Kumla kommun
Kumla kommun är en kommun i Örebro län. Centralort är Kumla.
| Kumla kommun Kommun | |
 | |
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Närke |
| Län | Örebro län |
| Centralort | Kumla |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Anställda | 2 180 ()[1] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 205,32 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 203,7 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 1,62 kvadratkilometer[2] |
| Folkmängd | 21 640 ()[3] |
| Bef.täthet | 106,23 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 59°07′00″N 15°08′00″E / 59.116666666667°N 15.133333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkrets | Örebro domkrets (–) Hallsbergs domsaga (–) |
| Koder | |
| Kommunkod | 1881 |
| Org.nummer | 212000-1975[4] |
| GeoNames | 2698753 |
| Redigera Wikidata | |
Innehåll
Administrativ historikRedigera
Kommunens område motsvarar socknarna: Ekeby, Hardemo och Kumla (huvuddelen). I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Kumla municipalsamhälle inrättades 23 maj 1884, vilket upplöstes vid årsskiftet 1941/1942 då Kumla stad bildades genom en utbrytning ur Kumla landskommun. Hällabrottets municipalsamhälle inrättades 20 oktober 1944 och upplöstes vid årsskiftet 1952/1953.
Vid kommunreformen 1952 uppgick Hardemo landskommun i Kumla landskommun och Ekeby landskommun uppgick i Ekeby och Gällersta landskommun.
1967 införlivades Kumla landskommun i Kumla stad. Kumla kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kumla stad samt en del ur Ekeby och Gällersta landskommun (Ekeby). [5]
Kommunen ingick från bildandet till 1 juni 2001 i Hallsbergs domsaga och ingår sen dess i Örebro domsaga.[6]
KommunvapnetRedigera
Blasonering: I rött fält två korslagda hammare i silver ovanför ett treberg i silver.
Kumla kommunvapen innehåller skomakarhamrar symboliserarnde skonäringen på orten, vilken har anor från första delen av 1800-talet och ett treberg som skall stå för ett gravfält vid Kumla by som går under namnet Kumla högar.
Vapnet fastställdes för Kumla stad 1945. Efter kommunbildningen 1971 registrerades vapnet hos PRV år 1974.
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Kumla kommun 1970–2015 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1970 | 16 241 | |||
| 1975 | 16 939 | |||
| 1980 | 17 760 | |||
| 1985 | 17 786 | |||
| 1990 | 18 621 | |||
| 1995 | 19 086 | |||
| 2000 | 18 983 | |||
| 2005 | 19 473 | |||
| 2010 | 20 456 | |||
| 2015 | 21 154 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. | ||||
IndelningarRedigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[7]:
År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.
TätorterRedigera
Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Kumla kommun.[8]
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Kumla | 16 669 |
| 2 | Åbytorp | 811 |
| 3 | Hallsberg, del av | 560 (i denna kommun) |
| 4 | Ekeby | 461 |
Centralorten är i fet stil.
Tätorten Hallsberg var delad på två kommuner: Hallsbergs kommun (7 586 personer) och Kumla kommun (560 personer).
PolitikRedigera
Sedan kommunens bildande (1971) har socialdemokraterna antingen haft egen majoritet eller genom politiskt stöd från Vänsterpartiet haft majoritet. I valet 2014 tappade Socialdemokraterna 1/5 av sina väljare och trenden med socialdemokratiskt eget styre bröts. Mandatfördelningen i kommunfullmäktige blev annorlunda och ett nytt blocköverskridande samarbete bildades mellan S och M.
KommunfullmäktigeRedigera
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Åsa Windahl |
| Förste vice ordförande | S | Carl-Gustav Thunström |
| Andre vice ordförande | L | Magnus Ivarsson |
KommunstyrelsenRedigera
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Katarina Hansson |
| Förste vice ordförande | S | Andreas Brorson |
| Andre vice ordförande | L | Christian Liljenhed |
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Socialnämnden | S | Gunnel Kask | M | Barbro Janzén | MP | Carina Riberg |
| Kultur- och fritidsnämnden | S | Stefan Svensson | S | Jeanette Widström | MP | Britt Eklöf |
| Myndighetsnämnden | M | Åsa Windahl | S | Christer Thörner | V | Lena Rosborg |
| Samhällsbyggnadsnämnden | S | Andreas Brorson | M | Margareta Engman | L | Magnus Ivarsson |
| Nämnd för livslångt lärande | M | Oskar Svärd | S | Annica Moberg | L | Ida Särnholm |
| Valnämnden | S | Thomas Andersson | L | Birgitta Daréus | ||
Politiska majoriteterRedigera
| År | Partier | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1994-1998 | S | |||||
| 1998-2002 | S | C | FP | KD | ||
| 2002-2006 | S | |||||
| 2006-2010 | S | |||||
| 2010-2014 | S | |||||
| 2014-2018 | S | M | ||||
| 2018- | S | M | ||||
Mandatfördelning i Kumla kommun, valen 1970–2018Redigera
| Valår | V | S | MP | SD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 2 | 20 | 8 | 6 | 2 | 3 |
| 41 | 88,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 2 | 20 | 10 | 4 | 2 | 3 |
| 41 | 90,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 2 | 20 | 10 | 4 | 2 | 3 |
| 41 | 91,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 2 | 20 | 9 | 4 | 2 | 4 |
| 41 | 90,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 2 | 21 | 1 | 7 | 2 | 3 | 5 |
| 41 | 91,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 2 | 24 | 1 | 6 | 5 | 2 | 5 |
| 45 | 89,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 2 | 23 | 2 | 6 | 5 | 3 | 4 |
| 45 | 86,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 3 | 20 | 1 | 5 | 4 | 4 | 8 |
| 45 | 86,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 4 | 23 | 1 | 5 | 3 | 3 | 6 |
| 45 | 86,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 6 | 20 | 5 | 2 | 5 | 7 |
| 45 | 80,55 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 3 | 23 | 1 | 5 | 4 | 4 | 5 |
| 45 | 80,87 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 2 | 23 | 1 | 2 | 4 | 3 | 4 | 6 |
| 45 | 81,92 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 2 | 22 | 2 | 2 | 3 | 3 | 3 | 8 |
| 45 | 84,00 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 2 | 18 | 2 | 5 | 3 | 5 | 2 | 8 |
| 45 | 85,45 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 15 | 1 | 7 | 4 | 5 | 3 | 8 |
| 45 | 86,65 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
VänorterRedigera
Kumlas vänorter är:
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- ^ läs online,
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2018 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2018, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
- ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hallsbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.