Öppna huvudmenyn
För kommunalråd i Stockholms stad, se Borgarråd.

Kommunalråd (i Halland benämnt kommunråd) är en förtroendepost och en titel i norska och svenska kommuner. Till skillnad från de flesta kommunpolitiker är kommunalråd hel- eller deltidsarvoderade av kommunen.

Kommunalråden har politiska uppdrag i kommunstyrelsen och ibland i andra nämnder. Majoriteten av kommunalråden är oftast ordförande i kommunstyrelsen och ibland i andra nämnder.

Ämbetet började införas under 1960-talet i många städer och enstaka landskommuner,[1] särskilt i större städer.[2] I mindre städer kunde man i stället ha en heltidsanställd drätselkammarordförande. I Malmö stad infördes kommunalråd 1 januari 1961 och 1966 var de sex till antalet som ansvarade för olika avdelningar inom kommunförvaltningen.[1] Efter kommunreformen 1971, då enhetlig kommuntyp infördes och kommunerna blev större genom sammanslagningar, blev kommunalråd allt vanligare.

Den första norska kommunen att skaffa kommunalråd var Oslo 1972.

Innehåll

Antalet kommunalrådRedigera

De flesta små kommuner har ett eller två kommunalråd. Det andra kommunalrådet representerar då normalt oppositionen och benämns ibland "oppositionsråd".

I medelstora kommuner finns något fler kommunalråd (utöver kommunstyrelsens ordförande och oppositionsrådet). De flesta eller alla av dessa väljs ur fullmäktiges majoritet och har ansvar för något delområde i kommunens förvaltning. Det har i vissa kommuner förekommit så många som totalt 13 personer i olika tjänstgöringsgrad som antingen kommunalråd eller oppositionsråd. Innevarande mandatperiod gäller det Linköping[3] och föregående mandatperiod Örebro[4].

Förr kunde även oppositionen tilldelas kommunalrådsposter med rotelansvar enligt ett system liknande vad som då gällde för borgarråden i Stockholm. Så var till exempel fallet för Malmös kommunalråd sedan 1961. År 1977 infördes dock det nuvarande systemet, där den styrande majoriteten tilldelas samtliga kommunalrådsposter med rotelansvar, medan minoriteten får oppositionsrådsposter.

FinanskommunalrådRedigera

I större kommuner finns det kommunalråd för varje delområde kommunens förvaltning är uppdelad i. Kommunstyrelsens ordförande kallas ofta i dessa fall för finanskommunalråd.

Finns fler kommunalråd utöver det kommunalråd som är kommunstyrelsens ordförande är de vanligen ordförande i andra nämnder eller leder andra avdelningar av den kommunala nämndorganisationen.

Andra beteckningarRedigera

I Stockholms kommun kallas kommunalråden borgarråd.

I Hallands län kallas kommunalråden kommunråd.

I Helsingborg kallades det som motsvarar kommunalråd (heltidsanställd politiker som föredrar ärenden i kommunstyrelsen eller i nämnd) för kollegieråd under åren 1957-1971. Benämningen kollegieråd har sitt ursprung i att kommunens högsta verkställande organ i Helsingborg och i vissa andra städer benämndes stadskollegium, medan drätselkammaren i dessa städer fungerade som finansförvaltningens organ och inte som högsta verkställande organ. Idag benämns kommunens högsta verkställande organ kommunstyrelse.

I Göteborg motsvarades kommunalråden av stadssekreterare fram till år 1966.

Vissa kommuner har återinfört titeln borgmästare, se mer om det i artikeln borgmästare i Sverige.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Lilla uppslagsboken, Förlagshuset Norden AB, Malmö 1974, spalt 941.
  2. ^ Nationalencyklopedins ordbok daterar ordet kommunalråd till 1964, vilket dock måste vara felaktigt då Malmös första kommunalråd tillträdde 1 januari 1961.
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303120327/http://www.linkoping.se/Press/Bilder/kommunalrad/. Läst 5 maj 2015. 
  4. ^ http://www.orebro.se/425.html