Den fleråriga budgetramen, även känd som långtidsbudgeten, är en budgetram för Europeiska unionens budget som sträcker sig över sju år (minst fem år enligt unionens fördrag). Utgifterna i unionens budget får inte överstiga de utgiftstak som är fastställda i budgetramen. Budgetramen syftar till att säkerställa en regelbunden utveckling av unionens utgifter inom gränserna för vad unionens egna medel tillåter.[1]



Circle frame.svg

Utgiftsområden 2014–2020

  Jordbruks- och fiskeripolitik samt vissa miljöåtgärder (38,9 %)
  Regionalpolitik (33,9 %)
  Inre marknaden, forskning och infrastruktur (13,1 %)
  Utrikespolitik och andra yttre åtgärder (6,1 %)
  Administration (6,4 %)

Budgetramen fastställer både åtagandebemyndiganden, det vill säga hur stora ekonomiska förpliktelser unionen kan ingå under ett år, och utbetalningsbemyndiganden, det vill säga hur stora utgifter unionen kan ha under samma år. Åtagandebemyndigandena är uppdelade i olika utgiftskategorier som specificerar hur stora åtaganden unionen får göra inom respektive verksamhetsområde.[1] Betalningsbemyndigandena får inte leda till att uttagssatsen för unionens egna medel överskrider det tak som gäller för dessa medel.[2]

Budgetramen fastställs av Europeiska unionens råd genom en förordning i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande efter godkännande av Europaparlamentet. Rådet beslutar med enhällighet, medan Europaparlamentet beslutar med absolut majoritet.[1]

HistoriaRedigera

Fram till slutet av 1980-talet reglerades Europeiska gemenskapernas finansiella ramar enbart på årlig basis genom den allmänna budgeten. Den ökande skillnaden mellan tillgängliga resurser och faktiska budgetbehov gav dock upphov till spänningar mellan gemenskapernas institutioner. Syftet med införandet av en flerårig budgetram var dels att skärpa budgetdisciplinen, dels att förbättra budgetplaneringen.[3] Ett interinstitutionellt avtal ingicks mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen den 29 juni 1988 om den första fleråriga budgetramen för perioden 1988–1992,[4] som även blev känd som Delors I-paketet. Den 29 oktober 1993 antogs ett nytt interinstitutionellt avtal för perioden 1993–1999,[5] som blev känt som Delors II-paketet. Det tredje interinstitutionella avtalet ingicks den 6 maj 1999 för perioden 2000–2006,[6] och var en del av Agenda 2000. Ett fjärde interinstitutionellt avtal antogs den 17 maj 2006 för perioden 2007–2013.[7]

Genom Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, ändrades beslutsprocessen till att bli ett särskilt lagstiftningsförfarande där rådet antar en förordning på förslag av kommissionen och efter godkännande av Europaparlamentet. Till skillnad från ett interinstitutionellt avtal, som endast är bindande för de ingående parterna, har en förordning allmän giltighet och är till alla delar bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat. Även om den fleråriga budgetramen inte längre regleras genom ett interinstitutionellt avtal finns det dock fortfarande ett avtal mellan institutionerna om andra frågor som rör budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.[8]

Enligt Lissabonfördraget ska budgetramen sträcka sig över en period av minst fem år. Den första fleråriga budgetramen som antogs i enlighet med Lissabonfördragets bestämmelser fastställdes av rådet för perioden 2014–2020 genom en förordning den 2 december 2013 och trädde i kraft den 1 januari 2014.[9] Budgetramen var ett resultat av långa förhandlingar mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen. För första gången beslutades att nedskärningar skulle genomföras jämfört med föregående budgetram.[10] Budgetramen uppdaterades av rådet den 21 april 2015.[11]

Den 2 maj 2018 lade kommissionen fram ett förslag till flerårig budgetram för perioden 2021–2027.[12] I början av 2020 hade de nationella regeringarna fortfarande inte kunnat enas om förslaget. Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen förvärrade situationen eftersom Storbritannien var en nettobetalare till unionens budget och därför efterlämnade sig ett stort hål i budgeten, samtidigt som de andra nettobetalande medlemsstaterna ogärna ville se sina årliga avgifter höjda. Efter utbrottet av coronavirusutbrottet 2020 i Europa förändrades dock situationen markant och kommissionen presenterade ett uppdaterat förslag den 28 maj 2020,[13] som även innefattade ett stimulanspaket i spåren av coronaviruspandemin. Efter långa förhandlingar enades Europeiska rådet om ett justerat förslag den 17–21 juli 2020.[14] Innan budgetramen kan antas av Europeiska unionens råd och träda i kraft den 1 januari 2021 måste den dock godkännas av Europaparlamentet.

Fastställande av budgetramenRedigera

Den fleråriga budgetramen fastställs av Europeiska unionens råd genom en förordning i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande efter godkännande av Europaparlamentet. Rådet beslutar med enhällighet, medan Europaparlamentet beslutar med absolut majoritet. Europeiska rådet kan dock med enhällighet besluta att rådet istället ska anta budgetramen med kvalificerad majoritet.[1]

Europeiska kommissionen ansvarar för att utarbeta ett förslag till flerårig budgetram, som sedan översänds till rådet. Förslaget måste vara förenligt med de gränser som sätts av unionens egna medel. Även om Europeiska rådet, enligt unionens fördrag, inte fyller någon funktion i samband med fastställandet av budgetramen är det praxis att stats- eller regeringscheferna diskuterar frågan innan rådet fattar ett beslut.

Olika typer av bemyndigandenRedigera

ÅtagandebemyndigandenRedigera

Åtagandebemyndiganden fastställer hur stora ekonomiska förpliktelser unionen kan ingå under ett år. Att unionen ingår ett åtagande under ett visst år innebär inte nödvändigtvis att en utbetalning sker under samma år. I många fall innebär åtagandena att unionen förbinder sig att finansiera projekt som genomförs under efterföljande år, vilket innebär att den faktiska utbetalningen sker långt senare.[15]

I den fleråriga budgetramen är åtagandebemyndigandena uppdelade i olika utgiftskategorier som specificerar hur stora åtaganden unionen får göra inom respektive verksamhetsområde.[1] På så sätt fastställer budgetramen de stora dragen i de årliga budgetar som sedan utarbetas.

BetalningsbemyndigandenRedigera

Betalningsbemyndiganden fastställer hur stora utgifter unionen kan ha under ett år. Eftersom många av unionens åtaganden genomförs vid ett senare tillfälle är betalningsbemyndigandena ofta mindre än åtagandebemyndigandena.[15] Betalningsbemyndigandena får inte leda till att uttagssatsen för unionens egna medel överskrider det tak som gäller för dessa medel.[2]

Fastställda budgetramar per årRedigera

Nedan presenteras utgiftsområdena för de budgetramar som antagits sedan 1988.

Åtagandebemyndiganden efter utgiftskategori
(i procent av totala utgifterna)

  Jordbruks- och fiskeripolitik (inklusive landsbygdsutveckling) samt vissa miljöåtgärder
  Regionalpolitik (ekonomisk, social och territoriell sammanhållning)
  Inre marknaden (inklusive konkurrenskraft), forskning och infrastruktur
  Utrikespolitik och andra yttre åtgärder (inklusive humanitärt bistånd)
  Förberedelser för anslutning av nya medlemsstater
  Administration (europeiska offentliga förvaltningen)
  Övriga utgifter (särskilda instrument, reserver, kompensationer etc.)

Källor: [4][5][16][17][18]

Åtagandebemyndiganden (i hundradels procent av unionens samlade BNI)
Data saknas från de fleråriga budgetramarna före 2007 då de inte inkluderade åtagandebemyndigandena som andel av unionens samlade BNI.
Betalningsbemyndiganden (i hundradels procent av unionens samlade BNI)

De röda linjerna motsvarar de årliga taken för betalningsbemyndiganden enligt systemet för egna medel. Skillnaden mellan taket och den faktiska andelen betalningsbemyndigande av unionens samlade BNI kallas för ”marginalen för oförutsedda utgifter”.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e] ”Artikel 312 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 182–183. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  2. ^ [a b] ”Artikel 4 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020”. EUT L 347, 20.12.2013, s. 886. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013R1311. 
  3. ^ ”Den fleråriga budgetramen”. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/factsheets/sv/sheet/29/den-flerariga-budgetramen. Läst 26 augusti 2020. 
  4. ^ [a b] ”Interinstitutional agreement on budgetary discipline and improvement of the budgetary procedure” (på engelska). EGT L 185, 15.7.1988, s. 33–37. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:41988A0715(01). 
  5. ^ [a b] ”Interinstitutional agreement of 29 October 1993 on budgetary discipline and improvement of the budgetary procedure (93/C 331/01)” (på engelska). EGT C 331, 7.12.1993, s. 1–10. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:41993A1207(01). 
  6. ^ ”Interinstitutionellt avtal av den 6 maj 1999 Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (1999/C 172/01)”. EGT C 172, 18.6.1999, s. 1–22. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:31999Y0618(02). 
  7. ^ ”Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (2006/C 139/01)”. EGT C 139, 14.6.2006, s. 1–17. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32006Q0614(01). 
  8. ^ ”Interinstitutionellt avtal av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (2013/C 373/01)”. EUT C 373, 20.12.2013, s. 1–11. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013Q1220(01). 
  9. ^ ”Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020”. EUT L 347, 20.12.2013, s. 884–891. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013R1311. 
  10. ^ ”EU reaches political deal on seven-year budget” (på engelska). BBC News. 27 juni 2013. https://www.bbc.com/news/world-europe-23062291. Läst 14 juli 2019. 
  11. ^ ”Rådets förordning (EU, Euratom) 2015/623 av den 21 april 2015 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020”. EUT L 103, 22.4.2015, s. 1–3. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32015R0623. 
  12. ^ ”Förslag till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027”. Europeiska kommissionen. 2 maj 2018. https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:f5965d24-4ed6-11e8-be1d-01aa75ed71a1.0020.02/DOC_1&format=PDF. Läst 26 augusti 2020. 
  13. ^ ”Ändrat förslag till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027”. Europeiska kommissionen. 28 maj 2020. https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:5948a946-a0cf-11ea-9d2d-01aa75ed71a1.0015.02/DOC_1&format=PDF. Läst 26 augusti 2020. 
  14. ^ ”Extra möte i Europeiska rådet, 17–21 juli 2020”. Europeiska rådet. 28 juli 2020. https://www.consilium.europa.eu/sv/meetings/european-council/2020/07/17-21/. Läst 26 augusti 2020. 
  15. ^ [a b] ”EU:s budget”. Europeiska unionens råd. 22 juli 2020. https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/the-eu-budget/. Läst 26 augusti 2020. 
  16. ^ ”Konsoliderad version av interinstitutionellt avtal av den 6 maj 1999 Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (1999/C 172/01)”. EGT C 172, 18.6.1999 (konsoliderad version: 1999Y0618, 19.05.2003, s. 1–20). EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:01999Y0618(02)-20030519. 
  17. ^ ”Konsoliderad version av interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (2006/С 139/01)”. EUT C 139, 14.6.2006 (konsoliderad version: 2006Q0614, 03.08.2013, s. 1–22). EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:02006Q0614(01)-20130803. 
  18. ^ ”Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020”. EUT L 347, 20.12.2013 (konsoliderad version: 2013R1311, 17.04.2020, s. 1–12). EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:02013R1311-20200417. 
  EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.