Öppna huvudmenyn
För kommunalråd i Stockholms stad, se Borgarråd.

Kommunalråd (i några av Hallands läns kommuner benämnt kommunråd[källa behövs]; i Stockholm benämnt borgarråd) är en förtroendepost och en titel i norska och svenska kommuner. Till skillnad från de flesta kommunpolitiker är kommunalråd hel- eller deltidsarvoderade av kommunen.

Kommunalråden har politiska uppdrag i kommunstyrelsen och ibland i andra nämnder. Majoriteten av kommunalråden är oftast ordförande i kommunstyrelsen och ibland i andra nämnder.

Ämbetet började införas under 1960-talet i många städer och enstaka landskommuner,[1] särskilt i större städer.[2] I mindre städer kunde man i stället ha en heltidsanställd drätselkammarordförande. I Malmö stad infördes kommunalråd 1 januari 1961 och 1966 var de sex till antalet som ansvarade för olika avdelningar inom kommunförvaltningen.[1] Efter kommunreformen 1971, då enhetlig kommuntyp infördes och kommunerna blev större genom sammanslagningar, blev kommunalråd allt vanligare.

Den första norska kommunen att skaffa kommunalråd var Oslo 1972.[källa behövs]

Innehåll

Antalet kommunalrådRedigera

De flesta små kommuner har ett eller två kommunalråd. Det andra kommunalrådet representerar då normalt oppositionen och benämns ibland "oppositionsråd".

I medelstora kommuner finns något fler kommunalråd (utöver kommunstyrelsens ordförande och oppositionsrådet). De flesta eller alla av dessa väljs ur fullmäktiges majoritet och har ansvar för något delområde i kommunens förvaltning. Det har i vissa kommuner förekommit så många som totalt 13 personer i olika tjänstgöringsgrad som antingen kommunalråd eller oppositionsråd. Innevarande[när?] mandatperiod gäller det Linköping[3] och föregående mandatperiod Örebro[4].[uppdatering behövs]

Förr kunde även oppositionen tilldelas kommunalrådsposter med rotelansvar enligt ett system liknande vad som då gällde för borgarråden i Stockholm. Så var till exempel fallet för Malmös kommunalråd sedan 1961. År 1977 infördes dock det nuvarande systemet, där den styrande majoriteten tilldelas samtliga kommunalrådsposter med rotelansvar, medan minoriteten får oppositionsrådsposter.

FinanskommunalrådRedigera

I större kommuner finns det kommunalråd för varje delområde kommunens förvaltning är uppdelad i. Kommunstyrelsens ordförande kallas ofta i dessa fall för finanskommunalråd.

Finns det fler kommunalråd utöver det kommunalråd som är kommunstyrelsens ordförande är de vanligen ordförande i andra nämnder eller leder andra avdelningar av den kommunala nämndorganisationen.

Andra beteckningarRedigera

I Stockholms kommun kallas kommunalråden borgarråd. I några av kommunerna i Hallands län kallas kommunalråden kommunråd.[källa behövs]

I Helsingborgs stad kallades det som motsvarar kommunalråd (heltidsanställd politiker som är föredragande i ärenden i kommunstyrelsen eller i nämnd) för kollegieråd under åren 1957–1971. Benämningen kollegieråd har sitt ursprung i att kommunens högsta verkställande organ i Helsingborg och i vissa andra städer benämndes stadskollegium, medan drätselkammaren i dessa städer fungerade som finansförvaltningens organ och inte som högsta verkställande organ. Idag benämns kommunens högsta verkställande organ kommunstyrelse.

I Göteborgs stad motsvarades kommunalråden av stadssekreterare fram till år 1966.

Vissa kommuner har återinfört titeln borgmästare, se mer om det i artikeln borgmästare i Sverige.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Lilla uppslagsboken, Förlagshuset Norden AB, Malmö 1974, spalt 941.
  2. ^ Nationalencyklopedins ordbok daterar ordet kommunalråd till 1964, vilket dock måste vara felaktigt då Malmös första kommunalråd tillträdde 1 januari 1961.
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303120327/http://www.linkoping.se/Press/Bilder/kommunalrad/. Läst 5 maj 2015. 
  4. ^ http://www.orebro.se/425.html