Mariehamn

	Mariehamn
	Maarianhamina (finska)
	Kommun
	Vapen
	Vapen
Land	Finland
Landskap	Åland
Administrativt centrum	Mariehamns centraltätort
Area	20,75 km²
- land	11,8 km²
Folkmängd	11 742 (2021-12-31)
Befolkningstäthet	995,08 invånare/km²
Politik
- Kommun-/stadsdirektör	Arne Selander
- Kommunfullmäktiges; ordförande	Johan Ehn
- Kommunstyrelsens; ordförande	Ingrid Zetterman
- Politisk fördelning	(27); - Soc: 6; - M: 6; - Lib: 6; - C: 3; - ÅF: 1; - Ob: 3 ; - HI: 2
Kommunkod	4 78
Geonames	3041733
Läge; - Latitud:; - Longitud:	; 60°05′35″N 19°56′21″Ö / 60.09306°N 19.93917°Ö;
Språk; - Svenska:; - Finska:; - Övriga:	; 83,5%; 4,9%; 11,6%
Administrativa data	;
	Webbplats: www.mariehamn.ax

För fartyget, se Mariehamn (barkskepp).

Mariehamn (finlandssvenska: [mɑriːeˈhɑmn] ( lyssna); finska: Maarianhamina [ˈmɑːriɑnˌhɑminɑ]; latin: Portus Mariae) är huvudort i den autonoma finländska ögruppen Åland och med en befolkning på omkring 11 700 invånare även dess största kommun och enda stad. Ögruppens lagstiftande parlament, Ålands lagting, och Ålands landskapsregering har säte i staden. Mariehamn är den största enspråkigt svenska kommunen i Finland.

Mariehamn ligger huvudsakligen på ett drygt kilometerbrett näs och har en samlad areal på 11 km². Staden grundades 1861, då Åland var en del av det ryska imperiet. Namnet har staden fått från den tyskfödda Maria Alexandrovna, som var hustru till den dåvarande ryske tsaren Alexander II.

I Mariehamn finns en hamn, Västerhamn, från vilken det dagligen går färjor till Stockholm, Tallinn, Åbo, Helsingfors och Kapellskär. De goda färjekommunikationerna och Ålands geografiska läge har gynnat turismnäringen i staden. På stadens östra strand finns Österhamn med en av Nordens största gästhamnar, utflyktsmålet Lilla holmen, Sjökvarteret och badhuset Mariebad. I staden ligger Ålands centralsjukhus och omkring 3 km utanför staden, i kommunen Jomala, ligger Mariehamns flygplats.

Historia och geografi redigera

Mariehamn ligger mellan de två havsvikarna Slemmern och Svibyviken och grundades på platsen för den dåvarande byn Övernäs i Jomala kommun. I Övernäs fanns då fyra gårdar (något söder om platsen där Mariehamns stadshus senare uppförts): Mellangård, Mansas, Norrgård och Södergård. Övernässtugan är Mariehamns enda byggnad bevarad från denna tid. Namnet Övernäs lever idag vidare i centrumsskolorna Övernäs skola och Övernäs högstadieskola.

Badhusepoken redigera

Perioden runt 1900-talets början i Mariehamns historia, då staden var en populär badort, benämns vanligen Badhusepoken. I Västerhamn fanns då ett stort kurhotell med tillhörande byggnader. Det första badhuset ritades av arkitekt C.R. Rosenberg från Sund och uppfördes 1889 under namnet Mariehamns badanstalt. I Doktorsvillan, byggd 1896 i närhet till kurhotellet, fanns läkar- och gymnastiklokaler. Segelpaviljongen, ritad av Lars Sonck och uppförd 1895–1899, är en tidstypisk byggnad från denna epok.

Under första världskriget inkvarterades ryska soldater i hotellet och 1916 brann det ner vilket innebar slutet av Badhusepoken. Platsen där hotellet stod har fått namnet Badhusparken och det närliggande berget heter Badhusberget. Rosenbergs ursprungliga badhus revs 1925 och av virket uppfördes ett nytt hus, denna gång på Parkgatan 24. I Badhusparken fanns mellan 1920-talet och 1971 en kommunal badhusinrättning, som senare ombildades till den i musikerkretsar kultförklarade musiklokalen Pub Bastun.

Områdesinkorporering och stadsdelar redigera

Karta över Mariehamn med stadens område före inkorporeringen 1961.

När Mariehamn 1961 fyllde 100 inkorporerades områden från Jomala kommun och landarealen växte från 3 till 11,6 km². Det gamla stadsområdet består idag av stadsdelarna Nyängen, Rossen, Vreten (med Wiklöf Holding Arena), Dalberg, Storängen, Främmanberg (med Västerhamn och Navigationsskolan), Kvarnberg, Sveden, Storgärdan (med camping- och badplatsen Gröna udden) och Lotsberget.

Norra staden består av Västra Klinten, Klinten, Nabben, Sjukhuset, Strandnäs, Backeberg, Apalängen (väster om Svibyvägen och norr om Hammarlandsvägen), Kasberget (söder om Sviby Kasberg), Johannebo, Hindersböle, Dalbo (avgränsas i söder av sjukhusvägen, i norr av stadsgränsen, i väster av Sjukhuset och Bergshöjden, i öster Godbyvägen), Norrböle och Österbacka.

Södra staden består av stadsdelarna Västernäs, Östernäs (med bostadsområdena Lillängen och Hästskon), Ytternäs, Västra Ytternäs (med fiskehamnen Korrvik), Espholm (med naturreservat), Styrsö och Svinö.

Höga punkter i Mariehamn är Badhusberget, Lotsberget och Sviby Kasberg. Till staden hör även öarna Lilla holmen, Styrsö, Svinö, Lökskär, Algrundet och halva Råttgrundet. Staden gränsar i söder till Lemland och i norr till Jomala.

Panoramabild från Badhusberget över Mariehamn 1944 före områdesinkorporeringen 1961.

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Mariehamns stad 1975–2020^[3]

År			Folkmängd
1975			9 550
1980			9 553
1985			9 829
1990			10 263
1995			10 418
2000			10 488
2005			10 780
2010			11 190
2015			11 461
2020			11 705
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Arkitektur redigera

Mariehamns stadshus, uppfört 1939, arkitekt Lars Sonck.

Ålandsvägen, med lindar.

Mariehamn är en trähusstad.

Trähus på Norra Esplanaden.

Mariehamn sett från Västerhamn.

Mariehamn kännetecknas av sin grönska och den kilometerlånga allén som går från öst till väst. Den kantas av lindar och Mariehamn kallas därför "de tusen lindarnas stad". Staden består av ett rutmönster av gator och planerades av arkitekten Georg Theodor Chiewitz i Åbo.

Under 1960-talet revs många av de äldre trähusen i Mariehamn och i stället byggdes mer tidsenliga hus. Många trähus finns dock bevarade, bland annat ett antal villor ritade av byggmästare Hilda Hongell och flera av arkitekten Lars Soncks tidiga byggnader.^[4] Sonck ritade även Mariehamns stadshus, S:t Görans kyrka och flera andra representativa byggnader.

Längs med Österhamn sträcker sig Ålands administrativa och kulturella centrum ritat av den finländske arkitekten Helmer Stenros. Längs med Österhamn finns även stadens huvudsakliga tillfartsväg Österleden, i folkmun kallad "Östa utfarten".. Byggnadsprojektet kallades Projekt 77 och består av Ålands museum, Självstyrelsegården och Hotell Arkipelag.

Styrelse och kommunal verksamhet redigera

Huvudartikel: Mariehamns stad

Mariehamns kommunala verksamhet kallas Mariehamns stad. Centrum för stadsförvaltningen är Mariehamns stadshus där även stadsfullmäktige sammanträder. Staden har ett reningsverk som heter Lotsbroverket och är även huvudman för andra verksamheter som museifartyget Pommern och Mariehamns Centralantenn Ab.

Stadsstyrelsen har under mandatperioden 2020–2021^[5] följande sammansättning:

Ordförande: Ingrid Zetterman, Liberalerna
I vice ordförande: Peter Enberg, Moderat Samling för Åland
II vice ordförande: Anna Holmström, Åländsk Center^[6]
Henrik Löthman, Ålands socialdemokrater
Anders Holmberg, Obunden samling
Terese Åsgård, Moderat Samling för Åland
Jonny Andersen Liberalerna på Åland
Nina Fellman, Ålands socialdemokrater
Ola Sundberg, Hållbart Initiativ

Sedan kommunalvalet 2019 har stadsfullmäktige följande mandatfördelning:

Sevärdheter redigera

Stadskyrkan i Mariehamn (december 2002), en skapelse av arkitekten Lars Sonck.

Pommern
Sjökvarteret
Ålands museum
Ålands sjöfartsmuseum
Lilla holmen
Badhusberget
Mariebad
Tullarns äng, en park, 60°05′33″N 19°57′00″Ö / 60.09250°N 19.95000°Ö / 60.09250; 19.95000
Badhusparken
Mariehamns stadsbibliotek
S:t Görans kyrka

Skillnadsgården i Mariehamn byggdes av ryssar år 1900 som bageri och bastu på ön Storklobben i Föglö. Byggnaden inlöstes av staden i november 1919 till ett pris av 2709 mark och uppfördes på nytt vid Skillnadsgatan med bibehållen rysk exteriör. Byggnaden användes under 2–3 decennier fram till 1967 som barnhem och användes efter det som fritidsgård och är nu såld.

Näringsliv redigera

Affärslivet i Mariehamn domineras av rederier och turistanläggningar, men därutöver finns flera varuhus, tre bokhandlar och tre banker, av vilka Ålandsbanken har sitt huvudkontor i Mariehamn. Ett av Ålands största företag, Chips Abp, som numera ingår i den norska Orkla-koncernen, har också sitt huvudkontor i staden. Det finns vidare flera importföretag för bil- och båtutrustning. Det från början lokala skeppshandelsföretaget Mathias Eriksson AB har expanderat kring största delen av Östersjön och förser färjorna med varor även i estniska och svenska hamnar. Dessutom har de intressen i några lokala hotell. De största rederierna är idag Viking Line och Birka Line, vilket till mer än 90 % ägs av Eckerölinjen.

Ett svenskt honorärt vicekonsulat i Mariehamn etablerades 1871. Det upphöjdes till ett lönat konsulat 1921 och är ett lönat generalkonsulat sedan 2005.^{[källa behövs]}

Kultur, nöjesliv och idrott redigera

Mariehamns stadsbibliotek.

Mariehamn har med tanke på att det är en småstad ett rikt nöjesliv med ett flertal barer, pubar, restauranger och nattklubbar. Det finns även kasino och flera utomhusscener. Mariehamnsteatern har sin hemmascen i Mariehamns stadshus och under sommaren anordnas årligen Alandia Jazz Festival, Ålands Sjödagar och stadsfestivalen Rockoff. Mariehamns stads kulturförvaltning är arrangör för Kulturnatten i augusti, Mariehamn Winter Jazz i februari och Mariehamns litteraturdagar i mars varje år. Bas för verksamheten är Mariehamns stadsbibliotek, som även är centralbibliotek för Åland och ansvarar för det gemensamma biblioteksnätverket Katrina.^[7]

Museer redigera

Sport redigera

Mariehamns största idrottsarena är Wiklöf Holding Arena där fotbollslaget IFK Mariehamn spelar sina hemmamatcher. I anslutning till arenan finns tennisbanor, ishallen Islandia och Mariehamns idrottsgård med bland annat bowlinghall. På Backebergs sportfält spelas fotboll, medan Bollhalla är en tennis- och badmintonhall och badhuset Mariebad erbjuder möjligheter till idrott, motion och nöje. I Baltichallen anordnas olika typer av idrottsevenemang, bland annat var det här Paolo Roberto avslutade sin boxningskarriär genom att bli knockad av argentinaren Sebastian Lujan. Mariehamn har även en rik flora av idrottsföreningar som exempelvis Åländska Segelsällskapet, Mariehamns seglarförening och Ridklubben Sleipner.

Kommunikationer redigera

Kollektivtrafik redigera

Inom Mariehamn bedriver företaget Viking Line linjebusstrafik. Dessutom finns bussförbindelse med de övriga kommunerna på fasta Åland och Vårdö med Ålandstrafikens bussar från Bussplan.^[8]

Sjöfart redigera

Mariehamns hamn. Det är trångt då färjorna mellan Finland och Sverige kommer in.

Allt sedan Mariehamn grundades år 1861 har näringslivet i staden varit fokuserat på sjöfarten och havet. Även idag har staden ett stort antal rederier och en stor del av befolkningen är sysselsatt inom sjöfarten. En navigationsskola för utbildning av bland annat sjöbefäl finns i Mariehamn. Många av de rederier som bedriver trafik mellan Sverige, Estland och Finland har sin bas här och många av de fartyg som trafikerar dessa vatten har sin hemmahamn i Mariehamn. En viktig orsak till att de flesta färjor mellan Sverige, Estland och Finland lägger till här är att Åland räknas som tredjeland genom undantag i villkoren för medlemskap i EU. Trots att Åland är med kan man således fortsätta sälja taxfree, det vill säga skattefria varor ombord på fartygen även efter juli 1999 då detta förbjöds på färjor mellan EU:s medlemsländer.