Öppna huvudmenyn

Slovakien (slovakiska: Slovensko), formellt Republiken Slovakien[4] (slovakiska: Slovenská republika), är en republik i Centraleuropa med gränser till Polen, Ukraina, Ungern, Österrike och Tjeckien. Huvudstad är Bratislava.

Slovenská republika
Slovakien
Flagga Statsvapen
Valspråkinget
Nationalsång: Nad Tatrou sa blýska
Huvudstad
(och största stad)
Bratislava
Officiellt språk slovakiska
Statsskick republik
 -  president Zuzana Čaputová
 -  premiärminister Peter Pellegrini
Självständighet Tjeckoslovakiens delning 
 -  Erkänd 1 januari 1993 
Area
 -  Totalt 49 035 km² (126:e)
 -  Vatten (%) försumbart
Befolkning
 -  2009 års uppskattning 5 411 000 [1](109:e)
 -  Befolkningstäthet 110 inv./km² (68:e)
BNP (PPP) 2013 års beräkning
 -  Totalt $133 136 milj[2] (60:e)
 -  Per capita $24 605[2] 
HDI (2018) 0,855[3] (38:e)
Valuta Euro (EUR)
Tidszon CET (UTC+1)
 -  Sommartid CEST (UTC+2)
Topografi
 -  Högsta punkt Gerlachovský štít, 2 655 m ö.h.
 -  Största sjö Zemplínska šírava, 33 km²
 -  Längsta flod Donau, 2 860 km
Nationaldag 1 september
Nationalitetsmärke SK
Landskod SK, SVK, 703
Toppdomän .sk
Landsnummer 421
För statsbildningen åren 1939-1945, se Slovakiska republiken (1939–1945). För delrepubliken i Tjeckoslovakien, se Socialistiska republiken Slovakien.

Slovakien är medlem i Europeiska unionen och i militäralliansen Nato sedan 2004.

Innehåll

HistoriaRedigera

Detta avsnitt är en sammanfattning av Slovakiens historia

Från 8-900-talen tillhörde området Ungern. Under tiden då Kungariket Ungerns centrala delar var ockuperade av turkarna utgjorde området huvuddelen av kungliga Ungern. Pozsony (Bratislava, Pressburg) var huvudstaden i Ungern mellan åren 1536 och 1784 samt säte för den ungerska riksdagen från 1542 till 1848.

Efter första världskriget, då Ungern styckades upp, bildade Böhmen und Mähren (Tjeckien) en ny stat, Tjeckoslovakien, tillsammans med norra delarna av Ungern (vilka därefter skulle kallas Slovakien), där även det senare ukrainska Karpato-Ukraina ingick.

Mellan 1939 och 1945 fanns (för första gången i historien) ett självständigt Slovakien, med reviderade gränser. Landet hade en auktoritär ledning under Jozef Tiso - medan Böhmen-Mähren var ett protektorat under Tyskland. I slutet av 1944 iscensattes ett större uppror mot Tiso och tyskarna i Slovakien, vilket dock slogs ner efter ett par månaders strider. Efter 1945 återupprättades Tjeckoslovakien, snart under kommunistisk ledning. Slovakien blev åter en självständig stat den 1 januari 1993 då Tjeckoslovakien delades.

GeografiRedigera

Slovakiens yta är 49 035 km².[5]

Det slovakiska landskapet utmärks av en mängd berg och dalar och Karpaterna sträcker sig över landets norra del. Bergstopparna i Tatrabergen har flera populära skidorter. Där ligger också Slovakiens högsta punkt, Gerlachovský štít, 2 655 meter över havet.[5] I sydost och sydväst, längs Donau, är landskapet flackt och bördigt. Andra större floder är Váh och Hron.[5]

Klimatet är tempererat med svala somrar och kalla vintrar.

41 procent av Slovakiens ytvidd är skog.[5] På låglanderna växer ekar och bokar, på 700-1500 meters höjd granar och tallar och högre upp bergtallar. I Tatrabergen lever många vilda djur; björnar, vargar, lodjur, murmeldjur, uttrar, örnar och minkar. Terrängen är grov så djuren har sällan setts. Gemsen, som även lever i Slovakien, är fredad.

 
Topografi

Styre och politikRedigera

 
Byggnaden där Slovakiens nationalråd sammanträder.

Slovakiens statschef är presidenten, som väljs av folket för en femårig mandatperiod. Presidenten utser Slovakiens premiärminister och den övriga regeringen.

Den lagstiftande församlingen, Slovakiens nationalråd, har en kammare med 150 ledamöter valda på fyra år.

Administrativt är Slovakien indelat i åtta kraje (sing. kraj), vilket kan översättas med län.

Slovakien blev medlem i Nato den 29 mars 2004 och i Europeiska unionen den 1 maj samma år.

EkonomiRedigera

Trots farhågor om motsatsen så har Slovakiens ekonomiska situation snabbt förbättrats efter nationens uppkomst vid delningen av Tjeckoslovakien 1993.[6] BNP-tillväxten har varit mellan fyra och tio procent per år, statsskulden har sjunkit och inflationen har hållits på en förhållandevis låg nivå. Däremot led landet under flera år av en hög arbetslöshet, speciellt efter 1998 då arbetslösheten ökade till som högst omkring 19 procent år 2001.[7] Med en arbetslöshet på 16,2 procent hade Slovakien år 2005 den näst högsta arbetslösheten inom hela EU, efter Polen.[7] Men under senare år har arbetslösheten minskat och i slutet av 2017 nådde arbetslösheten i landet ett lägsta rekord på under 6 procent.[8]

Landet införde euro som valuta den 1 januari 2009.

NäringslivRedigera

Slovakien har målmedvetet arbetat för att locka till sig utländska investerare, bland annat med en skattereform som har gjort att landet har det lägsta skatteuttaget i hela EU. Kia har nyligen förlagt sin Europafabrik till Žilina i den norra delen av landet. Med de redan etablerade Volkswagen- och Peugeotfabrikerna är därmed Slovakien världens största bilproducent räknat per invånare. I kölvattnet till bilfabrikerna har många underleverantörer till bilindustrin etablerat sig i landet de senaste åren.

Jordbrukets viktigaste produkter är potatis, gryn, sockerbeta, humle och frukter. Dessutom hölls huvudsakligen nötkreatur, grisar och kyckling.[5]

KommunikationerRedigera

FlygRedigera

Bratislava har en internationell flygplats. Även Košice har en mindre internationell flygplats. Inrikesflyg finns, men är begränsat till några få flygplatser. Närheten mellan Bratislava och Wien gör att många flygresenärer på väg till/från huvudstaden nyttjar Wiens flygplats och vice versa.

JärnvägarRedigera

Järnvägarna är väl utbyggda i Slovakien. Järnvägsnätet når ut till framförallt Tjeckien, Österrike och Ungern. Fram till 1980-talet var spårstandarden förhållandevis dålig då resurser för underhåll var begränsade men sedan 1990-talet har upprustningsarbeten skett vilket lett till en bättre spårstandard. Tågen är numera också i gott skick och flera av de moderna slovakiska tågen har hög komfort. Järnvägsnätet ägs av statliga ZSR

VägarRedigera

Slovakien har generellt sett en ojämn vägstandard. Den västra delen av landet har ett mycket väl utbyggt vägnät av hög standard medan den östra delen håller betydligt lägre standard. Totalt sett har ändå Slovakien vägar som ligger på en genomsnittlig europeisk nivå vilket är något bättre än till exempel Sverige vars vägar ligger under det europeiska genomsnittet. Resurser har mest lagts på den västliga delen av landet. Här finns motorvägar som utgår från Bratislava och fortsätter vidare norrut och söderut i landet. De fortsätter även mot Tjeckien, Ungern och Österrike. Se även lista över motorvägar i Slovakien.

VattenvägarRedigera

Donau är livligt trafikerad och persontrafik med båt bedrivs från Bratislava, bland annat till huvudstäderna Wien, Budapest och Belgrad som också ligger längs Donau.

DemografiRedigera

Städer i SlovakienRedigera

Detta avsnitt är en sammanfattning av Lista över städer i Slovakien

Kultur och samhälleRedigera

Internationella rankningarRedigera

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera