Tyresö kommun

kommun i Stockholms län, Sverige

Tyresö kommun är en kommun i Stockholms län. Kommunens förvaltning är belägen i Tyresö centrum i kommundelen Bollmora.

Tyresö kommun
Kommun
SloganTrygga, trivsamma Tyresö
Kommunens vapen.
Tyresö kommunvapen
LandSverige
LandskapSödermanland
LänStockholms län
CentralortBollmora
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd49 180 ()[2]
Areal100,54 kvadratkilometer ()[3]
- därav land69,04 kvadratkilometer[3]
- därav vatten31,5 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet712,34 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°14′00″N 18°13′00″Ö / 59.233333333333°N 18.216666666667°Ö / 59.233333333333; 18.216666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsNacka domkrets (–)
Handens domsaga ()
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0092[4]
Anställda2 625 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0138[6]
GeoNames2666778
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Huvuddelen av Tyresö kommun ligger på ön Södertörn. I söder vidtar Storskogen med inslag av urskog som ingår i Tyresta nationalpark. Terrängen är typisk för området, sprickdalslandskap med låga kullar och dalar, förutom en brant topografi med berg och virvlande forsar.

Majoriteten av kommunens förvärvsarbetande dagspendlar till andra kommuner, vilket kan härledas till kommunens geografiska läge i närheten av Stockholm. De flesta arbetstillfällena i kommunen finns inom handel, service och tjänster.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv.

I de flesta val har Socialdemokraterna varit största parti, ofta tätt följda av Moderaterna. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar Tyresö socken där Tyresö landskommun bildades vid kommunreformen 1862. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Tyresö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Tyresö landskommun.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Södertörns tingsrätts domsaga, från 1974 till 2007 i Handens tingsrätts domsaga och kommunen ingår sedan 1 april 2007 i Nacka tingsrätts domsaga.[8]

Geografi redigera

Kommunen är belägen på Södertörn i de nordöstra delarna av landskapet Södermanland med Östersjön och Stockholms skärgård i öster. En del av kommunen ingår i tätorten Stockholm och hela kommunen ingår i Storstockholm. Kommunen gränsar i norr till Nacka kommun, i nordöst till Värmdö kommun, i söder till Haninge kommun samt i väster till Huddinge kommun och Stockholms kommun, alla i Stockholms län.

Topografi och hydrografi redigera

 
Köpcentrumet Tyresö Centrum

Huvuddelen av Tyresö kommun ligger på ön Södertörn och några av kommunens öar i Östersjön, av vilka Ägnö och Härsö är de största. Ett flertal insjöar finns i Tyresö, varav några tillhör Tyresåns sjösystem. I söder vidtar Storskogen med inslag av urskog som ingår i Tyresta nationalpark samt det omkransande Tyresta naturreservat.

Terrängen är typisk för området, sprickdalslandskap med låga kullar och dalar, förutom en brant topografi med berg och virvlande forsar vid Uddbyfallet och Follbrinkströmmen, en hisnande natur som formades under istiden. Högsta punkten är vid Telegrafberget, 84 m ö.h.

På land gränsar Tyresö till Stockholm i nordväst, Nacka i norr och Haninge i söder. Kommunen har även en sjögräns över Drevviken till Huddinge i väster, och en havsgräns till Värmdö i öster och nordost. Andra sjöar i kommunen är till exempel Albysjön, Fatburen och Trehörningen.

Bland vattendrag i kommunen kan nämnas Gammelströmmen, Gudöån, Nyfors och Åvaån.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Tyresö kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (29,2 %)
  Skog (40,1 %)
  Öppen myrmark (1,2 %)
  Jordbruksmark (1,4 %)
  Övrig mark (28,2 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

I kommunen ligger Tyresta nationalpark. Nationalparken bildades 1993 och omfattar "urskog med klara sjöar, uråldriga träd, svamp, bär och hemliga gläntor". Delar av området är präglat av skogsbranden i Tyresta nationalpark 1999. I det nedbrunna området har en ny flugart hittats, Tyrestaflugan.[10]

 
Vy från Telegrafberget mot Stockholm. Globen kan ses i horisonten.

År 2023 fanns åtta naturreservat i Tyresö kommun.[11] Som exempel kan nämnas Telegrafberget som bildades 2021. Reservatet ligger på Brevikshalvön och inkluderar berget Telegrafberget som är Tyresös högst belägna punkt, 85 meter över havsytan.[12]

Administrativ indelning redigera

Kommundelar redigera

Tyresö kommun delar in kommunen i fyra kommundelar:

För befolkningsrapportering redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Tyresö församling.

Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Tyresö distrikt.[13]

Tätorter redigera

Huvuddelen av bebyggelsen ingår sedan 1975 i Stockholms tätort. Tidigare fanns, vid sidan av Trollbäcken som redan då ingick i tätorten Stockholm, bebyggelse i tätorten Bollmora, som 1965 bildats av tätorterna Tyresö i centrala Tyresö kommun och Lindalen som sedan 1975 ingår i Stockholms tätort. 1970 återuppstod en tätort med namnet Tyresö för bebyggelsen öster om Bollmora i Tyresö strand och på norra delen av Brevikshalvön. Även denna tätort är sedan 1995 sammanvuxen med Stockholms tätort. 2015 uppgick så de "sista" separata tätorterna i östra delen av kommunen i tätorten Stockholm

Tyresö är även en informell användning för den centrala bebyggelsen i Tyresö kommun, främst i kommundelarna Bollmora och Trollbäcken.

Styre och politik redigera

Styre redigera

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen som tillsammans samlade 29 av 51 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 tappade koalitionen tre mandat men fick fortsatt majoritet.[14] Socialdemokraterna tog över makten efter valet 2018 tillsammans med Miljöpartiet och Liberalerna. Minoritetsstyret ingick en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet.[15]

Efter valet 2022 var tanken att styret skulle bestå av Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet, vilka skulle ha ingått en valteknisk samverkan med Sverigedemokraterna. På grund av det tilltänkta samarbetet med Sverigedemokraterna valde dock en av Centerpartiets ledamöter, Raymond Moubé, att rösta mot förslaget. Således kunde den sittande koalitionen stanna kvar vid makten.[16] Trots detta kunde Centerpartiet vara med och styra då det den 20 april 2023 meddelades att de inkluderades i den styrande koalitionen.[17]

Kommunfullmäktige redigera

Mandatfördelning 1970–2022 redigera

ValårVSMPSDNYDKRTCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19703206115
3206115
4589,6
369
19733181077
3181077
4592,0
3213
1976319878
319878
4590,9
2916
19794205511
4205511
4589,3
2520
198232024214
32024214
4589,8
2619
1985318232512
318232512
4588,7
2619
1988320323713
32033713
5185,0
2823
199121822225117
18517
5185,7
2724
1994322221417
322417
5185,3
2823
19984183114218
4183418
5181,78
2526
2002419217216
419716
5181,21
2823
2006216324222
163422
5183,18
2724
20102144215221
144521
5184,50
2724
20142145424218
1454418
5185,91
2724
20183153635214
315363514
5186,85
2823
20223203934217
320393417
6183,30
3724
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav Moderaterna och Socialdemokraterna har fyra ledamöter var. Sverigedemokraterna har två ledamöter medan Liberalerna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet har en ledamot vardera.[18]

Presidium 2022–2026[19]
Ordförande S Anita Mattsson
Förste vice ordförande L Mats Lindblom
Andre vice ordförande M Anki Svensson

Vänorter redigera

Inom kommunen har man fattat beslut om att internationell samverkan ska ske inom EU och Östersjöregionen. Enligt uppgifter från 2023 hade kommunen två vänorter:[20]

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Närheten till Stockholm påverkar det lokala näringslivet på så sätt att majoriteten av kommunens förvärvsarbetande dagspendlar till andra kommuner. Främst pendlar de till kommuner inom Storstockholm. Av de arbetstillfällen som finns inom kommunen återfinns de flesta inom branscherna handel, service och tjänster. I jämförelse med andra kommuner återfinns få arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin.[21]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Tyresö är en av få kommuner i Stockholms län helt utan spårtrafik. Kollektivtrafiken består av ett stort antal busslinjer. Några av huvudbusslinjerna till Tyresö är 805, 807, 815, 802, 873, 875 från Gullmarsplan, högtrafiklinjerna 812, 813, 815C, 818 från Stockholms centralstation, 840 från Haninge och Nacka samt nattbuss 491 eller 890 till Sergels torg.

Huvudvägarna till Tyresö är länsväg 229 – en motorväg till Stockholm, och länsväg 260 söderut till Haninge och norrut till Nacka.

Utbildning redigera

Kommunen har ett samverkansprogram gällande utbildning med kommunerna inom Stockholms län samt Håbo kommun och Region Stockholm. År 2021 fanns ett gymnasium i kommunen, det kommunala Tyresö gymnasium.[22] Vuxenutbildning bedrevs 2023 av C3L.[23]

År 2023 var uppgick andel personer i åldersgruppen 25-64 år med minst tre års eftergymnasial utbildning till 29,5 procent, vilket var lägre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 30,3 procent.[24]

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 49 180 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 53:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Tyresö kommun 1970–2020[25]
ÅrFolkmängd
1970
  
27 112
1975
  
29 366
1980
  
31 061
1985
  
32 161
1990
  
33 973
1995
  
36 627
2000
  
39 071
2005
  
41 134
2010
  
42 947
2015
  
46 177
2020
  
48 678

Utländsk bakgrund redigera

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 10 811, eller 22,52 % av befolkningen (hela befolkningen: 48 004 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 7 108, eller 17,90 % av befolkningen (hela befolkningen: 39 720 den 31 december 2002).[26]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna redigera

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Tyresö kommun.[27]

Nr Födelseland Antal Andel (%) Andel
i hela riket
1   Sverige 40 368 82,03 79,61
2   Finland 995 2,02 1,26
3   Polen 728 1,48 0,94
4   Chile 350 0,71 0,26
5   Syrien 306 0,62 1,88
6   Afghanistan 272 0,55 0,62
7   Thailand 271 0,55 0,43
8   Iran 265 0,54 0,81
9   Irak 257 0,52 1,40
10   Peru 239 0,49 0,08

Kultur redigera

Kulturarv redigera

 
Tyresö slott.
 
Kumla herrgård.

De första människorna anlände till det som nu är Tyresö kommun någon gång kring 3000-talet f.Kr. Permanenta boplatser uppstod inte förrän någon gång runt 600-talet. Det finns gravar och andra lämningar från denna förhistoriska tid.

Tyresögodset har sitt ursprung i 1300-talet. Godset var som störst under 1600-talet, då nästan all nutida kommunarea tillhörde det. Det var under detta århundrade som Tyresö slott och Tyresö kyrka byggdes.

Kumla herrgård med rötter tillbaka till medeltiden är stamfastighet för stora delar av dagens västra Tyresö. Gårdens ägor köptes 1910 av Mellersta Sveriges egnahems AB, för att exploatera markerna till egnahemsbebyggelse och sommarstugor.

Tyresö var ett viktigt industriellt centrum i Stockholmsområdet mellan 1500-talet och 1800-talet tack vare vattenkraftverken som kunde byggas på strömmarna mellan sjöarna. Vattenhjulen i kommunvapnet representerar de tre verken vid Nyfors, Uddby och Follbrinksströmmen. Industrierna inkluderade kvarnar, valsverk, pappersbruk, smedjor, sågar, textilindustri och tegelbruk. Inget av dessa gamla vattenkraftverk finns kvar. Uddby kvarn brann upp 1895 och i dess ställe byggdes ett vattenkraftverk för att producera el. Elkraftverket finns kvar än i dag och är det enda av sitt slag i Stockholmstrakten.

I början av 1900-talet började Tyresögodsets stora landarealer att styckas upp och man började bygga sommarstugor. Några exklusiva fritidshus byggdes på Brevikshalvön. De första decennierna ökade byggtakten kraftigt. Från 1950-talet och framåt började fritidshusen byggas om till åretruntboende i rask takt.

Från 1950-talet och framåt upplevde Bollmora en enorm tillväxt, särskilt efter lagstiftningen Lex Bollmora som tillät kommunala fastighetsbolag att verka i kommuner andra än den egna. Ett kommuncentrum bildades i Bollmora, Bollmora Centrum, vilket invigdes 1965. Miljonprogrammet satte sin särprägel på Tyresö, särskilt Bollmora, många av bostadsområdena är från det programmet.

Kommunvapen redigera

Blasonering: I fält av guld en av vågskuror bildad röd ginbalk, belagd med tre vattenhjul av guld och ovan åtföljd av en röd oxpanna med horn och öron.

Tyresö kommunvapen innehåller symboler för släkten Oxenstierna och för tidig, vattenkvarnsdriven, industri. Det fastställdes för den dåvarande Tyresö landskommun 1954.

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Trolle Önnerfors, Elsa. ”Domsagohistorik - Handens tingsrätt” (pdf). Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007. Arkiverad från originalet den 10 december 2014. https://web.archive.org/web/20141210185702/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=EF4E4D7DFF5DECB6F0CD654A58F91B59?dokumentId=21000001424780&thumbnail=false. Läst 1 december 2014. 
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^ ”Tyresta nationalpark”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/nationalparker/tyresta-nationalpark.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a89d&sv.12.382c024b1800285d5863a89d.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 8 oktober 2023. 
  11. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=Stockholm&municipalities=Tyres%C3%B6&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 8 oktober 2023. 
  12. ^ ”Telegrafberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/telegrafberget.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a89d&sv.12.382c024b1800285d5863a89d.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 8 oktober 2023. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ ”Resultat från valet 2014”. 18 september 2014. Arkiverad från originalet den 11 november 2014. https://archive.ph/20141111072751/http://www.tyreso.se/Kommun_demokrati/Nyheter-Kommun--Demokrati/Resultat-av-valet-2014/. Läst 8 oktober 2023. 
  15. ^ ”Nytt blocköverskridande styre i Tyresö”. DN.SE. 23 oktober 2018. https://www.dn.se/sthlm/nytt-blockoverskridande-styre-i-tyreso/. Läst 8 oktober 2023. 
  16. ^ Pelle Strindberg Jutehammar (27 oktober 2022). ”Nya styret i Tyresö stoppat – C-ledamot röstade mot partiet”. www.mitti.se. https://www.mitti.se/nyheter/nya-styret-i-tyreso-stoppat--cledamot-rostade-mot-partiet-6.27.40277.193f026d0f. Läst 8 oktober 2023. 
  17. ^ ”Efter SD-kuppen – Centern åter med och styr Tyresö”. www.mitti.se. 20 april 2023. https://www.mitti.se/nyheter/efter-sdkuppen--centern-ater-med-och-styr-tyreso-6.3.77866.ec18ab8e08. Läst 8 oktober 2023. 
  18. ^ ”Kommunstyrelsen - Tyresö kommun”. tyreso.tromanpublik.se. https://tyreso.tromanpublik.se/organisation/9fc1f162-6a23-4c58-8c00-cc23f4ba3d2a. Läst 8 oktober 2023. 
  19. ^ ”Kommunstyrelsen”. www.tyreso.se. https://www.tyreso.se/organisation--styrning/politik-och-fortroendevalda/kommunstyrelsen.html. Läst 8 oktober 2023. 
  20. ^ ”Internationell verksamhet”. www.tyreso.se. https://www.tyreso.se/organisation--styrning/forvaltningar-bolag-och-fastigheter/samverkan-och-samarbeten/internationell-verksamhet.html. Läst 8 oktober 2023. 
  21. ^ ”Tyresö - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tyres%C3%B6. Läst 8 oktober 2023. 
  22. ^ ”Yttrande till Skolinspektionen om remisser avseende fristående gymnasieskolor”. Tyresö kommun. 30 mars 2021. https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=2003626. Läst 8 oktober 2023. 
  23. ^ ”Vuxenutbildningen i Tyresö”. www.tyreso.se. https://www.tyreso.se/komvux/att-studera-pa-c3l/vuxenutbildningen-i-tyreso.html. Läst 8 oktober 2023. 
  24. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 8 oktober 2023. 
  25. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/sq/120865. 
  26. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
  27. ^ ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 18 april 2023. 

Externa länkar redigera