Öppna huvudmenyn

Europeiska åklagarmyndigheten

Europeiska åklagarmyndigheten (engelska: European Public Prosecutor’s Office, Eppo) är en europeisk byrå som håller på att upprättas inom Europeiska unionen. Åklagarmyndigheten syftar till att bättre bekämpa bedrägerier med unionens budget.

Europeiska unionens råd beslutade i oktober 2017, efter godkännande av Europaparlamentet, att en europeisk åklagarmyndighet skulle inrättas. Åklagarmyndigheten kommer att samarbeta nära med de nationella åklagarmyndigheterna och utgör ett komplement till dessa. Den kommer att ledas av en europeisk chefsåklagare.

Eftersom inte alla medlemsstater kunde enas om att inrätta åklagarmyndigheten valde rådet att istället inrätta den inom ramen för ett fördjupat samarbete. Det innebar att endast de medlemsstater som ville behövde delta i beslutet. Danmark, Irland och Storbritannien, som alla har undantagsklausuler från EU:s rättsliga samarbete, står utanför, liksom Polen, Sverige och Ungern. Övriga medlemsstater deltar fullt ut i Europeiska åklagarmyndigheten.

Innehåll

HistoriaRedigera

Möjligheten att inrätta en åklagarmyndighet infördes genom Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009.

Åklagarmyndigheten inrättades genom en förordningar av Europeiska unionens råd den 12 oktober 2017 i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande efter godkännande av Europaparlamentet. Rådet fattade sitt beslut med enhällighet bland de medlemsstater som deltar i det rättsliga samarbetet. Irland och Storbritannien deltar i regel inte i det rättsliga samarbetet, utan måste meddela sitt intresse för varje enskilt beslut som de vill delta i. Danmark deltar inte i det rättsliga samarbetet alls. Övriga medlemsstater deltar fullt ut. Eftersom enhällighet inte kunde uppnås, fick rådet hänskjuta frågan till Europeiska rådet, som behandlade frågan inom fyra månader. Eftersom enhällighet fortfarande inte kunde uppnås, kunde de 20 medlemsstater som var intresserade av att delta genomföra bestämmelserna genom ett fördjupat samarbete.[1] Malta och Nederländerna anslöt sig i augusti 2018.[2][3] Förutom de medlemsstater som står utanför det rättsliga samarbetet har även Polen, Sverige och Ungern valt att inte delta.

Funktioner och befogenheterRedigera

Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionsätt ska Europeiska åklagarmyndigheten bekämpa brott som skadar unionens ekonomiska intressen. Åklagarmyndigheten kommer att ha behörighet att, i samarbete med Europol, ”utreda och lagföra gärningsmän och andra medverkande som har begått brott som skadar unionens ekonomiska intressen”. Åklagarmyndigheten kommer att ha behörighet att föra talan vid de nationella domstolarna. Den kommer att inrättas baserat på Eurojust och överta delar av de uppgifter och funktioner som tillhör Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

Europeiska rådet kan utöka åklagarmyndighetens befogenheter till att även omfatta kampen mot gränsöverskridande grov brottslighet. Ett sådant beslut fattas med enhällighet efter godkännande av Europaparlamentet och efter samråd med kommissionen.

Kommissionens förslag den 17 juli 2013Redigera

Den 17 juli 2013 lade Europeiska kommissionen fram ett lagförslag om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet. Förslaget måste behandlas av Europaparlamentet och rådet innan det kan antas.[4][5] Åklagarmyndigheten planeras inleda sin verksamhet den 1 januari 2015.[6]

Efter att medlemsstaternas parlament hade genomfört subsidiaritetsprövningar visade det sig att elva medlemsstater motsatte sig åklagarmyndigheten: Cypern, Frankrike, Irland, Malta, Nederländerna, Rumänien, Slovenien, Sverige, Storbritannien, Tjeckien och Ungern. Danmark står utanför samarbetet och kommer därför inte heller att delta. Kommissionens plan är att inrätta åklagarmyndigheten som ett fördjupat samarbete, vilket kräver att minst nio medlemsstater deltar.[7][8][9]

I december 2016 behandlades kommissionens förslag av Europeiska unionens råd. Flera länder, däribland Frankrike och Tyskland, men även Slovakien, Tjeckien, Malta, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien och Bulgarien, uttryckte starkt stöd för förslaget. Andra länder, framför allt Sverige, Nederländerna, Polen och Ungern motsatte sig förslaget. Eftersom enhällighet inte kan nås kommer förslaget troligtvis att antas som ett fördjupat samarbete.[10]

Danmark, Irland och Storbritannien kan, på grund av sina respektive undantag på området med frihet, säkerhet och rättvisa, välja att inte omfattas av förslaget, även om det skulle antas av övriga medlemsstater med enhällighet.

Hänskjutning till Europeiska rådet 2017Redigera

I februari 2017 misslyckades Europeiska unionens råd med att nå enighet om upprättandet av Europeiska åklagarmyndigheten. 17 medlemsstater begärde därefter att få frågan diskuterad i Europeiska rådet, mellan stats- och regeringscheferna.[11] Europeiska rådet konstaterade vid sitt sammanträde den 9 mars 2017 att det inte finns möjlighet att nå konsensus. Därmed kommer ett fördjupat samarbete automatiskt att bemyndigas om minst nio medlemsstater begär det.

Fördjupat samarbeteRedigera

I mars 2017 beslutade 13 medlemsstater att inleda ett fördjupat samarbete för att inrätta Europeiska åklagarmyndigheten. Ytterligare tre medlemsstater väntas ansluta sig. Italien har uttryckt stöd för förslaget men ännu inte ställt sig bakom det.

Elva medlemsstater har hittills antingen inte indikerat hur de förhåller sig till förslaget eller indikerat att de kommer att stå utanför förslaget. Danmark, Irland och Storbritannien omfattas inte av området med frihet, säkerhet och rättvisa och har valt att stå utanför förslaget. Därutöver har även Malta, Nederländerna, Polen, Sverige och Ungern ställt sig negativa till förslaget. Cypern, Estland och Kroatien har en oklar inställning till samarbetet.[12]

I början av april 2017 sades följande 16 medlemsstater vara intresserade av att delta i det fördjupade samarbetet: Belgien, Bulgarien, Cypern, Finland, Frankrike, Grekland, Kroatien, Litauen, Luxemburg, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tjeckien och Tyskland.[13][14][15] Danmark, Irland och Storbritannien samt Malta, Nederländerna, Polen, Sverige och Ungern väntas ej delta. Estland är positivt till åklagarmyndigheten, men avvaktar till dess att det är klart hur den kommer att organiseras och hur mycket det kommer att kosta.[16] Det är oklart om Italien, Lettland och Österrike kommer att delta.

I juni 2017 kom 20 medlemsstater överens om att inleda ett fördjupat samarbete om åklagarmyndigheten. Malta, Nederländerna, Polen, Sverige och Ungern samt Danmark, Irland och Storbritannien valde att stå utanför.[17] Förslaget godkändes av Europaparlamentet den 5 oktober 2017. Det godkändes därefter av Europeiska unionens råd den 12 oktober 2017.

I samband med regeringsförhandlingarna om en ny nederländsk regering i oktober 2017 kom de nederländska regeringspartierna överens om att landet ska anslutas till Europeiska åklagarmyndigheten senast 2021.[18] Europeiska kommissionen har utlovat olika "morötter" för att även få med Ungern och Polen.[19] Malta beslutade sig för att ansluta sig till åklagarmyndigheten den 9 mars 2018,[20] och anslutningen genomfördes den 8 augusti 2018. Nederländerna anslöt sig också till åklagarmyndigheten i augusti 2018.[2]

Europeiska chefsåklagarenRedigera

Europeiska åklagarmyndigheten kommer att ledas av en europeisk chefsåklagare. Denna person kommer att ha till uppgift att leda institutionen och representera den utåt.[21]

Se ävenRedigera

LagstiftningRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Artikel 289 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 172. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  2. ^ [a b] Beslut om Nederländernas deltagande i Europeiska åklagarmyndigheten
  3. ^ [1]
  4. ^ ”EU-wide prosecutor to launch own criminal investigations” (på engelska). EUobserver. 17 juli 2013. http://euobserver.com/justice/120895. Läst 17 juli 2013. 
  5. ^ ”Commission moves to set up European Prosecutor’s Office” (på engelska). EurActiv.com. 17 juli 2013. http://www.euractiv.com/justice/commission-moves-set-european-pr-news-529351. Läst 17 juli 2013. 
  6. ^ ”Establishing a European Public Prosecutor's Office – A federal budget needs federal protection” (på engelska). Europeiska kommissionen. 17 juli 2013. http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-644_en.htm. Läst 17 juli 2013. 
  7. ^ ”Member states 'endorse' EU-wide public prosecutor” (på engelska). EUobserver. 30 oktober 2013. http://euobserver.com/justice/121945. Läst 30 oktober 2013. 
  8. ^ ”Commission to press ahead with European Prosecutor's Office, without France and Britain” (på engelska). EurActiv.com. 30 oktober 2013. http://www.euractiv.com/justice/commission-push-european-prosecu-news-531387. Läst 30 oktober 2013. 
  9. ^ ”National MPs protest EU public prosecutor idea” (på engelska). EUobserver. 1 november 2013. http://euobserver.com/justice/121959. Läst 1 november 2013. 
  10. ^ [2]
  11. ^ [3]
  12. ^ [4]
  13. ^ [5]
  14. ^ [6]
  15. ^ [7]
  16. ^ [8]
  17. ^ [9]
  18. ^ [10]
  19. ^ [11]
  20. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet EUobserver: Malta
  21. ^ [12]
  EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.