Södermanlands län
- För andra betydelser av Södermanland och Södermanlands län, se Södermanland (olika betydelser).
Södermanlands län, informellt Sörmlands län, är ett av Sveriges län, beläget i landskapet Södermanland i sydöstra Svealand. Länets residensstad är Nyköping men dess största ort är Eskilstuna. Före 1850 benämndes länet även Nyköpings län, eftersom länet bildades vid länsreformen 1634 utifrån det tidigare Nyköpings län.
| Södermanlands län | ||
| Län | ||
 Länsstyrelsen i Södermanlands län
| ||
|
||
| Land |  Sverige
| |
|---|---|---|
| Landskap | Södermanland Närke Uppland | |
| Region | Region Sörmland | |
| Läge | 58°46′16″N 16°52′10″Ö / 58.77111°N 16.86944°Ö | |
| Residensstad | Nyköping | |
| Area | Rankad 17:e | |
| - Totalt | 6 060 km² | |
| Folkmängd | Rankad 9:e | |
| - Totalt | 302 424 (2023-09-30) [1] | |
| Befolkningstäthet | ||
| - Totalt | 49,9 invånare/km² | |
| Inrättat | 1634 | |
| Landshövding | Beatrice Ask | |
| Länskod | 04 | |
| Geonames | 2676207 | |
| Länsbokstav | D | |
| Karta | SCB geodata | |
 Södermanlands läns läge i Sverige.
| ||
Södermanlands läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.
Historia redigera
Länet bildades år 1634.[2] År 1714 bröts östra delen av länet ut och slogs samman till det nybildade Stockholms län.
Geografi redigera
Länet omfattar de västra och södra delarna av landskapet Södermanland. En liten del av Vingåkers kommun tillhör Närke och en liten del av Strängnäs kommun tillhör Uppland.
Styre och politik redigera
Administrativ indelning redigera
Kommuner redigera
Politik redigera
Politiska majoriteter i Södermanlands län redigera
| Region | Politiskt styre | Antal mandat | Källa | ||||||
| Region Sörmland | S+VfP+C | 42 av 79 | [3] | ||||||
| Kommun | Politiskt styre | Antal mandat | Källa | ||||||
| Eskilstuna | S+M+C | 39 av 65 | [4] | ||||||
| Flen | S+V+MP | 19 av 45 (minoritet) | [5] | ||||||
| Gnesta | S+M | 15 av 31 (minoritet) | [6] | ||||||
| Katrineholm | S+M | 30 av 51 | [7] | ||||||
| Nyköping | S+C+MP | 28 av 61 (minoritet) | [8] | ||||||
| Oxelösund | S+V | 16 av 31 | [9] | ||||||
| Strängnäs | M+S | 29 av 55 | [10] | ||||||
| Trosa | M+C+L+KD | 19 av 35 | [11] | ||||||
| Vingåker | S+C+KD+MP | 16 av 31 | [12] | ||||||
Befolkning redigera
Demografi redigera
Tätorter redigera
De största tätorterna i länet enligt SCB:
| Nr | Tätort | Folkmängd (31 december 2019)[13] |
|---|---|---|
| 1 | Eskilstuna | 70 729 |
| 2 | Nyköping | 33 546 |
| 3 | Katrineholm | 24 467 |
| 4 | Strängnäs | 14 372 |
| 5 | Oxelösund | 11 405 |
| 6 | Torshälla | 9 375 |
| 7 | Trosa | 6 821 |
| 8 | Flen | 6 659 |
| 9 | Gnesta | 6 385 |
| 10 | Skiftinge | 5 173 |
Residensstaden är i fet stil
Befolkningsutveckling redigera
| Befolkningsutvecklingen i Södermanlands län 1970–2015 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1970 | 248 412 | |||
| 1975 | 251 913 | |||
| 1980 | 252 536 | |||
| 1985 | 249 701 | |||
| 1990 | 255 636 | |||
| 1995 | 258 700 | |||
| 2000 | 256 033 | |||
| 2005 | 261 895 | |||
| 2010 | 270 738 | |||
| 2015 | 283 712 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. | ||||
År 1800 bodde sju procent av länets befolkning i städerna. År 1900 hade siffran stigit till 17 procent fördelad på sex städer och köpingen Malmköping. År 1969 var 13 procent av länets befolkning bosatt utanför tätorterna.[14]
Kultur redigera
Konstarter redigera
Traditioner redigera
Kultursymboler och viktiga personligheter redigera
Länsvapnet Blasonering: I fält av guld en upprest svart grip med röd beväring, därest sådan skall komma till användning.
Länsstyrelsen har sedan gammalt använt Södermanlands landskapsvapen och detta bruk stadfästes 1940, trots att enheterna inte geografiskt överensstämmer.
Se även redigera
Referenser redigera
- ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2023”. Statistiska centralbyrån. 10 november 2023. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-3-2023/. Läst 10 november 2023.
- ^ https://sv.wikisource.org/wiki/Regeringsform_1634#23
- ^ Eskilstuna-Kuriren: "S+VFP+C bildar majoritet i landstinget", 2018-09-24 Arkiverad 25 september 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 2018-09-26
- ^ Eskilstuna-Kuriren: "Majoriteten: "Vi fortsätter samarbetet"", 2018-09-10 Arkiverad 25 september 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 2018-09-26
- ^ ”Rödgrönt minoritetsstyre att vänta i Flen”. Sveriges Television. 23 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/rodgront-minoritetsstyre-att-vanta-i-flen.
- ^ Södermanlands Nyheter: "S och M överens – fortsätter styra Gnesta", 2018-09-24 Arkiverad 25 september 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 2018-09-26
- ^ SVT Nyheter: "S och M fortsätter samarbetet i Katrineholm", 2018-09-14, läst 2018-09-26
- ^ ”Nytt styre klart i Nyköping: Centern går över till de rödgröna”. Sveriges Television. 22 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/nytt-styre-klart-i-nykoping-centern-gar-over-till-de-rodgrona.
- ^ P4 Sörmland: "S och V fortsätter styra i Oxelösund", 2018-09-21, läst 2018-09-26
- ^ ”M och S fortsätter sitt samarbete fyra år till”. Strengnäs Tidning. 28 september 2018. Arkiverad från originalet den 28 september 2018. https://web.archive.org/web/20180928120128/https://www.ekuriren.se/strangnas/m-och-s-fortsatter-sitt-samarbete-fyra-ar-till/. Läst 28 september 2018. [inloggning kan krävas]
- ^ ”Alliansen i Trosa fortsätter styra kommunen - skolan i fokus”. Sveriges radio. 29 september 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=7056083.
- ^ Katrineholms-Kuriren: "Nytt politiskt styre väntar i Vingåker – en kvartett partier är överens", 2018-09-24 Arkiverad 25 september 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 2018-09-26
- ^ ”Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet” (Excel). Statistiska centralbyrån. 24 mars 2020. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/tatorter/pong/tabell-och-diagram/statistiska-tatorter-2018-befolkning-landareal-befolkningstathet-per-tatort/. Läst 25 mars 2020.
- ^ Ivar Schnell, Vägvisare genom Södermanland. En studiehandbok i hembygdskunskap. Sörmlands museum. Nyköping 1981, s. 121