Öppna huvudmenyn

Järfälla kommun

kommun i Stockholms län, Sverige

Järfälla kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Jakobsberg, som är en del av tätorten Stockholm.

Järfälla kommun
Kommun
Pojken, brons, av Lars Nilsson, Riddarplatsen, Jakobsberg, 2013d.jpg
Kommunhuset i Jakobsbergs centrum
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapUppland
LänStockholms län
CentralortJakobsberg
Inrättad1 januari 1971[1]
Anställda4 730 ()[2]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal63,03 kvadratkilometer ()[3]
- därav land53,79 kvadratkilometer[3]
- därav vatten9,24 kvadratkilometer[3]
Folkmängd78 480 ()[4]
Bef.täthet1 459,01 inv./km² (land)
Läge
Järfälla Municipality in Stockholm County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°26′00″N 17°50′00″E / 59.433333333333°N 17.833333333333°Ö / 59.433333333333; 17.833333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
DomkretsAttunda domkrets (–)
Sollentuna domsaga ()
Jakobsbergs domsaga ()
Sollentuna och Färentuna domsaga (–)
StorstadStorstockholm
Koder
Kommunkod0123[5]
Org.nummer212000-0043[6]
GeoNames2703292
Redigera Wikidata

Järfälla kommun är belägen i de södra delarna av landskapet Uppland vid sjön Mälarens östra strand. Kommunen gränsar i nordöst till Upplands Väsby kommun, i öster till Sollentuna kommun, i sydöst till Stockholms kommun, i väster till Ekerö kommun (maritim gräns) och i nordväst till Upplands-Bro kommun, alla i Stockholms län.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Järfälla landskommun bildades vid kommunreformen 1863 ur Järfälla socken i Sollentuna härad i Stockholms län.[7]

Den 1 januari 1947 (enligt beslut den 29 mars 1946) överfördes från Järfälla landskommun och församling till Spånga landskommun och församling de obebodda fastigheterna Barsbro 1:5, 1:203 och 1:204 omfattande en areal av 0,01 km², varav allt land. Samtidigt överfördes i avseende på fastighetsredovisningen från Järfälla socken till Spånga socken fastigheten Barsbro 1:2 omfattande en areal av 0,02 km², varav allt land. Barsbro 1:2 hade redan tidigare i både kommunalt och ecklesiastikt hänseende räknats till Spånga landskommun och församling.[8]

Kommunen påverkades inte av kommunreformen 1 januari 1952.[8]

Den 1 januari 1955 överfördes till Järfälla landskommun och Järfälla norra kyrkobokföringsdistrikt från Sollentuna köping och Sollentuna församling ett område (Kallhälls villastad) med 295 invånare och omfattade en areal av 0,31 km², varav allt land. Samtidigt överfördes till Järfälla landskommun och Järfälla norra kyrkobokföringsdistrikt från Upplands-Väsby landskommun och Eds församling ett område (Stäket) med 512 invånare och omfattande en areal av 8,41 km², varav allt land.[9]

Den 1 januari 1956 överfördes till Järfälla landskommun och Järfälla södra kyrkobokföringsdistrikt från Stockholms stad och Spånga kyrkobokföringsdistrikt ett område omfattande en areal av 0,01 km², varav allt land. Invånarna i området var sedan tidigare kyrkoskrivna i Järfälla södra kyrkobokföringsdistrikt.[9]

Järfälla kommun bildades vid kommunreformen 1 januari 1971 genom ombildning av Järfälla landskommun. 1975 överfördes byn Kyrkhamn, som ligger strax norr om Lövsta, till Stockholms kommun. Även Riddersvik, som är en del av trakten i Lövsta (i nuvarande Hässelby villastad), och större delen av Lövsta införlivades då med Stockholm.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 2000 i Jakobsbergs domsaga och ingick från 2000 till 2007 i Sollentuna domsaga. Sedan 2007 ingår kommunen i Attunda domsaga.[10]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I grönt fält ett stående tillbakaseende lamm av silver med beväpning av guld, hållande med högra frambenet en ginbalksvis ställd, med dubbelkors med svagt utböjda armar försedd stång av guld.

Järfälla kommunvapen innehåller en bild av Guds lamm bärande ett ärkebiskopskors. Det har använts sedan 1955 men registrerades formellt först 1977. Motivet är baserat på Sollentuna härads äldsta kända sigill från 1568.[11]

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Järfälla kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
49 261
1975
  
51 549
1980
  
53 321
1985
  
56 020
1990
  
56 359
1995
  
58 675
2000
  
60 471
2005
  
61 743
2010
  
66 211
2015
  
72 429
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 25 717, eller 36,37 % av befolkningen (hela befolkningen: 70 701 den 31 december 2014).[12]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Järfälla kommun 70 701 personer. Av dessa var 18 437 personer (26,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[13]

HistoriaRedigera

Det äldsta dokument där namnet Järfälla nämns är mer än 700 år gammalt, daterat 26 januari 1310. I dokumentet, som är ett testamente upprättat av ärkebiskop Nils Kettilsson, testamenterar Ragnwald Ingesson bland annat 1 mark romerskt silvermynt till kyrkan och kyrkoherden i "gerfelli" eller "gerfelle". Namnet är sammansatt orden "gere" eller "ger", som betyder kilformigt jordstycke och "fielder" eller ”fjäll” , som betyder ängsteg eller utmark och är härledda från fornsvenskan. Järfälla betyder således ”den kilformade ängstegen” eller "den kilformade utmarken". Namnets betydelse är omdiskuterat av ortnamnsforskare. Stavningen har sedan dess varierat ett 20-tal gånger.

Människor har bebott Järfälla sedan den yngre stenåldern. På medeltiden löpte ett flertal viktiga färdvägar genom Järfälla. I slutet på 1990-talet grävdes den medeltida bosättningen Kalvshälla ut. Barkarby blev med tiden en viktig knutpunkt sedan ägaren till Jakobsberg och Skälby gårdar Brita Cruus fick tillstånd att öppna krog i Barkarby 1671.

Kommunen hade länge en lantlig karaktär men runt 1920-talet påbörjades avstyckning av större egendomar för att möjliggöra småhusbebyggelse i större skala. Under efterkrigstiden har kommunen bebyggts kraftigt med framför allt flerfamiljshus och var under en period på 1960-talet den befolkningsmässigt snabbast växande kommunen i landet. Viksjö som började byggas i slutet av 1960-talet var då ett av norra Europas största småhusområden. 1968 sattes pendeltågen i trafik och motorvägen mellan Barkarby och Stäket var klar 1967. I början av 1990-talet öppnade IKEA ett varuhus i Barkarby vilket var inledningen på utbyggnaden av ett stort handelsområde och senare även bostäder på och intill det gamla flottiljområdet vid f.d. Barkarby flygplats. Se vidare Barkarbystaden.

IndelningarRedigera

KommundelarRedigera

Kommunen är sedan 1 januari 2016 officiellt indelad i fyra kommundelar, vilka motsvarar de fyra församlingsdistrikten.[14][15]

För befolkningsrapporteringRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en församling, Järfälla församling.

 
Distrikt inom Järfälla kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[16] Denna indelning i distrikt ersätter svenska kyrkans församlingar som registerenhet i folkbokföringen och fastighetsregistret.

TätortRedigera

Tätbebyggelsen inom kommunen är en del av tätorten Stockholm. Av kommunens befolkning på drygt 75 000 invånare bor endast ett hundratal utanför det tätbebyggda området.

KommunikationerRedigera

Från sydöst mot nordväst genomkorsas kommunen av E18 varifrån länsväg 267 tar av åt öster vid Stäket i kommunens norra del. Från sydöst mot nordväst genomkorsas kommunen också av järnvägen Mälarbanan som trafikeras av Stockholms pendeltåg med stationer vid Barkarby, Jakobsberg och Kallhäll.


PolitikRedigera

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande M Monika Hallstensson
Förste vice ordförande S Anneli Johansson
Andre vice ordförande C Jonas Hellqvist

Källa:[17]

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande M Emma Feldman
Förste vice ordförande L Nikoletta Jozsa
Andre vice ordförande S Eva Ullberg

Källa:[18]

Mandatfördelning i Järfälla kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19703237126
3237126
5190,0
3714
197332110710
32110710
5192,9
3318
197632236710
32236710
5191,1
3219
197952524916
5254916
6189,5
3625
198232724520
3274520
6191,0
3526
198533112816
331816
6189,3
3427
1988328338115
32833815
6185,7
3526
19913222228319
3228319
6186,6
3724
1994327235219
3273519
6185,9
3625
1998523225618
5235618
6180,30
3427
20024262110513
42610513
6180,41
3229
20063213127420
32137420
6181,19
3427
20103194325421
319435421
6181,90
3130
20144206434317
4206434317
6181,69
3625
20185183835415
5183835415
6181,62
3229
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Bo Johansson 1994 1998 Socialdemokraterna
  Mikael Freimuth 1998 2002 Moderaterna
  Eva Lennström 2002 2002 Moderaterna
  Lotta Håkansson 2002 2006 Socialdemokraterna
  Eva Lennström 2006 2012 Moderaterna
  Cecilia Löfgreen 2012 2014 Moderaterna
  Claes Thunblad 2014 2018 Socialdemokraterna
  Emma Feldman 2018 Moderaterna

NäringslivRedigera

I Järfälla kommun finns cirka 4 500 registrerade företag varav 60 procent är enmansföretag och 85 procent har färre än tio anställda. Många arbetstillfällen finns i Barkarby Handelsplats, vilket är ett av Sveriges största handelsområden. De största företagen efter antalet anställda (2009):[19]

BilderRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7
  2. ^ läs online,
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  4. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2018 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2018, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online
  6. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  7. ^ [a b] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ [a b] (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 5 & 7. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 3 december 2017 
  9. ^ [a b] (  PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 2 & 186. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 3 december 2017 
  10. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Jakobsbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818063412/http://www.jarfalla.se/templates/page____5676.aspx. Läst 16 november 2010. 
  12. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 11 december 2015)
  13. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
  14. ^ Järfälla kommun, politik, kommunfakta.
  15. ^ Järfälla kommun, förskolor i Järfälla.
  16. ^ . SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  17. ^ ”Kommunfullmäktiges ledamöter”. Järfälla kommun. https://jarfalla.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=12. Läst 1 februari 2019. 
  18. ^ ”Kommunstyrelsens ledamöter”. Järfälla kommun. https://jarfalla.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=13. Läst 2 februari 2018. 
  19. ^ [1]

Externa länkarRedigera