Wikipedia

Lidingö kommun

kommun i Stockholms län, Sverige
Artikel Diskussion

Lidingö kommun eller Lidingö stad[7] är en kommun öster om Stockholms kommun inom Stockholms län. Gränsen mellan Lidingö och Stockholms kommun i Lilla Värtan går i nord-sydlig riktning i Lilla Värtan 350 meter från kajkanten vid Ropsten. Centralort är tätorten Lidingö.

Lidingö kommun
Lidingö stad
Kommun
Lidingostadshus.jpg
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapUppland
LänStockholms län
CentralortLidingö
Inrättad1 januari 1971[1]
Anställda3 280 ()[2]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal51,05 kvadratkilometer ()[3]
- därav land30,69 kvadratkilometer[3]
- därav vatten20,36 kvadratkilometer[3]
Folkmängd48 132 ()[4]
Bef.täthet1 568,33 inv./km² (land)
Läge
Lidingö Municipality in Stockholm County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°22′00″N 18°11′00″E / 59.366666666667°N 18.183333333333°Ö / 59.366666666667; 18.183333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsStockholms domkrets (–)
Södra Roslags domsaga (–)
Koder
Kommunkod0186[5]
Org.nummer212000-0191[6]
GeoNames2696332
Redigera Wikidata

Kommunen innefattar ön Lidingö samt ett antal kringliggande ögrupper, däribland Storholmen, Stora och Lilla Höggarn, Duvholmen, Strömsö, Stora och Lilla Bergholmen, Fogdholmen, Länsmansholmen, Fjäderholmarna samt Svanholmen.

Lidingö kommun ingår i Storstockholm. Kommunen är belägen i sydöstra delen av landskapet Uppland och är en del av Stockholms inre skärgård med Östersjön i öster. Kommunen omges av Stora Värtan, Lilla Värtan, Höggarnsfjärden och Askrikefjärden. Kommunen gränsar i sydöst och söder till Nacka kommun, i sydväst till Stockholms kommun, i nordväst till Danderyds kommun samt i norr och öster till Vaxholms kommun, alla i Stockholms län.

Administrativ historikRedigera

Dagens kommun sammanfaller i huvudsak med Lidingö socken där Lidingö landskommun bildades vid kommunreformen 1862.

Landskommunen ombildades 1910 till Lidingö köping som 1926 ombildades till Lidingö stad. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna.

Lidingö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lidingö stad, dock utan området ön Tranholmen som då överfördes till Danderyds kommun.[8]

Ögruppen Storholmarna i Stora Värtan, innefattande öarna Storholmen (med halvön Tallholmen), Tistelholmen, Äggholmen samt Bastuholmen överfördes 1 januari 2011 från Vaxholms kommun.[9] Församlingsindelningen ändrades bara ett år senare.

Kommunen använder enligt ett fullmäktigebeslut sedan 1992 benämningen Lidingö stad när det är kommunalrättsligt möjligt.

Kommunen ingick från bildandet till 2007 i Södra Roslags domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Stockholms domsaga.[10]

KommunvapnetRedigera

Huvudartikel: Lidingö kommunvapen

Blasonering: I blå sköld ett vikingaskepp av guld.

Första utformningen av vapnet handmålades av Brita Grep på dåvarande Riksheraldikerämbetet och fastställdes för Lidingö stad av stadsfullmäktige i slutet av 1927 och godkändes av Kungl Maj:t 1928. Vapnet som togs över av kommunen, inregistrerades av PRV (Patent- och registreringsverket) 1 november 1974.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Lidingö kommun 1970–2015[11]
ÅrFolkmängd
1970
  
36 174
1975
  
36 727
1980
  
37 390
1985
  
38 271
1990
  
38 399
1995
  
39 042
2000
  
40 584
2005
  
41 892
2010
  
44 017
2015
  
46 302
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 10 470, eller 21,90 % av befolkningen (hela befolkningen: 47 818 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 6 422, eller 15,59 % av befolkningen (hela befolkningen: 22 296 den 31 december 2002).[12] Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Lidingö kommun 46 302 personer. Av dessa var 7 637 personer (16,49 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[13]

IndelningarRedigera

För befolkningsrapporteringRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en församling, Lidingö församling.

Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Lidingö distrikt[14] (Storholmen tillhör dock Vaxholms distrikt eftersom den har varit tidigare del av Vaxholms kommun).

StadsdelarRedigera

 
Sjönära flerbostadshus i anslutning till Gåshaga brygga. Foto från maj 2008.

Kommunen är indelad i 18 stadsdelar (delområden [15]) vars namn alla har en historisk anknytning till gamla lantbruksgårdar, torp eller dylikt som fick sina namn under 1300-talet fram till senast slutet av 1700-talet då många mindre gårdsnamn försvann och inkluderades i större gårdar som expanderade. Se även Lidingös historia.

Delområden och invånarantal 2014

Norra Lidingö

Södra Lidingö

PostorterRedigera

Postorten Lidingö (med postnummer i serien 181 XX) sammanfaller i princip med kommunen. Dock distribueras post till Fjäderholmarna via postorten Stockholm (postnummer 111 15)

TätorterRedigera

Totala antalet hushåll uppgick år 2008 till cirka 20 900. 64 procent av bostäderna var år 2008 lägenheter (hyresrätt eller bostadsrätt) och övriga var fristående villor, radhus eller kedjehus.[16]

KommunikationerRedigera

 
Nya och gamla Lidingöbron förbinder Lidingö vid Torsvik med Ropsten på Stockholmssidan. Vy mot Ropsten. Foto från januari 2008.
 
Huvudleden för motorfordon in- och ut från Lidingö vid Torsvik. Foto från augusti 2009.
 
Lidingöbanans linje 21 trafikerar sträckan Gåshaga-Ropsten. Tågsätt vid Kottla station. Foto från juni 2005.

Gamla och nya Lidingöbron och länsväg 277 som förbinder Torsvik med Ropsten är Lidingös enda vägförbindelser med fastlandet. Den nya Lidingöbron, med tre körfält i vardera riktningen, är enbart avsedd för motorfordon. Gamla Lidingöbron används enbart för Lidingöbanan, med ett spår utan möjlighet till mötande spårvagnar, cyklister, mopedister och fotgängare. Vid behov kan bron också utnyttjas av räddningsfordon och liknande om nya Lidingöbron är blockerad. Gåshagaleden, mellan Torsvik och Gåshaga på södra Lidingö, är den största genomfartsleden på Lidingö. Leden innefattar sju trafikljusplatser och två järnvägskorsningar med bommar för Lidingöbanan, samt fyra rondeller. Vägsträckningen mellan uppfarten på Lidingöbron vid Ropsten och Gåshaga bostadsområde längst österut på södra Lidingö, uppgår till cirka 9,7 km. I gles trafik avverkas sträckan med bil på cirka 12 minuter[17]. Genomfartsleden på norra Lidingö sträcker sig från Lidingöbron förbi bostadsområdena Näset och Bo ut till bostadsområdet Rudbodas östra gräns mot den norra delen av Långängen-Elfviks naturreservat och vidare ut till Elfviks gård via Elfviksvägen.

KollektivtrafikRedigera

På södra Lidingö finns Lidingöbanan, spårvagnslinje 21, med ändstationer Gåshaga längst österut på södra Lidingö respektive Ropsten på Stockholmssidan via gamla Lidingöbron där tunnelbanan i Stockholm ansluter. Sträckan Ropsten till Gåshaga med Lidingöbanan avverkas på cirka 20 minuter. Sträckan Gåshaga till T-centralen med omstigning till tunnelbanan vid Ropsten tar cirka 34 minuter[18].

Ett omfattande bussnät finns för resor inom Lidingö. De norra delarna av Lidingö inkluderat Rudboda och Näsets flerbostadsområde, som saknar spårbunden trafik, trafikeras av bussar som via Lidingö centrum går vidare till Ropsten med omstigning till tunnelbanan. I rusningstrafik går det även bussar från Larsberg via bostadsområdena Bodal och Baggeby på södra Lidingö till Ropsten och vice versa för att komplettera Lidingöbanans begränsade kapacitet för dessa bostadsområden som sammantaget utgör det mest tätbefolkade området på Lidingö. SL ansvarar för buss- och tågtrafiken på Lidingö. Lidingö kommun har som målsättning att ha samtliga bussar på Lidingö biogasdrivna med gas producerad från Käppalaverket.

Reguljära båtförbindelse finns mellan Ropsten och Mor Annas brygga på nordvästra ön. Från Nybroviken i centrala Stockholm går, via Lidingö och Nacka Strand, även reguljär trafik hela vägen ut till Stockholms skärgård. Bryggplatserna på Lidingö för denna trafik är Klippudden, Larsberg och Gåshaga. Vidare har Vägverket planer på att upprätta en reguljär vägverksfärja mellan Larsberg och Stockholm. Planen är en del av ett större projekt för att bättre tillvarata Stockholms vattenvägar och på så vis reducera trafikbelastningen på vissa vägavsnitt. I en utredning som påbörjades 2007 föreslås nya färjeleder med vägverksfärjor på sträckorna Ekerö-Lövsta, Slagsta-Ulvsunda industriområde, Nacka (Bergs oljedepå)-Frihamnen och Nacka-Larsberg. Förbindelserna har beräknats kunna vara i drift omkring 2011. Från Gåshaga går färjelinjer till olika öar i Stockholms skärgård bland annat till Waxholm.

FordonsparkeringRedigera

P-skiva gäller på de två stora parkeringsplatserna vid Lidingö centrum och på vissa andra parkeringsplatser, med 3 timmars fri parkering på de större och 30 min på de mindre parkeringsplatserna. Parkering på gatumark är avgiftsfri. Särskilda parkeringsregler gäller vintertid 1 december - 14 maj, datumparkering och veckodagsparkering. Allmänna boendeparkeringar, som underhålls av Lidingö kommun, har avgiftsfri 7-dagars parkering. Infartsparkeringen till Stockholms kommun ligger i anslutning till tunnelbanestationen vid Ropsten utanför avgiftsringen för trängselskatt.

Trängselskatt och LidingöregelnRedigera

Lidingö ligger utanför avgiftsringen för trafik till och från Stockholms kommun som permanentades 2007. Vid Ropsten finns tre betalstationer i anslutning till Lidingöbron. För att komma ut på det allmänna vägnätet eller in till Lidingö utan att behöva betala trängselskatt finns den så kallad Lidingöregeln som innebär att fordon ut från Lidingö inte behöver betala avgifter om fordonet passerar någon av de tre betalstationerna vid Ropsten och ytterligare en betalstation på annan plats inom 30 minuter. Avgiftsfrihet gäller också i omvänd riktning om villkoret 30 minuter uppfylls. Utfartsvägen eller infartsvägen som i första hand är tänkt för 30 minutersregeln är via Gasverksvägen, Björnnäsvägen i Lilljansskogen och vidare norrut på Roslagsvägen förbi betalstationen innan avfarten till Bergshamravägen eller vice versa. När norra länken är färdigbyggd omkring 2015, integreras Lidingö i avgiftsringen med möjlighet att ta sig ut till det allmänna vägnätet utan att betala trängselavgift via norra länkens planerade anslutning vid Frihamnen.[19]

PolitikRedigera

Förutom de åtta riksdagspartierna finns Lidingöpartiet representerat i fullmäktige. Lidingö styrs efter valet 2018 av en koalition bestående av Moderaterna, Lidingöpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Ordförande i kommunstyrelsen och kommunalråd är sen augusti 2018 Daniel Källenfors (M).

Lidingö har haft en moderat ordförande i kommunstyrelsen (tidigare drätselkammaren) sedan 1946.

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande M Anna Britta Bergman
Förste vice ordförande LP Hans Grundell
Andre vice ordförande C Rebecka Öberg

Källa:[20]

KommunstyrelseRedigera

Ordföranden 2018–2022
Ordförande M Daniel Källenfors
Vice ordförande LP Birgitta Sköld

Källa:[21]

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Den här listan är ofullständig, du kan hjälpa till genom att utöka den.
Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Staffan Anderberg 1992 2002 Moderaterna
  Paul Lindquist 2003 2014 Moderaterna
  Anna Rheyneuclaudes Kihlman 2014 2018 Moderaterna
  Daniel Källenfors 2018- Moderaterna

Mandatfördelning i Lidingö kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPNYDSDLPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702114915
2114915
4190,8
3110
19732945417
2945417
4193,2
2912
197621174619
21174619
4992,8
3019
1979310274619
31074619
5190,9
3021
1982311273421
31173421
5191,5
3021
1985210272721
107721
5190,4
2625
1988210272820
107820
5187,4
2823
19911821727221
87721
5187,9
3021
199429294520
994520
5187,8
2922
1998272626422
766422
5184,01
2823
20022825210220
851020
5184,01
2922
2006172647222
764722
5185,26
2724
201054786219
5478619
5186,55
2427
20141541794218
5479418
5186,75
2823
20182533796313
533796313
5187,93
3021
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste valdistrikt i kommunfullmäktigevalet 2018Redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
M Gåshaga 39,44 % 26,15 %
C Rudboda Ö - Yttringe - Elfvik 24,68 % 16,81 %
LP Rudboda Ö - Yttringe - Elfvik 17,74 % 13,64 %
L Mölna Ö - Brevik V 16,35 % 11,62 %
S Gångsätra V 27,18 % 10,45 %
KD Bo - Björbo 8,93 % 6,34 %
SD Käppala N 13,35 % 5,91 %
MP Gångsätra V 8,20 % 5,10 %
V Käppala N 8,72 % 3,55 %
FI Sticklinge S - Isinge 0,71 % 0,29 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Kommunens ledningsorganisationRedigera

 
Lidingö stadshus, huvudentré. Foto från maj 2006.

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Under kommunfullmäktige sorterar kommunstyrelsen som verkställer besluten i kommunfullmäktige som har följande underorganisationer till sitt förfogande:

  • 6 st facknämnder, dess förvaltningar samt valnämnden och överförmyndaren.
  • Stadsdirektören med stadslednings-, konsult- och servicekontoret.
  • Miljö- och stadsbyggnadskontoret (sorterar parallellt under stadsdirektören).
  • Lidingö kommuns helägda bolag; Lidingö stads tomt AB och Lidingöhem AB.

NäringslivRedigera

Källa:[16]

 
Dalénum företagsby. AGA:s tidigare produktions- och utvecklingscenter i Skärsätra. Foto från oktober 2009.
 
Torghandel vid Lidingö centrum. Foto från augusti 2009.

Totalt finns det 5263 företag inregistrerade på Lidingö och som har sin huvudsakliga verksamhet på Lidingö varav 109 företag med 10-49 anställda. Många arbetsplatser finns inom lokala tjänstesektorn som detaljhandel, hotell, restaurang och inom offentlig sektor. Största arbetsgivare är Lidingö kommun med cirka 2 300 anställda. Totalt finns det cirka 11 900 arbetstagare (arbetsplatser) inom Lidingö kommun, alla arbetsgivare inräknat.

Företagsbyar finns i området Dalénum, AGA:s tidigare fabrikslokaler med ett 70-tal företag, i Stockby där det finns omkring 21 olika företag av varierande storlek och Gåshaga företagsby. AGA AB:s huvudkontor med cirka 150 anställda utgör en del av Dalénum. I tabellen nedan listas några av Lidingös större arbetsgivare i antalet anställda räknat, i bokstavsordning:

  • Aga AB (Linde group)
  • Attendo Care AB
  • Bonver Videodata AB
  • Carl Bruske Måleri
  • Eric Rahmquist AB
  • Högsätra städ- och fastighetsservice AB
  • Interspiro AB
  • Käppalaförbundet (Käppalaverket)
  • Lidingö kommun
  • Mentor Communications AB


På Lidingö finns ett stort antal större kurs- och konferensanläggningar med logimöjlighet, se konferensanläggningar på Lidingö.

UtbildningRedigera

Förutom grundskolor finns i kommunen gymnasieskolorna Hersby gymnasium, Stillerska filmgymnasiet och Lunaskolan Östra Gymnasium. Dessutom finns Nyckelviksskolan (konsthantverk), Carl Malmstensskolan (möbelsnickarutbildning) samt Lidingö Folkhögskola och Bosöns Idrottsfolkhögskola.

Reningsverk för avloppsvattenRedigera

Käppalaverket beläget intill Gåshaga på den östra sidan av södra Lidingö, är ett reningsverk som tar emot avloppsvatten från 12 kommuner i norra och östra Storstockholm med rening av över 50 milj. m3 avloppsvatten per år. Verket är producent av rötslam och biogas. Verket har sina anläggningar i stora bergrum i Käppala gränsande till Gåshaga med en bergtunnel till den nordvästra delen av Lidingö för vidare anslutning över Stora Värtan till Stocksund och ut till anslutna kommuner.

SevärdheterRedigera

 
Foresta, ett av Lidingös mest kända byggnadskomplex från tidigt 1900-tal uppfört av Wilhelmina Skogh som privatbostad. Foto från maj 2007.
 
Millesgården med skulpturparken på herserudsklippan skapad av Carl och Olga Milles. Foto från 1986.
 
Villa Högberga, Lidingös största privata villa uppförd på 1910-talet av Klas Fåhraeus, numera konferensgård. Foto från 2009.
 
Lidingö Runt, maj 2009. Några minuter före start.
 
Lidingöloppet, 27 september 2008. Startgrupp 2, 30 km, springer förbi Stockby motionsgård.
 
Lidingö golfklubbs 18-hålsbana vid Sticklinge med hål 1 i förgrunden. Foto från augusti 2009.
 
Elfviks lantbruksgård och markområde, en central del av Lidingös naturreservat. Foto från juni 2008.
 
Kottlasjön vintertid. En populär plats för långfärdsskridskor och skidåkning. Foto från januari 2010.

SportanläggningarRedigera

VänorterRedigera

Lidingö har tre vänorter:

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, (Källa från Wikidata)
  4. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2020 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2020, Statistiska centralbyrån, 12 maj 2020, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, (Källa från Wikidata)
  6. ^ läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
  7. ^ Från 1992 använder Lidingö kommun genomgående benämningen Lidingö stad. Begreppen kommunfullmäktige (äldre benämning stadsfullmäktige) och kommunstyrelse kvarstår dock av juridiska skäl. De beslut som fattas i kommunfullmäktige och av kommunstyrelsen anges gälla Lidingö stad.
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Lidingö stad, beslut 10 december 2009 Arkiverad 11 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine..
  10. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 31 juli 2016. 
  12. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
  13. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015 Arkiverad 21 december 2016 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 31 juli 2016
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160617123101/http://lidingo.se/toppmeny/stadpolitik/omstaden/statistikochfakta/statistik/delomradesstatistik.4.3e4dd8e0124ea0e0ce08000719.html. Läst 17 november 2015. 
  16. ^ [a b] Statistik Lidingö stad upprättad 1 januari 2009. Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine."
  17. ^ Inklusive stopp vid två av de trafikljusreglerade övergångsställena, exklusive stopp vid de två järnvägskorsningarna. Uppmätt augusti 2009.
  18. ^ Tider enligt SL:s tidtabell.
  19. ^ Karta över Stockholms ringled. Arkiverad 14 december 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  20. ^ ”Kommunfullmäktige”. Lidingö stad. https://lidingo.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=5. Läst 16 december 2018. 
  21. ^ ”Kommunstyrelsen”. Lidingö stad. http://lidingo.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=8. Läst 7 mars 2017. 

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lidingö_kommun&oldid=47640907"