Lidingö kommun

Lidingö kommun eller Lidingö stad är en kommun öster om Stockholms kommun inom Stockholms län. Gränsen mellan Lidingö och Stockholms kommun i Lilla Värtan går i nord-sydlig riktning i Lilla Värtan 350 meter från kajkanten vid Ropsten. Centralort är tätorten Lidingö.

Lidingö kommun Lidingö stad Kommun
Lidingö stadshus
Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Uppland
Län	Stockholms län
Centralort	Lidingö
Inrättad	1 januari 1971
Anställda	3 230 (2017-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Areal, befolkning
Areal	51,05 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	30,69 kvadratkilometer
- därav vatten	20,36 kvadratkilometer
Folkmängd	47 848 (2019-03-31)
Bef.täthet	1 559,07 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	59°22′00″N 18°11′00″E
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkrets	Stockholms domkrets (2007-04-01–) Södra Roslags domsaga (–2007-04-01)
Storstad	Storstockholm
Koder
Kommunkod	0186
Org.nummer	212000-0191
GeoNames	2696332
Redigera Wikidata

Kommunen innefattar ön Lidingö samt ett antal kringliggande ögrupper, däribland Storholmen, Stora och Lilla Höggarn, Duvholmen, Strömsö, Stora och Lilla Bergholmen, Fogdholmen, Länsmansholmen, Fjäderholmarna samt Svanholmen.

Lidingö kommun ingår i Storstockholm. Kommunen är belägen i sydöstra delen av landskapet Uppland och är en del av Stockholms inre skärgård med Östersjön i öster. Kommunen omges av Stora Värtan, Lilla Värtan, Höggarnsfjärden och Askrikefjärden. Kommunen gränsar i sydöst och söder till Nacka kommun, i sydväst till Stockholms kommun, i nordväst till Danderyds kommun samt i norr och öster till Vaxholms kommun, alla i Stockholms län.

Innehåll

Administrativ historik

Dagens kommun sammanfaller i huvudsak med Lidingö socken där Lidingö landskommun bildades vid kommunreformen 1862.

Landskommunen ombildades 1910 till Lidingö köping som 1926 ombildades till Lidingö stad. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna.

Lidingö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lidingö stad, dock utan området ön Tranholmen som då överfördes till Danderyds kommun.

Ögruppen Storholmarna i Stora Värtan, innefattande öarna Storholmen (med halvön Tallholmen), Tistelholmen, Äggholmen samt Bastuholmen överfördes 1 januari 2011 från Vaxholms kommun. Församlingsindelningen ändrades bara ett år senare.

Kommunen använder enligt ett fullmäktigebeslut sedan 1992 benämningen Lidingö stad.

Kommunen ingick från bildandet till 2007 i Södra Roslags domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Stockholms domsaga.

Kommunvapnet

Blasonering: I blå sköld ett vikingaskepp av guld.

Första utformningen av vapnet handmålades av Brita Grep på dåvarande Riksheraldikerämbetet och fastställdes för Lidingö stad av stadsfullmäktige i slutet av 1927 och godkändes av Kungl Maj:t 1928. Vapnet som togs över av kommunen, inregistrerades av PRV (Patent- och registreringsverket) 1 november 1974.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Lidingö kommun 1970–2015
År			Folkmängd
1970			36 174
1975			36 727
1980			37 390
1985			38 271
1990			38 399
1995			39 042
2000			40 584
2005			41 892
2010			44 017
2015			46 302
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 10 470, eller 21,90 % av befolkningen (hela befolkningen: 47 818 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 6 422, eller 15,59 % av befolkningen (hela befolkningen: 22 296 den 31 december 2002). Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Lidingö kommun 46 302 personer. Av dessa var 7 637 personer (16,49 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.

Födelseland
31 december 2015
1	Sverige	&&&&&&&&&&038665.&&&&&038 665
2	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&01527.&&&&&01 527
3	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0867.&&&&&0867
4	Finland	&&&&&&&&&&&&0842.&&&&&0842
5	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&0625.&&&&&0625
6	Polen	&&&&&&&&&&&&0469.&&&&&0469
7	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0420.&&&&&0420
8	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0377.&&&&&0377
9	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&0376.&&&&&0376
10	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0348.&&&&&0348
11	Irak	&&&&&&&&&&&&0285.&&&&&0285
12	Iran	&&&&&&&&&&&&0248.&&&&&0248
13	Norge	&&&&&&&&&&&&0239.&&&&&0239
14	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&0161.&&&&&0161
15	Danmark	&&&&&&&&&&&&0143.&&&&&0143
16	Thailand	&&&&&&&&&&&&0112.&&&&&0112
17	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&0102.&&&&&0102
18	Syrien	&&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100
19	Eritrea	&&&&&&&&&&&&&098.&&&&&098
20	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&&085.&&&&&085
21	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&073.&&&&&073
22	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&056.&&&&&056
23	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&040.&&&&&040
24	Island	&&&&&&&&&&&&&028.&&&&&028
25	Somalia	&&&&&&&&&&&&&013.&&&&&013
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03

Indelningar

För befolkningsrapportering

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en församling, Lidingö församling.

Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Lidingö distrikt (Storholmen tillhör dock Vaxholms distrikt eftersom den har varit tidigare del av Vaxholms kommun).

Stadsdelar

Sjönära flerbostadshus i anslutning till Gåshaga brygga. Foto från maj 2008.

Kommunen är indelad i 18 stadsdelar (delområden ) vars namn alla har en historisk anknytning till gamla lantbruksgårdar, torp eller dylikt som fick sina namn under 1300-talet fram till senast slutet av 1700-talet då många mindre gårdsnamn försvann och inkluderades i större gårdar som expanderade. Se även Lidingös historia.

Delområden och invånarantal 2014

Norra Lidingö Bo gärde, 705 Bo, 1 978 Elfvik, 366 Hersby, 4 668 Islinge, 934 Näset, 2 827 Rudboda, 2 831 Sticklinge inklusive Storholmen, 3 435 Stockby, 388

Södra Lidingö Baggeby inklusive Bodal, 3 002 Brevik inklusive Högberga, 3 451 Gångsätra, 3 014 Käppala inklusive Gåshaga, 5 494 Larsberg, 3 407 Långängen, 76 Mosstorp, 924 Skärsätra, 3 736 Torsvik inklusive Herserud, 4 152

Postorter

Postorten Lidingö (med postnummer i serien 181 XX) sammanfaller i princip med kommunen. Dock distribueras post till Fjäderholmarna via postorten Stockholm (postnummer 111 15)

Tätorter

• Lidingö
• Brevik
• Sticklinge udde

Totala antalet hushåll uppgick år 2008 till cirka 20 900. 64 procent av bostäderna var år 2008 lägenheter (hyresrätt eller bostadsrätt) och övriga var fristående villor, radhus eller kedjehus.

Kommunikationer

Nya och gamla Lidingöbron förbinder Lidingö vid Torsvik med Ropsten på Stockholmssidan. Vy mot Ropsten. Foto från januari 2008.

Huvudleden för motorfordon in- och ut från Lidingö vid Torsvik. Foto från augusti 2009.

Lidingöbanans linje 21 trafikerar sträckan Gåshaga-Ropsten. Tågsätt vid Kottla station. Foto från juni 2005.

Gamla och nya Lidingöbron och länsväg 277 som förbinder Torsvik med Ropsten är Lidingös enda vägförbindelser med fastlandet. Gamla Lidingöbron används enbart för Lidingöbanan med ett spår utan möjlighet till mötande spårvagnar, cyklister, mopedister och fotgängare, men kan vid behov utnyttjas av exempelvis räddningsfordon och liknande om hinder föreligger på nya Lidingöbrons körbanor. Den nya Lidingöbron med tre körfält i vardera riktningen är avsedd för enbart motorfordon. Gåshagaleden mellan Torsvik och Gåshaga på södra Lidingö är den största genomfartsleden på Lidingö. Leden innefattar sju trafikljusplatser och två järnvägskorsningar med bommar för Lidingöbanan samt fyra rondeller. Avståndet på väg mellan uppfarten på Lidingöbron vid Ropsten och Gåshaga bostadsområde längst öster ut på södra Lidingö, uppgår till cirka 9,7 km. I lågtrafik avverkas sträckan med bil på cirka 12 minuter. Genomfartsleden på norra Lidingö sträcker sig från Lidingöbron förbi bostadsområdena Näset och Bo ut till bostadsområdet Rudbodas östra gräns mot den norra delen av Långängen-Elfviks naturreservat och vidare ut till Elfviks gård via Elfviksvägen.

Kollektivtrafik

På södra Lidingö finns Lidingöbanan, spårvagnslinje 21, med ändstationer Gåshaga längst öster ut på södra Lidingö respektive Ropsten på Stockholmssidan via gamla Lidingöbron där tunnelbanan i Stockholm ansluter. Sträckan Ropsten till Gåshaga med Lidingöbanan avverkas på cirka 20 minuter. Sträckan Gåshaga till T-centralen med omstigning till tunnelbanan vid Ropsten tar cirka 34 minuter.

Ett omfattande bussnät finns för resor inom Lidingö. De norra delarna av Lidingö inkluderat Rudboda och Näsets flerbostadsområde, som saknar spårbunden trafik, trafikeras av bussar som via Lidingö centrum går vidare till Ropsten med omstigning till tunnelbanan. I rusningstrafik går det även bussar från Larsberg via bostadsområdena Bodal och Baggeby på södra Lidingö till Ropsten och vice versa för att komplettera Lidingöbanans begränsade kapacitet för dessa bostadsområden som sammantaget utgör det mest tätbefolkade området på Lidingö. SL ansvarar för buss- och tågtrafiken på Lidingö. Lidingö kommun har som målsättning att ha samtliga bussar på Lidingö biogasdrivna med gas producerad från Käppalaverket.

Reguljära båtförbindelse finns mellan Ropsten och Mor Annas brygga på nordvästra ön. Från Nybroviken i centrala Stockholm går via Lidingö och Nacka Strand även reguljär trafik hela vägen ut till Stockholms skärgård. Bryggplatserna på Lidingö för denna trafik är Klippudden, Larsberg och Gåshaga. Vidare har Vägverket planer på att upprätta en reguljär vägverksfärja mellan Larsberg och Stockholm. Planen är en del av ett större projekt för att bättre tillvarata Stockholms vattenvägar och på så vis reducera trafikbelastningen på vissa vägavsnitt. I en utredning som påbörjades 2007 föreslås nya färjeleder med vägverksfärjor på sträckorna Ekerö-Lövsta, Slagsta-Ulvsunda industriområde, Nacka (Bergs oljedepå)-Frihamnen och Nacka-Larsberg. Förbindelserna har beräknats kunna vara i drift omkring 2011. Från Gåshaga går färjelinjer till olika öar i Stockholms skärgård bland annat till Waxholm.

Fordonsparkering

P-skiva gäller på de två stora parkeringsplatserna vid Lidingö centrum och på vissa andra parkeringsplatser, med 3 timmars fri parkering på de större och 30 min på de mindre parkeringsplatserna. Parkering på gatumark är avgiftsfri. Särskilda parkeringsregler gäller vintertid 1 december - 14 maj, datumparkering och veckodagsparkering. Allmänna boendeparkeringar, som underhålls av Lidingö kommun, har avgiftsfri 7-dagars parkering. Infartsparkeringen till Stockholms kommun ligger i anslutning till tunnelbanestationen vid Ropsten utanför avgiftsringen för trängselskatt.

Trängselskatt och Lidingöregeln

Lidingö ligger utanför avgiftsringen för trafik till och från Stockholms kommun som permanentades 2007. Vid Ropsten finns tre betalstationer i anslutning till Lidingöbron. För att komma ut på det allmänna vägnätet eller in till Lidingö utan att behöva betala trängselskatt finns den så kallad Lidingöregeln som innebär att fordon ut från Lidingö inte behöver betala avgifter om fordonet passerar någon av de tre betalstationerna vid Ropsten och ytterligare en betalstation på annan plats inom 30 minuter. Avgiftsfrihet gäller också i omvänd riktning om villkoret 30 minuter uppfylls. Utfartsvägen eller infartsvägen som i första hand är tänkt för 30 minutersregeln är via Gasverksvägen, Björnnäsvägen i Lilljansskogen och vidare norrut på Roslagsvägen förbi betalstationen innan avfarten till Bergshamravägen eller vice versa. När norra länken är färdigbyggd omkring 2015, integreras Lidingö i avgiftsringen med möjlighet att ta sig ut till det allmänna vägnätet utan att betala trängselavgift via norra länkens planerade anslutning vid Frihamnen.

Politik

Förutom de åtta riksdagspartierna finns Lidingöpartiet representerat i fullmäktige. Lidingö styrs efter valet 2018 av en koalition bestående av Moderaterna, Lidingöpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Ordförande i kommunstyrelsen och kommunalråd är sen augusti 2018 Daniel Källenfors (M).

Lidingö har haft en moderat ordförande i kommunstyrelsen (tidigare drätselkammaren) sedan 1946.

Kommunfullmäktige

Presidium 2018–2022
Ordförande	M	Anna Britta Bergman
Förste vice ordförande	LP	Hans Grundell
Andre vice ordförande	C	Rebecka Öberg

Källa:

Kommunstyrelse

Ordföranden 2018–2022
Ordförande	M	Daniel Källenfors
Vice ordförande	LP	Birgitta Sköld

Källa:

Mandatfördelning i Lidingö kommun, valen 1970–2018

Valår	V	S	MP	NYD	SD	LP	C	L	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970	2	11					4	9		15	2 11 4 9 15	41	90,8	31 10
1973	2	9				4	5	4		17	2 9 4 5 4 17	41	93,2	29 12
1976	2	11				7	4	6		19	2 11 7 4 6 19	49	92,8	30 19
1979	3	10	2			7	4	6		19	3 10 7 4 6 19	51	90,9	30 21
1982	3	11	2			7	3	4		21	3 11 7 3 4 21	51	91,5	30 21
1985	2	10	2			7	2	7		21	10 7 7 21	51	90,4	26 25
1988	2	10	2			7	2	8		20	10 7 8 20	51	87,4	28 23
1991	1	8	2	1		7	2	7	2	21	8 7 7 21	51	87,9	30 21
1994	2	9	2			9	4	5		20	9 9 4 5 20	51	87,8	29 22
1998	2	7	2			6	2	6	4	22	7 6 6 4 22	51	84,01	28 23
2002	2	8	2			5	2	10	2	20	8 5 10 20	51	84,01	29 22
2006	1	7	2			6	4	7	2	22	7 6 4 7 22	51	85,26	27 24
2010		5	4			7	8	6	2	19	5 4 7 8 6 19	51	86,55	24 27
2014	1	5	4		1	7	9	4	2	18	5 4 7 9 4 18	51	86,75	28 23
2018	2	5	3		3	7	9	6	3	13	5 3 3 7 9 6 3 13	51	87,93	30 21
I valen 1973–1976 deltog Lidingöpartiet under namnet Miljöpartiet
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste valdistrikt i kommunfullmäktigevalet 2018

Parti	Valdistrikt		Kommun
	Starkaste	Andel	Andel
M	Gåshaga	39,44 %	26,15 %
C	Rudboda Ö - Yttringe - Elfvik	24,68 %	16,81 %
LP	Rudboda Ö - Yttringe - Elfvik	17,74 %	13,64 %
L	Mölna Ö - Brevik V	16,35 %	11,62 %
S	Gångsätra V	27,18 %	10,45 %
KD	Bo - Björbo	8,93 %	6,34 %
SD	Käppala N	13,35 %	5,91 %
MP	Gångsätra V	8,20 %	5,10 %
V	Käppala N	8,72 %	3,55 %
FI	Sticklinge S - Isinge	0,71 %	0,29 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Kommunens ledningsorganisation

Lidingö stadshus, huvudentré. Foto från maj 2006.

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Under kommunfullmäktige sorterar kommunstyrelsen som verkställer besluten i kommunfullmäktige som har följande underorganisationer till sitt förfogande:

• 6 st facknämnder, dess förvaltningar samt valnämnden och överförmyndaren.
• Stadsdirektören med stadslednings-, konsult- och servicekontoret.
• Miljö- och stadsbyggnadskontoret (sorterar parallellt under stadsdirektören).
• Lidingö kommuns helägda bolag; Lidingö stads tomt AB och Lidingöhem AB.

Näringsliv

Källa:

Dalénum företagsby. AGA:s tidigare produktions- och utvecklingscenter i Skärsätra. Foto från oktober 2009.

Torghandel vid Lidingö centrum. Foto från augusti 2009.

Totalt finns det 5263 företag inregistrerade på Lidingö och som har sin huvudsakliga verksamhet på Lidingö varav 109 företag med 10-49 anställda. Många arbetsplatser finns inom lokala tjänstesektorn som detaljhandel, hotell, restaurang och inom offentlig sektor. Största arbetsgivare är Lidingö kommun med cirka 2 300 anställda. Totalt finns det cirka 11 900 arbetstagare (arbetsplatser) inom Lidingö kommun, alla arbetsgivare inräknat.

Företagsbyar finns i området Dalénum, AGA:s tidigare fabrikslokaler med ett 70-tal företag, i Stockby där det finns omkring 21 olika företag av varierande storlek och Gåshaga företagsby. AGA AB:s huvudkontor med cirka 150 anställda utgör en del av Dalénum. I tabellen nedan listas några av Lidingös större arbetsgivare i antalet anställda räknat, i bokstavsordning:

• Aga AB (Linde group)
• Attendo Care AB
• Bonver Videodata AB
• Carl Bruske Måleri
• Eric Rahmquist AB
• Högsätra städ- och fastighetsservice AB
• Interspiro AB
• Käppalaförbundet (Käppalaverket)
• Lidingö kommun
• Mentor Communications AB

På Lidingö finns ett stort antal större kurs- och konferensanläggningar med logimöjlighet, se konferensanläggningar på Lidingö.

Utbildning

Förutom grundskolor finns i kommunen gymnasieskolorna Hersby gymnasium, Stillerska filmgymnasiet och Lunaskolan Östra Gymnasium. Dessutom finns Nyckelviksskolan (konsthantverk), Carl Malmstensskolan (möbelsnickarutbildning) samt Lidingö Folkhögskola och Bosöns Idrottsfolkhögskola.

Reningsverk för avloppsvatten

Käppalaverket beläget intill Gåshaga på den östra sidan av södra Lidingö, är ett reningsverk som tar emot avloppsvatten från 12 kommuner i norra och östra Storstockholm med rening av över 50 milj. m³ avloppsvatten per år. Verket är producent av rötslam och biogas. Verket har sina anläggningar i stora bergrum i Käppala gränsande till Gåshaga med en bergtunnel till den nordvästra delen av Lidingö för vidare anslutning över Stora Värtan till Stocksund och ut till anslutna kommuner.

Sevärdheter

Foresta, ett av Lidingös mest kända byggnadskomplex från tidigt 1900-tal uppfört av Wilhelmina Skogh som privatbostad. Foto från maj 2007.

Millesgården med skulpturparken på herserudsklippan skapad av Carl och Olga Milles. Foto från 1986.

Villa Högberga, Lidingös största privata villa uppförd på 1910-talet av Klas Fåhraeus, numera konferensgård. Foto från 2009.

Lidingö Runt, maj 2009. Några minuter före start.

Lidingöloppet, 27 september 2008. Startgrupp 2, 30 km, springer förbi Stockby motionsgård.

Lidingö golfklubbs 18-hålsbana vid Sticklinge med hål 1 i förgrunden. Foto från augusti 2009.

Elfviks lantbruksgård och markområde, en central del av Lidingös naturreservat. Foto från juni 2008.

Kottlasjön vintertid. En populär plats för långfärdsskridskor och skidåkning. Foto från januari 2010.

• Elfvikslandet med 1700-talsgården Elfviks gård
• Villa Söderås uppförd av Carl L. Laurin (1840–1917), verksam inom bokförlaget P.A. Norstedt & Söner.
• Fjäderholmarna.
• Villa Foresta uppförd av Wilhelmina Skogh.
• Villa Högberga uppförd av Klas Fåhraeus.
• Villa Paulsro uppförd av Paul U. Bergström, PUB:s grundare.
• Lidingö museum vid Lidingö centrum.
• Millesgårdens konstmuseum och skulpturpark.
• Minnesplats i Kappsta över Raoul Wallenberg.
• Bosöns Idrottsfolkhögskola, Riksidrottsförbundets anläggning med Villa Paulsro.
• Södergarn, stort naturområde öppet för allmänheten vid Handelsbankens konferensgård.
• Ekholmsnäs naturområde med skidbacke, golfbana och Lidingös högsta punkt 70 m ö.h.
• Långängen, Kottlasjön och Stockby, naturområde med Långängens värdshus inom naturreservatet Långängen-Elfviks naturreservat.
• Runhäll vid Askrikevägen. Se Lidingös historia.
• Hustegaholm, naturskön miljö vid Kyrkvikens norra strand mittemot Ekholmsnäs med sommaröppet café.
• Lidingö kyrka uppförd 1623.

Sportanläggningar

• Danske bank hallen, fram till 2007 benämnd Dalénhallen
• Lidingövallen friidrottsarena och fotbollsplan med konstgräs.
• Lidingöloppet, Lidingö Runt, respektive Runt Lidingö
• Bosön
• Golfbanor: Lidingö golfklubb och Ekholmsnäs golf AB.
• Stockby Fitness Club i Stockby, tidigare kallad Stockby motionsgård.
• SATS-Lidingö, gym vid Dalénum.
• Breviksbadets motionsgård.
• Bowlinghallen, Baggeby Torg.
• Utförsåkning; Ekholmsnäsbacken och barnbacke nedanför Lidingö Golfklubbs klubbhhus.
• Inomhusbad/simbassänger: Gångsätrahallen (inklusive Gym) och Bosöns simhall.
• Utomhusbad: Fågelöuddebadet och Breviksbadet.
• Tennis: Bodals tennishall i Bodal och Lidingö tennisklubb vid Lidingövallen.
• Ridskolor: Ridskolan Stockby AB med filial vid Elfviks gård.
• Hersby sporthall.
• Högsätrahallen.
• Utomhus näridrottsplats den så kallade Påängen i Mosstorp.
• Utomhus konstfrusen isbana med mindre ishockeyrink i Sticklinge.
• Skridskoåkning på Kottlasjön och vid Grönstaviken som plogas av Lidingö kommun.

Vänorter

Lidingö har tre vänorter:

• Lojo, Finland
• Alameda, Kalifornien, USA
• Saldus, Lettland

Se även

• Lidingös historia
• Norra Lidingöstråket och Södra Lidingöstråket
• Lista över insjöar i Lidingö kommun
• Naturreservat i Lidingö kommun
• Lista över fornlämningar i Lidingö kommun
• Personer med anknytning till Lidingö kommun

Externa länkar

• Officiell webbplats