www.fis-ski.com/en/international-ski-federation/news-multimedia/news-2022/fis-cancels-all-remaining-2021-22-season-events-in-russia. Läst 26 februari 2022. 
  64. ^ Saxén, Filip (3 mars 2022). ”Ryssland och Belarus portas från paralympics – "Det enda rätta beslutet"”. www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/ryssland-och-belarus-portas-fran-paralympics-det-enda-ratta-beslutet/. Läst 5 mars 2022. 
  65. ^ Morgan, Tom; Bloom, Ben; Garry, Tom (28 februari 2022). ”Russia finally kicked out of World Cup as part of global football ban” (på brittisk engelska). The Telegraph. ISSN 0307-1235. https://www.telegraph.co.uk/olympics/2022/02/28/ioc-recommends-russia-belarus-banned-international-sport/. Läst 5 mars 2022. 
  66. ^ Bateman, Tom (2 mars 2022). ”Big Tech blocks RT and Sputnik on social media” (på engelska). euronews. https://www.euronews.com/next/2022/03/02/ukraine-war-facebook-and-youtube-block-russia-s-rt-and-sputnik-in-europe. Läst 2 mars 2022. 
  67. ^ ”https://twitter.com/vonderleyen/status/1497973706831929348”. Twitter. https://twitter.com/vonderleyen/status/1497973706831929348. Läst 2 mars 2022. 
  68. ^ Mccrank, John (6 mars 2022). ”Visa, Mastercard suspend operations in Russia over Ukraine invasion” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/business/finance/visa-suspends-operations-russia-over-ukraine-invasion-2022-03-05/. Läst 6 mars 2022. 
  69. ^ Robertson, Harry (1 mars 2022). ”Russia will ban Western companies from exiting investments as BP and others dash for the door” (på amerikansk engelska). Markets Insider. https://markets.businessinsider.com/news/stocks/russia-ban-western-companies-exiting-investments-sanctions-swift-stocks-ruble-2022-3. Läst 6 mars 2022. 
  70. ^ ”sverigeforunhcr.se”. Sverige for UNHCR. https://sverigeforunhcr.se/ukraina. Läst 2 maj 2022. 

Externa länkarRedigera