Mälarbanan är den järnväg som går norr om Mälaren från Stockholm C via Västerås C till Hovsta norr om Örebro C. Den anslutande sträckan JädersbrukFrövi station räknas också till Mälarbanan. Dubbelspår finns på sträckorna Stockholm C–Kolbäck, Valskogs stationArboga station, ÖknaAlväng samt Frövi stationHovsta–Örebro. Övriga sträckor är enkelspåriga. Trafikverket bygger för närvarande (2023) ut järnvägen från två till fyra spår på sträckan Tomteboda–Kallhäll i nordvästra Stockholm.

Mälarbanan
Mälarbanan Stäketbron 2009.jpg
Pendeltåg på Stäketbron
Allmänt
PlatsSverige
SträckaStockholm - Hovsta/Frövi- (Örebro)
Anslutande linjerGodsstråket genom Bergslagen
Bergslagsbanan
Svealandsbanan
Sala–Oxelösund
Ostkustbanan
Västra stambanan
Organisation
Invigd1857–2001
ÄgareSvenska staten
Infrastruktur­förvaltareTrafikverket
Tekniska fakta
Längd187 kilometer
Antal spårEnkelspår, förutom:
Dubbelspår
Stockholm–Kolbäck
Valskog–Arboga
Ökna–Alväng
Fyrspår
Spånga–Kallhäll
Spårvidd1435 millimeter
Största tillåtna axellast22,5 ton
Största tillåtna vikt per meter6,4 ton/m
Största lutning25,0 
ATCATC-2
FjärrblockeringJa, System H
Högsta hastighet200 km/h
Elektrifierad1946–1947, 1997[1]
Matning15 kV 16 ⅔ Hz
(kontaktledning)
Källor [2]
Linjekarta
 v  r 
Unknown BSicon "LSTR"
Godsstråket genom BergslagenMjölby
Station on track
205 Örebro C
Small non-passenger station on track
Hovsta
Unknown BSicon "STR+l" Unknown BSicon "ABZgr"
1997-
Straight track Unknown BSicon "LSTR"
Godsstråket genom BergslagenÖrebro C
Straight track Station on track
Frövi
Straight track Unknown BSicon "ABZgl"
Godsstråket genom BergslagenStorvik
Straight track Junction both to and from left
BergslagsbananGävle C
One way leftward Unknown BSicon "ABZg+r"
1997-
Small non-passenger station on track
Jädersbruk
Station on track
159 Arboga
Small non-passenger station on track
Valskog
Unknown BSicon "ABZgr"
SvealandsbananSödertälje syd
Station on track
142 Köping
Unknown BSicon "ABZg+r"
Sala-OxelösundOxelösund
Stop on track
127 Kolbäck
Junction both to and from left
BergslagspendelnLudvika
Stop on track
117 Dingtuna
Station on track
107 Västerås C
Small non-passenger station on track
Västerås N
Unknown BSicon "ABZgl"
Sala-OxelösundSala
Enter and exit tunnel
Ullbrotunneln 316 m
Station on track
72 Enköping C
Station on track
44 Bålsta
Enter and exit tunnel
Håbotunneln 411 m
Stop on track
35 Bro
Stop on track
26 Kungsängen
Enter and exit tunnel
Svartvikstunneln 537 m
Enter and exit short tunnel
Dalkarlstunneln 109 m
Enter and exit short tunnel
Stäksundstunneln 132 m
Enter and exit tunnel
Stäkettunneln 427 m
Enter and exit short tunnel
Trappebergstunneln 176 m
Enter and exit tunnel
Båghustunneln 574 m
Stop on track
21 Kallhäll
Stop on track
17 Jakobsberg
Stop on track
14 Barkarby
Stop on track
11 Spånga
Station on track
6 Sundbyberg
Unknown BSicon "ABZg+l"
OstkustbananGävle-Sundsvall
Non-passenger station/depot on track
Tomteboda
Unknown BSicon "ABZgl"
Citybanan
Junction both to and from left
Värtabanan
Unknown BSicon "eHST"
2 Karlberg
Station on track
0 Stockholm C
Unknown BSicon "LSTR"
Västra stambananGöteborg C
Ekolsundsbron med ett Intercitytåg.

Historia

redigera

Det som idag kallas Mälarbanan bestod ursprungligen av flera enskilda järnvägar, med undantag av den nybyggda sträckan mellan Arboga och Örebro (Jädersbruk-Hovsta).

1876 färdigställdes sträckan TomtebodaTillberga (norr om Västerås)–Köping av bolaget Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar (SWB). SWB förstatligades 1945.

Delen Köping-Arboga invigdes 1867 som Arboga-Köpings Järnväg. Sträckan Arboga-Frövi-Örebro byggdes klar redan 1857 av Köping-Hults Järnväg. Hela sträckan mellan Köping och Frövi kom 1897 att tillhöra TGOJ, vars banor införlivades med det statliga järnvägsnätet 1989.[3] Det genande avsnittet mellan Jädersbruk och Hovsta färdigställdes 1997 av Banverket.

Under perioden 1990–2001 byggdes Mälarbanan om till dubbelspår i en rakare och snabbare sträckning Kallhäll–Kolbäck. Sträckan Arboga–Örebro har nybyggts enkelspårigt (med ett 10 km långt mötesspår), klart 1997. Den sträckan har byggts endast för persontrafik och har branta backar (upp till 25‰), men där finns den gamla banan via Frövi kvar parallellt. Järnvägen har fått 250 km/h som teoretiskt möjlig toppfart längs delar av banan, i första hand Kungsängen-Västerås, något som i praktiken kommer att kunna utnyttjas först då ett nyare signalsystem införts och höghastighetståg satts i trafik.

Utbyggnad av Mälarbanan

redigera

Tomteboda–Kallhäll

redigera

Mälarbanan är en viktig del av järnvägsnätet och förbinder Örebro, Västerås och Enköping med fjärr- och regionaltågstrafik med Stockholm. Mälarbanan är också en del av Stockholms lokala pendeltågsnät. Mälarbanans två järnvägsspår, på den 20 kilometer långa sträckan mellan Tomteboda och Kallhäll i nordvästra Stockholm, är en av landets mest trafikerade. Anledningen till det är att det är många tåg som går på banan, men också att de är av olika typ som har olika uppehållsmönster. Fjärrtåg och regionaltåg måste köa bakom de lokala pendeltågen, som stannar vid varje station. Trafikverket bygger sedan 2012 ut järnvägen mellan Tomteboda och Kallhäll från två spår till fyra. Då kan fjärr- och regionaltåg fritt köra om pendeltåg, och kapaciteten och medelhastigheten ökar och förseningsrisken minskar.[4] Kostnaden är beräknad till 19,5 miljarder enligt 2017 års prisindex.

Barkarby–Kallhäll: På sträckan Barkarby–Kallhäll, som är den första delsträckan, färdigställdes utbyggnaden av fyrspår under 2016. I projektet ingick även ombyggnad av Jakobsbergs station samt nybyggnad av stationerna Kallhäll och Barkarby.

Tomteboda–Barkarby: Sträckan Barkarby-Spånga blev färdigställd sommaren 2019. Kvar återstår utbyggnad på delsträckan mellan Huvudsta och Duvbo. På sträckan planerar Trafikverket att bygga järnvägen i en tunnel under centrala Sundbyberg där byten kan ske med gångavstånd till tunnelbanan och Tvärbanan. På den mark som tidigare togs i anspråk av järnvägen planerar nu Sundbybergs kommun för bostäder, kontor, service och allmänna platser.[5]. Initialt beräknades sträckan vara färdigställd till 2025 men har försenats till 2028.[6] En ny station kommer anläggas i Huvudsta i samband med utbyggnaden till fyra spår.[7] Arbetet pausades på grund av avsaknaden av olika tillstånd och i januari 2024 var prognosen för ett färdigställande av utbyggnaden satt till 2042, 30 år efter byggstart av första etappen fyrspår på sträckan Barkarby-Tomteboda.[8]

Örebro–Kolbäck

redigera

Sträckan Örebro–Kolbäck består av enkelspår som delvis klarar 200 km/h, delvis äldre långsammare bana. Trafikverket har 2016 genomfört en studie där sträckan på längre sikt (över 20 år) föreslås byggas om till dubbelspår. På kortare sikt behövs mer mötesspår.[9]

Tunnlar

redigera

Längs Mälarbanan finns mellan Västerås resecentrum och Kallhälls pendeltågsstation åtta tunnlar: Ullbrotunneln 321 meter, Håbotunneln 411 meter, Svartvikstunneln 540 meter, Dalkarlstunneln 142 meter, Stäksundstunneln 123 meter, Stäkettunneln 422 meter, Trappebergstunneln 130 meter och Båghustunneln 565 meter.[10]

Referenser

redigera
  1. ^ Historiskt om Svenska Järnvägar - Elektrifiering och elektrisk drift
  2. ^ Trafikverket
  3. ^ Järnvägsdata. Malung: Svenska Järnvägsklubben. 1992. ISBN 91-85098-71-X 
  4. ^ Mälarbanan, Tomteboda–Kallhäll
  5. ^ ”Informationsblad från Sundbybergs Stad”. 22 maj 2015. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160812003826/https://www.sundbyberg.se/download/18.ff67aea13f999476c22a7b/1374586746739/Nytt-2-2013-03.pdf. Läst 22 maj 2015. 
  6. ^ Wachenfeldt, Anna (16 februari 2017). ”Spårnedgrävning i Sundbyberg försenas tre år”. Mitt i Sundbyberg. Arkiverad från originalet den 14 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220314001145/https://www.mitti.se/nyheter/sparnedgravning-i-sundbyberg-forsenas-tre-ar/lmqbp!1266457/. Läst 9 april 2019. 
  7. ^ Bankel, Anna-Klara (26 juni 2018). ”Ny pendeltågsstation i Huvudsta”. svt.se. Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/ny-pendeltagsstation-i-huvudsta. Läst 9 april 2019. 
  8. ^ Hedström, Mats (29 januari 2024). ”Fyrspår på Mälarbanan har skjutits upp i åratal”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/trafikverket-om-decennier-av-forseningar-langa-ledtider. Läst 30 januari 2024. 
  9. ^ ”Åtgärdsvalsstudie Örebro C – Västerås C”. Trafikverket. 13 april 2018. Arkiverad från originalet den 6 december 2020. https://web.archive.org/web/20201206045439/https://trafikverket.ineko.se/se/%C3%A5tg%C3%A4rdsvalsstudie-%C3%B6rebro-c-v%C3%A4ster%C3%A5s-c. Läst 26 oktober 2020. 
  10. ^ Järnväg.net: (Stockholm-) Karlberg-Enköping-Västerås-Arboga-Hovsta (-Örebro).

Vidare läsning

redigera
  • Carlsson, Magnus (2001). Det regionala särintresset och staten : en studie av beslutsprocesserna kring Mälarbanan och Svealandsbanan 1983-1992. Uppsala studies in economic history, 0346-6493 ; 53. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Libris 7427614. ISBN 91-554-4965-4 
  • Jauring, Elin (1994). Väg- och järnvägsprojektet E18/E20 och Mälarbanan Köping/Kungsör - Arboga - Örebro. Arbetsrapporter / Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, 0283-622X ; 81. Uppsala: Univ. Libris 1966633 
  • Mälarbanan : idéprogram till ett snabbtåg Eskilstuna/Örebro - Västerås - Stockholm. Västerås: Kommunen. 1985. Libris 906820 
  • Mälarbanan : erfarenheter från dem som var med från Banverket. Västerås: Östra banregionen, Banverket. 2001. Libris 9453388 
  • Wållström, Lennart; Rosander, Tom; Richardsson, Anders (1997). Mälarbanan - då och nu : en bok om att bygga en järnväg för 100 år sedan och i nutid. Västerås: Mälarbanans intressenter AB. Libris 2353374 

Externa länkar

redigera