Sollentuna kommun
- För andra betydelser, se Sollentuna.
Sollentuna kommun uttal är en kommun i Stockholms län med Sollentuna centrum i kommundelen Tureberg som centralort, och med tätbebyggelse som år 1995 uppgick i tätorten Stockholm (utom dåvarande tätorten Sjöberg och ett mindre tätbebyggt område öster om Rösjön som var en del av före detta tätorten Täby) men som år 2015 blev utbruten ur Stockholm och, tillsammans med Sörentorp i Solna kommun och Norra Järva i Stockholms kommun, växte samman med Upplands Väsby och då bildade den nya tätorten Upplands Väsby och Sollentuna. Före detta tätorterna Sjöberg och Täby (som överskrider kommungränsen strax öster om Rösjön) är sedan år 2015 sammanväxta med Stockholm.
| Sollentuna kommun Kommun | |
 | |
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Län | Stockholms län |
| Centralort | Tureberg |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 57,96 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 52,61 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 5,35 kvadratkilometer[2] |
| Folkmängd | 75 329 ()[3] |
| Bef.täthet | 1 431,84 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 59°27′00″N 17°55′00″Ö / 59.45°N 17.916666666667°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Storstad | Storstockholm |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Attunda domkrets (–) Sollentuna domsaga (–) Sollentuna och Färentuna domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0134[4] |
| Anställda | 2 825 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0163[6] |
| GeoNames | 2675406 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Uppland och gränsar i norr till Upplands Väsby kommun, i nordöst till Täby kommun, i öster till Danderyds kommun, i söder till Solna kommun och Sundbybergs kommun, i sydväst till Stockholms kommun och i väster till Järfälla kommun, alla i Stockholms län. Edsviken som är en vik i Östersjön sträcker sig in i kommunen.
Administrativ historikRedigera
Kommunens område motsvarar huvuddelen av Sollentuna socken och en mindre del av Spånga socken där Sollentuna och Spånga landskommuner bildades vid kommunreformen 1862.
Norrvikens municipalsamhälle inrättades 13 december 1929 och upplöstes 1944 när hela Sollentuna landskommun ombildades till Sollentuna köping. Spånga landskommun införlivades 1949 i Stockholms stad.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området. Området Björkliden (Kallhälls villastad) överfördes 1955 till Järfälla landskommun.
Sollentuna kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Sollentuna köping.[7] Hansta överfördes 1980 till Stockholms kommun, medan andra områden (som Silverdal) tillförts kommunen från Stockholms kommun.
Kommunen ingick från bildandet till 1976 i Sollentuna och Färentuna domsaga, från 1977 till 2007 i Sollentuna domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Attunda domsaga.[8]
KommunvapnetRedigera
Blasonering: I blått fält en balk av guld, belagd med tre stolpvis ställda röda vikingaskepp, stående på rullar och försedda med beslaget blått segel, blå drakhuvuden och sju blå sköldar på relingen samt blå vimpel.
Sollentuna kommunvapen innehåller en bild som skall minna om den handelsplats i Sollentuna som skall ha funnits redan före vikingatiden, där skepp drogs med stockar över land till nästa farled. Vapnet fastställdes för dåvarande Sollentuna köping år 1946. Det registrerades av kommunen hos Patent- och registreringsverket 1974.
DemografiRedigera
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Sollentuna kommun | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1810 | 872 | |||
| 1850 | 827 | |||
| 1900 | 1 290 | |||
| 1910 | 2 269 | |||
| 1920 | 3 933 | |||
| 1930 | 9 221 | |||
| 1940 | 13 485 | |||
| 1950 | 18 631 | |||
| 1960 | 25 145 | |||
| 1970 | 37 723 | |||
| 1980 | 45 868 | |||
| 1990 | 51 377 | |||
| 2000 | 58 048 | |||
| 2010 | 64 630 | |||
| 2020 | 73 990 | |||
| Källor: Folkmängden i Sveriges kommuner 1950–2001 och [1],[2] och DDB UMU. | ||||
Utländsk bakgrundRedigera
Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 24 269, eller 33,46 % av befolkningen (hela befolkningen: 72 528 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 12 443, eller 21,26 % av befolkningen (hela befolkningen: 58 515 den 31 december 2002).[9] Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Sollentuna kommun 69 325 personer. Av dessa var 15 334 personer (22,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[10]
| Födelseland[10] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige |
53 991 |
| 2 |  Europeiska unionen: Övriga länder |
2 133 |
| 3 | Asien: Övriga länder | 2 131 |
| 4 |  Iran |
1 600 |
| 5 | Sydamerika | 1 381 |
| 6 |  Finland |
1 252 |
| 7 |  Irak |
944 |
| 8 | Afrika: Övriga länder | 853 |
| 9 |  Kina |
626 |
| 10 |  Polen |
586 |
| 11 |  Turkiet |
514 |
| 12 |  Syrien |
485 |
| 13 | Nordamerika | 446 |
| 14 | Europa utom EU: Övriga länder | 404 |
| 15 |  Tyskland |
388 |
| 16 |  Thailand |
258 |
| 17 |  Somalia |
253 |
| 18 |  Norge |
237 |
| 18 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
188 |
| 20 |  Afghanistan |
176 |
| 21 |  Danmark |
140 |
| 22 |  Bosnien och Hercegovina |
138 |
| 23 |  Sovjetunionen |
75 |
| 24 |  Island |
68 |
| 25 | Oceanien | 48 |
| 26 | Okänt födelseland | 10 |
HistoriaRedigera
.jpg)
De första spåren efter människor är stenyxor som dateras till 3000-talet f.Kr. På 500-talet f.Kr. kom de första permanenta bosättningarna. En så kallad kungshög invid Sollentuna centrum är (utan historiska bevis) skyltad som kung Agnes hög. Edsängens gravfält är ett område med vikingatida gravhögar belägna i Edsberg. Här finns cirka 125 gravar som gör gravfältet till ett av kommunens största.[11]
Vid slutet av 1800-talet var Sollentuna en jordbruksbygd där den största delen av befolkningen på cirka 1 150 invånare ägnade sig åt jord- eller skogsbruk. Bygdens marker och gårdar ägdes till största del av familjen Rudbeck. Samhället förändrades då kommunikationerna förbättras, bland annat genom att dåvarande Norra stambanan (sträckan räknas numera till Ostkustbanan) byggdes genom Sollentuna. Vid öppnandet av järnvägslinjen Stockholm Uppsala 20 september 1866 får Sollentuna sin första järnvägsstation i Rotebro[12] för att senare samma år få en hållplats även i Tureberg[12] som utvecklas till station år 1900. Även arbetstillfällen förändrades då flera industrier flyttade in i Sollentuna, bland annat en sprängämnesfabrik och en jästfabrik.
Under 1900-talet början styckades de gamla herrgårdarnas mark upp och såldes som villatomter, något som satte fart på villabyggandet. Mellan 1906 och 1910 byggs 114 villor i det nya samhället Norrviken vilket leder till att kommundelen får en hållplats 1907.[13] 1918 köpte AB Upplandshem Edsbergs gods ägor för att stycka dessa och sälja som egnahemstomter. Marken vid Edsviken söder om Tureberg fick namnet Edsviken villastad och området väster om järnvägen får namnet Eriksbergs villastad. I Helenelund öppnades järnvägshållplatsen 1922[14] medan Häggvik fick vänta till 1932.[15]
IndelningarRedigera
För befolkningsrapporteringRedigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område, Sollentuna församling.
Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Sollentuna distrikt[16]
KommundelarRedigera
Kommundelarnas befolkning 2020:[17] Rotebro 8 927, Viby 5 752, Norrviken 3 352, Vaxmora 2 646, Häggvik 5 527, Edsberg 11 770, Tureberg 18 901, Sjöberg 4 636, Helenelund 12 325 och Järvafältet 154. Totalt 73 990 invånare.
PostorterRedigera
Postorten Sollentuna med postnummer i serierna 191 XX och 192 XX [18] omfattar hela kommunen, med vissa mindre undantag:
SjöarRedigera
KommunikationerRedigera
Från söder till norr genomkorsas kommunen av E4. I Häggvik avtar länsväg 265 åt nordöst och länsväg 262 åt sydöst. I Rotebro avtar länsväg 267 åt väster.
KollektivtrafikRedigera
Genom kommunen går Ostkustbanan i nord-sydlig riktning. Det finns fem pendeltågsstationer, Helenelund, Sollentuna, Häggvik, Norrviken och Rotebro. Projektering pågår för att dra fram Tvärbanan till Helenelund med planerat färdigställande 2023. En linbana mellan Häggviks pendeltågsstation ett nytt bostadsområde vid Väsjön via Tunberget och Edsberg planeras.[20]
PolitikRedigera
Kommunstyrelsens ordförande är sedan 31 augusti 2015 Henrik Thunes (M).
Kommunstyrelsens ordförandeRedigera
Mandatfördelning i Sollentuna kommun, valen 1970–2018Redigera
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | SPA | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 2 | 20 | 8 | 13 | 8 |
| 51 | 90,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 2 | 17 | 5 | 11 | 6 | 10 |
| 51 | 93,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 2 | 16 | 8 | 8 | 6 | 11 |
| 51 | 92,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 2 | 15 | 6 | 6 | 6 | 16 |
| 51 | 90,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 2 | 18 | 4 | 6 | 2 | 19 |
| 51 | 91,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 2 | 16 | 2 | 4 | 2 | 7 | 18 |
| 51 | 89,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 2 | 19 | 3 | 6 | 3 | 8 | 1 | 19 |
| 61 | 85,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 2 | 16 | 2 | 2 | 6 | 2 | 7 | 4 | 20 |
| 61 | 86,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 2 | 19 | 3 | 6 | 3 | 6 | 2 | 20 |
| 61 | 86,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 4 | 15 | 2 | 4 | 2 | 5 | 5 | 24 |
| 61 | 82,08 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 3 | 16 | 2 | 4 | 2 | 11 | 4 | 19 |
| 61 | 81,87 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 2 | 13 | 2 | 5 | 2 | 7 | 4 | 26 |
| 61 | 83,67 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 2 | 11 | 4 | 1 | 6 | 2 | 7 | 2 | 26 |
| 61 | 84,53 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 2 | 12 | 5 | 3 | 4 | 3 | 6 | 4 | 22 |
| 61 | 84,31 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 4 | 13 | 3 | 5 | 2 | 4 | 6 | 5 | 19 |
| 61 | 84,51 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommunstyrelsens ordförande över årenRedigera
| Namn och parti | Period | |
|---|---|---|
| FP | Urban Gibson | 1971–1974 |
| C | Carl-Erik Nilsson | 1974–1977 |
| S | Sven Olle Isidor Persson | 1977–1980 |
| M | Jan-Olov Sundström | 1980–1987 |
| M | Gun Blomberg | 1987–1998 |
| M | Christina Naess | 1998–2000 |
| M | Torbjörn Rosdahl | 2000–2010 |
| M | Douglas Lithborn | 2010–2015 |
| FP | Anna Lena Johansson (t.f.) | 2015–2015 |
| M | Henrik Thunes | 2015-nutid |
KommunfullmäktigeRedigera
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Björn Karlsson |
| 1:e vice ordförande | M | Birgitta Sturesson |
| 2:e vice ordförande | S | Richard Meyer |
Kommunfullmäktige består av 61 ledamöter samt 34 ersättare.
KommunstyrelsenRedigera
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Henrik Thunes |
| 1:e vice ordförande | L | Anna Lena Johannson |
| 2:e vice ordförande | S | Anton Lindgren |
Kommunstyrelsen består av 14 ledamöter och lika många ersättare.
Moderaterna har tre ledamöter. Socialdemokraterna, Liberalerna samt Kristdemokraterna har två ledamöter vardera. Centerpartiet, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sollentuna partiet har en ledamot var. En av ledamöterna i kommunstyrelsen är politisk vilde, men tillhörde tidigare Sverigedemokraterna.
Kommunala nämnderRedigera
Det finns i kommunen tio nämnder: Klimatnämnden, Kompetens- och arbetsmarknadsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Miljö- och byggnämnden, Natur- och tekniknämnden, Samhällsbyggnadsnämnden, Socialnämnden, Utbildningsnämnden, Valnämnden samt Vård- och omsorgsnämnden. Överförmyndarnämnden är en gemensam nämnd med andra kommuner.
| Nämnd | Ordförande | 1:e vice ordförande | 2:e vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Klimatnämnden | C | Jonas Riedel | M | Birgitta Schwinn | S | Swapna Sharma |
| Kompetens- och arbetsmarknadsnämnden | L | Anders Manell | M | Latifeh Amiri | S | Malik Siyan |
| Kultur- och fritidsnämnden | KD | Thomas Nyman | M | Birgitta Hultkvist | S | Katarina Roa Godoy |
| Miljö- och byggnämnden | M | Oscar Nyströmer | KD | Gunnar Lunnergård | S | Anne-Marie Leijon |
| Natur- och tekniknämnden | M | Thomas Ardenfors | L | Per Altenberg | MP | Peter Godlund |
| Samhällsbyggnadsnämnden | L | Moa Rassmusson | M | Rickard Truedsson | S | Joakim Jonsson |
| Socialnämnden | KD | Seppo Karmista | M | Marie Hård | S | Julia Mäkitalo Blent |
| Utbildningsnämnden | M | Soley Aksöz Lithborn | L | Henrik Thureson | S | Mette Hildingsson |
| Valnämnden | M | Benkt Kullgard | L | Kjell Ericson | S | Siv Gustavsson |
| Vård- och omsorgsnämnden | L | Anna Lena Johansson | KD | Eva Ireblad | S | Gunilla Hultman |
Kommunalråd och oppositionsrådRedigera
Det finns totalt 8 kommunalråd, varav sex tillhör majoriteten och två tillhör oppositionen (och tituleras som oppositionsråd).
| Kommunalråd | |
|---|---|
| M | Henrik Thunes |
| L | Anna Lena Johansson |
| KD | Thomas Nyman |
| C | Jonas Riedel |
| M | Soley Aksöz Lithborn |
| L | Moa Rasmusson |
| Oppositionsråd | |
| S | Anton Lindgren |
| MP | Peter Godlund |
UtbildningRedigera
Gymnasieskolor i Sollentuna:[26]
Kommunala:
Fristående:
- Consensum Vård och Hälsogymnasium
- Häggviks gymnasier- och gymnasiesärskola
- Mikael Elias Teoretiska gymnasium
- NTI-gymnasiet
- Yrkesgymnasiet i Sollentuna
I kommunen finns det 35 grundskolor, varav 14 stycken är fristående. Största skolan är Helenelundsskolan som har cirka 780 elever. Rösjöskolan drivs som en kommunalt självstyrande enhet med en egen styrelse bestående av föräldrar och personal.
I kommunen finns även 93 förskolor, 9 öppna förskolor och 5 specialförskolor.
Sollentuna placerade sig på 15 plats i SKL:s Öppna jämförelse av alla Sveriges grundskolor 2015.[27]
KulturRedigera
På stallbacken som tillhör Edsbergs slott ligger Edsvik konsthall, numera nedlagd.[28]
SevärdheterRedigera
- Edsbacka Wärdshus
- Edsängens gravfält
- Edsbergs slott med omgivande park
- Edsvik konsthall
- Bergendals herrgård, från 1913, numera hotell- och konferensanläggning
- Hersby Hembygdsgård, en gammal gård med mangårdsbyggnad, stall, ladugård och lider
- Naturreservatet Järvafältet
- Jästbolaget
- Knistagravfältet
- Kummelbystenen
- Kung Agnes hög
- Landsnora kvarn och såg
- Tunbergsreservoaren – ett vattentorn som ger besökaren 360-graders vy över kommunen, man kan med kikare även se hela vägen till Stockholms stad.
- Överby kvarn, den enda väderkvarnen i kommunen
- Jarlabankesten, Upplands runinskrifter 101 i Södersätra
SportRedigera
SportklubbarRedigera
- Attunda Orientering
- Helenelunds IK
- IFK Sollentuna
- Konståkningsklubben Sollentuna KKS
- Rotebro IS FF
- Sollentuna HC – en av Stockholms största ishockeyklubbar
- Sollentuna HK – en av Stockholms tio största handbollsklubbar sett till utövare
- Sollentuna VK, framgångar i volleyboll både för herrar och damer
- Turebergs FK
IdrottsplatserRedigera
- Sollentunavallen
- Edsbergs sportfält
- Norrvikens IP (konstgräs)
- Helenelunds IP (konstgräs)
- Skinnaråsens IP (konstgräs och gräs)
Ovanstående idrottsplatser är de största i kommunen, det är också de enda som har gräsplaner, det finns i övrigt flera mindre idrottsplatser och bollplaner.
I Sollentuna möttes den 28 september 1985 Sveriges herrlandslag i innebandy och Finlands herrlandslag i innebandy i den första innebandylandskampen någonsin i världshistorien. Sverige vann med 15–1.
VänorterRedigera
Kända personer med anknytning till SollentunaRedigera
- Emilia Ramboldt, svensk ishockeyspelare, född i Sollentuna[29]
- Kajsa Bergqvist, svensk höjdhoppare, uppvuxen i Sollentuna[30]
- Eric Ericsson, svensk skådespelare, uppvuxen i Sollentuna[31]
- Thomas Bodström, svensk politiker, uppvuxen i Sollentuna[32]
- Ted Gärdestad, musiker, växte upp, bodde, verkade samt avled i Sollentuna[33]
- Patric Hörnqvist, ishockeyspelare, uppvuxen i Sollentuna[34]
- Jonatan Johansson, född i Sollentuna, snowboardåkare [35]
- Ulrika Jonsson, programledare i England, född i Sollentuna [36]
- Harry Martinson, författare, nobelpristagare i litteratur, bodde i Sollentuna[37]
- Christer Pettersson, misstänkt för Palmemordet, bodde i Sollentuna[38]
- Linda Skugge, journalist, uppvuxen och bor i Sollentuna[39]
- Mats Sundin, ishockeyspelare, uppvuxen i Sollentuna[40]
- Anders Bagge, musikproducent, uppvuxen i Sollentuna[41]
- Maia Hirasawa, musikartist och låtskrivare, född och uppvuxen i Sollentuna[42]
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- Holmberg, Annika (1996). Sollentuna i spalt och bild, 1882–1943. Sollentuna: Sollentuna kommun. ISBN 91-971377-2-3
FotnoterRedigera
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik – Sollentuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007)
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002–2018 (Läst 10 juli 2019)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
- ^ Informationstavla på platsen
- ^ [a b] ”Krig och fred i Rotebro”. Sollentunajournalen. Arkiverad från originalet den 19 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180619050539/http://www.sollentunajournalen.se/lokalt/journalen/2004/nr1-04/rotebro.htm. Läst 24 november 2012.
- ^ ”Norrviken”. Stockholms Länsmuseum. Arkiverad från originalet den 17 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160317035835/http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/kulturmiljoer-i-kommunerna/visa/0163030019. Läst 24 november 2012.
- ^ ”Helenelund”. Stockholms Länsmuseum. Arkiverad från originalet den 22 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160322012729/http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/kulturmiljoer-i-kommunerna/visa/0163030051/. Läst 24 november 2012.
- ^ ”Häggvik”. Stockholms Länsmuseum. Arkiverad från originalet den 18 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160318211838/http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/kulturmiljoer-i-kommunerna/visa/0163030028/. Läst 24 november 2012.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Befolkningsstatistik”. Sollentuna kommun. 31 december 2020. https://www.sollentuna.se/kommun--politik/kommunfakta/befolkningen-i-sollentuna/. Läst 22 september 2021.
- ^ http://www.postnummerservice.se/adressoekning/?street=&postalcode=&locality=sollentuna&county_code=&submit=&external=0
- ^ ”Förädlingen av Edsvik”. Arkiverad från originalet den 21 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150721074641/http://www.edsvik.se/foradlingen-av-edsvik. Läst 17 juli 2015.
- ^ ”Utredningsarbetet för kollektivtrafik till Väsjön och Edsberg fortsätter”. Arkiverad från originalet den 13 december 2017. https://web.archive.org/web/20171213010245/https://www.sollentuna.se/sv/trafik--stadsplanering/Stadsplanering-och-byggprojekt/Aktuella_stadsbyggnadsprojekt/Linbana-mellan-Haggvik-och-Vasjon/. Läst 12 december 2017.
- ^ ”Kommunalråd dog i simhallsolycka”. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/stockholm/kommunalrad-dog-i-simhallsolycka. Läst 17 juli 2015.
- ^ ”Kommun i chock efter Lithborns bortgång”. P4 Stockholm. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6210922. Läst 17 juli 2015.
- ^ ”Douglas Lithborn har avlidit”. Arkiverad från originalet den 15 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150715211617/http://moderaterna.net/blog/2015/07/11/douglas-lithborn-har-avlidit/. Läst 17 juli 2015.
- ^ ”Kommunstyrelsens ordförande i Sollentuna har avlidit”. www.sollentuna.se. http://www.sollentuna.se/sv/nyhetsportal/nyhet-kommun--politik/kommunstyrelsens-ordforande-i-sollentuna-har-avlidit/. Läst 17 juli 2015.
- ^ ”Klart med ny ordförande i kommunstyrelsen”. Stockholm Direkt. 31 augusti 2015. http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/klart-med-ny-ordforande-i-kommunstyrelsen/dbbohE!OvFJrMpOnVW@Fk2Fk@ss@w/. Läst 1 december 2015.
- ^ ”Alla gymnasieskolor”. www.sollentuna.se. Arkiverad från originalet den 17 november 2015. https://web.archive.org/web/20151117022631/http://www.sollentuna.se/sv/skola--forskola/gymnasieskola/Alla-gymnasieskolor/. Läst 14 november 2015.
- ^ Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser – Grundskola 2015. sid. 17. http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-240-9.pdf?issuusl=ignore.
- ^ ”Edsvik konsthall har stängt portarna”. www.stockholmdirekt.se. 20 september 2019. https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/edsvik-konsthall-har-stangt-portarna/repsis!k9XHBRQ1fzwD1nUCV3VF2A/. Läst 23 januari 2020.
- ^ ”AIK”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524184632/http://www.aik.se/ishockey/aikindex.html?/ishockey/200708/damer/laget/2007_08eman.html. Läst 17 april 2011.
- ^ ”Därför siktar Kajsa Bergqvist uppåt igen”. http://www.dn.se/sport/darfor-siktar-kajsa-bergqvist-uppat-igen/. Läst 23 december 2014.
- ^ ”Eric Ericson”. Svensk filmdatabas. http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/Item/?type=person&itemid=67575. Läst 28 mars 2019.
- ^ ”Thomas Bodström: I drömmen gör jag mål”. http://www.dn.se/livsstil/intervjuer/thomas-bodstrom-i-drommen-gor-jag-mal/. Läst 23 december 2014.
- ^ ”Ted Gärdestads bror: Är med mig hela tiden”. http://www.expressen.se/noje/extra/ted-gardestads-bror-ar-med-mig-hela-tiden/. Läst 23 december 2014.
- ^ ”Get to Know Patric Hornqvist”. http://penguins.nhl.com/club/news.htm?id=735288. Läst 23 december 2014.
- ^ ”Jonatan satsade allt och blev bäste svensk i Turin-OS”. http://www.expressen.se/sport/alpint/jonatan-satsade-allt-och-blev-baste-svensk-i-turin-os/. Läst 23 december 2014.
- ^ ”"Som jag lever nu har jag alltid velat ha det"”. http://www.expressen.se/noje/extra/som-jag-lever-nu-har-jag-alltid-velat-ha-det/. Läst 23 december 2014.
- ^ ”Sollentuna hedrar mannen med två ”s””. http://www.svd.se/kultur/sollentuna-hedrar-mannen-med-tva-s_150056.svd. Läst 23 december 2014.
- ^ ”Christer Pettersson död”. http://www.dn.se/nyheter/sverige/christer-pettersson-dod/. Läst 23 december 2014.
- ^ Sharon Krafft, Eyal. ”Här kan Skugge vara privat”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/har-kan-skugge-vara-privat. Läst 28 mars 2019.
- ^ ”Sudden tillbaka på hemmaisen”. Arkiverad från originalet den 23 december 2014. https://web.archive.org/web/20141223221034/http://www.direktpress.se/viisollentuna/Nyheter/Sudden-tillbaka-pa-hemmaisen/. Läst 23 december 2014.
- ^ ”Bagge vågar tacka ja”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/bagge-vagar-tacka-ja. Läst 28 mars 2019.
- ^ Rikken, Cornelis. ”Sollentunadottern släpper låt om att ligga”. Lokaltidningen Mitt i Stockholm. https://mitti.se/noje/maia-hirasawa-sollentuna/?omrade=sollentuna. Läst 28 mars 2019.
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Sollentuna kommun.- Officiell webbplats
