Wikipedia

Artikel 7-förfarande

särskilt förfarande inom Europeiska unionen

Ett artikel 7-förfarande är ett förfarande inom Europeiska unionen som kan inledas mot en medlemsstat som ”allvarligt åsidosätter” unionens grundläggande värden (däribland demokrati, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter). Genom förfarandet kan övriga medlemsstater tillfälligt upphäva vissa av de rättigheter som den berörda medlemsstaten har till följd av sitt medlemskap i unionen, inbegripet rösträtten i Europeiska unionens råd.[1] Det finns dock ingen möjlighet att helt utesluta en medlemsstat. Samtliga skyldigheter enligt unionens fördrag fortsätter under alla omständigheter att vara rättsligt bindande för en medlemsstat som är föremål för ett artikel 7-förfarande.[2]

Artikel 7-förfarandet inrättades ursprungligen genom Amsterdamfördraget den 1 maj 1999 och regleras sedan dess av artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen, därav dess namn.[3] Det är det mest långtgående förfarande som unionens institutioner kan vidta mot en medlemsstat som bryter mot unionens värden. Förfarandet kallas ibland för ”kärnvapenförfarandet” (efter det amerikanska talesättet nuclear option) på grund av dess långtgående konsekvenser, som gör det politiskt omöjligt att använda utom vid mycket allvarliga politiska kriser. Förfarandet kräver enighet bland alla övriga medlemsstater, vilket gör det svårt att genomföra om en berörd medlemsstat har stöd av åtminstone en annan medlemsstat, eller om två medlemsstater samtidigt åsidosätter unionens värden.

Rättsliga bestämmelser redigera

Ett artikel 7-förfarande består egentligen av två olika förfaranden, ett förfarande för att fastslå att det finns en klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter unionens värden och ett annat förfarande för att fastslå att en medlemsstat allvarligt och ihållande åsidosätter unionens värden. Båda förfarandena berör unionens grundläggande värden, som finns definierade i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen. De innefattar respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter.[4]

Rättslig grund redigera

Likt alla åtgärder som vidtas av unionens institutioner måste ett artikel 7-förfarande ha en giltig rättslig grund i unionens fördrag i enlighet med principen om tilldelade befogenheter för att kunna vidtas. Den rättsliga grunden för artikel 7-förfarandet återfinns i artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen:[1]

” 1. Rådet får på motiverat förslag från en tredjedel av medlemsstaterna, från Europaparlamentet eller från Europeiska kommissionen med en majoritet på fyra femtedelar av sina medlemmar och efter Europaparlamentets godkännande slå fast att det finns en klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter värden som anges i artikel 2. Innan detta slås fast ska rådet höra den berörda medlemsstaten och får i enlighet med samma förfarande framföra rekommendationer till denna stat.

Rådet ska regelbundet kontrollera om de skäl som har lett till ett sådant fastslående fortfarande äger giltighet.

2. Europeiska rådet får på förslag från en tredjedel av medlemsstaterna eller från Europeiska kommissionen och efter Europaparlamentets godkännande, samt efter att ha uppmanat ifrågavarande medlemsstat att framföra sina synpunkter, enhälligt slå fast att en medlemsstat allvarligt och ihållande åsidosätter värden som anges i artikel 2.

3. När ett fastslående enligt punkt 2 har gjorts får rådet, som ska fatta beslut med kvalificerad majoritet, besluta om att tillfälligt upphäva vissa av de rättigheter som den ifrågavarande medlemsstaten har till följd av tillämpningen av fördragen, inbegripet rösträtten i rådet för företrädaren för den medlemsstatens regering. Rådet ska därvid beakta de möjliga följder som ett sådant tillfälligt upphävande kan få för fysiska och juridiska personers rättigheter och skyldigheter.

Den ifrågavarande medlemsstatens skyldigheter enligt fördragen ska under alla omständigheter fortsätta att vara bindande för den staten.

4. Rådet får senare med kvalificerad majoritet besluta om att ändra eller återkalla åtgärder som vidtagits enligt punkt 3, när den situation som ledde till att åtgärderna infördes har förändrats.

5. De omröstningsbestämmelser som i enlighet med denna artikel gäller för Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet fastställs i artikel 354 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

„
– Artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen efter Lissabonfördragets ikraftträdande

Olika typer av artikel 7-förfaranden redigera

Förfarande vid risk för allvarligt åsidosättande av unionens värden redigera

Om det föreligger en klar risk för allvarligt åsidosättande av unionens värden i en medlemsstat, kan ett artikel 7-förfarande inledas av Europeiska unionens råd på motiverat förslag av en tredjedel av medlemsstaterna, av Europaparlamentet eller av Europeiska kommissionen. Rådet måste fatta sitt beslut med minst fyra femtedelar av sina rådsmedlemmar efter godkännande av Europaparlamentet och efter att den berörda medlemsstaten har hörts. Den berörda medlemsstatens rådsmedlem får inte delta i omröstningen. Europaparlamentet ger sitt godkännande med minst två tredjedelar av de avlagda rösterna, vilka måste motsvara en majoritet av dess ledamöter.[5]

Efter att ha inlett ett sådant artikel 7-förfarande kan rådet utfärda rekommendationer till den berörda medlemsstaten om åtgärder som bör vidtas för att undvika ett åsidosättande av unionens värden. Rådet måste regelbundet kontrollera utvecklingen i den berörda medlemsstaten.[1]

Förfarandet vid risk för allvarligt åsidosättande av unionens värden infördes genom Nicefördraget den 1 februari 2003.[6]

Förfarande vid allvarligt och ihållande åsidosättande av unionens värden redigera

Om en medlemsstat allvarligt och ihållande åsidosätter unionens värden, kan ett artikel 7-förfarande inledas av Europeiska rådet på förslag av en tredjedel av medlemsstaterna eller av Europeiska kommissionen. Europeiska rådet måste fatta sitt beslut med enhällighet efter godkännande av Europaparlamentet och efter att den berörda medlemsstaten har hörts. Den berörda medlemsstatens rådsmedlem får inte delta i omröstningen.[1] Nedlagda röster hindrar inte ett beslut från att fattas.[5] Europaparlamentet ger sitt godkännande med minst två tredjedelar av de avlagda rösterna, vilka måste motsvara en majoritet av dess ledamöter.[5]

Efter att Europeiska rådet har slagit fast att ett allvarligt och ihållande åsidosättande av unionens värden föreligger, kan Europeiska unionens råd besluta med kvalificerad majoritet om att tillfälligt upphäva vissa av de rättigheter som den berörda medlemsstaten har till följd av tillämpningen av unionens fördrag, inbegripet rösträtten i rådet. Rådet måste dock ta i beaktande de konsekvenser som de tillfälliga åtgärderna kan få på fysiska och juridiska personer. Den berörda medlemsstatens skyldigheter enligt fördragen fortsätter under alla omständigheter att vara rättsligt bindande för medlemsstaten. Rådet kan senare ändra eller upphäva sitt beslut med kvalificerad majoritet om det anser att omständigheterna har förändrats.[1]

Förfarandet vid allvarligt och ihållande åsidosättande av unionens värden infördes genom Amsterdamfördraget den 1 maj 1999.[3]

Granskning av lagenligheten av antagna rättsakter redigera

Som en rättssäkerhetsåtgärd kan lagenligheten av en rättsakt som antagits av Europeiska rådet eller Europeiska unionens råd i enlighet med ett artikel 7-förfarande granskas av EU-domstolen på begäran av den berörda medlemsstaten. Om domstolen anser att rättsakten har antagits på ett sätt som är oförenligt med unionsrätten kan den upphäva akten. En sådan granskning måste begäras inom en månad från att Europeiska rådet eller Europeiska unionens råd har antagit rättsakten. Domstolen har upp till en månad på sig att avgöra ärendet efter att begäran har inkommit från medlemsstaten.[7]

Prövning av asylansökningar från unionsmedborgare redigera

Huvudartikel: Protokollet om asyl för medborgare i Europeiska unionens medlemsstater

Enligt ett särskilt protokoll som fogades till unionens grundfördrag genom Amsterdamfördraget den 1 maj 1999 ska medlemsstaterna betraktas som säkra ursprungsländer i förhållande till varandra för alla rättsliga och praktiska syften som rör asylärenden. I regel ska medlemsstaterna därför inte pröva asylansökningar som lämnas in av personer som är medborgare i någon av de andra medlemsstaterna. Protokollet föreskriver dock att medlemsstaterna, som ett undantag från denna huvudregel, får pröva asylansökningar som lämnas in av personer som är medborgare i medlemsstater som är föremål för ett artikel 7-förfarande.[8]

Användande och genomförande redigera

Inget artikel 7-förfarande har hittills helt genomförts, men både Europaparlamentet och Europeiska kommissionen har avgivit motiverade förslag till Europeiska unionens råd om att inleda förfaranden mot Polen och Ungern. Förfarandena har lett till politiska diskussioner i rådet, men hittills har inga beslut fattats om huruvida det faktiskt föreligger en risk för allvarligt åsidosättande av unionens värden. Polens och Ungerns regeringar har dock uttalat stöd för varandra i syfte att hindra att ett fullständigt artikel 7-förfarande vid allvarligt och ihållande åsidosättande av unionens värden kan genomföras mot någon av dem.[9]

Polen redigera

Det allra första artikel 7-förfarandet inleddes mot Polen den 22 december 2017 efter ett motiverat förslag av Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 7.1.[10][11][12] Upprinnelsen till förfarandet är en rad reformer av det polska rättsväsendet som drivits igenom av den polska regeringen, först under premiärminister Beata Szydło och sedan under premiärminister Mateusz Morawiecki (båda tillhörandes Lag och rättvisa), sedan parlamentsvalet 2015. Reformerna har kritiserats av bland annat Europaparlamentet och kommissionen för att politisera domstolsväsendet och underminera dess oberoende på ett sätt som ”allvarligt åsidosätter rättsstatsprincipen”. Den polska regeringen har bland annat försökt att göra sig av med vissa domare genom förtida ”tvångspensioneringar”, ökat sin kontroll över tillsättandet av nya domare och inrättat en avdelning för disciplinärenden vid Högsta domstolen för att straffa kritiska domare. Dessutom har regeringen vägrat att offentliggöra vissa av författningsdomstolens utslag, som därmed inte har kunnat vinna laga kraft.[10]

Mot bakgrund av utvecklingen i Polen efter parlamentsvalet 2015 inledde kommissionen den 13 januari 2016 ramen för rättsstatsprincipen, ett förfarande med tre steg som syftar till att lösa uppkomna brister och problem gällande rättsstatsprincipen tillsammans med den berörda medlemsstaten. Kommissionen utfärdade tre rekommendationer till Polen angående rättsstatsprincipen, något som den polska regeringen dock negligerade.[13][14][15] En fjärde rekommendation utfärdades i december 2017 samtidigt som kommissionen antog sitt motiverade förslag för att inleda ett artikel 7-förfarande.[16] Europaparlamentet ställde sig bakom det motiverade förslaget i en omröstning den 1 mars 2018.[17][18]

Inom ramen för artikel 7-förfarandet har ett antal utfrågningar av den polska regeringen hållits i Europeiska unionens råd, men rådet har ännu inte fattat något beslut i frågan om huruvida det finns en ”klar risk för att Polen allvarligt åsidosätter rättsstatsprincipen”. Parallellt har dock kommissionen drivit en rad överträdelseförfaranden mot Polen, varav flera har lett till talan om fördragsbrott vid EU-domstolen, som har förklarat vissa av de polska lagarna oförenliga med unionsrätten. Bland annat har domstolen ogiltigförklarat bestämmelserna om förtida pensionering av domare och möjligheterna till att vidta disciplinära åtgärder mot domare.[19][20][21] Den 14 juli 2021 meddelade dock den polska författningsdomstolen att den, mot bakgrund av den polska konstitutionen, ansåg att EU-domstolen saknar mandat att lägga sig i det polska rättsväsendet.[22] Detta ledde till en öppen konflikt mellan kommissionen och EU-domstolen, å ena sidan, och den polska författningsdomstolen, å andra sidan, om tolkningen av unionsrätten, i synnerhet giltigheten av företrädesprincipen.[23] I mitten av juli 2021 varnade kommissionen Polen om att nya överträdelseförfaranden kommer att inledas om inte EU-domstolens domar följs.[24]

I augusti 2021 signalerade den polska regeringen att den avsåg att avveckla avdelningen för disciplinärenden vid Högsta domstolen, i enlighet med EU-domstolens dom.[25][26] Kommissionen ansåg dock i början av september 2021 att den polska regeringen inte hade vidtagit tillräckliga åtgärder för att följa EU-domstolens dom och begärde därför att EU-domstolen skulle utfärda vite mot Polen.[27] Den 7 oktober 2021 kom den polska författningsdomstolen med ytterligare en dom i vilken den konstaterade att delar av fördraget om Europeiska unionen är oförenliga med den polska konstitutionen och att polska myndigheter därför inte är bundna av de domar som EU-domstolen har utfärdat gällande de polska rättsreformerna.[28][29] Domstolen hotade även med att ogiltigförklara andra beslut och domar från EU-domstolen om den sistnämnda inte upphör med vad den polska domstolen anser är aktivistiska domslut.[30][31] Detta ledde i sin tur till en skarp markering från Europeiska kommissionen.[32] I slutet av oktober 2021 utdömde EU-domstolen vite mot Polen på 1 miljon euro per dag för att den polska regeringen inte hade vidtagit de åtgärder som krävdes för att följa den tidigare domen från juni 2021.[33][34] Den 16 november 2021 konstaterade EU-domstolen även att de polska bestämmelserna om att justitieministern kan förordna domare att tjänstgöra i högre brottmålsdomstolar, ett förordnande som kan avslutas när som helst utan motivering, är oförenliga med unionsrätten.[35] Den 19 november 2021 inledde kommissionen för första gången förfarandet med den generella villkorlighetsordningen för skydd av unionsbudgeten mot Polen och Ungern i syfte att kunna hålla inne medel från unionens budget till de båda medlemsstaterna.[36] Den 22 december 2021 inledde kommissionen även ett överträdelseförfarande mot Polen med hänsyn till den polska författningsdomstolens domar av den 14 juli 2021 och den 7 oktober 2021, i vilka unionsrättens giltighet och företräde ifrågasattes.[37] Den 5 april 2022 meddelade kommissionsordförande Ursula von der Leyen att Polen fortfarande inte uppfyllde kraven om rättsstatens principer för att kunna ta del av medel ur återhämtningsinstrumentet för covid-19-pandemin.[38] I maj 2022 nåddes dock en kompromiss mellan Europeiska kommissionen och Polens regering om att medel från återhämtningsinstrumentet skulle betalas ut till Polen om ett antal villkor uppfylldes, däribland efterlevnad av EU-domstolens dom om avveckling av avdelningen för disciplinärenden.[39][40][41] Kommissionen godkände Polens återhämtningsplan den 1 juni,[42][43][44] men med villkoret att den polska regeringens åtaganden genomförs innan den faktiska utbetalningen verkställs.[45][46] Godkännandet kritiserades av flera partigrupper i Europaparlamentet, däribland Gruppen Renew Europe som menade att de polska åtagandena enbart innebar kosmetiska förändringar och som därför hotade med en misstroendeförklaring mot kommissionen för att inte upprätthålla unionsrätten korrekt.[47] Den 13 juli 2015 presenterade kommissionen sin sammanställning över läget för rättsstatens principer i olika medlemsstater, där situationen i både Polen och Ungern dömdes ut.[48][49][50] Den 15 juli 2022 beslutade kommissionen att gå vidare i sitt överträdelseförfarande mot Polen på grund av författningsdomstolens dom från 2021 där delar av unionens fördrag ogiltigförklarades.[51] Den 15 februari 2023 ledde detta till att kommissionen väckte talan om fördragsbrott vid EU-domstolen.[52][53]

I augusti 2022 signalerade den polska regeringen att den inte kommer tillmötesgå de krav som kommission ställt för att landet ska få del av medel från unionens återhämtningsinstrument.[54][55] Tjänstemän inom kommissionen svarade med att de inte skulle vika sig för den polska regeringen.[56] I slutet av augusti 2022 beslutade fyra polska domarorganisationer att väcka talan mot kommissionen vid EU-domstolen för godkännandet av landets återhämtningsplan.[57][58] I mitten av december 2022 signalerade den polska regeringen att den är villig att rulla tillbaka vissa av de rättsreformer som kommissionen tidigare kritiserat, i utbyte mot att få 35 miljarder euro från unionens budget utbetalda.[59] I mitten av januari 2023 röstade den polska sejmen för ett lagförslag i syfte att tillmötesgå vissa av de krav som kommissionen hade ställt tidigare.[60] I maj 2023 genomdrev den polska regeringen ett nytt lagförslag i syfte att inrätta en kommission för att undersöka polska politiker med kopplingar till Ryssland och förbjuda politiker med påstådda kopplingar att inneha politiska uppdrag i upp till tio år. Förslaget väckte oro från oppositionen för att bli ett verktyg för att motarbeta oppositionspartierna inför parlamentsvalet senare under 2023.[61][62] Europeiska kommissionen uttalade i slutet av maj 2023 att lagförslaget skulle utvärderas och att rättsliga åtgärder övervägdes.[63][64] I juni 2023 gick kommissionen vidare med ett överträdelseförfarande.[65] I juni 2023 konstaterade EU-domstolen i en dom att den lagstiftning som hade införts på initiativ av den polska regeringen under 2019 och som bland annat gjorde det möjligt att bestraffa domare genom en särskild avdelning för disciplinärenden var oförenlig med unionsrätten.[66][67] I juli 2023 efterlyste flera partigrupper i Europaparlamentet valobservatörer inför det polska parlamentsvalet senare under 2023.[68] Efter parlamentsvalet den 15 oktober 2023 tillträdde en ny regering under premiärminister Donald Tusk. Regeringen aviserade att den skulle rulla tillbaka de åtgärder som den tidigare regeringen hade vidtagit och som hade lett till aktiverandet av artikel 7-förfarandet. Vid ett sammanträde i rådet för allmänna frågor den 20 februari 2024 tillkännagav den polska regeringen ambitionen att få artikel 7-förfarandet avslutat under första halvåret under 2024.[69][70] Kort därefter tillkännagav kommissionen von der Leyen att den avser frigöra 137 miljarder euro till Polen,[71] vilket kommissionen därefter fattade beslut om den 29 februari 2024.[72]

Parallellt med de rättsliga reformerna förklarade sig 2019 ett stort antal polska kommuner och regioner som ”HBTQ-fria zoner”, vilket ledde till ytterligare kritik från bland annat Europaparlamentet.[73][74][75] I slutet av juli 2020 beslutade kommissionen att neka utbetalningar av medel till sex av dessa kommuner med motiveringen att deras agerande bröt mot stadgan om de grundläggande rättigheterna.[76][77] I juli 2021 inledde kommissionen även ett överträdelseförfarande.[78] Ytterligare kritik riktades mot Polen i oktober 2020 när den polska författningsdomstolen ogiltigförklarade delar av den redan restriktiva abortlagstiftningen, vilket i praktiken ledde till ett totalförbud av abort, utom i mycket sällsynta fall.[79][80] Under andra halvan av 2021 började flera polska kommuner att dra tillbaka sina tidigare uttalanden om HBTQ-fria zoner i syfte att kunna motta medel från unionen igen.

De rättsliga reformerna i Polen har även haft påverkan utanför dess gränser. I mars 2020 nekade en tysk domstol för första gången att överlämna en misstänkt gärningsman till Polen med motiveringen att det inte längre gick att säkerställa en rättvis rättsprocess i Polen.[81] I oktober 2020 beviljade Norge för första gången på 30 år asyl åt en polsk medborgare, som ansågs vara förföljd av polska myndigheter.[82]

Ungern redigera

Ett andra artikel 7-förfarande inleddes mot Ungern den 12 september 2018 efter ett motiverat förslag av Europaparlamentet i enlighet med artikel 7.1.[83][84] Upprinnelsen till förfarandet är en rad olika ungerska lagar som antagits på initiativ av den ungerska regeringen, under premiärminister Viktor Orbán (tillhörandes Fidesz), sedan det ungerska parlamentsvalet 2010. Lagarna innefattar, enligt kritiker, bland annat inskränkningar i mediefriheten, föreningsfriheten, den akademiska friheten och domstolsväsendets oberoende.[83] Till exempel tvingades Central European University att flytta från Budapest till Wien i december 2018.[85][86]

Europaparlamentet antog redan den 10 mars 2011 en resolution där den då nya ungerska medielagen kritiserades skarpt för att inskränka mediefriheten i Ungern. Parlamentet uppmanade den ungerska regeringen att rulla tillbaka reformen, dock utan att få gehör.[87] Den 5 juli 2011 antog parlamentet en ny resolution där den nya ungerska författningen kritiserades i skarpa ordalag för att vara oförenlig med unionens värden och för att underminera domstolsväsendets oberoende.[88] Ytterligare kritik mot den ungerska regeringen framfördes i en resolution den 16 februari 2012, då bland annat nya ungerska lagar med retroaktiv rättsverkan kritiserades.[89] I ännu en resolution den 3 juli 2013 kritiserade Europaparlamentet den ungerska regeringen för att med en rad olika reformer ha underminerat grundläggande rättigheter i Ungern.[90] Den 10 juni 2015 antog Europaparlamentet slutligen en resolution som uppmanade kommissionen att utreda situationen i Ungern.[91] I en resolution den 17 maj 2017 konstaterade parlamentet att det förelåg en klar risk för att Ungern allvarligt skulle åsidosätta unionens värden och gav därför sitt eget utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor i uppdrag att utarbeta ett motiverat förslag till rådet om att inleda ett artikel 7-förfarande mot Ungern.[92] Det slutliga beslutet fattades den 12 september 2018 med två tredjedelars majoritet. Den ungerska regeringen vände sig dock till EU-domstolen för att få beslutet upphävt med hänvisning till att kravet om två tredjedelars majoritet inte var uppfyllt om även nedlagda röster räknades in. EU-domstolen avslog denna begäran den 3 juni 2021.[93][94][95]

Inom ramen för artikel 7-förfarandet har ett antal utfrågningar av den ungerska regeringen hållits i Europeiska unionens råd, men rådet har ännu inte fattat något beslut i frågan om huruvida det finns en ”klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter unionens värden”. Parallellt har dock kommissionen drivit en rad överträdelseförfaranden mot Ungern, varav flera har lett till talan om fördragsbrott vid EU-domstolen, som har förklarat vissa av de ungerska lagarna oförenliga med unionsrätten. Bland annat har domstolen ogiltigförklarat delar av den ungerska asyllagstiftningen[96][97][98] och lagen som tvingade bort Central European University.[99] Samtidigt har den ungerska regeringen fortsatt att genomdriva en rad kontroversiella lagar. Under covid-19-pandemin gav till exempel det ungerska parlamentet Orbán och hans regering långtgående maktbefogenheter för att hantera det då utlysta undantagstillståndet. Beslutet kritiserades av bland annat kommissionsordförande Ursula von der Leyen för att vara oproportionerligt långtgående, särskilt eftersom det inte var tidsbegränsat.[100][101][102] I juni 2021 antog det ungerska parlamentet en lag som förbjuder ”avbildande och främjande av annan könsidentitet än den som tilldelats vid födseln samt könsbyte och homosexualitet” i bland annat skolor, tv-program och offentligt tillgänglig reklam på alla plattformar som är åtkomliga för personer under 18 år, även i undervisningssyfte. Lagen kritiserades i skarpa ordalag av både Europaparlamentet och kommissionen,[103][104][105] liksom en rad ledande politiker runt om i Europa, däribland i Nederländerna och Tyskland, som krävde ett stopp för alla medel till Ungern från unionens budget.[106][107][108] I juli 2021 inledde kommissionen ett överträdelseförfarande.[78][109] Den 12 november 2021 inledde kommissionen ytterligare ett överträdelseförfarande mot Ungern motiverat av att den ungerska regeringen inte hade vidtagit åtgärder för att följa EU-domstolens tidigare dom om den ungerska asyllagstiftningens oförenlighet med unionsrätten.[110] Den 16 november 2021 konstaterade EU-domstolen att den ungerska lagstiftningen som förbjöd all ideell verksamhet med syfte att hjälpa asylsökande att ansöka om asyl bröt mot unionsrätten.[111]

Den 19 november 2021 inledde kommissionen för första gången förfarandet med den generella villkorlighetsordningen för skydd av unionsbudgeten mot Polen och Ungern i syfte att kunna hålla inne medel från unionens budget till de båda medlemsstaterna.[36] Den 23 november 2021 konstaterade EU-domstolen att den ungerska högsta domstolen hade brutit mot unionsrätten när den vidtog disciplinära åtgärder mot en domare i en lägre domstol.[112] Den 27 april 2022 inledde kommissionen det formella förfarandet med villkorlighetsmekanismen för att hålla inne medel från unionens budget till Ungern.[113][114] Den 23 maj 2022 höll Europeiska unionens råd sin fjärde utfrågning med anledning av rättsstatsprincipen i Ungern, dock fortfarande utan några framsteg i själva förfarandet.[115][116] I augusti 2022 svarade den ungerska regeringen på kommissionens begäran gällande villkorlighetsmekanismen och utlovade en rad olika åtgärder för att förhindra risk för oegentligheter med unionens medel.[117] Åtgärderna bedömdes av kommissionen i princip kunna vara effektiva om de tillämpades korrekt men ansågs ändå inte tillräckliga för att helt undanröja risken för oegentligheter med unionens medel. Därför föreslog kommissionen den 18 september 2022 att Europeiska unionens råd skulle vidta åtgärder i enlighet med villkorlighetsmekanismen.[118] Den 30 november 2022 ställde sig Europeiska kommissionen bakom Ungerns återhämtningsplan och gav därmed grönt ljus för att landet skulle beviljas medel från återhämtningsinstrumentet för covid-19-pandemin.[119] Samtidigt konstaterade kommissionen att Ungern inte hade genomfört tillräckliga reformer för att erhålla dessa medel och att utbetalningen av dem därför borde frysas.[120] Den 12 december 2022 godkände rådet slutligen Ungerns återhämtningsplan och beslutade samtidigt att frysa delar av utbetalningen av medel från unionens budget.[121][122] Den 16 december 2022 godkände rådet genom ett skriftligt förfarande utbetalning av delar av medel från unionens budget till Ungern i en uppgörelse som bland annat innebar att Ungern släppte igenom ett beslut om finansiellt stöd till Ukraina.[123][124][125][126] I slutet av december 2022 meddelade kommissionen att utbetalningar till Ungern inom ramen för sammanhållningspolitiken skulle hållas tillfälligt inne i väntan på att landet genomför sina åtaganden gällande bland annat rättsstatens principer, HBTQ-personers rättigheter och asylsystemet.[127]

Den 13 juli 2022 uppmanade Europaparlamentet på nytt rådet att agera mot Ungern.[128] Samma dag presenterade kommissionen sin sammanställning över läget för rättsstatens principer i olika medlemsstater, där situationen i både Polen och Ungern dömdes ut.[48][49][50] Den 15 juli 2022 beslutade kommissionen att väcka talan om fördragsbrott mot Ungern på grund av landets HBTQ-lagstiftning.[129][130][131][132] Samtidigt väckte kommissionen även talan om fördragsbrott mot Ungern för landets beslut att neka sändningstillstånd för Klubrádió på, enligt kommissionen, tvivelaktiga grunder och i strid med unionsrätten.[133] I slutet av augusti höll Orbán sitt årliga tal i den rumänska staden Băile Tușnad då han bland annat uttalade sitt motstånd till att skapa ”människor av blandraser”. Talet kritiserades hårt, däribland av kommissionsordförande von der Leyen, och Orbán menade senare att han hade blivit misstolkad.[134][135] Under början av 2023 indikerade företrädare för den ungerska regeringen att landets godkännande av Finlands och Sveriges anslutning till Nato skulle kunna komma att användas som påtryckningsmedel för att få länderna att sluta kritisera den politiska situationen i Ungern.[136] I juni 2023 konstaterade EU-domstolen i en dom att ungersk lagstiftning hade brutit mot unionsrättens bestämmelser om rätten för tredjelandsmedborgare att söka asyl.[137][138][139]

Till följd av vissa rättsliga reformer i Ungern hävde Europeiska kommissionen den 13 december 2023 blockeringen av vissa medel från unionens budget till landet.[140][141] Detta sågs som en eftergift för att få Viktor Orbán att låta Europeiska rådet fatta beslut om öppnande av medlemskapsförhandlingar med Ukraina.[142][143]

Utvecklingen i Ungern har lett till att flera oberoende organisationer inte längre betraktar Ungern som en fullfjädrad demokrati. I början av 2019 nedgraderade Freedom House Ungern från ”fritt land” till ”partiellt fritt land” i sin mätning över olika länders frihetsgrad.[144] I mars 2020 beskrev demokratiinstitutet V-Dem institute Ungern som ”EU:s första icke-demokrati” i sin demokratirapport för 2020.[145]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e] ”Artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 19–20. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  2. ^ ”Artikel 7.3 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 19–20. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  3. ^ [a b] ”What is Article 7?” (på engelska). Politico. 20 december 2017. https://www.politico.eu/article/hungary-eu-news-article-7-vote-poland-rule-of-law/. Läst 1 februari 2022. 
  4. ^ ”Artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 17. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  5. ^ [a b c] ”Artikel 354 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 197. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  6. ^ ”Summary of the treaty of Nice” (på engelska). Europeiska kommissionen. 31 januari 2003. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/MEMO_03_23. Läst 1 februari 2022. 
  7. ^ ”Artikel 269 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 164. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  8. ^ ”Protokoll 24 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 304–305. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  9. ^ ”Europaparlamentet inleder rösträttsprocess mot Ungern”. Sveriges Television. 12 september 2018. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/europaparlamentet-inleder-rostrattsprocess-mot-ungern. Läst 1 februari 2022. 
  10. ^ [a b] ”Förslag till rådets beslut om fastslående av att det finns en klar risk för att Republiken Polen allvarligt åsidosätter rättsstatsprincipen”. Europeiska kommissionen. 20 december 2017. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52017PC0835. Läst 1 februari 2022. 
  11. ^ ”Rule of Law: European Commission acts to defend judicial independence in Poland” (på engelska). Europeiska kommissionen. 20 december 2017. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/IP_17_5367. Läst 1 februari 2022. 
  12. ^ ”Poland becomes first in EU history to face sanctions” (på engelska). EUobserver. 20 december 2017. https://euobserver.com/justice/140369. Läst 1 februari 2022. 
  13. ^ ”Kommissionens rekommendation (EU) 2016/1374 av den 27 juli 2016 angående rättsstatsprincipen i Polen”. EUT L 217, 12.8.2016, s. 53–68. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32016H1374. 
  14. ^ ”Kommissionens rekommendation (EU) 2017/146 av den 21 december 2016 angående rättsstatsprincipen i Polen som kompletterar rekommendation (EU) 2016/1374”. EUT L 22, 21.1.2017, s. 65–81. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32017H0146. 
  15. ^ ”Kommissionens rekommendation (EU) 2017/1520 av den 26 juli 2017 angående rättsstatsprincipen i Polen som kompletterar rekommendation (EU) 2016/1374 och (EU) 2017/146”. EUT L 228, 2.9.2017, s. 19–32. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32017H1520. 
  16. ^ ”Kommissionens rekommendation (EU) 2018/103 av den 20 december 2017 angående rättsstatsprincipen i Polen som kompletterar rekommendationer (EU) 2016/1374, (EU) 2017/146 och (EU) 2017/1520”. EUT L 17, 23.1.2018, s. 50–64. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32018H0103. 
  17. ^ ”Europaparlamentets resolution av den 1 mars 2018 om kommissionens beslut att aktivera artikel 7.1 i EU-fördraget i fråga om situationen i Polen (2018/2541(RSP)) (2019/C 129/03)”. EUT C 129, 5.4.2019, s. 13. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52018IP0055. 
  18. ^ ”MEPs back triggering Article 7 against Poland” (på engelska). Politico. 1 mars 2018. https://www.politico.eu/article/european-parliament-triggering-article-7-poland-judicial-reform-voting-rights/. Läst 1 februari 2022. 
  19. ^ ”Domstolens dom (stora avdelningen) av den 24 juni 2019 i mål C-619/18, Europeiska kommissionen mot Republiken Polen, ECLI:EU:C:2019:531”. Rättsfallssamling för Europeiska unionen. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:62018CJ0619. 
  20. ^ ”Domstolens dom (stora avdelningen) av den 5 november 2019 i mål C-192/18, Europeiska kommissionen mot Republiken Polen, ECLI:EU:C:2019:924”. Rättsfallssamling för Europeiska unionen. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:62018CJ0192. 
  21. ^ ”The disciplinary regime for judges in Poland is not compatible with EU law” (på engelska). Europeiska unionens domstol. 15 juli 2021. https://curia.europa.eu/jcms/upload/docs/application/pdf/2021-07/cp210130en.pdf. Läst 1 februari 2022. 
  22. ^ ”Polsk domstol: Ok att bryta mot EU-rätten”. Europaportalen. 15 juli 2021. https://www.europaportalen.se/2021/07/polsk-domstol-ok-att-bryta-mot-eu-ratten. Läst 1 februari 2022. 
  23. ^ ”Polish Constitutional Court to rule on EU law primacy” (på engelska). EurActiv.com. 13 juli 2021. https://www.euractiv.com/section/politics/short_news/polish-constitutional-court-to-rule-on-eu-law-primacy/. Läst 1 februari 2022. 
  24. ^ ”Statement by the European Commission on the decision of the Polish Constitutional Tribunal of 14 July” (på engelska). Europeiska kommissionen. 15 juli 2021. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/statement_21_3726. Läst 1 februari 2022. 
  25. ^ ”Poland promises to dissolve judicial disciplinary mechanism under EU pressure” (på engelska). Politico. 17 augusti 2021. https://www.politico.eu/article/poland-dissolve-judicial-disciplinary-mechanism-eu-court-justice-pressure/. Läst 1 februari 2022. 
  26. ^ ”Unrepentant Poland to comply with EU court order” (på engelska). EUobserver. 18 augusti 2021. https://euobserver.com/democracy/152677. Läst 1 februari 2022. 
  27. ^ ”Independence of Polish judges: Commission asks European Court of Justice for financial penalties against Poland on the activity of the Disciplinary Chamber” (på engelska). Europeiska kommissionen. 7 september 2021. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_21_4587. Läst 1 februari 2022. 
  28. ^ ”Trybunał Konstytucyjny o wyższości prawa unijnego nad krajowym. Wyrok ogłoszony” (på polska). TVN24. 7 oktober 2021. https://tvn24.pl/polska/wyrok-trybunalu-konstytucyjnego-w-sprawie-wyzszosci-prawa-unijnego-nad-krajowym-ogloszony-5443001. Läst 1 februari 2022. 
  29. ^ ”Poland questions EU legal primacy in court ruling” (på engelska). EUobserver. 8 oktober 2021. https://euobserver.com/democracy/153170. Läst 1 februari 2022. 
  30. ^ ”Polish court rules against supremacy of EU law, deepening row with Brussels” (på engelska). EurActiv.com. 8 oktober 2021. https://www.euractiv.com/section/justice-home-affairs/news/polish-court-says-some-eu-treaty-articles-unconstitutional-deepening-row-with-brussels/. Läst 1 februari 2022. 
  31. ^ ”Poland enters minefield over EU order” (på engelska). EurActiv.com. 8 oktober 2021. https://www.euractiv.com/section/politics/short_news/poland-enters-minefield-over-eu-order/. Läst 1 februari 2022. 
  32. ^ ”Europeiska kommissionen bekräftar EU-rättens företräde”. Europeiska kommissionen. 7 oktober 2021. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/statement_21_5142. Läst 1 februari 2022. 
  33. ^ ”Poland hit with record €1M daily fine in EU rule-of-law dispute” (på engelska). Politico. 27 oktober 2021. https://www.politico.eu/article/poland-record-1-million-euros-daily-fine-eu-rule-of-law-dispute/. Läst 1 februari 2022. 
  34. ^ ”EU top court orders Poland to pay €1m-a-day in rule-of-law row” (på engelska). EUobserver. 28 oktober 2021. https://euobserver.com/democracy/153359. Läst 1 februari 2022. 
  35. ^ ”Unionsrätten utgör hinder för sådana bestämmelser i Polen enligt vilka justitieministern kan förordna domare att tjänstgöra i högre brottmålsdomstolar, ett förordnande som justitieministern, som samtidigt är riksåklagare, när som helst kan avsluta utan att behöva motivera det”. Europeiska unionens domstol. 16 november 2021. https://curia.europa.eu/jcms/upload/docs/application/pdf/2021-11/cp210204sv.pdf. Läst 1 februari 2022. 
  36. ^ [a b] ”Brussels takes step toward rule-of-law penalty process with Poland, Hungary” (på engelska). Politico. 19 november 2021. https://www.politico.eu/article/eu-rule-of-law-penalty-process-poland-hungary/. Läst 1 februari 2022. 
  37. ^ ”Rule of Law: Commission launches infringement procedure against Poland for violations of EU law by its Constitutional Tribunal” (på engelska). Europeiska kommissionen. 21 december 2021. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_21_7070. Läst 1 februari 2022. 
  38. ^ ”Poland ‘not there yet’ in backtracking on judicial reforms to get EU cash” (på engelska). Politico. 5 april 2022. https://www.politico.eu/article/poland-not-there-yet-reform-receive-eu-recovery-funds-vdl/. Läst 16 april 2022. 
  39. ^ ”Polish Parliament approves judicial reforms to unblock EU funds” (på engelska). EurActiv.com. 26 maj 2022. https://www.euractiv.com/section/politics/news/polish-parliament-approves-judicial-reforms-to-unblock-eu-funds/. Läst 9 juni 2022. 
  40. ^ ”Poland’s parliament partially rolls back judicial changes to get EU cash” (på engelska). Politico. 26 maj 2022. https://www.politico.eu/article/poland-parliament-partially-rolls-back-judicial-changes-rule-of-law-eu-recovery-funds/. Läst 9 juni 2022. 
  41. ^ ”Poland dissolves EU-hated judicial chamber” (på engelska). EUobserver. 30 maj 2022. https://euobserver.com/tickers/155070. Läst 9 juni 2022. 
  42. ^ ”NextGenerationEU: European Commission endorses Poland's €35.4 billion recovery and resilience plan” (på engelska). Europeiska kommissionen. 1 juni 2022. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_22_3375. Läst 9 juni 2022. 
  43. ^ ”Commission unblocks Poland’s recovery plan, ending dispute over the country’s judiciary” (på engelska). EurActiv.com. 1 juni 2022. https://www.euractiv.com/section/economy-jobs/news/commission-unblocks-polands-recovery-plan-ending-dispute-over-the-countrys-judiciary/. Läst 9 juni 2022. 
  44. ^ ”EU gives Poland route to pandemic recovery cash” (på engelska). Politico. 1 juni 2022. https://www.politico.eu/article/eu-vows-deal-to-unlock-poland-pandemic-cash-hinges-recovery-fund-covid-19-on-reforms/. Läst 9 juni 2022. 
  45. ^ ”Statement by President von der Leyen on Poland's recovery and resilience plan” (på engelska). Europeiska kommissionen. 2 juni 2022. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/statement_22_3410. Läst 9 juni 2022. 
  46. ^ ”No money to Poland without rule of law, von der Leyen says” (på engelska). EUobserver. 7 juni 2022. https://euobserver.com/rule-of-law/155149. Läst 9 juni 2022. 
  47. ^ ”EU chief could face MEPs rebuke over Poland recovery cash” (på engelska). EurActiv.com. 7 juni 2022. https://www.euractiv.com/section/economy-jobs/news/eu-chief-could-face-meps-rebuke-over-poland-recovery-cash/. Läst 9 juni 2022. 
  48. ^ [a b] ”Rapport om rättsstatsprincipen 2022: kommissionen ger EU-länderna rekommendationer”. Europeiska kommissionen. 13 juli 2022. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_22_4467. Läst 5 augusti 2022. 
  49. ^ [a b] ”EU report renews Hungary, Poland rule-of-law critiques amid key negotiations” (på engelska). Politico. 13 juli 2022. https://www.politico.eu/article/commission-unveil-critical-rule-law-report-against-hungary-poland/. Läst 5 augusti 2022. 
  50. ^ [a b] ”Commission deep-dives over media freedom in annual rule of law report” (på engelska). EurActiv.com. 13 juli 2022. https://www.euractiv.com/section/media/news/commission-deep-dives-over-media-freedom-in-annual-rule-of-law-report/. Läst 5 augusti 2022. 
  51. ^ ”Överträdelser i juli: de viktigaste besluten”. Europeiska kommissionen. 15 juli 2022. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/inf_22_3768. Läst 5 augusti 2022. 
  52. ^ ”The European Commission decides to refer POLAND to the Court of Justice of the European Union for violations of EU law by its Constitutional Tribunal” (på engelska). Europeiska kommissionen. 15 februari 2023. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_23_842. Läst 31 maj 2023. 
  53. ^ ”Commission sues Poland over court challenge to primacy of EU law” (på engelska). EurActiv.com. 15 februari 2023. https://www.euractiv.com/section/justice-home-affairs/news/commission-sues-poland-over-court-challenge-to-primacy-of-eu-law/. Läst 31 maj 2023. 
  54. ^ ”Poland digs in over EU rule-of-law pressure” (på engelska). Politico. 2 augusti 2022. https://www.politico.eu/article/law-and-justice-party-poland-digs-in-over-eu-rule-of-law-pressure/. Läst 5 augusti 2022. 
  55. ^ ”Poland warns it will turn cannons on the EU in rule of law dispute” (på engelska). Politico. 8 augusti 2022. https://www.politico.eu/article/kaczynski-accuse-eu-trying-break-poland-pis-leyen-democracy-pandemic-coronavirus/. Läst 9 augusti 2022. 
  56. ^ ”EU to stand firm in clash with Poland over cash, officials say” (på engelska). EurActiv.com. 11 augusti 2022. https://www.euractiv.com/section/justice-home-affairs/news/eu-to-stand-firm-in-clash-with-poland-over-cash-officials-say/. Läst 16 september 2022. 
  57. ^ ”Tunga juristorganisationer stämmer EU-länderna för Polenbeslut”. Europaportalen. 29 augusti 2022. https://www.europaportalen.se/2022/08/jurister-stammer-eu-landerna-polenbeslut. Läst 16 september 2022. 
  58. ^ ”European judges sue Council over Polish recovery plan” (på engelska). Politico. 28 augusti 2022. https://www.politico.eu/article/european-judges-sue-council-over-polish-recovery-plan/. Läst 16 september 2022. 
  59. ^ ”Poland waves white flag in EU rule of law dispute” (på engelska). Politico. 14 december 2022. https://www.politico.eu/article/mateusz-morawiecki-poland-waves-the-white-flag-in-eu-rule-of-law-dispute/. Läst 16 december 2022. 
  60. ^ ”Poland’s rule of law legislation moves forward — but fights remain” (på engelska). Politico. 13 januari 2023. https://www.politico.eu/article/poland-european-union-rule-law-legislation-moves-forward-but-fights-remain/. Läst 13 januari 2023. 
  61. ^ ”Political uproar in Poland after Duda pledges to sign Kremlin commission law” (på engelska). Politico. 29 maj 2023. https://www.politico.eu/article/politics-election-poland-andrzej-duda-russia-law-donald-tusk-pis-civic-platform/. Läst 31 maj 2023. 
  62. ^ ”EU, US voice concern over Poland’s ‘Russian influence’ committee” (på engelska). EurActiv.com. 30 maj 2023. https://www.euractiv.com/section/justice-home-affairs/news/eu-us-voice-concern-over-polands-russian-influence-committee/. Läst 31 maj 2023. 
  63. ^ ”EU blasts Poland over Russian interference law” (på engelska). Politico. 30 maj 2023. https://www.politico.eu/article/eu-blast-poland-russian-interference-law-ban-public-office/. Läst 31 maj 2023. 
  64. ^ ”Statement by the European Commission on the Polish law establishing a State Committee for the Examination of Russian Impacts on internal Security” (på engelska). Europeiska kommissionen. 30 maj 2023. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/statement_23_2989. Läst 31 maj 2023. 
  65. ^ ”Rule of Law: Commission launches infringement procedure against POLAND for violating EU law with the new law establishing a special committee” (på engelska). Europeiska kommissionen. 8 juni 2023. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_23_3134. Läst 14 september 2023. 
  66. ^ ”EU court finds Poland guilty in rule-of-law dispute” (på engelska). Politico. 5 juni 2023. https://www.politico.eu/article/eu-court-finds-poland-guilty-in-rule-of-law-dispute/. Läst 14 september 2023. 
  67. ^ ”Polish judicial reforms violate EU law, EU court rules” (på engelska). EurActiv.com. 6 juni 2023. https://www.euractiv.com/section/politics/news/polish-judicial-reforms-violate-eu-law-eu-court-rules/. Läst 14 september 2023. 
  68. ^ ”MEPs want OSCE mission at Polish elections amid new Russian interference bill” (på engelska). EurActiv.com. 12 juli 2023. https://www.euractiv.com/section/politics/news/meps-want-osce-mission-at-polish-elections-amid-new-russian-interference-bill/. Läst 14 september 2023. 
  69. ^ ”Allmänna rådet, 20 februari 2024”. Europeiska unionens råd. 20 februari 2024. https://www.consilium.europa.eu/sv/meetings/gac/2024/02/20/. Läst 21 februari 2024. 
  70. ^ ”Poland and Brussels to kiss and make up” (på engelska). Politico. 20 februari 2024. https://www.politico.eu/article/poland-justice-minister-bodnar-to-introduce-plan-restore-rule-of-law-brussels-eu/. Läst 21 februari 2024. 
  71. ^ ”European Commission to release frozen €137bn for Poland” (på engelska). EurActiv.com. 23 februari 2024. https://www.euractiv.com/section/politics/news/european-commission-to-release-frozen-e137bn-for-poland-2/. Läst 24 februari 2024. 
  72. ^ ”Poland's efforts to restore rule of law pave the way for accessing up to €137 billion in EU funds” (på engelska). Europeiska kommissionen. 29 februari 2024. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_24_1222. Läst 29 februari 2024. 
  73. ^ ”Pågående utfrågningar inom ramen för artikel 7.1 i EU-fördraget om Polen och Ungern”. Europaparlamentet. 16 januari 2020. https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-9-2020-0014_SV.pdf. Läst 1 februari 2022. 
  74. ^ ”MEPs call on EU states to act on Hungary and Poland” (på engelska). EUobserver. 16 januari 2020. https://euobserver.com/justice/147160. Läst 1 februari 2022. 
  75. ^ ”European Parliament calls on member states to act on Poland and Hungary” (på engelska). EurActiv.com. 16 januari 2020. https://www.euractiv.com/section/justice-home-affairs/news/european-parliament-calls-on-member-states-to-act-on-poland-and-hungary/. Läst 1 februari 2022. 
  76. ^ ”EU chief backs LGBT rights in row with Poland” (på engelska). EurActiv.com. 31 juli 2020. https://www.euractiv.com/section/non-discrimination/news/eu-chief-backs-lgbt-rights-in-row-with-poland/. Läst 1 februari 2022. 
  77. ^ ”Polish towns pay a steep price for anti-LGBTQ views” (på engelska). Politico. 3 augusti 2020. https://www.politico.eu/article/poland-lgbtq-steep-price/. Läst 1 februari 2022. 
  78. ^ ”Polish court effectively bans legal abortions” (på engelska). EUobserver. 23 oktober 2020. https://euobserver.com/social/149848. Läst 1 februari 2022. 
  79. ^ ”MEPs slam Polish abortion ban: 'Women will suffer'” (på engelska). EUobserver. 10 februari 2021. https://euobserver.com/political/150876. Läst 1 februari 2022. 
  80. ^ ”German court refuses Polish extradition over rule of law” (på engelska). EUobserver. 12 mars 2020. https://euobserver.com/tickers/147701. Läst 1 februari 2022. 
  81. ^ ”Norway gives asylum to Polish EU national” (på engelska). EUobserver. 13 oktober 2020. https://euobserver.com/tickers/149735. Läst 1 februari 2022. 
  82. ^ [a b] ”Förslag till rådets beslut om fastställande av huruvida det finns en klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter unionens värden”. EUR-Lex. 20 september 2018. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CONSIL:ST_12266_2018_REV_1. Läst 1 februari 2022. 
  83. ^ ”European Parliament adopts censure measure against Hungary” (på engelska). EUobserver. 12 september 2018. https://euobserver.com/tickers/142814. Läst 1 februari 2022. 
  84. ^ ”Soros university says it being forced out of Hungary, mulls move to Vienna” (på engelska). EurActiv.com. 26 oktober 2018. https://www.euractiv.com/section/future-eu/news/soros-university-says-it-being-forced-out-of-hungary-mulls-move-to-vienna/. Läst 1 februari 2022. 
  85. ^ ”Soros' university forced out of Budapest, despite EU pledges” (på engelska). EUobserver. 3 december 2018. https://euobserver.com/political/143577. Läst 1 februari 2022. 
  86. ^ ”Europaparlamentets resolution av den 10 mars 2011 om den ungerska medielagen (2012/C 199 E/17)”. EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 154–157. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52011IP0094. 
  87. ^ ”Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2011 om Ungerns reviderade författning (2013/C 33 E/03)”. EUT C 33 E, 5.2.2013, s. 17–21. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52011IP0315. 
  88. ^ ”Europaparlamentets resolution av den 16 februari 2012 om den senaste politiska utvecklingen i Ungern (2012/2511(RSP)) (2013/C 249 E/08)”. EUT C 249 E, 30.8.2013, s. 27–30. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52012IP0053. 
  89. ^ ”Europaparlamentets resolution av den 3 juli 2013 om situationen vad gäller grundläggande rättigheter: standarder och praxis i Ungern (i enlighet med Europaparlamentets resolution av den 16 februari 2012) (2012/2130(INI)) (2016/C 075/09)”. EUT C 75, 26.2.2016, s. 52–78. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52013IP0315. 
  90. ^ ”Europaparlamentets resolution av den 10 juni 2015 om situationen i Ungern (2015/2700(RSP)) (2016/C 407/06)”. EUT C 407, 4.11.2016, s. 46–49. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52015IP0227. 
  91. ^ ”Europaparlamentets resolution av den 17 maj 2017 om situationen i Ungern (2017/2656(RSP)) (2018/C 307/09)”. EUT C 307, 30.8.2018, s. 75–78. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52017IP0216. 
  92. ^ ”Domstolen ogillar Ungerns talan mot parlamentets resolution om inledande av ett förfarande för att slå fast att det finns en klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter unionens värden”. Europeiska unionens domstol. 3 juni 2021. https://curia.europa.eu/jcms/upload/docs/application/pdf/2021-06/cp210093sv.pdf. Läst 1 februari 2022. 
  93. ^ ”Top EU court rejects Hungary's challenge to sanctions probe” (på engelska). EUobserver. 4 juni 2021. https://euobserver.com/democracy/152041. Läst 1 februari 2022. 
  94. ^ ”Top EU court dismisses Hungary’s complaint over democracy probe” (på engelska). EurActiv.com. 4 juni 2021. https://www.euractiv.com/section/justice-home-affairs/news/top-eu-court-dismisses-hungarys-complaint-over-democracy-probe/. Läst 1 februari 2022. 
  95. ^ ”The conditions introduced by Hungary to enable foreign higher education institutions to carry out their activities in its territory are incompatible with EU law” (på engelska). Europeiska unionens domstol. 6 oktober 2020. https://curia.europa.eu/jcms/upload/docs/application/pdf/2020-10/cp200125en.pdf. Läst 1 februari 2022. 
  96. ^ ”Ungern har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt unionsrätten i fråga om förfaranden för beviljande av internationellt skydd och för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna”. Europeiska unionens domstol. 17 december 2020. https://curia.europa.eu/jcms/upload/docs/application/pdf/2020-12/cp200161sv.pdf. Läst 1 februari 2022. 
  97. ^ ”Commission Sends Hungary Last Warning to Comply With EU Asylum Law Before Taking the Matter to Court of Justice” (på engelska). SchengenVisaInfo.com. 22 februari 2021. https://www.schengenvisainfo.com/news/commission-sends-hungary-last-warning-to-comply-with-eu-asylum-law-before-taking-the-matter-to-court-of-justice/. Läst 1 februari 2022. 
  98. ^ ”EU-domstolen: Ungern bröt mot internationell rätt när universitet tvingades bort”. Europaportalen. 6 oktober 2020. https://www.europaportalen.se/2020/10/eu-domstolen-ungern-brot-mot-internationell-ratt-nar-universitet-tvingades-bort. Läst 1 februari 2022. 
  99. ^ ”Hungary’s state of emergency law is a ‘blank cheque’ to Orban, critics say” (på engelska). EurActiv.com. 23 mars 2020. https://www.euractiv.com/section/justice-home-affairs/news/hungarys-state-of-emergency-law-is-a-blank-cheque-to-orban-critics-say/. Läst 1 februari 2022. 
  100. ^ ”Orban granted indefinite 'authoritarian' power” (på engelska). EUobserver. 31 mars 2020. https://euobserver.com/coronavirus/147933. Läst 1 februari 2022. 
  101. ^ ”Von der Leyen criticises Hungary, but fails to mention it” (på engelska). EUobserver. 1 april 2020. https://euobserver.com/coronavirus/147946. Läst 1 februari 2022. 
  102. ^ ”Överträdelser av unionsrätten och hbtqi-personers rättigheter i Ungern till följd av de lagändringar som antagits av det ungerska parlamentet”. Europaparlamentet. 8 juli 2021. https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-9-2021-0362_SV.pdf. Läst 1 februari 2022. 
  103. ^ ”EU Parliament condemns Hungary's anti-LGBTIQ law” (på engelska). EUobserver. 9 juli 2021. https://euobserver.com/tickers/152397. Läst 1 februari 2022. 
  104. ^ ”EU warns Hungary to fix anti-LGBTQ law or face action” (på engelska). EurActiv.com. 7 juli 2021. https://www.euractiv.com/section/non-discrimination/news/eu-warns-hungary-to-fix-anti-lgbtq-law-or-face-action/. Läst 1 februari 2022. 
  105. ^ ”13 EU countries blast Hungarian anti-LGBTQ+ measures” (på engelska). Politico. 22 juni 2021. https://www.politico.eu/article/13-countries-blast-hungarian-viktor-orban-anti-lgbtq-measures/. Läst 1 februari 2022. 
  106. ^ ”Germany’s Seehofer floats cuts to Hungary’s EU money over LGBTQ+ law” (på engelska). Politico. 30 juni 2021. https://www.politico.eu/article/german-interior-minister-horst-seehofer-cut-hungary-eu-money-because-anti-lgbt-law/. Läst 1 februari 2022. 
  107. ^ ”German minister proposes EU funds cut for Hungary” (på engelska). EUobserver. 1 juli 2021. https://euobserver.com/tickers/152317. Läst 1 februari 2022. 
  108. ^ ”EU to take legal action against Hungary’s anti-gay law” (på engelska). Politico. 15 juli 2021. https://www.politico.eu/article/eu-to-take-legal-action-against-hungarys-anti-gay-law/. Läst 1 februari 2022. 
  109. ^ ”Migration: Commission refers Hungary to the Court of Justice of the European Union over its failure to comply with Court judgment” (på engelska). Europeiska kommissionen. 12 november 2021. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_21_5801. Läst 1 februari 2022. 
  110. ^ ”Ungern har åsidosatt unionsrätten genom att göra det straffbart att organisera verksamhet som syftar till att möjliggöra för personer som inte uppfyller nationella kriterierna för att beviljas internationellt skydd att inleda ett asylförfarande”. Europeiska unionens domstol. 16 november 2021. https://curia.europa.eu/jcms/upload/docs/application/pdf/2021-11/cp210203sv.pdf. Läst 1 februari 2022. 
  111. ^ ”EU top court dings Hungary in judicial rule-of-law case” (på engelska). Politico. 23 november 2021. https://www.politico.eu/article/eu-hungary-court-of-justice-of-the-eu-orban-budapest-brussels-rule-of-law/. Läst 1 februari 2022. 
  112. ^ ”Hungary: Commission officially launches procedure linking bloc funds to rule of law” (på engelska). EurActiv.com. 27 april 2022. https://www.euractiv.com/section/politics/news/hungary-commission-officially-launches-procedure-linking-bloc-funds-to-rule-of-law/. Läst 19 maj 2022. 
  113. ^ ”In major first, EU triggers power to cut Hungary’s funds over rule-of-law breaches” (på engelska). Politico. 27 april 2022. https://www.politico.eu/article/eu-european-commission-rule-law-mechanism-hungary-funds/. Läst 19 maj 2022. 
  114. ^ ”Allmänna rådet, 23 maj 2022”. Europeiska unionens råd. 23 maj 2022. https://www.consilium.europa.eu/sv/meetings/gac/2022/05/23/. Läst 24 maj 2022. 
  115. ^ ”No progress in democracy and EU values in Hungary, Commission says” (på engelska). EurActiv.com. 24 maj 2022. https://www.euractiv.com/section/politics/short_news/no-progress-in-democracy-and-eu-values-in-hungary-commission-says/. Läst 24 maj 2022. 
  116. ^ ”Hungary replies to Commission’s rule of law concerns” (på engelska). EurActiv.com. 23 augusti 2022. https://www.euractiv.com/section/politics/short_news/hungary-replies-to-commissions-rule-of-law-concerns/. Läst 3 november 2022. 
  117. ^ ”EU budget: Commission proposes measures to the Council under the conditionality regulation” (på engelska). Europeiska kommissionen. 18 september 2022. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_22_5623. Läst 3 november 2022. 
  118. ^ ”Questions and answers: European Commission endorses Hungary's €5.8 billion recovery and resilience plan subject to meeting rule of law milestones” (på engelska). Europeiska kommissionen. 30 november 2022. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/qanda_22_7274. Läst 16 december 2022. 
  119. ^ ”Commission finds that Hungary has not progressed enough in its reforms and must meet essential milestones for its Recovery and Resilience funds” (på engelska). Europeiska kommissionen. 30 november 2022. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_22_7273. Läst 16 december 2022. 
  120. ^ ”NextGenerationEU: medlemsländerna godkänner Ungerns nationella plan”. Europeiska unionens råd. 12 december 2022. https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2022/12/12/nextgenerationeu-member-states-approve-national-plan-of-hungary/. Läst 16 december 2022. 
  121. ^ ”Villkorlighetsmekanism kopplad till rättsstatsprincipen: EU håller inne 6,3 miljarder euro på grund av för få förbättringar i Ungern”. Europeiska unionens råd. 12 december 2022. https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2022/12/12/rule-of-law-conditionality-mechanism/. Läst 16 december 2022. 
  122. ^ ”Resultatet av det skriftliga förfarandet om stöd till Ukraina, minimiskatt, Ungerns återhämtningsplan och villkorlighetsmekanismen”. Europeiska unionens råd. 16 december 2022. https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2022/12/16/outcome-of-written-procedure-on-aid-to-ukraine-minimum-tax-hungary-s-recovery-plan-and-the-conditionality-mechanism/. Läst 16 december 2022. 
  123. ^ ”EU strikes deal with Hungary, reducing funding freeze to get Ukraine aid approved” (på engelska). Politico. 12 december 2022. https://www.politico.eu/article/eu-deal-hungary-drop-vetoe-recovery-plan-approved-funding-freeze-ukraine-aid/. Läst 16 december 2022. 
  124. ^ ”EU secures deal with Hungary, unblocks joint aid to Ukraine” (på engelska). EUobserver. 13 december 2022. https://euobserver.com/rule-of-law/156533. Läst 16 december 2022. 
  125. ^ ”Rådets genomförandebeslut (EU) 2022/2506 av den 15 december 2022 om åtgärder för skydd av unionsbudgeten mot överträdelser av rättsstatens principer i Ungern”. EUT L 325, 20.12.2022, s. 94–109. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32022D2506. 
  126. ^ ”EU holds back all of Hungary's cohesion funds over rights concerns” (på engelska). Reuters. 22 december 2022. https://www.reuters.com/world/europe/eu-holds-back-all-hungarys-cohesion-funds-over-rights-concerns-2022-12-22/. Läst 1 januari 2023. 
  127. ^ ”Hungary: member states have an obligation to end attacks on EU values” (på engelska). Europaparlamentet. 13 juli 2022. https://www.europarl.europa.eu/news/en/press-room/20220711IPR35008/hungary-member-states-have-an-obligation-to-end-attacks-on-eu-values. Läst 5 augusti 2022. 
  128. ^ ”Commission refers HUNGARY to the Court of Justice of the EU over violation of LGBTIQ rights” (på engelska). Europeiska kommissionen. 15 juli 2022. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_22_2689. Läst 5 augusti 2022. 
  129. ^ ”EU Commission sues Hungary over anti-LGBTI law” (på engelska). EUobserver. 15 juli 2022. https://euobserver.com/health-and-society/155553. Läst 5 augusti 2022. 
  130. ^ ”Commission takes Hungary to court over LGBTQ+ rights, media freedom” (på engelska). Politico. 15 juli 2022. https://www.politico.eu/article/commission-takes-hungary-to-court-over-lgbtq-rights-media-freedom/. Läst 5 augusti 2022. 
  131. ^ ”European Commission goes after Hungary in salvo of proceedings” (på engelska). EurActiv.com. 15 juli 2022. https://www.euractiv.com/section/non-discrimination/news/european-commission-goes-after-hungary-in-salvo-of-proceedings/. Läst 5 augusti 2022. 
  132. ^ ”Media freedom: the Commission refers HUNGARY to the Court of Justice of the European Union for failure to comply with EU electronic communications rules” (på engelska). Europeiska kommissionen. 15 juli 2022. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_22_2688. Läst 5 augusti 2022. 
  133. ^ ”Von der Leyen condemns Orbán’s ‘mixed-race’ speech” (på engelska). Politico. 30 juli 2022. https://www.politico.eu/article/viktor-orbans-mixed-race-von-der-leyen-denounces/. Läst 5 augusti 2022. 
  134. ^ ”EU parliament leaders slam Orbán’s ‘openly racist’ words” (på engelska). EurActiv.com. 31 juli 2022. https://www.euractiv.com/section/non-discrimination/news/eu-parliament-leaders-slam-orbans-openly-racist-words/. Läst 5 augusti 2022. 
  135. ^ ”Hungary links Nato vote and EU money in quid pro quo” (på engelska). EUobserver. 28 februari 2023. https://euobserver.com/nordics/156770. Läst 2 mars 2023. 
  136. ^ ”Hungary has unduly hindered the possibility of making an asylum application” (på engelska). Europeiska unionens domstol. 22 juni 2023. https://curia.europa.eu/jcms/upload/docs/application/pdf/2023-06/cp230109en.pdf. Läst 14 september 2023. 
  137. ^ ”Hungary anti-asylum bill broke EU law, says top court” (på engelska). EurActiv.com. 23 juni 2023. https://www.euractiv.com/section/eu-institutions/news/hungary-anti-asylum-bill-broke-eu-law-says-top-court/. Läst 14 september 2023. 
  138. ^ ”EU Court: Hungary Breached EU Law by Depriving Asylum Seekers of Right to Ask for International Protection” (på engelska). SchengenVisaInfo.com. 26 juni 2023. https://www.schengenvisainfo.com/news/eu-court-hungary-breached-eu-law-by-depriving-asylum-seekers-of-right-to-ask-for-international-protection/#google_vignette. Läst 14 september 2023. 
  139. ^ ”Commission considers that Hungary's judicial reform addressed deficiencies in judicial independence, but maintains measures on budget conditionality *” (på engelska). Europeiska kommissionen. 13 december 2023. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_23_6465. Läst 16 december 2023. 
  140. ^ ”Questions and Answers on Hungary: Rule of Law and EU funding” (på engelska). Europeiska kommissionen. 13 december 2023. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/qanda_23_6466. Läst 16 december 2023. 
  141. ^ ”EU looks to appease Hungary’s Orbán with funds payout before Ukraine summit” (på engelska). EurActiv.com. 13 december 2023. https://www.euractiv.com/section/europe-s-east/news/eu-looks-to-appease-hungarys-orban-with-funds-payout-before-ukraine-summit/. Läst 16 december 2023. 
  142. ^ ”Commission unblocks €10.2B for Hungary as EU tries to sway Viktor Orbán on Ukraine” (på engelska). Politico. 13 december 2023. https://www.politico.eu/article/commission-unblocks-e10-2-billion-for-hungary-as-eu-tries-to-sway-viktor-orban-on-ukraine/. Läst 16 december 2023. 
  143. ^ ”Hungary” (på engelska). Freedom House. 7 april 2019. https://freedomhouse.org/country/hungary/freedom-world/2019. Läst 1 februari 2022. 
  144. ^ ”Democracy Report 2020” (på engelska). V-Dem institute. Mars 2020. https://www.v-dem.net/static/website/files/dr/dr_2020.pdf. Läst 1 februari 2022. 
  EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Artikel_7-förfarande&oldid=54508205”