Huddinge landskommun var en tidigare kommun i Stockholms län.

Huddinge landskommun
Före detta kommun
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSödermanland
LänStockholms län
Kommun, nuHuddinge kommun
CentralortHuddinge centrum
Inrättad1 januari 1863
 urHuddinge socken
Upphörd31 december 1970
Uppgått iHuddinge kommun
Befolkning, areal
Areal142 kvadratkilometer ()
Läge
Koordinater59°14′05″N 17°58′50″Ö / 59.234694444444°N 17.9805°Ö / 59.234694444444; 17.9805
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagSvartlösa domsagas tingslag (–)
Södertörns domsagas tingslag ()
Svartlösa och Öknebo tingslag ()
Svartlösa tingslag (–)
Koder och länkar
Kommunkod0126 (–)
0226 (–)
Redigera Wikidata

Administrativ historik

redigera

När 1862 års kommunalförordningar började gälla inrättades i Huddinge socken i Svartlösa härad i Södermanland denna kommun.

Inom landskommunen inrättades municipalsamhällena Hörningsnäs villastads municipalsamhälle 5 december 1915, Fullersta municipalsamhälle 1 januari 1924, Huddinge municipalsamhälle 1 januari 1924, Segeltorps municipalsamhälle 1 januari 1924, Stuvsta municipalsamhälle 1 januari 1924 samt Snättringe municipalsamhälle 2 november 1928. Samtliga municipalsamhällen förutom Segeltorp samt områdena Tomtberga och Hörningsnäs parkhem (Tomtberga och Hörningsnäs parkhem omfattande en areal av 1,03 km², varav 0,99 km² land, och hade 464 invånare) bildade den 1 januari 1947 (enligt beslut den 22 februari 1946) Huddinge municipalsamhälle, där samtliga av stadsstadgorna gällde. Från den 1 januari 1949 (enligt beslut den 24 september 1948) skulle brand- och hälsovårdsstadgorna jämväl gälla inom det område av Huddinge landskommun, som inte tillhörde något municipalsamhälle. Därmed gällde brand- och hälsovårdsstadgorna i hela Huddinge landskommun från och med det datumet.[1]

Huddinge landskommun påverkades inte av kommunreformen 1 januari 1952.

Den 1 januari 1953 upplöstes Huddinge municipalsamhälle med 14 182 invånare och omfattande en areal av 14,23 km², varav 13,92 km² land, samt Segeltorps municipalsamhälle med 2 848 invånare och omfattande en areal av 3,41 km², varav 3,35 km² land.[2]

Den 1 januari 1963, i anslutning till Vårbyaffären, överfördes Skärholmen och Vårberg med 6 invånare och omfattande en areal av 3,77 km² land från Huddinge landskommun och församling till Stockholms stad och Hägerstens västra kyrkobokföringsdistrikt.[3] Landskommunen ombildades 1971 till Huddinge kommun.[4]

Kommunkoden var 0226, 0126 från 1968.

Kyrklig tillhörighet

redigera

I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Huddinge församling.

Kommunvapnet

redigera

Blasonering: I fält av guld en på ett blått treberg stående svart, brinnande vårdkase med röd låga.

Huddinge kommunvapen antogs 1947 och har en bild av en vårdkase, eftersom en sådan funnits på Vikingaberget.

Geografi

redigera

Huddinge landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 141,76 km², varav 132,45 km² land.[1] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1955 omfattade landskommunen den 1 januari 1961 en areal av 142,08 km², varav 133,19 km² land.[2]

Tätorter i kommunen 1960

redigera
Tätort Folkmängd
Stockholm, del av[a] &&&&&&&&&&027028.&&&&&027 028
Fittja, del av[b] &&&&&&&&&&&&0672.&&&&&0672
Handen, del av[c] &&&&&&&&&&&&0380.&&&&&0380
Tullinge, del av[d] &&&&&&&&&&&&0222.&&&&&0222

Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 97,3 procent.[5]

Näringsliv

redigera
 
Vårby säteri brann ner 1975.

Det fanns en populär hälsobrunn i Vårby under första hälften av 1700-talet. I Haga anlades ett tegelbruk på 1740-talet. I mitten av 1800-talet hade Huddinge knappt 1 487 invånare varav de flesta livnärde sig som dagsverkstorpare och lantarbetare på storgårdar. Adeln ägde säterier i Vårby, Glömsta gård, Flemingsberg, Fullersta, Sundby, Balingsta och Lissma. Än var inte huvudstaden en arbetsplats av betydelse för Huddinges befolkning. I Haga anlades såg, garveri och bryggeri under 1800-talets senare hälft. Samtidigt påverkades stora delar av Sverige av järnvägarna där industri och stationssamhällen växte fram i dess närhet.[6]

Industriutvecklingen i huvudstaden påverkade Huddinge indirekt. Vid sekelskiftet gjorde trångboddhet och höga hyror att människor sökte sig till landsbygden. Det tidiga 1900-talets pendlare bosatte sig på gångavstånd från järnvägsstationen. Området behöll en agrar karaktär trots järnväg och inflyttning. Som en följd av storstrejken i Sverige 1909 skulle jordbrukets försörjningsförmåga förbättras genom utskiftning av de stora gårdarna. Rikspolitiken gjorde att marken i Huddinge blev mer lönsam som tomtmark än som jordbruksmark. Gårdar som Fullersta och Stuvsta styckades till lägenheter för småbruk och trädgårdsbruk.[6]

Det finns en del malmmineral i berggrunden och järnmalm har brutits i trakterna av Nybo.[7] I början av 1900-talet utfördes provborrningar och det sas att malmen i gruvan hade god kvalitet, 60 procent järn och låg fosforhalt. År 1913 inmättes Nybogruvan, som blev Huddinges första gruva och året därpå började brytningen. Fram till 1926 bröts det 6 000 ton järnmalm i gruvan. Gruvverksamheten återupptogs i slutet av 1960-talet, men då i närliggande Huddinge gruva. Där bröts malmen fram till 1970-talet, varav det mesta exporterades till Västtyskland. Därefter har ingen vidare gruvverksamhet skett i kommunen.[8]

Utbildning

redigera

De första skolorna började med Huddinge kyrkskola som startade den 1 juli 1847 i Fullersta.

 
Södertörns högskolas huvudbyggnad Moas båge. Till vänster skulpturgruppen Moas stenar, skapad av skulptören Claes Hake.

Det var en sockenskola med övernattningsmöjlighet i det gamla ombyggda fattighuset vid Huddinge kyrka. En ny skolbyggnad invigdes år 1914, belägen vid nuvarande Kommunalvägen 34. Huddinges näst äldsta skola låg i dagens Skogås och togs i bruk i mitten av 1880-talet. Byggnaden låg vid Beateberg och revs 1944. År 1909 uppfördes den ännu kvarvarande rödmålade träbyggnaden i nationalromantisk stil. Över dörren finns en handmålad skylt Folkskola uppförd av Huddinge socken 1909.

Vid Balingsta gård bedrevs viss skolverksamhet från 1840 till 1940. Här har det funnits tre skolbyggnader som ersatt varandra. Vid sekelskiftet 1900 var det Huddinge sockens största skola med närmare 100 elever och en lärare.[9] År 2006 rekonstruerade kommunen en av de gamla skolvägarna (se Skolleden) som torparbarnen fick gå till ända in på 1940-talet. Segeltorpsskolans första skolhus byggdes 1917. Innan dess fick segeltorpsbarnen gå till Vårby skola (skola 1901-1942), som låg intill Södertäljevägen.

Politik

redigera

Mandatfördelning i valen 1938-1966

redigera
ValårVSSPCFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1938221142
22142
30
26
194262653
62653
40
337
1946102073
102073
40
337
1950422122
422122
4079,3
328
1954520123
520123
4080,8
337
1958422176
42276
4079,9
328
1962323194
32394
4082,3
319
19665184126
5184126
4582,5
3411
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Lista över kommunalnämndens ordförande

redigera

Nedan presenteras kommunalnämndens ordförande. För kommunalråd, se Huddinge kommun#Lista över kommunstyrelsens ordförande.[10]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Emil Andersson 1909 1914 borgerlig samling
  Gideon Hydén 1915 1921 borgerlig samling
  J.R. Nyborg 1922 1923 Socialdemokraterna
  Wilgot Blixman 1924 1947 Socialdemokraterna
  Nils Eliasson 1948 1963 Socialdemokraterna
  Carl Lundberg 1963 1963 Socialdemokraterna
  Henry Ericson 1964 1970 Socialdemokraterna

Anmärkningar

redigera
  1. ^ Tätorten Stockholm var delad mellan flera kommuner:
  2. ^ Tätorten Fittja var delad mellan Huddinge landskommun (672 inv.) och Botkyrka landskommun (119 inv.)
  3. ^ Tätorten Handen var delad mellan Österhaninge landskommun (7 215 inv.), Tyresö landskommun (4 485 inv.) och Huddinge landskommun (380 inv.)
  4. ^ Tätorten Tullinge var delad mellan Botkyrka landskommun (4 348 inv.) och Huddinge landskommun (222 inv.)

Källor

redigera
  1. ^ [a b] (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 5-7. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 4 december 2017  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b] (  PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 3 & 186. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 4 december 2017 
  3. ^ (  PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 3 & 214. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 13 december 2017  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ (  PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 1-2. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 4 december 2017  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ [a b] ”Kulturarv Stockholm | Huddinge”. https://www.kulturarvstockholm.se/industrihistoria/kommunernas-industrihistoria/huddinge/. Läst 26 oktober 2022. 
  7. ^ ”Huddinge - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/huddinge. Läst 25 oktober 2022. 
  8. ^ ”Följ med till Huddinges gamla järngruva | Det glömda, del 3.”. www.mitti.se. 11 mars 2017. https://www.mitti.se/nyheter/folj-med-till-huddinges-gamla-jarngruva-det-glomda-del-3/repqbw!yM2nsiZNgePCCCM4Go0WeQ/. Läst 26 oktober 2022. 
  9. ^ Informationstavla på platsen vid gamla Balingsta skola
  10. ^ ”Huddinge 150 år”. Huddinge kommun. 27 september 2012. https://huddinge150.wordpress.com/page/8/. Läst 26 december 2022.