Järfälla kommun

kommun i Stockholms län, Sverige

Järfälla kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Jakobsberg, som är en del av tätorten Stockholm.

Järfälla kommun
Kommun
Kommunhuset i Jakobsbergs centrum
SloganJärfälla visar vägen
Kommunens vapen.
Järfälla kommunvapen
LandSverige
LandskapUppland
LänStockholms län
CentralortJakobsberg
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd87 323 ()[2]
Areal63,03 kvadratkilometer ()[3]
- därav land53,79 kvadratkilometer[3]
- därav vatten9,24 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet1 623,41 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°26′00″N 17°50′00″Ö / 59.433333333333°N 17.833333333333°Ö / 59.433333333333; 17.833333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsAttunda domkrets (–)
Sollentuna domsaga ()
Jakobsbergs domsaga ()
Sollentuna och Färentuna domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0043[4]
Anställda5 775 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0123[6]
GeoNames2703292
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunens yta är till stor del bebyggd med byggnader, anläggningar och vägar. Det är främst de strandnära områdena som till stor del är fria från bebyggelse. Där är terrängen kuperad med branta stränder som delvis är bevuxna med träd. Den höga graden av bebyggelse har lett till kreativa lösningar för att bevara natur. Till exempel inkluderar Norra Igelbäckens naturreservat ett gammalt flygfält och därunder byggs en tunnelbana.

Järfälla kommun är främst förknippad med handel, vilket beror på anläggandet av Barkarby handelsplats. Det är också inom handel, utbildning, vård och omsorg samt tillverkning som de flesta arbetstillfällena finns.

Området som utgör kommunen har haft en kraftig befolkningsökning sedan 1950-talet, vilket åtminstone under 2010-talet har förklarats av högt inflyttningsnetto. Främst har inflyttning skett från andra kommuner i Stockholms län.

Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val. Sedan 2010 har dock kommunen haft växlande styre mellan borgerliga och blocköverskridande koalitioner.

Administrativ historik

redigera

Järfälla landskommun bildades vid kommunreformen 1863 ur Järfälla socken i Sollentuna härad i Stockholms län.[7]

Den 1 januari 1947 (enligt beslut den 29 mars 1946) överfördes från Järfälla landskommun och församling till Spånga landskommun och församling de obebodda fastigheterna Barsbro 1:5, 1:203 och 1:204 omfattande en areal av 0,01 km², varav allt land. Samtidigt överfördes i avseende på fastighetsredovisningen från Järfälla socken till Spånga socken fastigheten Barsbro 1:2 omfattande en areal av 0,02 km², varav allt land. Barsbro 1:2 hade redan tidigare i både kommunalt och ecklesiastikt hänseende räknats till Spånga landskommun och församling.[8]

Kommunen påverkades inte av kommunreformen 1 januari 1952.[8]

Den 1 januari 1955 överfördes till Järfälla landskommun och Järfälla norra kyrkobokföringsdistrikt från Sollentuna köping och Sollentuna församling ett område (Kallhälls villastad) med 295 invånare och omfattade en areal av 0,31 km², varav allt land. Samtidigt överfördes till Järfälla landskommun och Järfälla norra kyrkobokföringsdistrikt från Upplands-Väsby landskommun och Eds församling ett område (Stäket) med 512 invånare och omfattande en areal av 8,41 km², varav allt land.[9]

Den 1 januari 1956 överfördes till Järfälla landskommun och Järfälla södra kyrkobokföringsdistrikt från Stockholms stad och Spånga kyrkobokföringsdistrikt ett område omfattande en areal av 0,01 km², varav allt land. Invånarna i området var sedan tidigare kyrkoskrivna i Järfälla södra kyrkobokföringsdistrikt.[9]

Järfälla kommun bildades vid kommunreformen 1 januari 1971 genom ombildning av Järfälla landskommun. 1975 överfördes byn Kyrkhamn, som ligger strax norr om Lövsta, till Stockholms kommun. Även Riddersvik, som är en del av trakten i Lövsta (i nuvarande Hässelby villastad), och större delen av Lövsta införlivades då med Stockholm.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 2000 i Jakobsbergs domsaga och ingick från 2000 till 2007 i Sollentuna domsaga. Sedan 2007 ingår kommunen i Attunda domsaga.[10]

Kommunen ingår sedan 2018 i Förvaltningsområdet för finska. [11]

Geografi

redigera

Järfälla kommun är belägen i de södra delarna av landskapet Uppland vid sjön Mälarens östra strand. Kommunen gränsar i nordöst till Upplands Väsby kommun, i öster till Sollentuna kommun, i sydöst till Stockholms kommun, i väster till Ekerö kommun (maritim gräns) och i nordväst till Upplands-Bro kommun, alla i Stockholms län.

Topografi och hydrografi

redigera

Kommunens yta är till stor del bebyggd med byggnader, anläggningar och vägar. Nordöst om Barkarby finns det numer nedlagda Barkarby flygfält. I övrigt är det främst de strandnära områdena som till stor del är fria från bebyggelse. De strandnära områdena karaktäriseras av förkastningar. Terrängen är där kuperad med branta stränder som delvis är bevuxna med träd. Norra delen av kommunen samt området mot Järvafältet har ett varierat landskap med ängar, lövskogar, barrskogar, vass- och våtmarker samt öppna sjöar. Hummelmoraberget, med dess klapperstensfält och strandvallar, når 65 meter över havet. Det är till stor del bevuxet med lövskogsvegetation.[12]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[13]

Järfälla kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (34,5 %)
  Skog (34,4 %)
  Öppen myrmark (1,3 %)
  Jordbruksmark (7,1 %)
  Övrig mark (22,6 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

redigera

År 2023 fanns fyra naturreservat i Järfälla kommun.[14] Bland dessa kan nämnas Norra Igelbäcken som bildades 2018 och omfattar 44 hektar vattendrag, odlingslandskap och lövskog. Det är en del av Järvafältet och inkluderar en del av den tidigare flygplatsen. Under reservatet byggs tunnelbanan mellan Akalla och Barkarby. Länsstyrelsen i Stockholms län skriver att området består av ett "gammalt odlingslandskap med öppna gräsmarker, åkerholmar och brynmiljöer".[15]

Administrativ indelning

redigera

För befolkningsrapportering

redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en församling, Järfälla församling.

 
Distrikt inom Järfälla kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[16] Denna indelning i distrikt ersatte svenska kyrkans församlingar som registerenhet i folkbokföringen och fastighetsregistret.

Kommundelar

redigera

Kommunen är sedan 1 januari 2016 officiellt indelad i fyra kommundelar, vilka motsvarar de fyra församlingsdistrikten.[17][18]

Tätorter

redigera

Tätbebyggelsen inom kommunen är en del av tätorten Stockholm.[19] År 2020 bodde 99,8 procent av kommunens invånare i tätorten, vilket kan jämföras med riket där 87,6 procent av befolkningen bodde i en tätort.[20]

Styre och politik

redigera

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen som tillsammans samlade 32 av 61 mandat i kommunfullmäktige. Den borgerliga koalitionen efterträddes 2014 av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet.[21] Valet 2018 ledde till maktskifte där Alliansen tog över makten. De meddelade att de inte skulle söka stöd hos Sverigedemokraterna utan istället söka breda lösningar med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Lösningen förkastades av de övriga partierna i kommunfullmäktige, men inget alternativ kvarstod.[22] Ett nytt blocköverskridande styre bildades efter valet 2022. I spetsen stod Socialdemokraterna och Centerpartiet med Vänsterpartiet med på ett hörn genom ett valtekniskt samarbete.[23]

Kommunfullmäktige

redigera

Presidium

redigera
Presidium 2022–2026
Ordförande S Mika Metso
Förste vice ordförande M Monika Hallstensson
Andre vice ordförande S Anneli Johansson

Källa:[24]

Mandatfördelning 1970–2022

redigera
ValårVSMPSDMEDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19703237126
3237126
5190,0
3714
197332110710
32110710
5192,9
3318
197632236710
32236710
5191,1
3219
197952524916
5254916
6189,5
3625
198232724520
3274520
6191,0
3526
198533112816
331816
6189,3
3427
1988328338115
32833815
6185,7
3526
19913222228319
3228319
6186,6
3724
1994327235219
3273519
6185,9
3625
1998523225618
5235618
6180,30
3427
20024262110513
42610513
6180,41
3229
20063213127420
32137420
6181,19
3427
20103194325421
319435421
6181,90
3130
20144206434317
4206434317
6181,69
3625
20185183835415
5183835415
6181,62
3229
202271927244313
719744313
6173,83
3328
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

redigera

Kommunstyrelse

redigera
Presidium 2022–2026
Ordförande S Eva Ullberg
Förste vice ordförande C Aphram Melki
Andre vice ordförande M Emma Feldman

Källa:[25]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

redigera
Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Bo Johansson 1994 1998 Socialdemokraterna
  Mikael Freimuth 1998 2002 Moderaterna
  Eva Lennström 2002 2002 Moderaterna
  Lotta Håkansson Harju 2002 2006 Socialdemokraterna
  Eva Lennström 2006 2012 Moderaterna
  Cecilia Löfgreen 2012 2014 Moderaterna
  Claes Thunblad 2014 2018 Socialdemokraterna
  Emma Feldman 2018 2022 Moderaterna
  Eva Ullberg 2022 Socialdemokraterna

Övriga nämnder

redigera
Nämnd Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande
Barn- och ungdomsnämnden S Christian Bengtzelius S Victor Harju L Jonathan Björniden
Kompetensnämnden S Eva-Lotta Arenander V Ammar Makboul M Richard Lindfors
Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden C Torsten Friberg S Annie Säll KD Ylva Bjelle
Miljö- och bygglovsnämnden C George Hannouch S Christopher Lindvall L Mardoukh Ahi
Socialnämnden S Bengt Harju V Marketta Kulju-Guevara M Dan Engstrand
Äldre- och omsorgsnämnden S Agneta Dahlgren C Zunnaira Beenish Mubashir M Lena Pramer
Tekniska nämnden S Andreas Fogeby C Tony Haddad M Marcus Gry
Valnämnd S Victor Harju L Ershad Taherifard

Ekonomi och infrastruktur

redigera

Näringsliv

redigera

Det lokala näringslivet i kommunen är dynamiskt, vilket förklaras av områdets goda markreserver, transportläge och dess geografiska läge i Storstockholm.[12] I början av 2020-talet återfanns de flesta arbetstillfällena inom handel, utbildning, vård och omsorg samt till­verkning.[26]

I början av 1990-talet öppnade IKEA ett varuhus i Barkarby vilket var inledningen på utbyggnaden av ett stort handelsområde och senare även bostäder på och intill det gamla flottiljområdet vid f.d. Barkarby flygplats. Se vidare Barkarbystaden. Många arbetstillfällen finns i Barkarby Handelsplats, vilket är ett av Sveriges största handelsområden.[källa behövs] En av kommunens största arbetsgivare, St. Jude Medical, med 650 anställda (2011) meddelade i början av 2010-talet att man lägger ner sin verksamhet i kommunen.[27]

År 2009 fanns cirka 4 500 registrerade företag i Järfälla kommun, varav 60 procent var enmansföretag och 85 procent har färre än 10 anställda.[28] 14 år senare hade antalet registrerade företag ökat till cirka &&&&&&&&&&&06000.&&&&&06 000, varav. Andelen enmansföretag och andelen företag med färre än 10 anställda var dock konstant.[26] De största arbetsgivarna var Järfälla kommun med &&&&&&&&&&&06075.&&&&&06 075 (2022) anställda och Saab AB med &&&&&&&&&&&01625.&&&&&01 625 anställda.[29]

Infrastruktur

redigera

Transporter

redigera

Från sydöst mot nordväst genomkorsas kommunen av E18 varifrån länsväg 267 tar av åt öster vid Stäket i kommunens norra del. Motorvägen mellan Barkarby och Stäket var klar 1967.

År 1968 sattes pendeltågen i trafik. Från sydöst mot nordväst genomkorsas kommunen också av järnvägen Mälarbanan som trafikeras av Stockholms pendeltåg med stationer vid Barkarby, Jakobsberg och Kallhäll.

Befolkning

redigera

Demografi

redigera

Befolkningsutveckling

redigera

Kommunen har 87 323 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 26:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsökningen i kommunen tog fart först i början på 1950-talet. Åren 1950–1977 ökade invånarantalet från cirka &&&&&&&&&&&07000.&&&&&07 000 till &&&&&&&&&&051500.&&&&&051 500 personer.[12] Enligt uppgifter från 2016 utgjordes majoriteten av befolkningsökningen av ett högt inflyttningsnetto, varav de flesta flyttade från andra delar av Stockholms län.[30] År 2023 konstaterades ett fortsatt högt inflyttningsnetto i kombination med höga födelsetal som översteg dödstalen.[31]

Befolkningsutvecklingen i Järfälla kommun 1970–2020[32]
ÅrFolkmängd
1970
  
49 261
1975
  
51 549
1980
  
53 321
1985
  
56 020
1990
  
56 359
1995
  
58 675
2000
  
60 471
2005
  
61 743
2010
  
66 211
2015
  
72 429
2020
  
81 274

Utländsk bakgrund

redigera

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 33 365, eller 42,51 % av befolkningen (hela befolkningen: 78 480 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 15 550, eller 25,37 % av befolkningen (hela befolkningen: 61 290 den 31 december 2002).[33] Den 31 december 2018 utgjorde folkmängden i Järfälla kommun 78 480 personer. Av dessa var 23 916 personer (30,5 %) födda i ett annat land än Sverige.[34]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

redigera

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Järfälla kommun.[35]

Nr Födelseland Antal Andel (%) Andel
i hela riket
1   Sverige 55 786 65,28 79,61
2   Irak 2 894 3,39 1,40
3   Iran 2 425 2,84 0,81
4   Syrien 2 419 2,83 1,88
5   Finland 1 579 1,85 1,26
6   Polen 1 213 1,42 0,94
7   Eritrea 1 054 1,23 0,47
8   Somalia 1 013 1,19 0,66
9   Indien 1 001 1,17 0,51
10   Turkiet 983 1,15 0,53

Kulturarv

redigera

Det äldsta dokument där namnet Järfälla nämns är mer än 700 år gammalt, daterat 26 januari 1310. I dokumentet, som är ett testamente upprättat av ärkebiskop Nils Kettilsson, testamenterar Ragnwald Ingesson bland annat 1 mark romerskt silvermynt till kyrkan och kyrkoherden i "gerfelli" eller "gerfelle". Namnet är sammansatt orden "gere" eller "ger", som betyder kilformigt jordstycke och "fielder" eller ”fjäll” , som betyder ängsteg eller utmark och är härledda från fornsvenskan. Järfälla betyder således ”den kilformade ängstegen” eller "den kilformade utmarken". Namnets betydelse är omdiskuterat av ortnamnsforskare. Stavningen har sedan dess varierat ett 20-tal gånger.

Människor har bebott området sedan den yngre stenåldern. På medeltiden löpte ett flertal viktiga färdvägar genom det område som utgör dagens Järfälla kommun. I slutet på 1990-talet grävdes den medeltida bosättningen Kalvshälla ut. Barkarby blev med tiden en viktig knutpunkt sedan ägaren till Jakobsberg och Skälby gårdar Brita Cruus fick tillstånd att öppna krog i Barkarby 1671.

Området som utgör dagens kommun hade länge en lantlig karaktär men runt 1920-talet påbörjades avstyckning av större egendomar för att möjliggöra småhusbebyggelse i större skala. Under efterkrigstiden har området bebyggts kraftigt med framför allt flerfamiljshus och var under en period på 1960-talet den befolkningsmässigt snabbast växande landskommunen i landet. Viksjö som började byggas i slutet av 1960-talet var då ett av norra Europas största småhusområden.

Kommunvapen

redigera

Blasonering: I grönt fält ett stående tillbakaseende lamm av silver med beväpning av guld, hållande med högra frambenet en ginbalksvis ställd, med dubbelkors med svagt utböjda armar försedd stång av guld.

Järfälla kommunvapen innehåller en bild av Guds lamm bärande ett ärkebiskopskors. Det har använts sedan 1955 men registrerades formellt först 1977. Motivet är baserat på Sollentuna härads äldsta kända sigill från 1568.[36]

Galleri

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ [a b] (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 5 & 7. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 3 december 2017  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ [a b] (  PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 2 & 186. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 3 december 2017  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Jakobsbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ ”SFS 2017:1292 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2017/1200-1299/d_3138194-sfs-2017_1292-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023. 
  12. ^ [a b c] ”Järfälla - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/j%C3%A4rf%C3%A4lla. Läst 11 oktober 2023. 
  13. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  14. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=Stockholm&municipalities=J%C3%A4rf%C3%A4lla&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 11 oktober 2023. 
  15. ^ ”Norra Igelbäcken”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/norra-igelbacken.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a89d&sv.12.382c024b1800285d5863a89d.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 11 oktober 2023. 
  16. ^ .
  17. ^ Järfälla kommun, politik, kommunfakta.
  18. ^ Järfälla kommun, förskolor i Järfälla.
  19. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 11 oktober 2023. 
  20. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. Statistiska centralbyrån. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0123&id2=null. Läst 11 oktober 2023. 
  21. ^ ”Samarbetskoalition styr Järfälla kommun”. 21 oktober 2014. Arkiverad från originalet den 19 december 2014. https://web.archive.org/web/20141219134616/https://jarfalla.se/nyheter/nyheter-innevarande-ar/2014-10-21-samarbetskoalition-styr-jarfalla-kommun.html. Läst 11 oktober 2023. 
  22. ^ ”Alliansen tar över styret i Järfälla”. 11 oktober 2018. Arkiverad från originalet den 30 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190330170841/https://mitti.se/nyheter/alliansen-styret-jarfalla/?omrade=jarfalla. Läst 11 oktober 2023. 
  23. ^ ”Nytt styre i Järfälla”. www.jarfalla.se. 18 oktober 2022. https://www.jarfalla.se/nyheter/nyheter/artiklar/nyttstyreijarfalla.5.5e0470d1837e0829b339e63.html. Läst 11 oktober 2023. 
  24. ^ ”Kommunfullmäktiges ledamöter”. Järfälla kommun. https://jarfalla.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=ec55e51d-9fab-44d4-9909-59d44678c599. Läst 10 oktober 2022. 
  25. ^ ”Kommunstyrelsens ledamöter”. Järfälla kommun. https://jarfalla.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=7fe041be-fbfe-4f0a-a240-5424425eaafc. Läst 20 oktober 2022. 
  26. ^ [a b] ”Etablera ditt företag i Järfälla”. www.jarfalla.se. 20 april 2023. https://www.jarfalla.se/naringslivochforetag/naringslivetijarfalla/etableradigijarfalla.4.2bcf41dd144728ec59ac57.html. Läst 11 oktober 2023. 
  27. ^ Av Anna Sundström (8 december 2011). ”St Jude medical lägger ner i Järfälla”. Life Science Sweden. https://www.lifesciencesweden.se/article/view/474287/st_jude_medical_lagger_ner_i_jarfalla. Läst 11 oktober 2023. 
  28. ^ [1]
  29. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2482&id2=null. Läst 24 augusti 2022. 
  30. ^ ”Järfälla attraktivt val för allt fler | Järfälla Kommun”. via.tt.se. https://via.tt.se/pressmeddelande/1819408/jarfalla-attraktivt-val-for-allt-fler?publisherId=1325304. Läst 11 oktober 2023. 
  31. ^ ”Järfälla i siffror”. www.jarfalla.se. 10 juli 2023. https://www.jarfalla.se/kommunochpolitik/insynochrattssakerhet/jarfallaisiffror.4.640dac6b1300db73e7c800010856.html. Läst 11 oktober 2023. 
  32. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  33. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
  34. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/. Läst 3 juli 2019. 
  35. ^ ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 18 april 2023. 
  36. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818063412/http://www.jarfalla.se/templates/page____5676.aspx. Läst 16 november 2010. 

Externa länkar

redigera