Administrativ historikRedigera
Blasonering: I fält av guld en av vågskuror bildad röd ginbalk, belagd med tre vattenhjul av guld och ovan åtföljd av en röd oxpanna med horn och öron.
Tyresö kommunvapen innehåller symboler för släkten Oxenstierna och för tidig, vattenkvarnsdriven, industri. Det fastställdes för den dåvarande Tyresö landskommun 1954.
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Tyresö kommun 1970–2015
|
|---|
|
|
| År
|
|
|
Invånare
|
|
| 1970 |
|
27 112 |
| 1975 |
|
29 366 |
| 1980 |
|
31 061 |
| 1985 |
|
32 161 |
| 1990 |
|
33 973 |
| 1995 |
|
36 627 |
| 2000 |
|
39 071 |
| 2005 |
|
41 134 |
| 2010 |
|
42 947 |
| 2015 |
|
46 177 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.
|
Utländsk bakgrundRedigera
Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 10 811, eller 22,52 % av befolkningen (hela befolkningen: 48 004 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 7 108, eller 17,90 % av befolkningen (hela befolkningen: 39 720 den 31 december 2002).[9]
De första människorna anlände till det som nu är Tyresö kommun någon gång kring 3000-talet f.Kr. Permanenta boplatser uppstod inte förrän någon gång runt 600-talet. Det finns gravar och andra lämningar från denna förhistoriska tid.
Tyresögodset har sitt ursprung i 1300-talet. Godset var som störst under 1600-talet, då nästan all nutida kommunarea tillhörde det. Det var under detta århundrade som Tyresö slott och Tyresö kyrka byggdes.
Kumla herrgård med rötter tillbaka till medeltiden är stamfastighet för stora delar av dagens västra Tyresö. Gårdens ägor köptes 1910 av Mellersta Sveriges egnahems AB, för att exploatera markerna till egnahemsbebyggelse och sommarstugor.
Tyresö var ett viktigt industriellt centrum i Stockholmsområdet mellan 1500-talet och 1800-talet tack vare vattenkraftverken som kunde byggas på strömmarna mellan sjöarna. Vattenhjulen i kommunvapnet representerar de tre verken vid Nyfors, Uddby och Follbrinksströmmen. Industrierna inkluderade kvarnar, valsverk, pappersbruk, smedjor, sågar, och tegelbruk. Inget av dessa gamla vattenkraftverk finns kvar. Uddby kvarn brann upp 1895 och i dess ställe byggdes ett vattenkraftverk för att producera el. Elkraftverket finns kvar än i dag och är det enda av sitt slag i Stockholmstrakten.
I början av 1900-talet började Tyresögodsets stora landarealer att styckas upp och man började bygga sommarstugor. Några exklusiva fritidshus byggdes på Brevikshalvön. De första decennierna ökade byggtakten kraftigt. Från 1950-talet och framåt började fritidshusen byggas om till åretruntboende i rask takt.
Från 1950-talet och framåt upplevde Bollmora en enorm tillväxt, särskilt efter lagstiftningen Lex Bollmora som tillät kommunala fastighetsbolag att verka i kommuner andra än den egna. Ett kommuncentrum bildades i Bollmora, Bollmora Centrum, vilket invigdes 1965. Miljonprogrammet satte sin särprägel på Tyresö, särskilt Bollmora, många av bostadsområdena är från det programmet.
I början av 1990-talet byggdes Bollmora Centrum om till en galleria och döptes om till Tyresö Centrum.
En stor skogsbrand förstörde cirka 15 % av Tyresta nationalpark i augusti 1999 (se Skogsbranden i Tyresta nationalpark 1999).
Tyresö kommun delas vanligen in i fem områden:
- Bollmora i nordväst – bestående av cirka 2-8 våningar höga flerbostadshus, radhus och villor, samt några industriområden. Här ligger även kommuncentrumet Tyresö centrum och bostadsområdet Krusboda/Fårdala.
- Trollbäcken ligger i väst – består nästan uteslutande av villabebyggelse.
- Tyresö strand, tidigare benämnt Gamla Tyresö numera en del av ligger i öst – bestående av villor, parhus och radhus. Här finns Brevikshalvön, Tyresö slott och Tyresö kyrka från 1600-talet.
- Östra Tyresö ligger i sydost och är en del av Tyresös innerskärgård och till stor del bebyggd med fritidshushus av vilka en stor del har omvandlats till åretruntboende under de senaste decennierna.
- Tyresta nationalpark och naturreservat som ligger I syd är ett stort naturmarksområde, till stor del gammelskog som till hälften är beläget i Tyresö kommun och till andra hälften i Haninge kommun. Området upphöjdes till nationalpark respektive naturreservat 1993 tillsammans med Hammarbergets naturreservat. Delar av området är riksintresse för naturvården.
För befolkningsrapporteringRedigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Tyresö församling.
Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Tyresö distrikt.[10]
Huvuddelen av bebyggelsen ingår sedan 1975 i Stockholms tätort. Tidigare fanns, vid sidan av Trollbäcken som redan då ingick i tätorten Stockholm, bebyggelse i tätorten Bollmora, som 1965 bildats av tätorterna Tyresö i centrala Tyresö kommun och Lindalen som sedan 1975 ingår i Stockholms tätort. 1970 återuppstod en tätort med namnet Tyresö för bebyggelsen öster om Bollmora i Tyresö strand och på norra delen av Brevikshalvön. Även denna tätort är sedan 1995 sammanvuxen med Stockholms tätort. 2015 uppgick så de "sista" separata tätorterna i östra delen av kommunen i tätorten Stockholm
Tyresö är även en informell användning för den centrala bebyggelsen i Tyresö kommun, främst i kommundelarna Bollmora och Trollbäcken.
- Se även Lista över insjöar i Tyresö kommun
Öar, grynnor och holmarRedigera
- Brandholmen
- Djäknesäcken
- Fårholmen
- Gimmerstaholmen
- Gloskärskobben
- Gnetholmen
- Grisselholmen
- Hallonholmen
|
|
- Södra Norrholmen
- Notholmen (Fiskarholmen)
- Rumpholmen
- Stora Sandholmen
- Lilla Sandholmen
- Stora Trätsholmen
- Ägnö
|
Tyresö är en av få kommuner helt utan spårtrafik i Stockholms län. Kollektivtrafiken består av ett stort antal busslinjer. Några av huvudbusslinjerna till Tyresö är 805, 807, 815, 802, 873, 875 från Gullmarsplan, högtrafiklinjerna 812, 813, 815C, 818 från Stockholms centralstation, 840 från Haninge och Nacka samt nattbuss 491 eller 890 till Sergels torg. Huvudvägarna till Tyresö är länsväg 229 – en motorväg till Stockholm, och länsväg 260 söderut till Haninge och norrut till Nacka.
| Presidium 2019–2022
|
|---|
| Ordförande
|
S
|
Anita Mattsson
|
| Förste vice ordförande
|
L
|
Mats Lindblom
|
| Andre vice ordförande
|
M
|
Anki Svensson
|
Totalt har kommunstyrelsen femton ledamöter, varav Moderaterna och Socialdemokraterna har fyra ledamöter var, Liberalerna har två ledamöter och Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har en ledamot vardera.[11]
Socialdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet utgör det politiska styret i kommunen.
Mandatfördelning i Tyresö kommun, valen 1970–2018Redigera
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | KRT | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|
| 1970 | 3 | 20 | | | | | 6 | 11 | | 5 | | 45 | 89,6 | |
| 1973 | 3 | 18 | | | | | 10 | 7 | | 7 | | 45 | 92,0 | |
| 1976 | 3 | 19 | | | | | 8 | 7 | | 8 | | 45 | 90,9 | |
| 1979 | 4 | 20 | | | | | 5 | 5 | | 11 | | 45 | 89,3 | |
| 1982 | 3 | 20 | 2 | | | | 4 | 2 | | 14 | | 45 | 89,8 | |
| 1985 | 3 | 18 | 2 | | | 3 | 2 | 5 | | 12 | | 45 | 88,7 | |
| 1988 | 3 | 20 | 3 | | | 2 | 3 | 7 | | 13 | | 51 | 85,0 | |
| 1991 | 2 | 18 | 2 | | 2 | 2 | 2 | 5 | 1 | 17 | | 51 | 85,7 | |
| 1994 | 3 | 22 | 2 | | | 2 | 1 | 4 | | 17 | | 51 | 85,3 | |
| 1998 | 4 | 18 | 3 | | | 1 | 1 | 4 | 2 | 18 | | 51 | 81,78 | |
| 2002 | 4 | 19 | 2 | | | | 1 | 7 | 2 | 16 | | 51 | 81,21 | |
| 2006 | 2 | 16 | 3 | | | | 2 | 4 | 2 | 22 | | 51 | 83,18 | |
| 2010 | 2 | 14 | 4 | 2 | | | 1 | 5 | 2 | 21 | | 51 | 84,50 | |
| 2014 | 2 | 14 | 5 | 4 | | | 2 | 4 | 2 | 18 | | 51 | 85,91 | |
| 2018 | 3 | 15 | 3 | 6 | | | 3 | 5 | 2 | 14 | | 51 | 86,85 | |
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
I kommunen finns Tyresö gymnasium och vuxenskolan C3L
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7
- ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4
- ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Trolle Önnerfors, Elsa. ”Domsagohistorik - Handens tingsrätt” (pdf). Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007. Arkiverad från originalet den 10 december 2014. https://web.archive.org/web/20141210185702/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=EF4E4D7DFF5DECB6F0CD654A58F91B59?dokumentId=21000001424780&thumbnail=false. Läst 1 december 2014.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
- ^
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Kommunstyrelsen”. Tyresö kommun. https://tyreso.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=2. Läst 31 juli 2019.
Wikimedia Commons har media som rör Tyresö kommun.