Denna artikel handlar om tobak som produkt. Se tobaksläktet för växten.
Tobak
Tobaksplantor med blommor
Torkande tobaksblad

Tobak är en jordbruksprodukt som framställs av bladen från olika växter inom tobaksläktet. När den konsumeras är det oftast i form av rökning, tuggning, luktning eller snus. När tobaken introducerades i den gamla världen hade den länge använts i religiösa och rituella sammanhang av den amerikanska urbefolkningen.[1] Den populariserades dock snabbt som en handelsvara för högtidlig lyx och senare vardagligt bruk. Denna popularisering bidrog starkt att utveckla södra USA:s ekonomi, främst innan bomullshandeln tog fart.

Det finns många tobaksarter, som alla tillhör tobaksläktet, nicotiana. Nicotiana (såväl som nikotin) fick sitt namn från Jean Nicot, Frankrikes ambassadör i Portugal som 1559 sände tobak som en medicin till Katarina av Medici.[2]

På grund av nikotinets beroendeframkallande egenskaper utvecklas tolerans. Absorptionskvantiteten, frekvensen och snabbheten som tobakskonsumtionen visar upp tros vara direkt relaterat till biologiskt nikotinberoende och tolerans.[3][4] Runt 1,1 miljarder personer över hela världen beräknas nyttja tobak regelbundet, vilket är upp emot en tredjedel av världens vuxna befolkning.[5] Världshälsoorganisationen rapporterar att tobaksmissbruk är den främsta förebyggbara dödsorsaken över hela jorden, och beräknar att tobaken orsakar runt 5,4 miljoner dödsfall om året.[6] På senare år har rökningsnivåerna minskat i i-länder, även om de ökar i u-länder.

Innehåll

ProduktionRedigera

OdlingRedigera

Tobak odlas på samma sätt som andra jordbruksprodukter. Fröna sås i odlingsbänkar eller drivbänkar för att förebygga insektsattacker, och transplanteras sedan ut på fälten. Tobak är en ettårig gröda, som vanligtvis skördas mekaniskt eller för hand. Efter skörden torkas bladen, vilket gör att en långsam oxidation och degradering av karotenoider kan äga rum. Beroende på vilken sorts tobak det rör sig om behandlas den enligt olika principer. Generellt gäller dock att tobaken torkas, går igenom olika fermenteringsprocesser och pressning innan den packas och sänds till tobakstillverkarna. Där fortsätter processen med torkning, fermentering, pressning och inte sällan smaksättning, för att till sist blandas till rätt produkt och förpackas. För de olika grundprodukterna, som cigaretter, cigarrer och piptobak, används olika sorters råtobak. Därtill skiljer sig tillverkningsprocessen ganska markant, inte minst när det gäller lagring och smaksättning.

Global tillverkningRedigera

Odlingen av tobak ökade med 40% mellan 1971, då 4,2 miljoner ton odlades. Och 1997 då 5,9 miljoner odlades.

Topp 9 Tobak Producenter, 2012[7]
Land Produktion (Ton) Notis
  Kina 3,200,000
  Indien 875,000 F
  Brasilien 810,550
  USA 345,837
  Indonesien 226,700
  Malawi 151,150
  Argentina 148,000 F
  Tanzania 120,000
  Zimbabwe 115,000 F
 Världen 7,490,661.35 A
Ingen notis = officiella siffror, F = FAO uppskattning, A = Aggregerat (kan innehålla officiella, semi officiella och uppskakningar).

Tobakens historiaRedigera

 
"A Smoking Club"

Tobaken odlades först i Centralamerika. Spanjorerna var först med att tillverka cigarrer i Europa. Tillverkningen startade 1676.[källa behövs] Att röka ansågs förr i tiden fint i många kretsar, och dessutom användes tobaken som läkemedel.

SverigeRedigera

Under 1600-talet rökte man ur brända lerpipor. 1724 påbjöd Fredrik I tobaksodling i hela Sverige. 1760 fanns det tobaksodlingar i 72 rikssvenska och 12 finlandssvenska städer.[8]

Tobaksspinneri är en äldre form av tobaksfabrik för framställning av tobak, huvudsakligen piptobak. Yrkesbeteckningen var tobaksspinnare, och för att få spinna tobak krävdes ett privilegium av kommerskollegium.[källa behövs] I Tobaks- och tändsticksmuseumSkansen i Stockholm finns ett gammalt tobaksspinneri med anor från 1600-talet bevarat där man visar hur det gick till att spinna tobak förr.

På 1700-talet blev det också mode bland adeln att snusa genom näsan. Omkring år 1810 förändrades den vanan i Sverige. I stället för att snusa i näsan, lade man in en prilla under läppen. Det är än idag vanligare i Sverige än i de flesta andra länder. Det första rikstäckande snusmärket var Ljunglöfs Ettan (1822). Portionssnus introducerades 1974 med märket Tre Ankare. Sedan 1814 har cigarrer tillverkats i Göteborg.[källa behövs]

I Sverige har man odlat tobak under lång tid. Det var en lönsam och gillad sysselsättning. Successivt har odlingen minskat. Från 2000 till 2001 odlades de sista större odlingarna i Sverige av Kungssnus för exklusiv snustillverkning, idag finns ingen industriell lönsam verksam odling.

År 1964 fastslogs sambanden mellan tobaksrökning och lungcancer.[9] Den 1 januari 1997 förbjöd Sverige tobaksförsäljning till barn och ungdomar under 18 år.[10][11] Hjälp för tobaksberoende som vill sluta är relativt väl utvecklad i Sverige där bland annat en landsomfattande telefonbaserad behandling (Sluta-röka-linjen) erbjuds gratis till alla som vill sluta.

TobaksprodukterRedigera

 
En cigarett

Den mesta tobaken är till för tobaksrökning. Dit hör cigaretter, cigarriller, cigarrer och piptobak. Andra former av tobak är snus och tuggtobak.

RiskerRedigera

Bruk och missbruk av tobak bidrar till den samlade sjukdomsbördan i Sverige och orsakar förluster av levnadsår. År 2010 var tobaksräkning den fjärde största riskfaktorn för ohälsa, före alkohol som låg på åttonde plats och narkotikabruk på tionde plats.[12] Unga män har en högre risk att utveckla beroende av snus jämfört med unga kvinnor, medan ingen könsskillnad har hittats mellan risken att utveckla beroende av cigaretter. [12] I en SBU-rapport från 2015 fann man att vissa skolprogram fanns att tillämpa som minskar tobakskonsumtionen bland unga.[12]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ Tobakens historia. Tobaksfakta. Läst 2015-10-29.
  2. ^ colonia 13 509 Heading: 1550–1575 Tobacco, Europe. Arkiverad 12 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
  3. ^ ”Tobacco Facts - Why is Tobacco So Addictive?”. Tobaccofacts.org. Arkiverad från originalet den 14 mars 2007. https://web.archive.org/web/20070314185950/http://www.tobaccofacts.org/tob_truth/soaddictive.html. Läst 18 september 2008. 
  4. ^ ”Philip Morris Information Sheet”. Stanford.edu. Arkiverad från originalet den 5 mars 2005. https://web.archive.org/web/20050305043844/http://www.stanford.edu/group/SICD/PhilipMorris/pmorris.html. Läst 18 september 2008. 
  5. ^ Saner L. Gilman and Zhou Xun, "Introduction" in Smoke; p. 26
  6. ^ ”WHO Report on the global tobacco epidemic, 2008 (foreword and summary)” (PDF). World Health Organization. 18 november 2008. ss. 8. http://www.who.int/tobacco/mpower/mpower_report_forward_summary_2008.pdf. ”Tobacco is the single most preventable cause of death in the world today.”  (engelska)
  7. ^ ”FAOSTAT”. Food And Agriculture Organization Of The United Nations. http://faostat3.fao.org/faostat-gateway/go/to/download/Q/*/E. Läst 19 maj 2014. 
  8. ^ ”tobaks och tandsticks museum”. http://www.tobaksochtandsticksmuseum.se/sv/historia/Tobak-Historia/Odling1/. Läst 27 november 2014. 
  9. ^ ”Smoking and Health - The Reports of the Surgeon General”. NIH. http://profiles.nlm.nih.gov/NN/B/B/M/Q/. Läst 18 september 2009. 
  10. ^ ”Tobakslag (1993:581)”. Sveriges Riksdag. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Tobakslag-1993581_sfs-1993-581/?bet=1993:581. Läst 24 juli 2013. 
  11. ^ ”Proposition 1995/96:228 Åldersgräns vid tobaksköp”. Sveriges Riksdag. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/ldersgrans-vid-tobakskop_GJ03228/?text=true. Läst 24 juli 2013. 
  12. ^ [a b c] Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social. ”Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga” (på sv). www.sbu.se. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/att-forebygga-missbruk-av-alkohol-droger-och-spel-hos-barn-och-unga/. Läst 16 juni 2017. 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera