För andra betydelser av Södermanland och Södermanlands län, se Södermanland (olika betydelser).

Södermanlands län, informellt Sörmlands län, är ett av Sveriges län, beläget i landskapet Södermanland i sydöstra Svealand. Länets residensstad är Nyköping men dess största ort är Eskilstuna. Före 1850 benämndes länet även Nyköpings län, eftersom länet bildades vid länsreformen 1634 utifrån det tidigare Nyköpings län.

Södermanlands län
Län
Länsstyrelsen i Södermanlands län
Länsstyrelsen i Södermanlands län
Vapen för Södermanlands län tolkat efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Landskap Södermanland
Närke
Uppland
Region Region Sörmland
Läge 58°46′16″N 16°52′10″Ö / 58.77111°N 16.86944°Ö / 58.77111; 16.86944
Residensstad Nyköping
Area Rankad 17:e
 - Totalt 6 060 km²
Folkmängd Rankad 9:e
 - Totalt 301 944 (2023-12-31) [1]
Befolkningstäthet
 - Totalt 49,8 invånare/km²
Inrättat 1634
Landshövding Beatrice Ask
Länskod 04
Geonames 2676207
Länsbokstav D
Karta SCB geodata
Södermanlands läns läge i Sverige.
Södermanlands läns läge i Sverige.
Södermanlands läns läge i Sverige.

Södermanlands läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Historia redigera

 
Gränsmarkering Södermanlands län–Stockholms län från 1935.
 
Kommuner i Södermanlands län 1952. Notera att länsgränsen har ändrats sen dess. Vid kommunreformen på 1970-talet överfördes hela Hölö, Enhörna samt del av Mariefreds stad (Taxinge församling) till Stockholms län.

Länet bildades år 1634.[2] År 1714 bröts östra delen av länet ut och slogs samman till det nybildade Stockholms län.

Geografi redigera

Länet omfattar de västra och södra delarna av landskapet Södermanland. En liten del av Vingåkers kommun tillhör Närke och en liten del av Strängnäs kommun tillhör Uppland.

Styre och politik redigera

Administrativ indelning redigera

Kommuner redigera

Politik redigera

Politiska majoriteter i Södermanlands län redigera

 
Kommuner i Södermanlands län
Region Politiskt styre Antal mandat Källa
Region Sörmland       S+VfP+C 42 av 79 [3]
Kommun Politiskt styre Antal mandat Källa
Eskilstuna       S+M+C 39 av 65 [4]
Flen       S+V+MP 19 av 45 (minoritet) [5]
Gnesta     S+M 15 av 31 (minoritet) [6]
Katrineholm     S+M 30 av 51 [7]
Nyköping       S+C+MP 28 av 61 (minoritet) [8]
Oxelösund     S+V 16 av 31 [9]
Strängnäs     M+S 29 av 55 [10]
Trosa         M+C+L+KD 19 av 35 [11]
Vingåker         S+C+KD+MP 16 av 31 [12]


Befolkning redigera

Demografi redigera

Tätorter redigera

De största tätorterna i länet enligt SCB:

Nr Tätort Folkmängd
(31 december 2019)[13]
1 Eskilstuna 70 729
2 Nyköping 33 546
3 Katrineholm 24 467
4 Strängnäs 14 372
5 Oxelösund 11 405
6 Torshälla 9 375
7 Trosa 6 821
8 Flen 6 659
9 Gnesta 6 385
10 Skiftinge 5 173

Residensstaden är i fet stil

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Södermanlands län 1970–2015
År Invånare
1970
  
248 412
1975
  
251 913
1980
  
252 536
1985
  
249 701
1990
  
255 636
1995
  
258 700
2000
  
256 033
2005
  
261 895
2010
  
270 738
2015
  
283 712
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

År 1800 bodde sju procent av länets befolkning i städerna. År 1900 hade siffran stigit till 17 procent fördelad på sex städer och köpingen Malmköping. År 1969 var 13 procent av länets befolkning bosatt utanför tätorterna.[14]

Kultur redigera

Konstarter redigera

Traditioner redigera

Kultursymboler och viktiga personligheter redigera

Länsvapnet Blasonering: I fält av guld en upprest svart grip med röd beväring, därest sådan skall komma till användning.

Länsstyrelsen har sedan gammalt använt Södermanlands landskapsvapen och detta bruk stadfästes 1940, trots att enheterna inte geografiskt överensstämmer.

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  2. ^ https://sv.wikisource.org/wiki/Regeringsform_1634#23
  3. ^ Eskilstuna-Kuriren: "S+VFP+C bildar majoritet i landstinget", 2018-09-24 Arkiverad 25 september 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 2018-09-26
  4. ^ Eskilstuna-Kuriren: "Majoriteten: "Vi fortsätter samarbetet"", 2018-09-10 Arkiverad 25 september 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 2018-09-26
  5. ^ ”Rödgrönt minoritetsstyre att vänta i Flen”. Sveriges Television. 23 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/rodgront-minoritetsstyre-att-vanta-i-flen. 
  6. ^ Södermanlands Nyheter: "S och M överens – fortsätter styra Gnesta", 2018-09-24 Arkiverad 25 september 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 2018-09-26
  7. ^ SVT Nyheter: "S och M fortsätter samarbetet i Katrineholm", 2018-09-14, läst 2018-09-26
  8. ^ ”Nytt styre klart i Nyköping: Centern går över till de rödgröna”. Sveriges Television. 22 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/nytt-styre-klart-i-nykoping-centern-gar-over-till-de-rodgrona. 
  9. ^ P4 Sörmland: "S och V fortsätter styra i Oxelösund", 2018-09-21, läst 2018-09-26
  10. ^ ”M och S fortsätter sitt samarbete fyra år till”. Strengnäs Tidning. 28 september 2018. Arkiverad från originalet den 28 september 2018. https://web.archive.org/web/20180928120128/https://www.ekuriren.se/strangnas/m-och-s-fortsatter-sitt-samarbete-fyra-ar-till/. Läst 28 september 2018.  [inloggning kan krävas]
  11. ^ ”Alliansen i Trosa fortsätter styra kommunen - skolan i fokus”. Sveriges radio. 29 september 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=7056083. 
  12. ^ Katrineholms-Kuriren: "Nytt politiskt styre väntar i Vingåker – en kvartett partier är överens", 2018-09-24 Arkiverad 25 september 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 2018-09-26
  13. ^ ”Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet” (Excel). Statistiska centralbyrån. 24 mars 2020. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/tatorter/pong/tabell-och-diagram/statistiska-tatorter-2018-befolkning-landareal-befolkningstathet-per-tatort/. Läst 25 mars 2020. 
  14. ^ Ivar Schnell, Vägvisare genom Södermanland. En studiehandbok i hembygdskunskap. Sörmlands museum. Nyköping 1981, s. 121

Externa länkar redigera