Stockholms kommun

kommun i Stockholms län, Sverige
Artikel Diskussion
(Omdirigerad från Stockholms stad)
Uppslagsordet ”Stockholms stad” leder hit. För den historiska stadskommunen, se Stockholms stad (stadskommun).

Stockholms kommun eller informellt Stockholms stad[a] är en kommun i Stockholms län. Centralort är Stockholm som också är Sveriges huvudstad och residensstad för Stockholms län.

Stockholms kommun
Stockholms stad
Kommun
Stockholms stadshus september 2011.jpg
SloganNordens Venedig, Beauty on Water och The Capital of Scandinavia
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSödermanland
Uppland
LänStockholms län
CentralortStockholm
Inrättad1 januari 1971[1]
Areal, befolkning
Areal214,92 kvadratkilometer ()[2]
- därav land187,2 kvadratkilometer[2]
- därav vatten27,72 kvadratkilometer[2]
Folkmängd975 277 ()[3]
Bef.täthet5 209,81 inv./km² (land)
Läge
Stockholm Municipality in Stockholm County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°21′00″N 18°04′00″Ö / 59.35°N 18.066666666667°Ö / 59.35; 18.066666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsStockholms domkrets
Solna domkrets (–)
Södertörns domkrets (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0142[4]
Anställda48 675 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0180[6]
Riktnummer08
GeoNames2673723
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Uppland och norra delarna av Södermanland. I öster ligger Östersjön med Stockholms skärgård och i väster Mälaren. I sydost gränsar kommunen till Tyresö kommun, i söder till Huddinge kommun och Botkyrka kommun, i väster till Ekerö kommun, i norr till Järfälla kommun, Sollentuna kommun och Danderyds kommun, i nordöst och nordväst till Sundbybergs kommun och Solna kommun, i öster till Lidingö kommun och Nacka kommun, alla i Stockholms län.

Administrativ historikRedigera

Se även: Stockholms stad (stadskommun), Stockholms författningsreform 1920 och Stockholms författningsreform 1940

Kommunens område motsvarar, förutom Stockholms stad, socknarna Bromma (större delen av), Brännkyrka (större delen av), Huddinge (mindre del av), Järfälla (mindre del av), Sicklaö socken (mindre del av) Sollentuna (mindre del av), och Spånga (större delen av). Av dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Stockholms stad bildade 1863 en stadskommun som 1868 inkorporerade Kungliga Djurgården som tidigare legat under Kunglig dispositionsrätt inom Danderyds skeppslag. Sicklaö landskommun uppgick 1888 i Nacka landskommun samtidigt som ett mindre område runt Danviks hospital överfördes till Stockholms stad.

I området inrättades följande municipalsamhällen:

Brännkyrka landskommun införlivades i Stockholm stad 1 januari 1913. 1916 införlivades Bromma landskommun. 1 januari 1949 inkorporerades såväl Hässelby villastads köping som huvuddelen av Spånga landskommun. Utöver dessa sammanläggningar har mindre områden under åren fogats till Stockholm, såsom Hammarby från Nacka landskommun 1930 en mindre del i norra Bagarmossen från Nacka stad 1959. I samband med Vårbyaffären inkorporerades Skärholmen och Vårberg från Huddinge landskommun 1963.[7]

Stockholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av Stockholms stad.[8] Kyrkhamn överfördes från Järfälla kommun 1975. Hansta överfördes från Sollentuna kommun 1982.[7]

Stockholms stad kom att stå utanför landstinget när Stockholms läns landsting bildades genom 1862 års kommunalförordningar och de uppgifter som landstinget skötte sköttes istället av staden. Staden gick upp i landstinget 1971.

Kommunen ingår sedan bildandet i Stockholms domsaga där sedan 2007 området Söderort ingår i Södertörns domsaga och området Västerort ingår i Solna domsaga medan området Innerstaden kvarstår ingående i Stockholms tingsrätts domsaga.[9]

År 2010 var Stockholms stad Europas miljöhuvudstad. Stockholm blev den första staden att erhålla denna årliga status.

Kommun eller stadRedigera

Vid den allmänna kommunreformen 1971 blev Stockholms stad Stockholms kommun, i likhet med alla tidigare landskommuner, köpingar och städer i Sverige. På grund av särskilda regler för Stockholm trädde det nyvalda kommunfullmäktige i funktion redan den 1 oktober 1970, i stället för den 1 januari 1971 som gällde för övriga landet.

På 1980-talet beslutade kommunfullmäktige i Stockholm att använda namnet Stockholms stad i stället för Stockholms kommun i de fall det ”saknar kommunalrättslig betydelse”. Begreppet Stockholms kommun används normalt i svenskt offentligt tryck till exempel i svensk författningssamling,[10] i namnet på valkretsen som Stockholm utgör, liksom benämningen på dess fullmäktige Stockholms kommunfullmäktige.

StadsvapnetRedigera

 
Stockholms vapenflagga i flera exemplar här utanför Eriksdalsbadet.
Huvudartikel: Stockholms stadsvapen

Stockholms stadsvapen är beskrivet enligt följande blasonering: I blått fält ett krönt S:t Erikshuvud av guld. Ett krönt manshuvud är äldst belagt för Stockholms stad i ett sigill från 1370-talet. Huvudet kom snart att tolkas som stadens och rikets skyddspatron Erik den helige. Det konkurrerade länge med en öppen krona. Den bild vi är vana vid att se som Stockholms vapen utformades på 1920-talet av konstnären Yngve Berg och antogs av stadsfullmäktige 1923. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t först 1934. Det registrerades enligt de nya reglerna för kommunvapen i Patent- och registreringsverket 1974.

IndelningRedigera

Kommunen är av administrativa och statistiska skäl indelad i en mängd, ibland delvis överlappande områden. Ur statistiksynpunkt används på högsta nivån begreppen Inre staden och Ytterstaden. I mer dagligt bruk används istället för Inre staden namnet Innerstaden och istället för Ytterstaden dess delar Västerort och Söderort. Huvudområdena är i sin tur indelade i stadsdelar. Det finns i Innerstaden 21, i Västerort 43 och i Söderort 52 stadsdelar. Stadsdelarna är i sin tur indelade i totalt 408 basområden, vilka vart och ett består av ett antal kvarter. Ovanstående områden är statistiska, snarare än administrativa. Det finns även en del informella områden. Exempel på sådana är Birkastaden, Diplomatstaden och Örnsberg.

StadsdelsområdenRedigera

Huvudartikel: Stadsdelsområde
 
Stockholms stadsdelsområden sedan 1 januari 2007.

För den kommunala förvaltningen är stadsdelarna istället grupperade i 13 stadsdelsområden (14 före 2020), varav fem i Söderort (sex före 2020) och fyra vardera i Innerstaden och Västerort. Dessa motsvarar dock inte de ovan nämnda stadsdelarna utan grupper av sådana. I varje stadsdelområde finns en politiskt tillsatt stadsdelsnämnd med 11–13 ledamöter och under denna en stadsdelsförvaltning. Därutöver finns facknämnder och förvaltningar med hela kommunen som arbetsområde.

Stockholms stad var från och med 1 januari 2007 till 30 juni 2020 (då Älvsjö stadsdelsområde och Hägersten-Liljeholmen slogs samman till Hägersten-Älvsjö stadsdelsområde) indelad i följande stadsdelsområden:

Stadsdelsområde Folkmängd
2012-12-31 		Folkmängd
2013-12-31 		Folkmängd
2016-12-31 		Landareal
(ha) 		Folkmängd per
ha land 2016
Södermalm &&&&&&&&&0127742.&&&&&0127 742 &&&&&&&&&0126154.&&&&&0126 154 &&&&&&&&&0128684.&&&&&0128 684 &&&&&&&&&&&&0800.&&&&&0800 161
Enskede-Årsta-Vantör &&&&&&&&&&093544.&&&&&093 544 &&&&&&&&&&094867.&&&&&094 867 &&&&&&&&&&097993.&&&&&097 993 &&&&&&&&&&&02114.&&&&&02 114 46
Hägersten-Liljeholmen &&&&&&&&&&078826.&&&&&078 826 &&&&&&&&&&080876.&&&&&080 876 &&&&&&&&&&087026.&&&&&087 026 &&&&&&&&&&&01308.&&&&&01 308 67
Norrmalm &&&&&&&&&&068456.&&&&&068 456 &&&&&&&&&&068953.&&&&&068 953 &&&&&&&&&&070263.&&&&&070 263 &&&&&&&&&&&&0492.&&&&&0492 143
Bromma &&&&&&&&&&069651.&&&&&069 651 &&&&&&&&&&071478.&&&&&071 478 &&&&&&&&&&077295.&&&&&077 295 &&&&&&&&&&&02460.&&&&&02 460 31
Hässelby-Vällingby &&&&&&&&&&068074.&&&&&068 074 &&&&&&&&&&069463.&&&&&069 463 &&&&&&&&&&073445.&&&&&073 445 &&&&&&&&&&&01960.&&&&&01 960 37
Östermalm &&&&&&&&&&067147.&&&&&067 147 &&&&&&&&&&069053.&&&&&069 053 &&&&&&&&&&073522.&&&&&073 522 &&&&&&&&&&&01800.&&&&&01 800 41
Kungsholmen &&&&&&&&&&065590.&&&&&065 590 &&&&&&&&&&067353.&&&&&067 353 &&&&&&&&&&069748.&&&&&069 748 &&&&&&&&&&&&0485.&&&&&0485 144
Farsta &&&&&&&&&&053329.&&&&&053 329 &&&&&&&&&&054622.&&&&&054 622 &&&&&&&&&&056481.&&&&&056 481 &&&&&&&&&&&01544.&&&&&01 544 37
Rinkeby-Kista &&&&&&&&&&047872.&&&&&047 872 &&&&&&&&&&048366.&&&&&048 366 &&&&&&&&&&049273.&&&&&049 273 &&&&&&&&&&&01179.&&&&&01 179 42
Skarpnäck &&&&&&&&&&044608.&&&&&044 608 &&&&&&&&&&045040.&&&&&045 040 &&&&&&&&&&046145.&&&&&046 145 &&&&&&&&&&&01550.&&&&&01 550 30
Spånga-Tensta &&&&&&&&&&038282.&&&&&038 282 &&&&&&&&&&038978.&&&&&038 978 &&&&&&&&&&038236.&&&&&038 236 &&&&&&&&&&&01285.&&&&&01 285 30
Skärholmen &&&&&&&&&&034859.&&&&&034 859 &&&&&&&&&&035427.&&&&&035 427 &&&&&&&&&&036378.&&&&&036 378 &&&&&&&&&&&&0886.&&&&&0886 41
Älvsjö &&&&&&&&&&026345.&&&&&026 345 &&&&&&&&&&027070.&&&&&027 070 &&&&&&&&&&028141.&&&&&028 141 &&&&&&&&&&&&0911.&&&&&0911 31
Hela kommunen &&&&&&&&&0881235.&&&&&0881 235 &&&&&&&&&0897700.&&&&&0897 700 &&&&&&&&&0935619.&&&&&0935 619 &&&&&&&&&&018774.&&&&&018 774 50
Källa:[11]

För befolkningsrapporteringRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

DistriktRedigera

 
Distrikt inom Stockholms kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[12]:

ValkretsarRedigera

För val till Sveriges riksdag utgör kommunen en valkrets, Stockholms kommuns valkrets. Denna valkrets har 27 fasta mandat.

Vid val till Stockholms kommunfullmäktige och Stockholms regionfullmäktige består kommunen av sex valkretsar. Dessa är:

  1. Södermalm–Enskede
  2. Bromma–Kungsholmen
  3. Norrmalm–Östermalm
  4. Östra Söderort
  5. Västra Söderort
  6. Yttre Västerort

PostorterRedigera

Det finns omkring tjugo postorter inom kommunen.

BostäderRedigera

Det finns 460 734 bostäder i kommunen. Varav 415 486 är lägenheter i flerbostadshus där den vanligaste upplåtelseformen är bostadsrätter (55 procent) och 45 procent hyresrätter. Det är mycket stor variation i upplåtelseformerna mellan stadsdelarna. Till exempel saknar Rinkeby (16 066 invånare) bostadsrätter helt och hållet (0 procent)[13] medan närliggande Kista (12 027 invånare) har en andel på 83 procent.[14]

Andelen hyresrätter har minskat kraftigt sedan 1990 på grund av ombildning till bostadsrätter inom såväl Allmännyttan som hos privata fastighetsägare. Exempelvis bestod Östermalm stadsdelsområde år 1990 till 70 procent av hyresrätter.[15] 2014 är 67,5 procent av lägenheterna bostadsrätter.[16]

Efter valet 2014 stoppade den nya majoriteten alla ombildningar av Allmännyttans bestånd.[17]

GeografiRedigera

 
Georg Biurmans Charta Öfwer Stockholm från år 1750 eller 1751
 
Gränsmärke från 1936 vid Gamla Södertäljevägen mellan Stockholms stad och Stockholms län.
Huvudartikel: Stockholms kommuns geografi

Kommunen ligger i landskapen Uppland och Södermanland.

Genom de inkorporeringar som gjordes på 1900-talet och framför allt genom de som inte genomfördes har kommunen synnerligen oregelbundna gränser. I norr och öster gränsar Innerstaden direkt mot andra kommuner (Solna och Nacka), medan mycket längre ut liggande områden, som Akalla och Hansta ingår i Stockholm. Vid en resa med tunnelbanan från Kungsholmen till Kista passeras till exempel två andra kommuner (Solna och Sundbyberg) innan man åter är i Stockholm.

TätorterRedigera

Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2016-11)
Motivering: Den nya tätorten "Sollentuna och Upplands Väsby" bör finnas med här
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

Huvuddelen av bebyggelsen i kommunen ingår i tätorten Stockholm, som går över kommungränserna och omfattar bebyggelse i tio andra kommuner. Inom kommunen finns också sedan år 2000 även en småort, Geber, i Orhem och byggnader som inte ingår vare sig i tätorten eller småorten.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Huvudartikel: Befolkningsutveckling i Stockholm

Folkmängden i Stockholms kommun vart tionde år från 1900 till 2010.
Källa: Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB: Rapporten befolkningen i Stockholm 1252-2005

Befolkningstillväxten i kommunen år 2010-2035 prognostiseras till +27%.[18]

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2020 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 331 339, eller 33,96 % av befolkningen (hela befolkningen: 975 551 den 31 december 2020).[19]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2020 utgjorde folkmängden i Stockholms kommun 975 551 personer. Av dessa var 248 922 personer (25,5 %) födda i ett annat land än Sverige.[21][22][23]

I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[24]

PolitikRedigera

Huvudartikel: Stockholms politik
 
Stockholms stadshus

Stockholm är Sveriges till folkmängden största kommun, vars politiska debatt ofta präglas av storstadsrelaterade frågor som infrastruktur och byggande. Bland kommunalråden, som i Stockholm tituleras borgarråd, anses finansborgarrådet (för närvarande Anna König Jerlmyr, Moderaterna) ha den främsta positionen (i egenskap av kommunstyrelsens ordförande), och tillsätts sedan 1930-talet alltid av fullmäktiges majoritet. Med början efter valet 1998 tillsätts alla borgarråd som har en särskild rotel av den politiska majoriteten, medan oppositionen tillsätter oppositionsborgarråd; innan dess delade man upp rotlarna mellan alla de större partierna i fullmäktige.


Nuvarande mandatfördelningRedigera

För tidigare valresultat i Stockholms stad, se Politik i Stockholms kommun.

Mandaten i Stockholms kommunfullmäktige fördelades efter kommunvalet 2018 enligt följande:

ValårVSMPFISDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
20181323938810522
132398810522
10183,52
5150
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
 
Stockholms valdistrikt med resultatet i kommunfullmäktigevalet 2014. Röd-S+V+MP+FI, Blå-M+C+FP+KD.

Valresultat i kommunalvalet 2018Redigera

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal % +/− Antal +/−
  Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 137 874 22,30 +0,34 23 −1
  Moderaterna 129 725 20,98 -6,18 22 -6
  Vänsterpartiet 80 592 13,03 +4,10 13 +3
  Liberalerna 62 271 10,07 +1,79 10 +1
  Miljöpartiet de gröna 51 531 8,33 -5,99 9 -7
  Sverigedemokraterna 49 238 7,96 +2,81 8 +2
  Centerpartiet 48 786 7,89 +3,20 8 +5
  Kristdemokraterna 31 198 5,05 +1,77 5 +3
  Feministiskt initiativ 20 387 3,30 -1,34 3 +/-0
Övriga partier 6676 1,08 -0,49 0 +/−0
Totalt 583 333 100,00 +/−0 101 +/−0

Partiers starkaste valdistrikt, valet 2018Redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Spånga 22 Rinkebysvängen Ö 67,04  % 22,30  %
M Oscar 3 Strandvägen mellersta mm 46,30  % 20,98  %
VKista 7 Oslogatan 33,10  % 13,03  %
L Västerled 2 Äppelviken 28,30  % 10,07  %
MP Skarpnäck 11 Björkhagen Ö 19,87  % 8,33  %
SD Hässelby 1 Hässelby Strand V 18,91  % 7,96  %
C S:t Göran 2 Fredhäll N 23,41  % 7,89 %
KD Oscar 2 Garnisonen - Diplomatstaden 19,16  % 5,05  %
FI Skarpnäck 2 Brotorp 11,19  % 3,30  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

FörvaltningRedigera

Kommunstyrelsens förvaltning finns i stadsledningskontoret, som har ansvar för styrning, uppföljning och utveckling av kommunens verksamheter. Förvaltningen arbetar med strategiska frågor och skall ha ett övergripande ansvar för hela verksamheten. Kommunen har därutöver 14 stadsdelsförvaltningar, 17 fackförvaltningar och 14 bolag, alla med anställda tjänstemän.

FackförvaltningarRedigera

Fackförvaltningarna sköter verksamheter som gäller i hela staden, till exempel skola, idrott, miljö, bibliotek, gatuskötsel och stadsplanering.[25]

VänorterRedigera

Stockholms kommuns nuvarande (2007) riktlinjer är att betrakta alla utländska huvudstäder som vänorter, men att inte teckna avtal om detta. Undantag utgörs av tidigare ingångna avtal och städer inom EU.[26][förtydliga]

Se ävenRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Se vidare under rubriken Kommun eller stad.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska Centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2021 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2021, Statistiska Centralbyrån, 11 maj 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska Centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online, (Källa från Wikidata)
  7. ^ [a b] Söderström, Göran : Stockholm utanför tullarna - 97 stadsdelar i ytterstaden, s. 330, Stockholmia Förlag 2003, ISBN 9170311323
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Stockholms tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ Se till exempel SFS 2007:229
  11. ^ ”Areal och befolkningstäthet i stadsdelsområden, SDN-delar och stadsdelar 2016-12-31. Stockholm”. statistikomstockholm.se. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924110012/http://www.statistikomstockholm.se/images/stories/excel/b039.htm. Läst 13 december 2017. 
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ ”Områdesstatistik Rinkeby stadsdel”. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118183506/http://statistikomstockholm.se/omradesfakta/pdf/22405_SVE.pdf. Läst 17 november 2015. 
  14. ^ ”Områdesfakta Kista stadsdel”. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118184649/http://statistikomstockholm.se/omradesfakta/pdf/22423_SVE.pdf. Läst 17 november 2015. 
  15. ^ ”Färre hyresrätter – så är läget i stadsdelarna - DN.SE”. DN.SE. http://www.dn.se/sthlm/farre-hyresratter-sa-ar-laget-i-stadsdelarna/. Läst 17 november 2015. 
  16. ^ ”Områdesfakta Östermalm stadsdelsnämnd”. Arkiverad från originalet den 17 november 2015. https://web.archive.org/web/20151117183614/http://statistikomstockholm.se/omradesfakta/pdf/SDO10_SVE.pdf. Läst 17 november 2015. 
  17. ^ ”1 350 lägenheter stoppas från ombildning i Stockholm”. www.hemhyra.se. http://www.hemhyra.se/stockholm/1-350-lagenheter-stoppas-fran-ombildning-i-stockholm. Läst 19 november 2015. 
  18. ^ ”Kommunerna befolkningstillväxt år 2010-2035”. Svenskt Näringsliv. 1 september 2011. Arkiverad från originalet den 1 november 2014. https://web.archive.org/web/20141101084558/http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Vi_arbetar_med/Lokalt_f_retagsklimat/kommunernas-befolkningstillvaxt-ar-2010-2035_532010.html/binary/Kommunernas%20befolkningstillv%C3%A4xt%20%C3%A5r%202010-2035. Läst 1 november 2014. 
  19. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2020 (Läst 30 april 2021)
  20. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2020 (Läst 30 april 2021)
  21. ^ [a b] ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2020-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/UtlSvBakgFin. Läst 30 april 2021. 
  22. ^ ”KOMMUNER I SIFFROR”. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/. Läst 24 juli 2018. 
  23. ^ ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2019”. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 30 juni 2020. 
  24. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
  25. ^ ”Fackförvaltningar”. stockholm.se. 30 oktober 2014. http://www.stockholm.se/OmStockholm/Forvaltningar-och-bolag/Fackforvaltningar/. 
  26. ^ Stockholms stad, Internationell strategi

Tryckta källorRedigera

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera

Distriktsindelning i Stockholms kommun.

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stockholms_kommun&oldid=49180965"