Lidingö kommun
Lidingö kommun eller Lidingö stad[7] är en kommun öster om Stockholms kommun inom Stockholms län. Gränsen mellan Lidingö och Stockholms kommun i Lilla Värtan går i nord-sydlig riktning i Lilla Värtan 350 meter från kajkanten vid Ropsten. Centralort är tätorten Lidingö.
Lidingö kommun Lidingö stad Kommun | |
![]() | |
Slogan | En skön, grön ö / Din hälsa |
---|---|
![]() Kommunens vapen. | |
Land | Sverige |
Landskap | Uppland |
Län | Stockholms län |
Centralort | Lidingö |
Inrättad | 1 januari 1971[1] |
Areal, befolkning | |
Areal | 51,05 kvadratkilometer ()[2] |
- därav land | 30,69 kvadratkilometer[2] |
- därav vatten | 20,36 kvadratkilometer[2] |
Folkmängd | 48 032 ()[3] |
Bef.täthet | 1 565,07 inv./km² (land) |
Läge | |
![]() Kommunen i länet. | |
Koordinater | 59°22′00″N 18°11′00″Ö / 59.366666666667°N 18.183333333333°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Storstad | Storstockholm |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Stockholms domkrets (–) Södra Roslags domsaga (–) |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-0191[4] |
Anställda | 3 275 ()[5] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 0186[6] |
GeoNames | 2696332 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Kommunen innefattar ön Lidingö samt ett antal kringliggande ögrupper, däribland Storholmen, Stora och Lilla Höggarn, Duvholmen, Strömsö, Stora och Lilla Bergholmen, Fogdholmen, Länsmansholmen, Fjäderholmarna samt Svanholmen.
Lidingö kommun ingår i Storstockholm. Kommunen är belägen i sydöstra delen av landskapet Uppland och är en del av Stockholms inre skärgård med Östersjön i öster. Kommunen omges av Stora Värtan, Lilla Värtan, Höggarnsfjärden och Askrikefjärden. Kommunen gränsar i sydöst och söder till Nacka kommun, i sydväst till Stockholms kommun, i nordväst till Danderyds kommun samt i norr och öster till Vaxholms kommun, alla i Stockholms län.
Administrativ historikRedigera
Dagens kommun sammanfaller i huvudsak med Lidingö socken där Lidingö landskommun bildades vid kommunreformen 1862.
Landskommunen ombildades 1910 till Lidingö köping som 1926 ombildades till Lidingö stad. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna.
Lidingö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lidingö stad, dock utan området ön Tranholmen som då överfördes till Danderyds kommun.[8]
Ögruppen Storholmarna i Stora Värtan, innefattande öarna Storholmen (med halvön Tallholmen), Tistelholmen, Äggholmen samt Bastuholmen överfördes 1 januari 2011 från Vaxholms kommun.[9] Församlingsindelningen ändrades bara ett år senare.
Kommunen använder enligt ett fullmäktigebeslut sedan 1992 benämningen Lidingö stad när det är kommunalrättsligt möjligt.
Kommunen ingick från bildandet till 2007 i Södra Roslags domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Stockholms domsaga.[10]
KommunvapnetRedigera
Blasonering: I blå sköld ett vikingaskepp av guld.
Första utformningen av vapnet handmålades av Brita Grep på dåvarande Riksheraldikerämbetet och fastställdes för Lidingö stad av stadsfullmäktige i slutet av 1927 och godkändes av Kungl Maj:t 1928. Vapnet som togs över av kommunen, inregistrerades av PRV (Patent- och registreringsverket) 1 november 1974.
DemografiRedigera
BefolkningsutvecklingRedigera
Befolkningsutvecklingen i Lidingö kommun 1970–2015[11] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1970 | 36 174 | |||
1975 | 36 727 | |||
1980 | 37 390 | |||
1985 | 38 271 | |||
1990 | 38 399 | |||
1995 | 39 042 | |||
2000 | 40 584 | |||
2005 | 41 892 | |||
2010 | 44 017 | |||
2015 | 46 302 | |||
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. |
Utländsk bakgrundRedigera
Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 10 470, eller 21,90 % av befolkningen (hela befolkningen: 47 818 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 6 422, eller 15,59 % av befolkningen (hela befolkningen: 22 296 den 31 december 2002).[12] Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Lidingö kommun 46 302 personer. Av dessa var 7 637 personer (16,49 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[13]
Födelseland[13] | ||
---|---|---|
1 | Sverige | 38 665 |
2 | Europeiska unionen: Övriga länder | 1 527 |
3 | Asien: Övriga länder | 867 |
4 | Finland | 842 |
5 | Sydamerika | 625 |
6 | Polen | 469 |
7 | Europa utom EU: Övriga länder | 420 |
8 | Tyskland | 377 |
9 | Nordamerika | 376 |
10 | Afrika: Övriga länder | 348 |
11 | Irak | 285 |
12 | Iran | 248 |
13 | Norge | 239 |
14 | Afghanistan | 161 |
15 | Danmark | 143 |
16 | Thailand | 112 |
17 | / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
102 |
18 | Syrien | 100 |
19 | Eritrea | 98 |
20 | Bosnien och Hercegovina | 85 |
21 | Sovjetunionen | 73 |
22 | Turkiet | 56 |
23 | Oceanien | 40 |
24 | Island | 28 |
25 | Somalia | 13 |
26 | Okänt födelseland | 3 |
IndelningarRedigera
För befolkningsrapporteringRedigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en församling, Lidingö församling.
Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Lidingö distrikt[14] (Storholmen tillhör dock Vaxholms distrikt eftersom den har varit tidigare del av Vaxholms kommun).
StadsdelarRedigera
Kommunen är indelad i 18 stadsdelar (delområden [15]) vars namn alla har en historisk anknytning till gamla lantbruksgårdar, torp eller dylikt som fick sina namn under 1300-talet fram till senast slutet av 1700-talet då många mindre gårdsnamn försvann och inkluderades i större gårdar som expanderade. Se även Lidingös historia.
- Delområden och invånarantal 2014
Norra Lidingö
|
Södra Lidingö |
PostorterRedigera
Postorten Lidingö (med postnummer i serien 181 XX) sammanfaller i princip med kommunen. Dock distribueras post till Fjäderholmarna via postorten Stockholm (postnummer 111 15)
TätorterRedigera
Totala antalet hushåll uppgick år 2008 till cirka 20 900. 64 procent av bostäderna var år 2008 lägenheter (hyresrätt eller bostadsrätt) och övriga var fristående villor, radhus eller kedjehus.[16]
KommunikationerRedigera
Gamla och nya Lidingöbron och länsväg 277 som förbinder Torsvik med Ropsten är Lidingös enda vägförbindelser med fastlandet. Den nya Lidingöbron, med tre körfält i vardera riktningen, är enbart avsedd för motorfordon. Gamla Lidingöbron används enbart för Lidingöbanan, med ett spår utan möjlighet till mötande spårvagnar, cyklister, mopedister och fotgängare. Vid behov kan bron också utnyttjas av räddningsfordon och liknande om nya Lidingöbron är blockerad. Gåshagaleden, mellan Torsvik och Gåshaga på södra Lidingö, är den största genomfartsleden på Lidingö. Leden innefattar sju trafikljusplatser och två järnvägskorsningar med bommar för Lidingöbanan, samt fyra rondeller. Vägsträckningen mellan uppfarten på Lidingöbron vid Ropsten och Gåshaga bostadsområde längst österut på södra Lidingö, uppgår till cirka 9,7 km. I gles trafik avverkas sträckan med bil på cirka 12 minuter[17]. Genomfartsleden på norra Lidingö sträcker sig från Lidingöbron förbi bostadsområdena Näset och Bo ut till bostadsområdet Rudbodas östra gräns mot den norra delen av Långängen-Elfviks naturreservat och vidare ut till Elfviks gård via Elfviksvägen.
KollektivtrafikRedigera
På södra Lidingö finns Lidingöbanan, spårvagnslinje 21, med ändstationer Gåshaga brygga längst österut på södra Lidingö respektive Ropsten på Stockholmssidan via gamla Lidingöbron där tunnelbanan i Stockholm ansluter. Sträckan Ropsten till Gåshaga brygga med Lidingöbanan avverkas på cirka 20 minuter. Sträckan Gåshaga brygga till T-centralen med omstigning till tunnelbanan vid Ropsten tar cirka 34 minuter[18].
Ett omfattande bussnät finns för resor inom Lidingö. De norra delarna av Lidingö inkluderat Rudboda och Näsets flerbostadsområde, som saknar spårbunden trafik, trafikeras av bussar som via Lidingö centrum går vidare till Ropsten med omstigning till tunnelbanan. I rusningstrafik går det även bussar från Larsberg via bostadsområdena Bodal och Baggeby på södra Lidingö till Ropsten och vice versa för att komplettera Lidingöbanans begränsade kapacitet för dessa bostadsområden som sammantaget utgör det mest tätbefolkade området på Lidingö. SL ansvarar för buss- och tågtrafiken på Lidingö. Lidingö kommun har som målsättning att ha samtliga bussar på Lidingö biogasdrivna med gas producerad från Käppalaverket.
Reguljära båtförbindelse finns mellan Ropsten och Mor Annas brygga på nordvästra ön. Från Nybroviken i centrala Stockholm går, via Lidingö och Nacka Strand, även reguljär trafik hela vägen ut till Stockholms skärgård. Bryggplatserna på Lidingö för denna trafik är Klippudden, Larsberg och Gåshaga. Vidare har Vägverket planer på att upprätta en reguljär vägverksfärja mellan Larsberg och Stockholm. Planen är en del av ett större projekt för att bättre tillvarata Stockholms vattenvägar och på så vis reducera trafikbelastningen på vissa vägavsnitt. I en utredning som påbörjades 2007 föreslås nya färjeleder med vägverksfärjor på sträckorna Ekerö-Lövsta, Slagsta-Ulvsunda industriområde, Nacka (Bergs oljedepå)-Frihamnen och Nacka-Larsberg. Förbindelserna har beräknats kunna vara i drift omkring 2011. Från Gåshaga går färjelinjer till olika öar i Stockholms skärgård bland annat till Waxholm.
FordonsparkeringRedigera
P-skiva gäller på de två stora parkeringsplatserna vid Lidingö centrum och på vissa andra parkeringsplatser, med 3 timmars fri parkering på de större och 30 min på de mindre parkeringsplatserna. Parkering på gatumark är avgiftsfri. Särskilda parkeringsregler gäller vintertid 1 december - 14 maj, datumparkering och veckodagsparkering. Allmänna boendeparkeringar, som underhålls av Lidingö kommun, har avgiftsfri 7-dagars parkering. Infartsparkeringen till Stockholms kommun ligger i anslutning till tunnelbanestationen vid Ropsten utanför avgiftsringen för trängselskatt.
Trängselskatt och LidingöregelnRedigera
Lidingö ligger utanför avgiftsringen för trafik till och från Stockholms kommun som permanentades 2007. Vid Ropsten finns tre betalstationer i anslutning till Lidingöbron. För att komma ut på det allmänna vägnätet eller in till Lidingö utan att behöva betala trängselskatt finns den så kallad Lidingöregeln som innebär att fordon ut från Lidingö inte behöver betala avgifter om fordonet passerar någon av de tre betalstationerna vid Ropsten och ytterligare en betalstation på annan plats inom 30 minuter. Avgiftsfrihet gäller också i omvänd riktning om villkoret 30 minuter uppfylls. Utfartsvägen eller infartsvägen som i första hand är tänkt för 30 minutersregeln är via Gasverksvägen, Björnnäsvägen i Lilljansskogen och vidare norrut på Roslagsvägen förbi betalstationen innan avfarten till Bergshamravägen eller vice versa. När norra länken är färdigbyggd omkring 2015, integreras Lidingö i avgiftsringen med möjlighet att ta sig ut till det allmänna vägnätet utan att betala trängselavgift via norra länkens planerade anslutning vid Frihamnen.[19]
PolitikRedigera
Förutom de åtta riksdagspartierna finns Lidingöpartiet representerat i fullmäktige. Lidingö styrs efter valet 2018 av en koalition bestående av Moderaterna, Lidingöpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Ordförande i kommunstyrelsen och kommunalråd är sen augusti 2018 Daniel Källenfors (M). Övriga kommunalråd är Birgitta Sköld (LP), Amelie Tarschys Ingre (L) samt Carl-Johan Schiller (KD). Dessa är ordförande för i tur och ordning Omsorgs- och socialnämnden, Utbildningsnämnden samt Teknik- och fastighetsnämnden. Oppositionsråd är för närvarande Patrik Sandström (MP) som i september 2020 efterträds av Daniel Larson (S) för återstoden av innevarande mandatperiod.
Lidingö har haft en moderat ordförande i kommunstyrelsen (tidigare drätselkammaren) sedan 1946. Moderaterna vann i mitten av förra seklet som mest hälften av mandaten i kommunfullmäktige och därefter under många decennier, fram till valet 2014, runt 40%. Med 26% av rösterna i valet 2018 nödgades dock Moderaterna att öka antalet partier i koalitionen för att säkra majoriteten i fullmäktige och därigenom posten som kommunstyrelsens ordförande.
KommunfullmäktigeRedigera
Presidium 2018–2022 | ||
---|---|---|
Ordförande | M | Anna Britta Bergman |
Förste vice ordförande | LP | Hans Grundell |
Andre vice ordförande | C | Rebecka Öberg |
Källa:[20]
KommunstyrelseRedigera
Ordföranden 2018–2022 | ||
---|---|---|
Ordförande | M | Daniel Källenfors |
Vice ordförande | LP | Birgitta Sköld |
Källa:[21]
Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera
- Den här listan är ofullständig, du kan hjälpa till genom att utöka den.
Namn | Från | Till | Politisk tillhörighet | |
---|---|---|---|---|
Staffan Anderberg | 1992 | 2002 | Moderaterna | |
Paul Lindquist | 2003 | 2014 | Moderaterna | |
Anna Rheyneuclaudes Kihlman | 2014 | 2018 | Moderaterna | |
Daniel Källenfors | 2018- | Moderaterna |
Mandatfördelning i Lidingö kommun, valen 1970–2018Redigera
Valår | V | S | MP | NYD | SD | LP | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 2 | 11 | 4 | 9 | 15 |
| 41 | 90,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 2 | 9 | 4 | 5 | 4 | 17 |
| 41 | 93,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 2 | 11 | 7 | 4 | 6 | 19 |
| 49 | 92,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 3 | 10 | 2 | 7 | 4 | 6 | 19 |
| 51 | 90,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 3 | 11 | 2 | 7 | 3 | 4 | 21 |
| 51 | 91,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 2 | 10 | 2 | 7 | 2 | 7 | 21 |
| 51 | 90,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 2 | 10 | 2 | 7 | 2 | 8 | 20 |
| 51 | 87,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 1 | 8 | 2 | 1 | 7 | 2 | 7 | 2 | 21 |
| 51 | 87,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 2 | 9 | 2 | 9 | 4 | 5 | 20 |
| 51 | 87,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 2 | 7 | 2 | 6 | 2 | 6 | 4 | 22 |
| 51 | 84,01 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 2 | 8 | 2 | 5 | 2 | 10 | 2 | 20 |
| 51 | 84,01 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 1 | 7 | 2 | 6 | 4 | 7 | 2 | 22 |
| 51 | 85,26 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 5 | 4 | 7 | 8 | 6 | 2 | 19 |
| 51 | 86,55 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 1 | 5 | 4 | 1 | 7 | 9 | 4 | 2 | 18 |
| 51 | 86,75 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 2 | 5 | 3 | 3 | 7 | 9 | 6 | 3 | 13 |
| 51 | 87,93 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Partiers starkaste valdistrikt i kommunfullmäktigevalet 2018Redigera
Parti | Valdistrikt | Kommun | |
---|---|---|---|
Starkaste | Andel | Andel | |
M | Gåshaga | 39,44 % | 26,15 % |
C | Rudboda Ö - Yttringe - Elfvik | 24,68 % | 16,81 % |
LP | Rudboda Ö - Yttringe - Elfvik | 17,74 % | 13,64 % |
L | Mölna Ö - Brevik V | 16,35 % | 11,62 % |
S | Gångsätra V | 27,18 % | 10,45 % |
KD | Bo - Björbo | 8,93 % | 6,34 % |
SD | Käppala N | 13,35 % | 5,91 % |
MP | Gångsätra V | 8,20 % | 5,10 % |
V | Käppala N | 8,72 % | 3,55 % |
FI | Sticklinge S - Isinge | 0,71 % | 0,29 % |
Data hämtat från Valmyndigheten. |
Kommunens ledningsorganisationRedigera
Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Under kommunfullmäktige sorterar kommunstyrelsen som verkställer besluten i kommunfullmäktige som har följande underorganisationer till sitt förfogande:
- 6 st facknämnder, dess förvaltningar samt valnämnden och överförmyndaren.
- Stadsdirektören med stadslednings-, konsult- och servicekontoret.
- Miljö- och stadsbyggnadskontoret (sorterar parallellt under stadsdirektören).
- Lidingö kommuns helägda bolag; Lidingö stads tomt AB och Lidingöhem AB.
NäringslivRedigera
Källa:[16]
Totalt finns det 5263 företag inregistrerade på Lidingö och som har sin huvudsakliga verksamhet på Lidingö varav 109 företag med 10-49 anställda. Många arbetsplatser finns inom lokala tjänstesektorn som detaljhandel, hotell, restaurang och inom offentlig sektor. Största arbetsgivare är Lidingö kommun med cirka 2 300 anställda. Totalt finns det cirka 11 900 arbetstagare (arbetsplatser) inom Lidingö kommun, alla arbetsgivare inräknat.
Företagsbyar finns i området Dalénum, AGA:s tidigare fabrikslokaler med ett 70-tal företag, i Stockby där det finns omkring 21 olika företag av varierande storlek och Gåshaga företagsby. AGA AB:s huvudkontor med cirka 150 anställda utgör en del av Dalénum. I tabellen nedan listas några av Lidingös större arbetsgivare i antalet anställda räknat, i bokstavsordning:
- Aga AB (Linde group)
- Attendo Care AB
- Bonver Videodata AB
- Carl Bruske Måleri
- Eric Rahmquist AB
- Högsätra städ- och fastighetsservice AB
- Interspiro AB
- Käppalaförbundet (Käppalaverket)
- Lidingö kommun
- Mentor Communications AB
På Lidingö finns ett stort antal större kurs- och konferensanläggningar med logimöjlighet, se konferensanläggningar på Lidingö.
UtbildningRedigera
Förutom grundskolor finns i kommunen gymnasieskolorna Hersby gymnasium, Stillerska filmgymnasiet och Lunaskolan Östra Gymnasium. Dessutom finns Nyckelviksskolan (konsthantverk), Carl Malmstensskolan (möbelsnickarutbildning) samt Lidingö Folkhögskola och Bosöns Idrottsfolkhögskola.
Reningsverk för avloppsvattenRedigera
Käppalaverket beläget intill Gåshaga på den östra sidan av södra Lidingö, är ett reningsverk som tar emot avloppsvatten från 12 kommuner i norra och östra Storstockholm med rening av över 50 milj. m3 avloppsvatten per år. Verket är producent av rötslam och biogas. Verket har sina anläggningar i stora bergrum i Käppala gränsande till Gåshaga med en bergtunnel till den nordvästra delen av Lidingö för vidare anslutning över Stora Värtan till Stocksund och ut till anslutna kommuner.
SevärdheterRedigera
- Elfvikslandet med 1700-talsgården Elfviks gård
- Villa Söderås uppförd av Carl L. Laurin (1840–1917), verksam inom bokförlaget P.A. Norstedt & Söner.
- Fjäderholmarna.
- Villa Foresta uppförd av Wilhelmina Skogh.
- Villa Högberga uppförd av Klas Fåhraeus.
- Villa Paulsro uppförd av Paul U. Bergström, PUB:s grundare.
- Lidingö museum vid Lidingö centrum.
- Millesgårdens konstmuseum och skulpturpark.
- Minnesplats i Kappsta över Raoul Wallenberg.
- Bosöns Idrottsfolkhögskola, Riksidrottsförbundets anläggning med Villa Paulsro.
- Södergarn, stort naturområde öppet för allmänheten vid Handelsbankens konferensgård.
- Ekholmsnäs naturområde med skidbacke, golfbana och Lidingös högsta punkt 70 m ö.h.
- Långängen, Kottlasjön och Stockby, naturområde med Långängens värdshus inom naturreservatet Långängen-Elfviks naturreservat.
- Runhäll vid Askrikevägen. Se Lidingös historia.
- Hustegaholm, naturskön miljö vid Kyrkvikens norra strand mittemot Ekholmsnäs med sommaröppet café.
- Lidingö kyrka uppförd 1623.
SportanläggningarRedigera
- Danske bank hallen, fram till 2007 benämnd Dalénhallen
- Lidingövallen friidrottsarena och fotbollsplan med konstgräs.
- Lidingöloppet, Lidingö Runt, respektive Runt Lidingö
- Bosön
- Golfbanor: Lidingö golfklubb och Ekholmsnäs golf AB.
- Stockby Fitness Club i Stockby, tidigare kallad Stockby motionsgård.
- SATS-Lidingö, gym vid Dalénum.
- Breviksbadets motionsgård.
- Bowlinghallen, Baggeby Torg.
- Utförsåkning; Ekholmsnäsbacken och barnbacke nedanför Lidingö Golfklubbs klubbhhus.
- Inomhusbad/simbassänger: Gångsätrahallen (inklusive Gym) och Bosöns simhall.
- Utomhusbad: Fågelöuddebadet och Breviksbadet.
- Tennis: Bodals tennishall i Bodal och Lidingö tennisklubb vid Lidingövallen.
- Ridskolor: Ridskolan Stockby AB med filial vid Elfviks gård.
- Hersby sporthall.
- Högsätrahallen.
- Utomhus näridrottsplats den så kallade Påängen i Mosstorp.
- Utomhus konstfrusen isbana med mindre ishockeyrink i Sticklinge.
- Skridskoåkning på Kottlasjön och vid Grönstaviken som plogas av Lidingö kommun.
VänorterRedigera
Lidingö har tre vänorter:
Se ävenRedigera
KällorRedigera
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2020 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2020, Statistiska centralbyrån, 10 november 2020, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Kommuner, lista (på engelska), Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ Från 1992 använder Lidingö kommun genomgående benämningen Lidingö stad. Begreppen kommunfullmäktige (äldre benämning stadsfullmäktige) och kommunstyrelse kvarstår dock av juridiska skäl. De beslut som fattas i kommunfullmäktige och av kommunstyrelsen anges gälla Lidingö stad.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Lidingö stad, beslut 10 december 2009 Arkiverad 11 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine..
- ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 31 juli 2016.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015 Arkiverad 21 december 2016 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 31 juli 2016
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160617123101/http://lidingo.se/toppmeny/stadpolitik/omstaden/statistikochfakta/statistik/delomradesstatistik.4.3e4dd8e0124ea0e0ce08000719.html. Läst 17 november 2015.
- ^ [a b] Statistik Lidingö stad upprättad 1 januari 2009. Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine."
- ^ Inklusive stopp vid två av de trafikljusreglerade övergångsställena, exklusive stopp vid de två järnvägskorsningarna. Uppmätt augusti 2009.
- ^ Tider enligt SL:s tidtabell.
- ^ Karta över Stockholms ringled. Arkiverad 14 december 2009 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Kommunfullmäktige”. Lidingö stad. https://lidingo.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=5. Läst 16 december 2018.
- ^ ”Kommunstyrelsen”. Lidingö stad. http://lidingo.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=8. Läst 7 mars 2017.