Wikipedia

Europeiska centralbanken

Euro-områdets centralbank
Artikel Diskussion
Uppslagsordet ”ECB” leder hit. För det tekniska branschrådet för öppen kabel-TV-standard, se ECB (DOCSIS).
Europeiska flaggan Europeiska unionens institutioner
Europeiska centralbanken
Europeiska centralbanken
Sammansättning Direktionen och ECB-rådet
Ordförande
Funktion – Föra unionens monetära politik
Inrättad 1 juni 1998
Rättslig form Institution
Rättslig grund Art. 13.1 FEU[1]
Säten
European Central Bank - building under construction - Frankfurt - Germany - 14.jpg
 ECB-byggnaden
Frankfurt am Main, Tyskland
Officiellt säte
Webbplats
ecb.europa.eu

Europeiska centralbanken (ECB) är en institution inom Europeiska unionen med ansvar för att föra unionens monetära politik tillsammans med de nationella centralbankerna inom euroområdet.[1][2] I egenskap av euroområdets centralbank är ECB en av världens viktigaste banker.

Utöver att föra unionens monetära politik med huvudmålet att upprätthålla prisstabilitet ansvarar ECB för utgivningen av euro. ECB har även till uppgift att stödja den allmänna ekonomiska politiken inom unionen med hänsyn till dess mål.

ECB är en egen juridisk person, som är oavhängig av unionens övriga institutioner, organ och byråer liksom medlemsstaternas regeringar och andra organisationer när den utövar sina befogenheter.[2] Den ägs av medlemsstaternas centralbanker, men dess funktioner och befogenheter regleras direkt av unionsrätten.[2] ECB leds av en direktion, bestående av en ordförande (centralbankschefen), en vice ordförande samt fyra andra ledamöter.[3] Christine Lagarde är centralbankschef sedan den 1 november 2019 och hennes mandatperiod sträcker sig fram till och med den 31 oktober 2027.[4] ECB har sitt säte i Frankfurt am Main, Tyskland.

HistoriaRedigera

Se även: Europeiska unionens historia
 
Europeiska centralbankens säte i Frankfurt am Main.

ECB är efterträdaren till Europeiska monetära institutet (EMI) och övertog alla de funktioner som institutet utövade.[5][6] Institutet bildades i samband med inledandet av den andra etappen av den ekonomiska och monetära unionen för att hantera gränsöverskridande frågor bland de medlemsstater som skulle införa euron samt för att förbereda bildandet av ECB och Europeiska centralbankssystemet. ECB ersatte Europeiska monetära institutet den 1 juni 1998 i enlighet med Maastrichtfördraget. Centralbanken erhöll dock inte sina fulla befogenheter förrän i samband med införandet av euron den 1 januari 1999.[6]

Den första centralbankschefen var nederländaren Wim Duisenberg, som tidigare hade varit centralbankschef i Nederländerna och ordförande för Europeiska monetära institutet.[6] Frankrike ville istället ha en fransman på posten för att uppväga att sätet hade förlagts till Tyskland, och hotade därför med att inte stödja Wim Duisenberg som centralbankschef. En överenskommelse nåddes som innebar att Duisenberg skulle lämna över till Frankrikes centralbankschef Jean-Claude Trichet efter att ha fullgjort mer än hälften av sin mandatperiod. Därför tillträdde Jean-Claude Trichet som centralbankschef den 1 november 2003. Det var inte bara centralbankschefen som gav upphov till spänningar inom unionen. Storbritannien krävde att få utse en av ledamöterna i direktionen trots att landet inte avsåg att införa euron. Under påtryckningar från Frankrike tilldelades tre av de sex mandaten i direktionen till de tre största medlemsstaterna som skulle införa euron: Tyskland, Frankrike och Italien. Efter liknande krav från Spanien reserverades det fjärde mandatet för en spansk ledamot.[7]

Vid bildandet av ECB ingick totalt elva av de dåvarande 15 medlemsstaterna i Europeiska unionen i valutasamarbetet. Den 1 januari 2001 anslöt sig även Grekland. Senare har även Slovenien (2007), Cypern och Malta (2008), Slovakien (2009), Estland (2011), Lettland (2014), Litauen (2015) och Kroatien (2023) tillkommit, vilket utökade antalet ledamöter i ECB-rådet ytterligare.

Sammansättning och funktionssättRedigera

Huvudartiklar: Europeiska centralbankssystemet och Eurosystemet
 
Mario Draghi var europeisk centralbankschef 2011–2019.

Europeiska centralbanken är en av Europeiska unionens institutioner.[1] Dess sammansättning och funktionssätt regleras av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,[8] samt i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken,[9] som är fogat till unionens grundfördrag. ECB har också antagit en arbetsordning som innehåller mer detaljerade bestämmelser om dess funktionssätt,[10] och därutöver finns det även en särskild arbetsordning för allmänna rådet.[11]

ECB utgör tillsammans med medlemsstaternas centralbanker Europeiska centralbankssystemet. Tillsammans med centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta bildar ECB Eurosystemet.[12] Eurosystemet ansvarar för unionens monetära politik,[2] och leds av ECB-rådet. Den löpande verksamheten leds av en direktion, som ingår i ECB-rådet. De medlemsstater som inte har euron som valuta bedriver en egen nationell monetär politik till dess att de inför euron som valuta.[13]

OrdförandeRedigera

Huvudartikel: Europeiska centralbankens ordförande
 
Christine Lagarde är centralbankschef sedan den 1 november 2019.

Centralbankschefen är ordförande för direktionen, ECB-rådet samt Europeiska centralbankens allmänna råd. I likhet med övriga ledamöter i direktionen, utses centralbankschefen för en period av åtta år, utan möjlighet till omval.[3] Centralbankschefen företräder ECB i förbindelserna med de andra institutionerna, till exempel när Europeiska unionens råd fattar beslut som rör Europeiska centralbankssystemet, och när centralbankens årsrapport presenteras inför Europaparlamentet och Europeiska unionens råd.[14]

Den tidigare nederländske centralbankschefen Wim Duisenberg utsågs till den första centralbankschefen för ECB den 26 maj 1998 och tillträdde den 1 juni samma år när ECB bildades.[15] Han utsågs efter en informell överenskommelse som innebar att han efter halva mandatperioden skulle lämna sin post till förmån för Frankrikes kandidat till posten. Därför ersattes han den 1 november 2003 av fransmannen Jean-Claude Trichet.[16] Efter åtta års tjänstgöring ersattes Trichet av italienaren Mario Draghi den 1 november 2011. Hans mandatperiod sträckte sig fram till och med den 31 oktober 2019.[17] Den 18 oktober 2019 utsåg Europeiska rådet Christine Lagarde till Draghis efterträdare.[4]

Beslutande organRedigera

DirektionenRedigera

 
Wim Duisenberg tillsammans med en direktionsledamot 2000.

Direktionen är ansvarig för ECB:s löpande verksamhet, och består av en ordförande, en vice ordförande och fyra andra ledamöter. De utses av Europeiska rådet med kvalificerad majoritet på rekommendation av Europeiska unionens råd och efter samråd med Europaparlamentet och Europeiska centralbankens råd. Direktionsledamöterna ska väljas ”bland personer vars auktoritet och yrkeserfarenhet inom den finansiella sektorn är allmänt erkända”. De väljs för en period av åtta år, som inte kan förnyas. Endast unionsmedborgare får utses till direktionen, men i övrigt saknas bestämmelser om vilken nationalitet de ska ha. Av tradition är dock fyra av de sex ledamöterna från de fyra största medlemsstaterna som har euron som valuta; Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland. Direktionsledamöterna arbetar på heltid och får inte utöva annan yrkesverksamhet. Deras löner och andra förmåner bestäms av ECB-rådet, på förslag av en kommitté bestående av tre ledamöter från ECB-rådet och tre ledamöter från Europeiska unionens råd. En ledamot av direktionen kan avsättas av EU-domstolen endast på begäran av ECB-rådet eller direktionen. Direktionen fattar normalt beslut med enkel majoritet. Vid lika röstetal är det ordföranden som har utslagsrösten.[3][18]

Europeiska centralbankens rådRedigera

Europeiska centralbankens råd (ECB-rådet) är ECB:s högsta beslutande organ.[19] Det antar de riktlinjer och fattar de beslut som krävs för att utföra de uppgifter som åligger Eurosystemet. Däribland ingår att fatta beslut om den monetära politiken för euroområdet, vilket inkluderar beslut om monetära mål, styrräntor och tillgångar till valutareserver.[20] ECB-rådet består av direktionsledamöterna samt centralbankscheferna för de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta.[21][22] Vid ECB-rådets sammanträden kan även ordföranden för Europeiska unionens råd och en ledamot av Europeiska kommissionen närvara, men de saknar rösträtt vid omröstningar. Ordföranden för Europeiska unionens råd kan dock lägga fram förslag till ECB-rådet.[14]

ECB-rådet fattar normalt beslut med enkel majoritet. Tidigare hade både direktionsledamöterna och centralbankscheferna var sin röst, men sedan den 1 januari 2015 har inte alla centralbankschefer rösträtt längre. Istället roterar rösträtten mellan centralbankscheferna. Centralbankscheferna för de fem största ekonomierna delar på fyra röster medan övriga centralbankschefer delar på elva röster. Det nya systemet skulle egentligen ha införts redan när antalet centralbankschefer översteg 15,[23] vilket inträffade den 1 januari 2009, men ECB-rådet sköt upp införandet av det nya systemet till dess att antalet centralbankschefer översteg 18,[24] vilket inträffade den 1 januari 2015. Vid lika röstetal är det ordföranden som har utslagsrösten.[23] Ett nytt röstsystem kommer att införas igen när antalet centralbankschefer överstiger 22. I vissa fall fattar ECB-rådet beslut genom att centralbankschefernas röster viktas efter de nationella centralbankernas andelar i ECB:s tecknade kapital. Vid kvalificerad majoritet krävs då röster som representerar minst två tredjedelar av ECB:s tecknade kapital och minst hälften av andelsägarna. Direktionsledamöterna saknar vid dessa omröstningar rösträtt.[25] ECB-rådet måste sammanträda minst tio gånger per år, men i praktiken sammanträder det två gånger per månad.[20]

Allmänna rådetRedigera

Europeiska centralbankens allmänna råd omnämns inte i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, utan istället regleras dess funktioner och befogenheter helt och hållet av protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken. Allmänna rådet är ECB:s tredje beslutande organ och består av direktionens ordförande och vice ordförande samt centralbankscheferna från samtliga medlemsstater, det vill säga även centralbankscheferna för de medlemsstater som inte har euron som valuta.[26] Även ordföranden för Europeiska unionens råd och en ledamot av Europeiska kommissionen kan närvara, men de saknar rösträtt vid omröstningar. Det är ECB:s ordförande, eller vice ordföranden i hans eller hennes ställe, som leder allmänna rådet.[27] Allmänna rådet ansvarar bland annat för att samla in statistiska uppgifter, förbereda övergången till den gemensamma valutan hos de medlemsstater som ännu inte har euron som valuta samt för att utföra de uppgifter som tidigare utfördes av Europeiska monetära institutet (EMI).[5] Vartannat år granskar allmänna rådet om de medlemsstater som inte har euron som valuta uppfyller konvergenskriterierna. Allmänna rådet är ett tillfälligt organ som kommer att upphöra att existera när väl alla medlemsstater inom unionen har euron som valuta.[28]

OavhängighetRedigera

För att bidra till upprätthållandet av prisstabiliteten är ECB och de nationella centralbankerna oberoende av politisk inverkan. Detta är en princip som är starkt influerad av den tyska centralbankens oavhängighet. I praktiken innebär detta att centralbankerna inte får motta instruktioner från varken unionens institutioner, organ och byråer eller någon medlemsstats regering. Samtidigt måste dessa organ respektera ECB:s oavhängighet.[29][30] Oavhängigheten för direktionsledamöterna har ytterligare förstärkts genom att de bara kan avsättas av EU-domstolen på begäran av centralbanken själv.[18] Dessutom kan de inte bli omvalda efter sin åtta år långa mandatperiod, vilket minskar deras behov av att tillfredsställa de politiker som har utsett dem.[3] Samma krav om oavhängighet finns för de nationella centralbankerna, vilket är ett av villkoren för att en medlemsstat ska få införa euron som valuta. De nationella centralbankscheferna måste utses för en period av minst fem år. Eurosystemet får inte låna ut pengar till unionens organ eller nationella enheter i den offentliga sektorn.[30]

Europeiska centralbankens oberoende har kritiserats av vissa politiker, däribland Frankrikes förre president Nicolas Sarkozy, med hänsyn till att centralbanken inte är villig att göra avkall på prisstabiliteten för att skapa jobb och tillväxt i unionen.[31] Å andra sidan utgör centralbankens oberoende en fundamental princip för bland annat Tyskland.[32]

KapitaltäckningRedigera

Även om ECB regleras av unionsrätten, ägs centralbanken av de nationella centralbankerna. ECB omfattas inte av de lagar som banker och företag omfattas av. ECB:s tecknade kapital ska uppgå till minst fem miljarder euro, men detta kan utökas genom ett beslut i ECB-rådet.[33] Justering av kapitaltäckningen görs baserat på statistik från Europeiska kommissionen och sker vart femte år eller i samband med att unionen utvidgas.[34] Sedan slutet av 2010 uppgår det tecknade kapitalet till över tio miljarder euro.[34] Detta kapital har tecknats av medlemsstaternas nationella centralbanker. Fördelningen baserar sig på folkmängd och bruttonationalprodukt (BNP), och justeras regelbundet om det anses nödvändigt. Andelarna kan inte användas som kollateral.[35] Fördelningen beräknas genom ett medelvärde mellan medlemsstatens andel av unionens befolkning och medlemsstatens andel av unionens bruttonationalprodukt.[36] De medlemsstater som inte har euron som valuta bidrar endast marginellt till Europeiska centralbankens inbetalda kapital; deras inbetalda kapital är reducerade till 3,75 procent av deras andel av det tecknade kapitalet.[34] Dessa centralbanker får inte ta del av ECB:s vinster, men behöver å andra sidan inte heller täcka eventuella förluster.[34] Den nuvarande fördelningsnyckeln trädde i kraft den 1 februari 2020 och nästa uppdatering är planerad till den 1 januari 2024.[37][38][39][40][41][42]

Centralbank Fördelningsnyckel (%) Tecknat kapital (€) Inbetalt kapital (€)
Eurosystemet &&&&&&&&&&&&&081.98810081,9881 &&&&&08875217621.2199998 875 217 621,22 &&&&&08875217621.2199998 875 217 621,22
Nationale Bank van België / Banque Nationale de Belgique &&&&&&&&&&&&&&02.9630002,9630 &&&&&&0320744959.470000320 744 959,47 &&&&&&0320744959.470000320 744 959,47
Deutsche Bundesbank &&&&&&&&&&&&&021.43940021,4394 &&&&&02320816565.6800002 320 816 565,68 &&&&&02320816565.6800002 320 816 565,68
Eesti Pank &&&&&&&&&&&&&&00.2291000,2291 &&&&&&&024800091.20000024 800 091,20 &&&&&&&024800091.20000024 800 091,20
Central Bank of Ireland &&&&&&&&&&&&&&01.3772001,3772 &&&&&&0149081997.360000149 081 997,36 &&&&&&0149081997.360000149 081 997,36
Bank of Greece &&&&&&&&&&&&&&02.&117002,0117 &&&&&&0217766667.220000217 766 667,22 &&&&&&0217766667.220000217 766 667,22
Banco de España &&&&&&&&&&&&&&09.6981009,6981 &&&&&01049820010.6200001 049 820 010,62 &&&&&01049820010.6200001 049 820 010,62
Banque de France &&&&&&&&&&&&&016.61080016,6108 &&&&&01798120274.3200001 798 120 274,32 &&&&&01798120274.3200001 798 120 274,32
Hrvatska narodna banka &&&&&&&&&&&&&&00.6595000,6595 &&&&&&&071390921.62000071 390 921,62 &&&&&&&071390921.62000071 390 921,62
Banca d’Italia &&&&&&&&&&&&&013.81650013,8165 &&&&&01495637101.7700001 495 637 101,77 &&&&&01495637101.7700001 495 637 101,77
Central Bank of Cyprus &&&&&&&&&&&&&&00.1750000,1750 &&&&&&&018943762.37000018 943 762,37 &&&&&&&018943762.37000018 943 762,37
Latvijas Banka &&&&&&&&&&&&&&00.3169000,3169 &&&&&&&034304447.40000034 304 447,40 &&&&&&&034304447.40000034 304 447,40
Lietuvos bankas &&&&&&&&&&&&&&00.4707000,4707 &&&&&&&050953308.28000050 953 308,28 &&&&&&&050953308.28000050 953 308,28
Banque centrale du Luxembourg &&&&&&&&&&&&&&00.2679000,2679 &&&&&&&029000193.94000029 000 193,94 &&&&&&&029000193.94000029 000 193,94
Bank Ċentrali ta' Malta &&&&&&&&&&&&&&00.&853000,0853 &&&&&&&&09233731.&300009 233 731,03 &&&&&&&&09233731.&300009 233 731,03
De Nederlandsche Bank &&&&&&&&&&&&&&04.7662004,7662 &&&&&&0515941486.950000515 941 486,95 &&&&&&0515941486.950000515 941 486,95
Oesterreichische Nationalbank &&&&&&&&&&&&&&02.3804002,3804 &&&&&&0257678468.280000257 678 468,28 &&&&&&0257678468.280000257 678 468,28
Banco de Portugal &&&&&&&&&&&&&&01.9035001,9035 &&&&&&0206054009.570000206 054 009,57 &&&&&&0206054009.570000206 054 009,57
Banka Slovenije &&&&&&&&&&&&&&00.3916000,3916 &&&&&&&042390727.68000042 390 727,68 &&&&&&&042390727.68000042 390 727,68
Národná banka Slovenska &&&&&&&&&&&&&&00.9314000,9314 &&&&&&0100824115.850000100 824 115,85 &&&&&&0100824115.850000100 824 115,85
Finlands Bank &&&&&&&&&&&&&&01.4939001,4939 &&&&&&0161714780.610000161 714 780,61 &&&&&&0161714780.610000161 714 780,61
Centralbanker utanför Eurosystemet &&&&&&&&&&&&&018.&1190018,0119 &&&&&01949789448.3600001 949 789 448,36 &&&&&&&073117104.33000073 117 104,33
Bulgariens centralbank &&&&&&&&&&&&&&00.9832000,9832 &&&&&&0106431469.510000106 431 469,51 &&&&&&&&03991180.1100003 991 180,11
Česká národní banka &&&&&&&&&&&&&&01.8794001,8794 &&&&&&0203445182.870000203 445 182,87 &&&&&&&&07629194.3600007 629 194,36
Danmarks Nationalbank &&&&&&&&&&&&&&01.7591001,7591 &&&&&&0190422699.360000190 422 699,36 &&&&&&&&07140851.2300007 140 851,23
Magyar Nemzeti Bank &&&&&&&&&&&&&&01.5488001,5488 &&&&&&0167657709.490000167 657 709,49 &&&&&&&&06287164.1100006 287 164,11
Narodowy Bank Polski &&&&&&&&&&&&&&06.&335006,0335 &&&&&&0653126801.540000653 126 801,54 &&&&&&&024492255.&6000024 492 255,06
Banca Naţională a României &&&&&&&&&&&&&&02.8289002,8289 &&&&&&0306228624.990000306 228 624,99 &&&&&&&011483573.44000011 483 573,44
Sveriges riksbank &&&&&&&&&&&&&&02.9790002,9790 &&&&&&0322476960.600000322 476 960,60 &&&&&&&012092886.&2000012 092 886,02
Europeiska centralbankssystemet &&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100,0000 &&&&010825007069.58000010 825 007 069,58 &&&&&08948334725.5499998 948 334 725,55

Funktioner och befogenheterRedigera

Funktioner relaterade till den monetära politikenRedigera

Huvudartikel: Europeiska unionens monetära politik

Europeiska centralbankens centrala funktion är att tillsammans med de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta föra unionens monetära politik. Den ska även stödja unionens allmänna ekonomiska politik med syfte att förverkliga unionens mål.[43] De medlemsstater som ännu inte har euron som valuta står utanför den gemensamma monetära politiken och bedriver en egen självständig monetär politik. Den gemensamma monetära politiken syftar till att upprätthålla prisstabilitet.[2] Innebörden av målet om att upprätthålla prisstabilitet fastställs av ECB-rådet. Fram till juli 2021 var målet att inflationen på medellång sikt skulle ligga strax under, men nära, två procent på årsbasis. Under sina första elva och ett halvt år lyckades ECB att upprätthålla en prisstabilitet på 1,97 procent och under sina första femton år var motsvarande siffra 2,05 procent.[44][45] I juli 2021 antog ECB-rådet ett nytt, symmetriskt, inflationsmål om att eftersträva inflation på två procent på medellång sikt.[46][47] Eurosystemet ansvarar även för valutatransaktioner som syftar till att upprätthålla vissa växelkurser, förvaltandet av euroområdets officiella valutareserver samt främjandet av ett fungerande betalningssystem.[48] ECB har befogenhet att utfärda förordningar och beslut samt icke-bindande rekommendationer och yttranden.[49] ECB kan även anta riktlinjer till de nationella centralbankerna i sitt utövande av den gemensamma monetära politiken. De grundläggande uppgifterna som ECB ansvarar för utöver den monetära politiken innefattar valutamarknadsoperationer, att förvalta medlemsstaternas officiella valutareserver samt att främja ett fungerande betalningssystem.[50] Dessutom har ECB ensamrätt att tillåta utgivning av eurosedlar samt att tillåta medlemsstaterna att prägla euromynt.[51][52] Fram till att euromynten togs i omlopp den 1 januari 2002 hade ECB även ensamrätt att prägla euromynt.[53] Varje år överlämnar ECB en årsrapport till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet och Europeiska kommissionen om centralbankssystemets verksamhet och om den monetära politiken under det föregående och innevarande året.[14]

Funktioner relaterade till andra institutionerRedigera

ECB fyller också en rådgivande funktion.[54] ECB måste höras vid varje utkast till rättsakt som föreslås inom centralbankens behörighetsområde samt, av de nationella myndigheterna, innan ett förslag till rättsregler på nationell nivå som rör ECB:s behörighetsområde antas.[55] ECB måste även höras vid fördragsändringar om institutionella ändringar på det monetära området.[56] I vissa särskilda fall kan lagstiftningsakter antas på rekommendation av ECB.[57] ECB omfattas inte av unionens budget på samma sätt som unionens övriga institutioner, organ och byråer.[58] ECB utser också två ledamöter i ekonomiska och finansiella kommittén.[59]

Säte och administrationRedigera

 
Centralbankens nuvarande säte i Frankfurt am Main invigdes i mars 2015.

ECB har sitt säte i Frankfurt am Main, Tyskland,[60] där unionens största finansiella centrum finns. Tidigare hade ECB sitt huvudkontor i den så kallade Eurotower-byggnaden, men sedan mars 2015 har centralbanken istället sitt huvudkontor i en ny 180 meter hög byggnad i östra delen av Frankfurt am Main. Byggandet av huvudkontoret påbörjades i oktober 2008 och avslutades 2013 med inflyttning under 2014.[61] Den nya byggnaden rymmer dubbelt så många anställda som den gamla Eurotower-byggnaden.[62] Vid invigningen av den nya byggnaden den 18 mars 2015 förekom stora protester, vilket tvingade polisen att barrikadera byggnaden med taggtrådsstängsel.[63]

Centralbanken har runt 1 400 anställda. Den låga andelen kvinnor på chefspositioner har kritiserats av bland annat Europaparlamentet. ECB antog därför i augusti 2013 en strategi för att höja denna andel fram till 2020.[64] Även ”klustring” av personer med samma nationalitet inom centralbanken har kritiserats, inklusive den påstådda tendensen att personer på chefspositioner gynnar medarbetare med samma nationalitet framför andra.[65] Europeiska centralbanken omfattas av bestämmelserna om immunitet och privilegier för unionen.[66]

Öppenhet och tillgång till handlingarRedigera

På grund av sin speciella och känsliga funktion har ECB en särskild ställning i förhållande till de bestämmelser som gäller inom Europeiska unionen kring öppenhet. När centralbanken utövar sina icke-administrativa funktioner omfattas den inte av de allmänna bestämmelserna för öppenhet som gäller unionens övriga institutioner, organ och byråer.[67] Europeiska centralbankens rättsakter kan prövas i EU-domstolen och passivitetstalan kan väckas mot centralbanken.[68][69]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] ”Artikel 13.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 22. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  2. ^ [a b c d e] ”Artikel 282 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 167. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  3. ^ [a b c d] ”Artikel 283.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 168. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  4. ^ [a b] ”Europeiska rådets beslut (EU) 2019/1740 av den 18 oktober 2019 om utnämning av Europeiska centralbankens ordförande”. EUT L 267, 21.10.2019, s. 1–2. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32019D1740. 
  5. ^ [a b] ”Artikel 46 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 248-249. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  6. ^ [a b c] ”EMU (Ekonomiska och monetära unionen)”. Europeiska centralbanken. https://www.ecb.europa.eu/ecb/history/emu/html/index.sv.html. Läst 5 juli 2022. 
  7. ^ ”The third stage of Economic and Monetary Union” (på engelska). CVCE. https://www.cvce.eu/obj/european_navigator-en-e2e91dc0-3a6d-49fc-b3f8-f96fb5f3addb. Läst 5 juli 2022. 
  8. ^ ”Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 47–200. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  9. ^ ”Protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 230–250. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  10. ^ ”Arbetsordning för Europeiska centralbanken”. EUT L 80, 18.3.2004, s. 33–41. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32004D0002. 
  11. ^ ”Arbetsordning för Europeiska centralbankens allmänna råd”. EUT L 230, 30.6.2004, s. 61–63. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32004D0012(01). 
  12. ^ ”Artikel 282.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 167. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  13. ^ ”Artikel 42.2 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 247. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  14. ^ [a b c] ”Artikel 284 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 168. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  15. ^ ”Beslut som fattas genom överenskommelse på stats- eller regeringsnivå mellan regeringarna i de medlemsstater som inför den gemensamma valutan av den 26 maj 1998 om utseende av Europeiska centralbankens ordförande, vice ordförande och övriga direktionsledamöter (98/345/EG)”. EGT L 154, 28.5.1998, s. 33–34. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:41998D0345. 
  16. ^ ”Beslut fattat genom överenskommelse på stats- eller regeringsnivå mellan regeringarna i de medlemsstater som har infört euron av den 16 oktober 2003 om utseende av Europeiska centralbankens ordförande (2003/767/EG)”. EUT L 277, 28.10.2003, s. 16. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:42003D0767. 
  17. ^ ”Europeiska rådets beslut av den 24 juni 2011 om utseende av Europeiska centralbankens ordförande (2011/386/EU)”. EUT L 173, 1.7.2011, s. 8. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32011D0386. 
  18. ^ [a b] ”Artikel 11 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 235. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  19. ^ ”Artikel 282.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 167. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  20. ^ [a b] ”ECB-rådet”. Europeiska centralbanken. https://www.ecb.europa.eu/ecb/orga/decisions/govc/html/index.sv.html. Läst 5 juli 2022. 
  21. ^ ”Artikel 283.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 168. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  22. ^ ”Artikel 10.1 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 233. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  23. ^ [a b] ”Artikel 10.2 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 233–234. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  24. ^ ”Europeiska centralbankens beslut av den 19 mars 2009 om ändring av beslut ECB/2004/2 av den 19 februari 2004 om antagande av arbetsordningen för Europeiska centralbanken (ECB/2009/5) (2009/328/EG)”. EUT L 100, 18.4.2009, s. 10–11. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0005. 
  25. ^ ”Artikel 10.3 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 234. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  26. ^ ”Artikel 44.2 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 248. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  27. ^ ”Artikel 45 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 248. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  28. ^ ”Artikel 50 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 250. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  29. ^ ”Artikel 282.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 167. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  30. ^ [a b] ”Oberoende”. Europeiska centralbanken. https://www.ecb.europa.eu/ecb/orga/independence/html/index.sv.html. Läst 5 juli 2022. 
  31. ^ ”The Tragedy of the Euro” (på engelska). Philipp Bagus. 25 mars 2010. https://mises.org/library/tragedy-euro. Läst 5 juli 2022. 
  32. ^ ”Sarkozy wants new role for euro bank” (på engelska). EUobserver. 16 april 2012. https://euobserver.com/green-economy/115882. Läst 5 juli 2022. 
  33. ^ ”Artikel 28.1 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 241. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  34. ^ [a b c d] ”Teckning av kapital”. Europeiska centralbanken. https://www.ecb.europa.eu/ecb/orga/capital/html/index.sv.html. Läst 5 juli 2022. 
  35. ^ ”Artikel 28.4 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 241. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  36. ^ ”Artikel 29 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 242. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  37. ^ ”Europeiska centralbankens beslut (EU) 2019/43 av den 29 november 2018 om de nationella centralbankernas procentandelar i fördelningsnyckeln för teckning av Europeiska centralbankens kapital och om upphävande av beslut ECB/2013/28 (ECB/2018/27)”. EUT L 9, 11.1.2019, s. 178–179. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32018D0027. 
  38. ^ ”Europeiska centralbankens beslut (EU) 2019/44 av den 29 november 2018 om hur de nationella centralbankerna i medlemsstater som har euron som valuta ska betala in Europeiska centralbankens kapital, om ändring av beslut ECB/2014/61 samt om upphävande av beslut ECB/2013/30 (ECB/2018/28)”. EUT L 9, 11.1.2019, s. 180–182. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32018D0028. 
  39. ^ ”Europeiska centralbankens beslut (EU) 2019/48 av den 30 november 2018 om hur nationella centralbanker utanför euroområdet ska betala in Europeiska centralbankens kapital och om upphävande av beslut ECB/2013/31 (ECB/2018/32)”. EUT L 9, 11.1.2019, s. 196–197. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32018D0032. 
  40. ^ ”Europeiska centralbankens beslut (EU) 2020/137 av den 22 januari 2020 om de nationella centralbankernas procentandelar i fördelningsnyckeln för teckning av Europeiska centralbankens kapital och om upphävande av beslut (EU) 2019/43 (ECB/2020/3)”. EUT L 27 I, 1.2.2020, s. 4–5. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32020D0137. 
  41. ^ ”Europeiska centralbankens beslut (EU) 2020/138 av den 22 januari 2020 om hur de nationella centralbankerna i medlemsstater som har euron som valuta ska betala in Europeiska centralbankens kapital och om upphävande av beslut (EU) 2019/44 (ECB/2020/4)”. EUT 27 I, 1.2.2020, s. 6–8. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32020D0138. 
  42. ^ ”Europeiska centralbankens beslut (EU) 2020/136 av den 22 januari 2020 om hur nationella centralbanker utanför euroområdet ska betala in Europeiska centralbankens kapital och om upphävande av beslut (EU) 2019/48 (ECB/2020/2)”. EUT L 27 I, 1.2.2020, s. 1–3. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32020D0136. 
  43. ^ ”Artikel 127.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 102. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  44. ^ ”Interview with Financial Times” (på engelska). Europeiska centralbanken. 8 september 2010. https://www.ecb.europa.eu/press/key/date/2010/html/sp100910.en.html. Läst 5 juli 2022. 
  45. ^ ”European Central Bank turns 15 years old” (på engelska). EUbusiness. 30 maj 2013. https://www.eubusiness.com/news-eu/ecb-eurozone-money.ov5. Läst 5 juli 2022. 
  46. ^ ”ECB:s penningpolitiska strategiutlåtande”. Europeiska centralbanken. 8 juli 2021. https://www.ecb.europa.eu/home/search/review/html/ecb.strategyreview_monpol_strategy_statement.sv.html. Läst 5 juli 2022. 
  47. ^ ”ECB-rådet godkänner sin nya penningpolitiska strategi”. Europeiska centralbanken. 8 juli 2021. https://www.ecb.europa.eu/press/pr/date/2021/html/ecb.pr210708~dc78cc4b0d.sv.html. Läst 5 juli 2022. 
  48. ^ ”Artikel 127 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 102-103. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  49. ^ ”Artikel 34.1 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 244. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  50. ^ ”Artikel 127.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 102. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  51. ^ ”Artikel 128.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 103. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  52. ^ ”Uppgifter”. Europeiska centralbanken. https://www.ecb.europa.eu/ecb/tasks/html/index.sv.html. Läst 5 juli 2022. 
  53. ^ ”The powers of the European Central Bank” (på engelska). BBC News. 12 februari 2003. http://news.bbc.co.uk/1/hi/business/86006.stm. Läst 5 juli 2022. 
  54. ^ ”Artikel 282.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 167. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  55. ^ ”Artikel 127.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 102. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  56. ^ ”Artikel 48 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 41–43. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  57. ^ ”Artikel 289.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 172. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  58. ^ ”Artikel 314.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 183. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  59. ^ ”Artikel 134.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 105. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  60. ^ ”Protokoll 6 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 265. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  61. ^ ”Anbudsinfordran för generalentreprenad för uppförande av ECB:s nya lokaler”. Europeiska centralbanken. 10 juli 2007. https://www.ecb.europa.eu/press/pr/date/2007/html/pr070710_3.sv.html. Läst 5 juli 2022. 
  62. ^ ”In ECB future, a new home to reflect all of Europe”. The New York Times. 16 november 2004. https://www.nytimes.com/2004/11/16/news/in-ecb-future-a-new-home-to-reflect-all-of-europe.html. Läst 5 juli 2022. 
  63. ^ ”Omstridd byggnad invigs i Frankfurt”. Sveriges Radio. 18 mars 2015. https://sverigesradio.se/artikel/6119142. Läst 5 juli 2022. 
  64. ^ ”ECB to introduce gender quotas after Mersch row” (på engelska). EUobserver. 30 augusti 2013. https://euobserver.com/green-economy/121255. Läst 5 juli 2022. 
  65. ^ ”The ECB’s nationality problem” (på engelska). Politico. 19 juli 2021. https://www.politico.eu/article/european-central-bank-nepotism-nationality-problem-christine-lagarde-mario-draghi/. Läst 29 juli 2022. 
  66. ^ ”Artikel 343 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 194. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  67. ^ ”Artikel 15 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 54–55. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  68. ^ ”Artikel 263 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 162. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  69. ^ ”Artikel 265 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 163. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 

Externa länkarRedigera

  EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Europeiska_centralbanken&oldid=51704373"