Garphyttan

tätort i Örebro kommun, Sverige

Garphyttan är ett brukssamhälle i Örebro kommun med 1 550 invånare (2020)[4] där medelåldern är 38 år (2016). Samhället ligger cirka 17 kilometer väster om Örebro centrum, vid foten av Kilsbergen. Samhället är uppbyggt kring Garphytte Bruk.

Garphyttan
Tätort
Kontorsbyggnad vid Garphytte bruk år 1946
Kontorsbyggnad vid Garphytte bruk år 1946
Land Sverige Sverige
Landskap Närke
Län Örebro län
Kommun Örebro kommun
Distrikt Tysslinge distrikt
Koordinater 59°18′6″N 14°56′57″Ö / 59.30167°N 14.94917°Ö / 59.30167; 14.94917
Area 156 hektar (2020)[1]
Folkmängd 1 550 (2020)[1]
Befolkningstäthet 9,9 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T5944[2]
Beb.områdeskod 1880TB105 (1960–)[3]
Geonames 2712642
Ortens läge i Örebro län
Ortens läge i Örebro län
Ortens läge i Örebro län
Wikimedia Commons: Garphyttan
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Historia

redigera

Garphytte Bruk

redigera

Garphyttan omnämns första gången 1554 i en bergsskattelängd för Lekebergslagens hyttor. Redan på medeltiden ska här ha anlagts en hytta av tyskar, som då ofta kallades garpar. Bruket fick privilegier 1642, men lades ned omkring 1730. Man försökte sig även på silverbrytning. År 1696 tillkom en stångjärnshammare. På 1700-talet tillverkades bl.a. förtent plåt. Spiktillverkning kom sedermera att bli en stor produkt för Garphytte bruk. Omkring år 1909 upphörde det gamla bruket.

Det nuvarande företaget, Suzuki Garphyttan AB började sin verksamhet 1906 och är numera inriktat på tillverkning av ståltråd och fjädrar. I anslutning till bruket finns Garphyttans industrimuseum.

Från 1895 till 1966 fanns Latorpsbruk–Garphyttan industribana, med 600 mm spårvidd, som anslöt till Örebro–Svartå Järnväg i Latorpsbruk.

Garphytte sanatorium

redigera
Huvudartikel: Garphytte sanatorium
 
Garphytte sanatorium cirka 1914

Garphytte sanatorium uppfördes 1913 och avvecklades 1966. Verksamheten flyttade då till Lungkliniken i Adolfsberg. Sanatoriet i Garphyttan blev 1966 ett annexsjukhus till Mellringeklinikerna och användes som sjukhem för lättskötta psykiatripatienter. Sjukhemmet lades ned i slutet av 1980-talet, och lokalerna användes sedan som flyktingförläggning under ett antal år. Flyktingförläggningen upphörde under mitten av 1990-talet och byggnaden stod sedan tom tills den revs hösten 2005.

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Garphyttan 1960–2020[5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
925
1965
  
956
1970
  
1 096
1975
  
1 356
1980
  
1 396
1990
  
1 642 171
1995
  
1 586 173
2000
  
1 562 173
2005
  
1 557 173
2010
  
1 619 172
2015
  
1 613 173
2020
  
1 550 156

Samhället

redigera

Garphyttans bruksherrgård ligger vid Garphytteån, invid Nyhammarsdammen. Mangårdsbyggnaden uppfördes troligen på 1600-talet, men brann ner omkring 1830 [6]. Fyra flygelbyggnader från tiden omkring 1700 återstår. I två av dessa fanns tidigare bostäder för brukets disponent respektive ingenjör. Byggnaderna är idag privatägda. Gamla Garphyttegården är en bergsmansgård som är belägen i närheten av en utsiktsplats kallad Garphytte klint. Nära Gamla Garphyttegården finns slagghögar från den relativt tidigt nedlagda Garphyttan.

Svenska Kyrkan finns representerad med ett kapell, S:t Josefs kapell, invigt 1994, tillhörande Tysslinge församling.

Föreningslivet består av Garphyttans IF som är verksamt inom fotboll, orientering och längdskidåkning. Kilsbergens HF är verksamt inom handboll.

Se även

redigera

Referenser

redigera

Tryckta källor

redigera
  • Svenska Län. Örebro läns förvaltning och bebyggelse Del II. Bokförlaget Svenska Län AB Göteborg 1948.

Webbkällor

redigera


  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 18 november 2013.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Folkmängd per tätort efter region och vart 5:e år”. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/139624. Läst 30 augusti 2023. 
  5. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  6. ^ Svenska län II, s. 351

Externa länkar

redigera