Stockholms kommun
Stockholms kommun eller informellt Stockholms stad[a] är en kommun i Stockholms län. Centralort är Stockholm som också är Sveriges huvudstad och residensstad för Stockholms län.
| Stockholms kommun Stockholms stad Kommun | |
 | |
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Södermanland Uppland |
| Län | Stockholms län |
| Centralort | Stockholm |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Anställda | 49 530 ()[2] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 214,92 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 187,2 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 27,72 kvadratkilometer[3] |
| Folkmängd | 972 647 ()[4] |
| Bef.täthet | 5 195,76 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 59°21′00″N 18°04′00″E / 59.35°N 18.066666666667°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Stockholms domkrets Solna domkrets (–) Södertörns domkrets (–) |
| Koder | |
| Kommunkod | 0180[5] |
| Org.nummer | 212000-0142[6] |
| GeoNames | 2673723 |
| Redigera Wikidata | |
Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Uppland och norra delarna av Södermanland. I öster ligger Östersjön med Stockholms skärgård och i väster Mälaren. I sydost gränsar kommunen till Tyresö kommun, i söder till Huddinge kommun och Botkyrka kommun, i väster till Ekerö kommun, i norr till Järfälla kommun, Sollentuna kommun och Danderyds kommun, i nordöst och nordväst till Sundbybergs kommun och Solna kommun, i öster till Lidingö kommun och Nacka kommun, alla i Stockholms län.
Administrativ historikRedigera
Kommunens område motsvarar, förutom Stockholms stad, socknarna Bromma (större delen av), Brännkyrka (större delen av), Huddinge (mindre del av), Järfälla (mindre del av), Sicklaö socken (mindre del av) Sollentuna (mindre del av), och Spånga (större delen av). Av dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Stockholms stad bildade 1863 en stadskommun som 1868 inkorporerade Kungliga Djurgården som tidigare legat under Kunglig dispositionsrätt inom Danderyds skeppslag. Sicklaö landskommun uppgick 1888 i Nacka landskommun samtidigt som ett mindre område runt Danviks hospital överfördes till Stockholms stad.
I området inrättades följande municipalsamhällen:
- Liljeholmen 4 juli 1884 i Brännkyrka landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1912/1913 då landskommunen uppgick i Stockholms stad
- Örby 1 januari 1904 i Brännkyrka landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1912/1913 då landskommunen uppgick i Stockholms stad
- Mariehäll 6 november 1908 i Bromma landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1915/1916 då landskommunen uppgick i Stockholms stad
- Hässelby villastad 3 juli 1913 i Spånga landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1925/1926 då området uppgick i den då bildade Hässelby villastads köping
- Bromsten 10 juni 1904 i Spånga landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1948/1949 då landskommunen uppgick i Stockholms stad
- Flysta 10 december 1915 i Spånga landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1948/1949 då landskommunen uppgick i Stockholms stad
- Solhem 3 april 1908 i Spånga landskommun, upplöstes vid årsskiftet 1948/1949 då landskommunen uppgick i Stockholms stad
Brännkyrka landskommun införlivades i Stockholm stad 1 januari 1913. 1916 införlivades Bromma landskommun. 1 januari 1949 inkorporerades såväl Hässelby villastads köping som huvuddelen av Spånga landskommun. Utöver dessa sammanläggningar har mindre områden under åren fogats till Stockholm, såsom Hammarby från Nacka landskommun 1930 en mindre del i norra Bagarmossen från Nacka stad 1959. I samband med Vårbyaffären inkorporerades Skärholmen och Vårberg från Huddinge landskommun 1963.[7]
Stockholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av Stockholms stad.[8] Kyrkhamn överfördes från Järfälla kommun 1975. Hansta överfördes från Sollentuna kommun 1982.[7]
Stockholms stad kom att stå utanför landstinget när Stockholms läns landsting bildades genom 1862 års kommunalförordningar och de uppgifter som landstinget skötte sköttes istället av staden. Staden gick upp i landstinget 1971.
Kommunen ingår sedan bildandet i Stockholms domsaga där sedan 2007 området Söderort ingår i Södertörns domsaga och området Västerort ingår i Solna domsaga medan området Innerstaden kvarstår ingående i Stockholms tingsrätts domsaga.[9]
År 2010 var Stockholms stad Europas miljöhuvudstad. Stockholm blev den första staden att erhålla denna årliga status.
Kommun eller stadRedigera
Vid den allmänna kommunreformen 1971 blev Stockholms stad Stockholms kommun, i likhet med alla tidigare landskommuner, köpingar och städer i Sverige. På grund av särskilda regler för Stockholm trädde det nyvalda kommunfullmäktige i funktion redan den 1 oktober 1970, i stället för den 1 januari 1971 som gällde för övriga landet.
På 1980-talet beslutade kommunfullmäktige i Stockholm att använda namnet Stockholms stad i stället för Stockholms kommun i de fall det ”saknar kommunalrättslig betydelse”. Begreppet Stockholms kommun används normalt i svenskt offentligt tryck till exempel i svensk författningssamling,[10] i namnet på valkretsen som Stockholm utgör, liksom benämningen på dess fullmäktige Stockholms kommunfullmäktige.
StadsvapnetRedigera
Stockholms stadsvapen är beskrivet enligt följande blasonering: I blått fält ett krönt S:t Erikshuvud av guld. Ett krönt manshuvud är äldst belagt för Stockholms stad i ett sigill från 1370-talet. Huvudet kom snart att tolkas som stadens och rikets skyddspatron Erik den helige. Det konkurrerade länge med en öppen krona. Den bild vi är vana vid att se som Stockholms vapen utformades på 1920-talet av konstnären Yngve Berg och antogs av stadsfullmäktige 1923. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t först 1934. Det registrerades enligt de nya reglerna för kommunvapen i Patent- och registreringsverket 1974.
IndelningRedigera
Kommunen är av administrativa och statistiska skäl indelad i en mängd, ibland delvis överlappande områden. Ur statistiksynpunkt används på högsta nivån begreppen Inre staden och Ytterstaden. I mer dagligt bruk används istället för Inre staden namnet Innerstaden och istället för Ytterstaden dess delar Västerort och Söderort. Huvudområdena är i sin tur indelade i stadsdelar. Det finns i Innerstaden 21, i Västerort 43 och i Söderort 52 stadsdelar. Stadsdelarna är i sin tur indelade i totalt 408 basområden, vilka vart och ett består av ett antal kvarter. Ovanstående områden är statistiska, snarare än administrativa. Det finns även en del informella områden. Exempel på sådana är Birkastaden, Diplomatstaden och Örnsberg.
StadsdelsområdenRedigera
För den kommunala förvaltningen är stadsdelarna istället grupperade i 14 stadsdelsområden, varav sex i Söderort och fyra vardera i Innerstaden och Västerort. Dessa motsvarar dock inte de ovan nämnda stadsdelarna utan grupper av sådana. I varje stadsdelområde finns en politiskt tillsatt stadsdelsnämnd med 11–13 ledamöter och under denna en stadsdelsförvaltning. Därutöver finns facknämnder och förvaltningar med hela kommunen som arbetsområde.
Stockholms stad är från och med 1 januari 2007 indelad i följande stadsdelsområden:
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Källa:[11] |
För befolkningsrapporteringRedigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
DistriktRedigera
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[12]:
- Brännkyrka
- Bromma
- Enskede
- Essinge
- Farsta
- Hägersten
- Hässelby
- Högalid
- Kista
- Kungsholmen
- Skärholmen
- Skarpnäck
- Spånga
- Stockholms domkyrko
- Stockholms Adolf Fredrik
- Stockholms Engelbrekt
- Stockholms Gustav Vasa
- Stockholms Hedvig Eleonora
- Stockholms Katarina
- Stockholms Maria Magdalena
- Stockholms Oscar
- Stockholms Sankt Göran
- Stockholms Sankt Johannes
- Stockholms Sankt Matteus
- Stockholms Sofia
- Vällingby
- Vantör
- Västerled
ValkretsarRedigera
För val till Sveriges riksdag utgör kommunen en valkrets, Stockholms kommuns valkrets. Denna valkrets har 27 fasta mandat.
Vid val till Stockholms kommunfullmäktige och Stockholms regionfullmäktige består kommunen av sex valkretsar. Dessa är:
- Södermalm–Enskede
- Bromma–Kungsholmen
- Norrmalm–Östermalm
- Östra Söderort
- Västra Söderort
- Yttre Västerort
PostorterRedigera
Det finns omkring tjugo postorter inom kommunen.
- För innerstaden se Stockholm (postort)
- För ytterstaden se Söderort och Västerort
BostäderRedigera
Det finns 460 734 bostäder i kommunen. Varav 415 486 är lägenheter i flerbostadshus där den vanligaste upplåtelseformen är bostadsrätter (55 procent) och 45 procent hyresrätter. Det är mycket stor variation i upplåtelseformerna mellan stadsdelarna. Till exempel saknar Rinkeby (16 066 invånare) bostadsrätter helt och hållet (0 procent)[13] medan närliggande Kista (12 027 invånare) har en andel på 83 procent.[14]
Andelen hyresrätter har minskat kraftigt sedan 1990 på grund av ombildning till bostadsrätter inom såväl Allmännyttan som hos privata fastighetsägare. Exempelvis bestod Östermalm stadsdelsområde år 1990 till 70 procent av hyresrätter.[15] 2014 är 67,5 procent av lägenheterna bostadsrätter.[16]
Efter valet 2014 stoppade den nya majoriteten alla ombildningar av Allmännyttans bestånd.[17]
GeografiRedigera
Kommunen ligger i landskapen Uppland och Södermanland.
Genom de inkorporeringar som gjordes på 1900-talet och framför allt genom de som inte genomfördes har kommunen synnerligen oregelbundna gränser. I norr och öster gränsar Innerstaden direkt mot andra kommuner (Solna och Nacka), medan mycket längre ut liggande områden, som Akalla och Hansta ingår i Stockholm. Vid en resa med tunnelbanan från Kungsholmen till Kista passeras till exempel två andra kommuner (Solna och Sundbyberg) innan man åter är i Stockholm.
TätorterRedigera
 |
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2016-11) Motivering: Den nya tätorten "Sollentuna och Upplands Väsby" bör finnas med här Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Huvuddelen av bebyggelsen i kommunen ingår i tätorten Stockholm, som går över kommungränserna och omfattar bebyggelse i tio andra kommuner. Inom kommunen finns också sedan år 2000 även en småort, Geber, i Orhem och byggnader som inte ingår vare sig i tätorten eller småorten.
DemografiRedigera
BefolkningsutvecklingRedigera
|
Folkmängden i Stockholms kommun vart tionde år från 1900 till 2010.  |
Befolkningstillväxten i kommunen år 2010-2035 prognostiseras till +27%.[18]
Utländsk bakgrundRedigera
Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 320 902, eller 33,35 % av befolkningen (hela befolkningen: 962 154 den 31 december 2018).[19]
| Historisk utveckling av personer med utländsk bakgrund i Stockholm[20] | |||
|---|---|---|---|
| Årtal | Antal personer med utländsk bakgrund | Totala antalet personer i Stockholm | Andel av totala befolkningen |
| 2002 | 189 938 | 758 148 | 25.1 % |
| 2003 | 193 702 | 761 721 | 25.4 % |
| 2004 | 197 374 | 765 044 | 25.8 % |
| 2005 | 202 393 | 771 038 | 26.2 % |
| 2006 | 211 123 | 782 885 | 27.0 % |
| 2007 | 219 224 | 795 163 | 27.6 % |
| 2008 | 227 388 | 810 120 | 28.1 % |
| 2009 | 238 417 | 829 417 | 28.7 % |
| 2010 | 247 541 | 847 073 | 29.2 % |
| 2011 | 257 710 | 864 324 | 29.8 % |
| 2012 | 267 231 | 881 235 | 30.3 % |
| 2013 | 275 618 | 897 700 | 30.7 % |
| 2014 | 283 764 | 911 989 | 31.1 % |
| 2015 | 291 026 | 923 516 | 31.5 % |
| 2016 | 299 925 | 935 619 | 32.1 % |
| 2017 | 311 401 | 949 761 | 32.8 % |
| 2018 | 320 902 | 962 154 | 33.4 % |
Utrikes föddaRedigera
Den 31 december 2017 utgjorde folkmängden i Stockholms kommun 949 761 personer. Av dessa var 234 703 personer (24,71 %) födda i ett annat land än Sverige.[21][22]
| Historisk utveckling av utrikes födda personer i Stockholm[21] | |||
|---|---|---|---|
| Årtal | Antal utrikes födda personer | Totala antalet personer i Stockholm | Andel av totala befolkningen |
| 2002 | 145 703 | 758 148 | 19.2 % |
| 2003 | 148 045 | 761 721 | 19.4 % |
| 2004 | 150 272 | 765 044 | 19.6 % |
| 2005 | 153 857 | 771 038 | 20.0 % |
| 2006 | 160 618 | 782 885 | 20.5 % |
| 2007 | 166 746 | 795 163 | 21.0 % |
| 2008 | 172 772 | 810 120 | 21.3 % |
| 2009 | 181 090 | 829 417 | 21.8 % |
| 2010 | 187 585 | 847 073 | 22.1 % |
| 2011 | 195 039 | 864 324 | 22.6 % |
| 2012 | 201 827 | 881 235 | 22.9 % |
| 2013 | 207 790 | 897 700 | 23.1 % |
| 2014 | 213 278 | 911 989 | 23.4 % |
| 2015 | 218 324 | 923 516 | 23.6 % |
| 2016 | 225 203 | 935 619 | 24.1 % |
| 2017 | 234 703 | 949 761 | 24.7 % |
I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[23]
| Födelseland[23] | ||||
|---|---|---|---|---|
| Nr | Land/region | Antal | Andel av totala befolkningen |
Andel av utrikes födda |
| 1 |  Sverige |
698 711 | 76.6 % | – |
| 2 |  Europeiska unionen: Övriga länder |
30 888 | 3.4 % | 14.5 % |
| 3 | Asien: Övriga länder | 23 401 | 2.6 % | 11.0 % |
| 4 | Afrika: Övriga länder | 22 447 | 2.5 % | 10.5 % |
| 5 |  Finland |
17 218 | 1.9 % | 8.1 % |
| 6 |  Irak |
16 200 | 1.8 % | 7.6 % |
| 7 | Sydamerika | 14 876 | 1.6 % | 7.0 % |
| 8 |  Iran |
11 683 | 1.3 % | 5.5 % |
| 9 |  Polen |
11 424 | 1.3 % | 5.4 % |
| 10 |  Somalia |
7 749 | 0.8 % | 3.6 % |
| 11 | Europa utom EU: Övriga länder | 7 310 | 0.8 % | 3.4 % |
| 11 |  Turkiet |
7 310 | 0.8 % | 3.4 % |
| 13 | Nordamerika | 7 136 | 0.8 % | 3.3 % |
| 14 |  Kina |
5 215 | 0.6 % | 2.4 % |
| 15 |  Tyskland |
4 905 | 0.5 % | 2.3 % |
| 16 |  Syrien |
4 322 | 0.5 % | 2.0 % |
| 17 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
3 857 | 0.4 % | 1.8 % |
| 18 |  Thailand |
3 818 | 0.4 % | 1.8 % |
| 19 |  Bosnien och Hercegovina |
3 147 | 0.3 % | 1.5 % |
| 20 |  Norge |
2 941 | 0.3 % | 1.4 % |
| 21 |  Afghanistan |
2 497 | 0.3 % | 1.2 % |
| 22 |  Danmark |
1 772 | 0.2 % | 0.8 % |
| 23 |  Sovjetunionen |
1 483 | 0.2 % | 0.7 % |
| 24 | Oceanien | 1 035 | 0.1 % | 0.5 % |
| 25 |  Island |
537 | 0.1 % | 0.3 % |
| 26 | Okänt födelseland | 107 | 0.01 % | 0.05 % |
PolitikRedigera
Stockholm är Sveriges till folkmängden största kommun, vars politiska debatt ofta präglas av storstadsrelaterade frågor som infrastruktur och byggande. Bland kommunalråden, som i Stockholm tituleras borgarråd, anses finansborgarrådet (för närvarande Anna König Jerlmyr, Moderaterna) ha den främsta positionen (i egenskap av kommunstyrelsens ordförande), och tillsätts sedan 1930-talet alltid av fullmäktiges majoritet. Med början efter valet 1998 tillsätts alla borgarråd som har en särskild rotel av den politiska majoriteten, medan oppositionen tillsätter oppositionsborgarråd; innan dess delade man upp rotlarna mellan alla de större partierna i fullmäktige.
Nuvarande mandatfördelningRedigera
Mandaten i Stockholms kommunfullmäktige fördelades efter kommunvalet 2018 enligt följande:
| Valår | V | S | MP | FI | SD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 13 | 23 | 9 | 3 | 8 | 8 | 10 | 5 | 22 |
| 101 | 83,52 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Valresultat i kommunalvalet 2018Redigera
| Parti | Röstfördelning | Mandatfördelning | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | % | +/− | Antal | +/− | ||
| Arbetarepartiet-Socialdemokraterna | 137 874 | 22,30 | +0,34 | 23 | −1 | |
| Moderaterna | 129 725 | 20,98 | -6,18 | 22 | -6 | |
| Vänsterpartiet | 80 592 | 13,03 | +4,10 | 13 | +3 | |
| Liberalerna | 62 271 | 10,07 | +1,79 | 10 | +1 | |
| Miljöpartiet de gröna | 51 531 | 8,33 | -5,99 | 9 | -7 | |
| Sverigedemokraterna | 49 238 | 7,96 | +2,81 | 8 | +2 | |
| Centerpartiet | 48 786 | 7,89 | +3,20 | 8 | +5 | |
| Kristdemokraterna | 31 198 | 5,05 | +1,77 | 5 | +3 | |
| Feministiskt initiativ | 20 387 | 3,30 | -1,34 | 3 | +/-0 | |
| Övriga partier | 6676 | 1,08 | -0,49 | 0 | +/−0 | |
| Totalt | 583 333 | 100,00 | +/−0 | 101 | +/−0 | |
Partiers starkaste valdistrikt, valet 2018Redigera
| Parti | Valdistrikt | Kommun | |
|---|---|---|---|
| Starkaste | Andel | Andel | |
| S | Spånga 22 Rinkebysvängen Ö | 67,04 % | 22,30 % |
| M | Oscar 3 Strandvägen mellersta mm | 46,30 % | 20,98 % |
| V | Kista 7 Oslogatan | 33,10 % | 13,03 % |
| L | Västerled 2 Äppelviken | 28,30 % | 10,07 % |
| MP | Skarpnäck 11 Björkhagen Ö | 19,87 % | 8,33 % |
| SD | Hässelby 1 Hässelby Strand V | 18,91 % | 7,96 % |
| C | S:t Göran 2 Fredhäll N | 23,41 % | 7,89 % |
| KD | Oscar 2 Garnisonen - Diplomatstaden | 19,16 % | 5,05 % |
| FI | Skarpnäck 2 Brotorp | 11,19 % | 3,30 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. | |||
FörvaltningRedigera
Kommunstyrelsens förvaltning finns i stadsledningskontoret, som har ansvar för styrning, uppföljning och utveckling av kommunens verksamheter. Förvaltningen arbetar med strategiska frågor och skall ha ett övergripande ansvar för hela verksamheten. Kommunen har därutöver 14 stadsdelsförvaltningar, 17 fackförvaltningar och 14 bolag, alla med anställda tjänstemän.
FackförvaltningarRedigera
Fackförvaltningarna sköter verksamheter som gäller i hela staden, till exempel skola, idrott, miljö, bibliotek, gatuskötsel och stadsplanering.[24]
- Arbetsmarknadsförvaltningen
- Exploateringskontoret
- Fastighetskontoret
- Idrottsförvaltningen
- Kulturförvaltningen
- Kyrkogårdsförvaltningen
- Miljöförvaltningen
- Revisionskontoret
- Serviceförvaltningen
- Skönhetsrådet
- Stadsbyggnadskontoret
- Stockholms stadsarkiv
- Trafikkontoret
- Utbildningsförvaltningen
- Valnämnden
- Äldreförvaltningen
- Överförmyndarförvaltningen
VänorterRedigera
Stockholms kommuns nuvarande (2007) riktlinjer är att betrakta alla utländska huvudstäder som vänorter, men att inte teckna avtal om detta. Undantag utgörs av tidigare ingångna avtal och städer inom EU.[25][förtydliga]
Se ävenRedigera
NoterRedigera
- ^ Se vidare under rubriken Kommun eller stad.
ReferenserRedigera
NoterRedigera
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7
- ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2019 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2019, Statistiska centralbyrån, 11 november 2019
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4
- ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
- ^ [a b] Söderström, Göran : Stockholm utanför tullarna - 97 stadsdelar i ytterstaden, s. 330, Stockholmia Förlag 2003, ISBN 9170311323
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Stockholms tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Se till exempel SFS 2007:229
- ^ ”Areal och befolkningstäthet i stadsdelsområden, SDN-delar och stadsdelar 2016-12-31. Stockholm”. statistikomstockholm.se. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924110012/http://www.statistikomstockholm.se/images/stories/excel/b039.htm. Läst 13 december 2017.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Områdesstatistik Rinkeby stadsdel”. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118183506/http://statistikomstockholm.se/omradesfakta/pdf/22405_SVE.pdf. Läst 17 november 2015.
- ^ ”Områdesfakta Kista stadsdel”. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118184649/http://statistikomstockholm.se/omradesfakta/pdf/22423_SVE.pdf. Läst 17 november 2015.
- ^ ”Färre hyresrätter – så är läget i stadsdelarna - DN.SE”. DN.SE. http://www.dn.se/sthlm/farre-hyresratter-sa-ar-laget-i-stadsdelarna/. Läst 17 november 2015.
- ^ ”Områdesfakta Östermalm stadsdelsnämnd”. Arkiverad från originalet den 17 november 2015. https://web.archive.org/web/20151117183614/http://statistikomstockholm.se/omradesfakta/pdf/SDO10_SVE.pdf. Läst 17 november 2015.
- ^ ”1 350 lägenheter stoppas från ombildning i Stockholm”. www.hemhyra.se. http://www.hemhyra.se/stockholm/1-350-lagenheter-stoppas-fran-ombildning-i-stockholm. Läst 19 november 2015.
- ^ ”Kommunerna befolkningstillväxt år 2010-2035”. Svenskt Näringsliv. 1 september 2011. Arkiverad från originalet den 1 november 2014. https://web.archive.org/web/20141101084558/http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Vi_arbetar_med/Lokalt_f_retagsklimat/kommunernas-befolkningstillvaxt-ar-2010-2035_532010.html/binary/Kommunernas%20befolkningstillv%C3%A4xt%20%C3%A5r%202010-2035. Läst 1 november 2014.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
- ^ [a b] ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/UtlSvBakgFin. Läst 24 juli 2018.
- ^ ”KOMMUNER I SIFFROR”. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/. Läst 24 juli 2018.
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
- ^ ”Fackförvaltningar”. stockholm.se. 30 oktober 2014. http://www.stockholm.se/OmStockholm/Forvaltningar-och-bolag/Fackforvaltningar/.
- ^ Stockholms stad, Internationell strategi
Tryckta källorRedigera
- Larsson, Yngve (1977). Mitt liv i Stadshuset – Andra delen: I tjänst hos denna stolta stad (1920–1954). Stockholm: Stockholms kommunalförvaltning. Libris länk. ISBN 91-85676-00-4 (Digital version, s. 343–673)
- Johansson, Ingemar (1991), StorStockholms bebyggelsehistoria (2:a), Gidlunds, ISBN 9178430437
Vidare läsningRedigera
Externa länkarRedigera
Distriktsindelning i Stockholms kommun.
- Stockholms stads officiella webbplats
- Om länens indelning i kommuner
Wikimedia Commons har media som rör Stockholms kommun.
