Sollentuna kommun

kommun i Stockholms län, Sverige
Artikel Diskussion
För andra betydelser, se Sollentuna.

Sollentuna kommun uttal (info) är en kommun i Stockholms län. Kommunförvaltningen är belägen i Tureberg (en del av tätorten Sollentuna och Upplands Väsby).

Sollentuna kommun
Kommun
Sollentuna kommunalhus.JPG
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapUppland
LänStockholms län
CentralortTureberg
Inrättad1 januari 1971[1]
Areal, befolkning
Areal57,96 kvadratkilometer ()[2]
- därav land52,61 kvadratkilometer[2]
- därav vatten5,35 kvadratkilometer[2]
Folkmängd74 512 ()[3]
Bef.täthet1 416,31 inv./km² (land)
Läge
Sollentuna Municipality in Stockholm County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°27′00″N 17°55′00″Ö / 59.45°N 17.916666666667°Ö / 59.45; 17.916666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsAttunda domkrets (–)
Sollentuna domsaga (–)
Sollentuna och Färentuna domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0134[4]
Anställda2 825 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0163[6]
GeoNames2675406
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Uppland och gränsar i norr till Upplands Väsby kommun, i nordöst till Täby kommun, i öster till Danderyds kommun, i söder till Solna kommun och Sundbybergs kommun, i sydväst till Stockholms kommun och i väster till Järfälla kommun, alla i Stockholms län. Edsviken som är en vik i Östersjön sträcker sig in i kommunen.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar huvuddelen av Sollentuna socken och en mindre del av Spånga socken där Sollentuna och Spånga landskommuner bildades vid kommunreformen 1862.

Norrvikens municipalsamhälle inrättades 13 december 1929 och upplöstes 1944 när hela Sollentuna landskommun ombildades till Sollentuna köping. Spånga landskommun införlivades 1949 i Stockholms stad.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området. Området Björkliden (Kallhälls villastad) överfördes 1955 till Järfälla landskommun.

Sollentuna kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Sollentuna köping.[7] Hansta överfördes 1980 till Stockholms kommun, medan andra områden (som Silverdal) tillförts kommunen från Stockholms kommun.

Kommunen ingick från bildandet till 1976 i Sollentuna och Färentuna domsaga, från 1977 till 2007 i Sollentuna domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Attunda domsaga.[8]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I blått fält en balk av guld, belagd med tre stolpvis ställda röda vikingaskepp, stående på rullar och försedda med beslaget blått segel, blå drakhuvuden och sju blå sköldar på relingen samt blå vimpel.

Sollentuna kommunvapen innehåller en bild som skall minna om den handelsplats i Sollentuna som skall ha funnits redan före vikingatiden, där skepp drogs med stockar över land till nästa farled. Vapnet fastställdes för dåvarande Sollentuna köping år 1946. Det registrerades av kommunen hos Patent- och registreringsverket 1974.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Sollentuna kommun
År Invånare
1810
  
 872
1850
  
 827
1900
  
 1 290
1910
  
 2 269
1920
  
 3 933
1930
  
 9 221
1940
  
 13 485
1950
  
 18 631
1960
  
 25 145
1970
  
 37 723
1980
  
 45 868
1990
  
 51 377
2000
  
 58 048
2010
  
 64 630
Källor: Folkmängden i Sveriges kommuner 1950 - 2001 och [1],[2] och DDB UMU.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 24 269, eller 33,46 % av befolkningen (hela befolkningen: 72 528 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 12 443, eller 21,26 % av befolkningen (hela befolkningen: 58 515 den 31 december 2002).[9] Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Sollentuna kommun 69 325 personer. Av dessa var 15 334 personer (22,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[10]

HistoriaRedigera

 
Kung Agnes hög.

De första spåren efter människor är stenyxor som dateras till 3000-talet f.Kr. På 500-talet f.Kr. kom de första permanenta bosättningarna. En så kallad kungshög invid Sollentuna centrum är (utan historiska bevis) skyltad som kung Agnes hög. Edsängens gravfält är ett område med vikingatida gravhögar belägna i Edsberg. Här finns cirka 125 gravar som gör gravfältet till ett av kommunens största.[11]

Vid slutet av 1800-talet var Sollentuna en jordbruksbygd där den största delen av befolkningen på cirka 1 150 invånare ägnade sig åt jord- eller skogsbruk. Bygdens marker och gårdar ägdes till största del av familjen Rudbeck. Samhället förändrades då kommunikationerna förbättras, bland annat genom att dåvarande Norra stambanan (sträckan räknas numera till Ostkustbanan) byggdes genom Sollentuna. Vid öppnandet av järnvägslinjen Stockholm Uppsala 20 september 1866 får Sollentuna sin första järnvägsstation i Rotebro[12] för att senare samma år få en hållplats även i Tureberg[12] som utvecklas till station år 1900. Även arbetstillfällen förändrades då flera industrier flyttade in i Sollentuna, bland annat en sprängämnesfabrik och en jästfabrik.

Under 1900-talet början styckades de gamla herrgårdarnas mark upp och såldes som villatomter, något som satte fart på villabyggandet. Mellan 1906 och 1910 byggs 114 villor i det nya samhället Norrviken vilket leder till att kommundelen får en hållplats 1907.[13] 1918 köpte AB Upplandshem Edsbergs gods ägor för att stycka dessa och sälja som egnahemstomter. Marken vid Edsviken söder om Tureberg fick namnet Edsviken villastad och området väster om järnvägen får namnet Eriksbergs villastad. I Helenelund öppnades järnvägshållplatsen 1922[14] medan Häggvik fick vänta till 1932.[15]

IndelningarRedigera

 
Sollentunas tio kommundelar.

För befolkningsrapporteringRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område, Sollentuna församling.

Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Sollentuna distrikt[16]

KommundelarRedigera

Kommundelarnas befolkning 2020[17]: Rotebro &&&&&&&&&&&08927.&&&&&08 927, Viby &&&&&&&&&&&05752.&&&&&05 752, Norrviken &&&&&&&&&&&03352.&&&&&03 352, Vaxmora &&&&&&&&&&&02646.&&&&&02 646, Häggvik &&&&&&&&&&&05527.&&&&&05 527, Edsberg &&&&&&&&&&011770.&&&&&011 770, Tureberg &&&&&&&&&&018901.&&&&&018 901, Sjöberg &&&&&&&&&&&04636.&&&&&04 636, Helenelund &&&&&&&&&&012325.&&&&&012 325 och Järvafältet &&&&&&&&&&&&0154.&&&&&0154. Totalt &&&&&&&&&&073990.&&&&&073 990.

PostorterRedigera

Postorten Sollentuna med postnummer i serierna 191 XX och 192 XX [18] omfattar hela kommunen, med vissa mindre undantag:

  • Området öster om Rösjön ingår i postorten Täby (postnummer 187 43)
  • Ett mindre område väster om E4an ingår i postorten Kista (postnummer 164 74)

TätorterRedigera

Huvuddelen av tätbebyggelsen i Sollentuna kommun räknas som tillhörande tätorten Sollentuna och Upplands Väsby som 2015 utbröts ur tätorten Stockholm, vari ännu delar av kommunens byggnader ingår. Eftersom gränsen till Täby kommun går något öster om Rösjön räknas dessutom ett område med 11 invånare till tätorten Täby. Fram till och med 1990 var delar av Sollentuna kommun en egen tätort som sedan 1970 inkluderade de tidigare tätorterna Rotebro och Viby[19].

SjöarRedigera

Se även Lista över insjöar i Sollentuna kommun
 
Norrviken
 
Edsviken

KommunikationerRedigera

Från söder till norr genomkorsas kommunen av E4. I Häggvik avtar länsväg 265 åt nordöst och länsväg 262 åt sydöst. I Rotebro avtar länsväg 267 åt väster.

KollektivtrafikRedigera

Genom kommunen går Ostkustbanan i nord-sydlig riktning. Det finns fem pendeltågsstationer, Helenelund, Sollentuna, Häggvik, Norrviken och Rotebro. Projektering pågår för att dra fram Tvärbanan till Helenelund med planerat färdigställande 2023. En linbana mellan Häggviks pendeltågsstation ett nytt bostadsområde vid Väsjön via Tunberget och Edsberg planeras[21].

PolitikRedigera

Kommunstyrelsens ordförande är sedan 31 augusti 2015 Henrik Thunes (M).

Kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Mandatfördelning i Sollentuna kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPSDNYDSPACLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702208138
208138
5190,9
4011
1973217511610
17511610
5193,1
3714
197621688611
1688611
5192,8
3615
197921566616
1566616
5190,6
2724
198221846219
184619
5191,0
2922
1985216242718
164718
5189,9
3021
19882193638119
19363819
6185,8
3724
199121622627420
1667420
6186,9
3130
19942193636220
19363620
6186,5
3130
19984152425524
41545524
6182,08
3130
200231624211419
316411419
6181,87
3427
20062132527426
1357426
6183,67
3526
201021141627226
1146726
6184,53
3031
201421253436422
1253436422
6184,31
3427
201841335246519
4133546519
6184,51
3625
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelsens ordförande över årenRedigera

Namn och parti Period
FP Urban Gibson 1971-1974
C Carl-Erik Nilsson 1974-1977
S Sven Olle Isidor Persson 1977-1980
M Jan-Olov Sundström 1980-1987
M Gun Blomberg 1987-1998
M Christina Naess 1998-2000
M Torbjörn Rosdahl 2000-2010
M Douglas Lithborn (dödsfall) 2010-2015
FP Anna Lena Johansson (t.f.) 2015-2015
M Henrik Thunes 2015-

Källor:[22][23][24][25][26]

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande M Björn Karlsson
1:e vice ordförande M Birgitta Sturesson
2:e vice ordförande S Richard Meyer

Kommunfullmäktige består av 61 ledamöter samt 34 ersättare.

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande M Henrik Thunes
1:e vice ordförande L Anna Lena Johannson
2:e vice ordförande S Anton Lindgren

Kommunstyrelsen består av 14 ledamöter och lika många ersättare.

Moderaterna har tre ledamöter. Socialdemokraterna, Liberalerna samt Kristdemokraterna har två ledamöter vardera. Centerpartiet, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sollentuna partiet har en ledamot var. En av ledamöterna i kommunstyrelsen är politisk vilde, men tillhörde tidigare Sverigedemokraterna.

Kommunala nämnderRedigera

Det finns i kommunen tio nämnder: Klimatnämnden, Kompetens- och arbetsmarknadsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Miljö- och byggnämnden, Natur- och tekniknämnden, Samhällsbyggnadsnämnden, Socialnämnden, Utbildningsnämnden, Valnämnden samt Vård- och omsorgsnämnden. Överförmyndarnämnden är en gemensam nämnd med andra kommuner.

Nämnd Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande
Klimatnämnden C Jonas Riedel M Birgitta Schwinn S Swapna Sharma
Kompetens- och arbetsmarknadsnämnden L Anders Manell M Latifeh Amiri S Malik Siyan
Kultur- och fritidsnämnden KD Thomas Nyman M Birgitta Hultkvist S Katarina Roa Godoy
Miljö- och byggnämnden M Oscar Nyströmer KD Gunnar Lunnergård S Anne-Marie Leijon
Natur- och tekniknämnden M Thomas Ardenfors L Per Altenberg MP Peter Godlund
Samhällsbyggnadsnämnden L Moa Rassmusson M Rickard Truedsson S Joakim Jonsson
Socialnämnden KD Seppo Karmista M Marie Hård S Julia Mäkitalo Blent
Utbildningsnämnden M Soley Aksöz Lithborn L Henrik Thureson S Mette Hildingsson
Valnämnden M Benkt Kullgard L Kjell Ericson S Siv Gustavsson
Vård- och omsorgsnämnden L Anna Lena Johansson KD Eva Ireblad S Gunilla Hultman

Kommunalråd och oppositionsrådRedigera

Det finns totalt 8 kommunalråd, varav sex tillhör majoriteten och två tillhör oppositionen (och tituleras som oppositionsråd).

Kommunalråd
M Henrik Thunes
L Anna Lena Johansson
KD Thomas Nyman
C Jonas Riedel
M Soley Aksöz Lithborn
L Moa Rasmusson
Oppositionsråd
S Anton Lindgren
MP Peter Godlund

UtbildningRedigera

Gymnasieskolor i Sollentuna[27]:

Kommunala:

Fristående:

  • Consensum Vård och Hälsogymnasium
  • Häggviks gymnasier- och gymnasiesärskola
  • Mikael Elias Teoretiska gymnasium
  • NTI-gymnasiet
  • Yrkesgymnasiet i Sollentuna

I kommunen finns det 35 grundskolor, varav 14 stycken är fristående. Största skolan är Helenelundsskolan som har cirka 780 elever. Rösjöskolan drivs som en kommunalt självstyrande enhet med en egen styrelse bestående av föräldrar och personal.

I kommunen finns även 93 förskolor, 9 öppna förskolor och 5 specialförskolor.

Sollentuna placerade sig på 15 plats i SKL:s Öppna jämförelse av alla Sveriges grundskolor 2015.[28]

KulturRedigera

 
Edsviks konsthall på Edsbergs slott.

På stallbacken som tillhör Edsbergs slott ligger Edsviks konsthall, numera nedlagd.[29]

SevärdheterRedigera

 
Edsängens gravfält.

SportRedigera

SportklubbarRedigera

IdrottsplatserRedigera

 
Sollentunavallen

Ovanstående idrottsplatser är de största i kommunen, det är också de enda som har gräsplaner, det finns i övrigt flera mindre idrottsplatser och bollplaner.

I Sollentuna möttes den 28 september 1985 Sveriges herrlandslag i innebandy och Finlands herrlandslag i innebandy i den första innebandylandskampen någonsin i världshistorien. Sverige vann med 15–1.

VänorterRedigera

Kända personer med anknytning till SollentunaRedigera

Se även Personer med anknytning till Sollentuna kommun

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  • Holmberg, Annika (1996). Sollentuna i spalt och bild, 1882–1943. Sollentuna: Sollentuna kommun. ISBN 91-971377-2-3 

FotnoterRedigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2021 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2021, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollentuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
  10. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
  11. ^ Informationstavla på platsen
  12. ^ [a b] ”Krig och fred i Rotebro”. Sollentunajournalen. Arkiverad från originalet den 19 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180619050539/http://www.sollentunajournalen.se/lokalt/journalen/2004/nr1-04/rotebro.htm. Läst 24 november 2012. 
  13. ^ ”Norrviken”. Stockholms Länsmuseum. Arkiverad från originalet den 17 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160317035835/http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/kulturmiljoer-i-kommunerna/visa/0163030019. Läst 24 november 2012. 
  14. ^ ”Helenelund”. Stockholms Länsmuseum. Arkiverad från originalet den 22 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160322012729/http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/kulturmiljoer-i-kommunerna/visa/0163030051/. Läst 24 november 2012. 
  15. ^ ”Häggvik”. Stockholms Länsmuseum. Arkiverad från originalet den 18 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160318211838/http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/kulturmiljoer-i-kommunerna/visa/0163030028/. Läst 24 november 2012. 
  16. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  17. ^ ”Befolkningsstatistik”. Sollentuna kommun. 31 december 2020. https://www.sollentuna.se/kommun--politik/kommunfakta/befolkningen-i-sollentuna/. Läst 22 september 2021. 
  18. ^ http://www.postnummerservice.se/adressoekning/?street=&postalcode=&locality=sollentuna&county_code=&submit=&external=0
  19. ^ ”Befolkningen i tätorter 1960–2010”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131014063857/http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01Z/05_Tatorter2010_befolkning_1960_2010.xls. Läst 19 maj 2014. 
  20. ^ ”Förädlingen av Edsvik”. Arkiverad från originalet den 21 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150721074641/http://www.edsvik.se/foradlingen-av-edsvik. Läst 17 juli 2015. 
  21. ^ ”Utredningsarbetet för kollektivtrafik till Väsjön och Edsberg fortsätter”. Arkiverad från originalet den 13 december 2017. https://web.archive.org/web/20171213010245/https://www.sollentuna.se/sv/trafik--stadsplanering/Stadsplanering-och-byggprojekt/Aktuella_stadsbyggnadsprojekt/Linbana-mellan-Haggvik-och-Vasjon/. Läst 12 december 2017. 
  22. ^ ”Kommunalråd dog i simhallsolycka”. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/stockholm/kommunalrad-dog-i-simhallsolycka. Läst 17 juli 2015. 
  23. ^ ”Kommun i chock efter Lithborns bortgång - P4 Stockholm”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6210922. Läst 17 juli 2015. 
  24. ^ ”Douglas Lithborn har avlidit”. Arkiverad från originalet den 15 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150715211617/http://moderaterna.net/blog/2015/07/11/douglas-lithborn-har-avlidit/. Läst 17 juli 2015. 
  25. ^ ”Kommunstyrelsens ordförande i Sollentuna har avlidit”. www.sollentuna.se. http://www.sollentuna.se/sv/nyhetsportal/nyhet-kommun--politik/kommunstyrelsens-ordforande-i-sollentuna-har-avlidit/. Läst 17 juli 2015. 
  26. ^ ”Klart med ny ordförande i kommunstyrelsen”. Stockholm Direkt. 31 augusti 2015. http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/klart-med-ny-ordforande-i-kommunstyrelsen/dbbohE!OvFJrMpOnVW@Fk2Fk@ss@w/. Läst 1 december 2015. 
  27. ^ ”Alla gymnasieskolor”. www.sollentuna.se. Arkiverad från originalet den 17 november 2015. https://web.archive.org/web/20151117022631/http://www.sollentuna.se/sv/skola--forskola/gymnasieskola/Alla-gymnasieskolor/. Läst 14 november 2015. 
  28. ^ Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser - Grundskola 2015. sid. 17. http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-240-9.pdf?issuusl=ignore. 
  29. ^ ”Edsvik konsthall har stängt portarna”. www.stockholmdirekt.se. 20 september 2019. https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/edsvik-konsthall-har-stangt-portarna/repsis!k9XHBRQ1fzwD1nUCV3VF2A/. Läst 23 januari 2020. 
  30. ^ ”AIK”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524184632/http://www.aik.se/ishockey/aikindex.html?/ishockey/200708/damer/laget/2007_08eman.html. Läst 17 april 2011. 
  31. ^ ”Därför siktar Kajsa Bergqvist uppåt igen”. http://www.dn.se/sport/darfor-siktar-kajsa-bergqvist-uppat-igen/. Läst 23 december 2014. 
  32. ^ ”Eric Ericson”. Svensk filmdatabas. http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/Item/?type=person&itemid=67575. Läst 28 mars 2019. 
  33. ^ ”Thomas Bodström: I drömmen gör jag mål”. http://www.dn.se/livsstil/intervjuer/thomas-bodstrom-i-drommen-gor-jag-mal/. Läst 23 december 2014. 
  34. ^ ”Ted Gärdestads bror: Är med mig hela tiden”. http://www.expressen.se/noje/extra/ted-gardestads-bror-ar-med-mig-hela-tiden/. Läst 23 december 2014. 
  35. ^ ”Get to Know Patric Hornqvist”. http://penguins.nhl.com/club/news.htm?id=735288. Läst 23 december 2014. 
  36. ^ ”Jonatan satsade allt och blev bäste svensk i Turin-OS”. http://www.expressen.se/sport/alpint/jonatan-satsade-allt-och-blev-baste-svensk-i-turin-os/. Läst 23 december 2014. 
  37. ^ ”"Som jag lever nu har jag alltid velat ha det"”. http://www.expressen.se/noje/extra/som-jag-lever-nu-har-jag-alltid-velat-ha-det/. Läst 23 december 2014. 
  38. ^ ”Sollentuna hedrar mannen med två ”s””. http://www.svd.se/kultur/sollentuna-hedrar-mannen-med-tva-s_150056.svd. Läst 23 december 2014. 
  39. ^ ”Christer Pettersson död”. http://www.dn.se/nyheter/sverige/christer-pettersson-dod/. Läst 23 december 2014. 
  40. ^ Sharon Krafft, Eyal. ”Här kan Skugge vara privat”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/har-kan-skugge-vara-privat. Läst 28 mars 2019. 
  41. ^ ”Sudden tillbaka på hemmaisen”. Arkiverad från originalet den 23 december 2014. https://web.archive.org/web/20141223221034/http://www.direktpress.se/viisollentuna/Nyheter/Sudden-tillbaka-pa-hemmaisen/. Läst 23 december 2014. 
  42. ^ ”Bagge vågar tacka ja”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/bagge-vagar-tacka-ja. Läst 28 mars 2019. 
  43. ^ Rikken, Cornelis. ”Sollentunadottern släpper låt om att ligga”. Lokaltidningen Mitt i Stockholm. https://mitti.se/noje/maia-hirasawa-sollentuna/?omrade=sollentuna. Läst 28 mars 2019. 

Externa länkarRedigera


Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sollentuna_kommun&oldid=49663536"