Landskap i Sverige

Sveriges historiska regioner

Landskap i Sverige är, i likhet med landskap i många andra länder, avgränsade landsregioner, en kvarleva av en äldre indelning av landet. Det finns 25 landskap i Sverige grupperade i tre landsdelar: Götaland, Svealand och Norrland.

Sveriges 25 landskap. Blå toner: landskap i Götaland, gula toner: landskap i Svealand, beige toner: landskap i Norrland.
En grovindelning av Sveriges landskap år 1560.

Landskapen ersattes som grundläggande förvaltningsenheter av Sveriges län genom regeringsformen 1634, men har fortsatt vara en använd indelning, vilket uttrycks i officiella landskapsvapen och i kungahusets hertigtitlar. Landskapen innebär ofta också olika kulturella identifikationer och särarter på historisk grund.

Historik redigera

Sveriges indelning baserades under tidig medeltid i Sverige främst på lagsagor för rättskipning. Lagsagorna hade också före 1350-talet olika (landskaps)lagar och lagmannen, ledaren för lagsagan, hade ofta en roll som talesman för landet (landskapet). Lagsagorna levde relativt oförändrade under medeltiden och oberoende av vem som regerade riket. Under 1500-talet fick landskapen en fastare form utifrån lagsagornas områden, även om situationen i norr och i nuvarande Finland fortfarande var oklar. Efter införlivande av land från Danmark och Norge i mitten av 1600-talet fick dagens landskap sin nuvarande utformning, bortsett från allra nordligaste Sverige, där Norrbottens län bildades först 1810, och där motsvarande landskap som då fick sin omfattning fått en svag förankring.

Parallellt med lagsagor/landskap fanns från 1300-talet slottslän och fögderier för skatteuppbörd. Dessa fögderier och slottslän hade länge varierande omfattning, men fick med regeringsformen 1634 fastare former och övertog flera uppgifter som tidigare hanterats i varje lagsaga/landskap.

Nutid redigera

Landskapen saknar sedan länsreformen 1634 administrativ betydelse. De har dock fortfarande officiell ställning. Landskapen har officiellt fastställda vapen. Deras nuvarande utformning fastställdes av Kungl. Maj:t från 1884 (Västergötland) till 1972 (Östergötland) och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.[1] Norrbottens fastställdes av länsstyrelsen i Norrbottens län 1995.[2]

Den officiella ställningen kommer också till uttryck i att många medlemmar av kungahuset har titeln hertig eller hertiginna av olika landskap.[3] Denna tradition går tillbaka till vasatiden, då Sveriges landskap tilldelades vapen och gavs rang som antingen hertigdömen eller grevskap. Denna indelning bestod fram till den 18 januari 1884, då samtliga Sveriges landskap fick tillåtelse att använda hertigkrona över sina vapensköldar.

Landskapen används också fortfarande flitigt i kulturella och historiska sammanhang. Många människor känner en betydligt större samhörighet med landskapet än med länet de bor i. Det är landskap snarare än län som svenskar brukar ange som sin hembygd, med undantag för Västerbottens län och Norrbottens län samt Stockholm och Göteborg, där landskapsidentifikationen är svag.

Det finns även många exempel på att invånarna i ett landskap använder sig av just landskapet för att stärka sin egen kulturella identitet. Inom turistnäringen används ofta landskapen i marknadsföringssyfte. De flesta idrottsförbund och regionala hembygdsförbund i Sverige är indelade efter landskap, även om länsindelning också förekommer. Svenska runstenar och föremål i Statens historiska museums samlingar grupperas efter landskap.

Stockholm, Göteborg och norra Norrland redigera

I vissa delar av landet, bland annat området runt Stockholm och i norra Norrland är länen viktigare än landskapen som identitetsmarkörer. Likaså karaktäriseras regionen runt Göteborg tydligare av närheten till den stora centralorten än av de tre landskap (Bohuslän, Västergötland och Halland) som möts där. En kirunabo definierar sig oftare som norrbottning än som lapplänning. År 1810 delades Västerbottens län och Norrbottens län bildades. Landskapsindelningen var då sedan länge föråldrad och landskapsgränserna betraktas sedan 1634 av Lantmäteriet som i princip oföränderliga. Därför ingår Lapplands och Västerbottens landskapsvapen fortfarande i Norrbottens läns vapen.

Den del av Norrbottens län som inte ligger i Lappland har dock kommit att uppfattas som ett eget landskap och 1995 godkände statsheraldikern Norrbottens landskapsvapen.[2] Eftersom landavträdelserna till Ryssland enligt freden i Fredrikshamn år 1809 inte följde landskapsgränserna har en del av det tidigare större landskapet Västerbotten kommit att hamna i dagens Finland öster om nuvarande Norrbotten (se Västerbotten, Finland).

Sveriges landskap redigera

Landskap Hertig/hertiginna Landsdel Län Titulär (före 1884) Area
(km²)
Folk-
mängd[4]
Befolknings-
täthet
  Blekinge Prinsessan Adrienne Götaland Blekinge län Grevskap 2 941 158 937 53,9
  Bohuslän Götaland Västra Götalands län Hertigdöme 4 473 312 057 66,9
  Dalarna Prins Gabriel Svealand Dalarnas, Gävleborgs,
Jämtlands och Värmlands län
Hertigdöme 29 086 288 017 9,7
  Dalsland Götaland Västra Götalands och Värmlands län Grevskap 3 708 49 655 13,5
  Gotland Prinsessan Leonore Götaland Gotlands län Grevskap 3 140 61 001 18,5
  Gästrikland Prinsessan Madeleine Norrland (före 1634 Svealand) Gävleborgs och Uppsala län Grevskap 4 181 157 376 36,8
  Halland Prins Julian Götaland Hallands, Västra Götalands och
Skåne län
Hertigdöme 4 786 347 675 68,3
  Hälsingland Prinsessan Madeleine Norrland Gävleborgs och Jämtlands län Hertigdöme 14 264 131 821 9,2
  Härjedalen Norrland Jämtlands och Dalarnas län Grevskap 11 954 9 680 0,8
  Jämtland Kung Carl XVI Gustaf Norrland Jämtlands, Västernorrlands och
Västerbottens län
Grevskap 34 009 118 964 3,4
  Lappland Norrland Västerbottens, Norrbottens och
Jämtlands län
Grevskap 109 702 88 951 0,8
  Medelpad Norrland Västernorrlands län Grevskap 7 058 126 539 17,8
  Norrbotten Norrland Norrbottens län - 26 671 196 059 7,3
  Närke Svealand Örebro, Östergötlands och
Västmanlands län
Grevskap 4 126 221 131 50,5
  Skåne Prins Oscar Götaland Skåne län Hertigdöme 11 027 1 399 454 119,9
  Småland Götaland Jönköpings, Kalmar, Kronobergs,
Hallands och Östergötlands län
Hertigdöme 29 330 779 980 25,7
  Södermanland Prins Alexander Svealand Södermanlands, Stockholms,
Östergötlands och Västmanlands län
Hertigdöme 8 388 1 393 772 157,4
  Uppland Svealand Uppsala, Stockholms och
Västmanlands län
Hertigdöme 12 676 1 723 765 126,4
  Värmland Prins Carl Philip, Prinsessan Sofia Svealand (före 1815 Götaland) Värmlands, Örebro och
Västra Götalands län
Grevskap 18 204 322 010 17,5
  Västerbotten Norrland Västerbottens län Grevskap 15 093 229 751 14,6
  Västergötland Kronprinsessan Victoria, Prins Daniel Götaland Västra Götalands, Jönköpings,
Hallands och Örebro län
Hertigdöme 16 676 1 390 802 79,6
  Västmanland Svealand Västmanlands, Dalarnas och
Örebro län
Hertigdöme 8 363 319 473 37,0
  Ångermanland Prins Nicolas Norrland Västernorrlands, Jämtlands och
Västerbottens län
Grevskap 19 800 129 860 6,7
  Öland Götaland Kalmar län Grevskap 1 342 26 617 19,3
  Östergötland Prinsessan Estelle Götaland Östergötlands län Hertigdöme 9 979 467 716 45,1
Hela landet 410 977 10 551 707 24,7

Vatten är ej medräknat i arean.

Se även redigera

Källor redigera

Externa länkar redigera