Kumla kommun

kommun i Örebro län, Sverige

Kumla kommun är en kommun i Örebro län. Centralort är Kumla.

Kumla kommun
Kommun
SloganEn blomstrande kommun[1]
Kommunens vapen.
Kumla kommunvapen
LandSverige
LandskapNärke
LänÖrebro län
CentralortKumla
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd22 637 ()[2]
Areal205,32 kvadratkilometer ()[3]
- därav land203,7 kvadratkilometer[3]
- därav vatten1,62 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet111,13 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°07′00″N 15°08′00″Ö / 59.116666666667°N 15.133333333333°Ö / 59.116666666667; 15.133333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsÖrebro domkrets (–)
Hallsbergs domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1975[4]
Anställda2 175 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1881
GeoNames2698753
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Administrativ historik

redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Ekeby, Hardemo och Kumla (huvuddelen). I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Kumla municipalsamhälle inrättades 23 maj 1884, vilket upplöstes vid årsskiftet 1941/1942 då Kumla stad bildades genom en utbrytning ur Kumla landskommun. Hällabrottets municipalsamhälle inrättades 20 oktober 1944 och upplöstes vid årsskiftet 1952/1953.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Hardemo landskommun i Kumla landskommun och Ekeby landskommun uppgick i Ekeby och Gällersta landskommun.

1967 införlivades Kumla landskommun i Kumla stad. Kumla kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kumla stad samt en del ur Ekeby och Gällersta landskommun (Ekeby). [6]

Kommunen ingick från bildandet till 1 juni 2001 i Hallsbergs domsaga och ingår sen dess i Örebro domsaga.[7]

Geografi

redigera

Topografi och hydrografi

redigera

I kommunen består berggrunden främst av sedimentära bergarter såsom alunskiffer, sandsten och kalksten. Här finns stora, uppodlade och bördiga lerslätter som avbryts av nord–sydligt orienterade rullstensåsar. I västra delen av kommunen finns delar av ett större område med parallella nord–sydliga moränryggar, kända som drumliner.

I den östligaste delen av kommunen ligger delar av Kvismarens våtmarksområde, som huserar en rik fågelfauna.[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Kumla kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (12,1 %)
  Skog (32,3 %)
  Öppen myrmark (1,9 %)
  Jordbruksmark (48,1 %)
  Övrig mark (5,6 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Administrativ indelning

redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar: Ekeby församling, Hardemo församling och Kumla församling.

 
Distrikt (socknar) inom Kumla kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt, vilka mmotsvararde tidigare socknarna[10]: Ekeby, Hardemo och Kumla.

Tätorter

redigera

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Kumla kommun.[11]

Nr Tätort Folkmängd
1 Kumla &&&&&&&&&&016669.&&&&&016 669
2 Åbytorp &&&&&&&&&&&&0811.&&&&&0811
3 Hallsberg, del av &&&&&&&&&&&&0560.&&&&&0560 (i denna kommun)
4 Ekeby &&&&&&&&&&&&0461.&&&&&0461

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Hallsberg var delad på två kommuner: Hallsbergs kommun (7 586 personer) och Kumla kommun (560 personer).

Styre och politik

redigera

Sedan kommunens bildande 1971 har Socialdemokraterna antingen haft egen majoritet eller genom politiskt stöd från Vänsterpartiet haft majoritet. I valet 2014 tappade Socialdemokraterna 1/5 av sina väljare och trenden med socialdemokratiskt eget styre bröts. Mandatfördelningen i kommunfullmäktige blev annorlunda och ett nytt blocköverskridande samarbete bildades mellan Socialdemokraterna och Moderaterna.

År Partier
1994–1998 S
1998–2002 S C FP KD
2002–2006 S
2006–2010 S
2010–2014 S
2014–2018 S M
2018– S M

Kommunfullmäktige

redigera

Presidium

redigera
Presidium 2022–2026[12]
Ordförande S Eva-Lena Gustafsson
Förste vice ordförande M Thomas Vuolo
Andre vice ordförande L Kajsa Rosén

Mandatfördelning 1970–2022

redigera
ValårVSMPSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702208623
2208623
4188,1
356
197322010423
22010423
4190,0
329
197622010423
22010423
4191,4
2813
19792209424
2209424
4190,5
2714
198222117235
2217235
4191,1
2615
198522416525
2246525
4589,8
2619
198822326534
22326534
4586,3
2718
199132015448
3205448
4586,3
2718
199442315336
4235336
4586,2
2520
19986205257
6205257
4580,55
2223
200232315445
3235445
4580,87
2124
2006223124346
22324346
4581,92
2124
2010222223338
222223338
4584,00
2322
2014218253528
218253528
4585,45
2421
2018215174538
21574538
4586,65
2421
202221694428
21694428
4584,07
2322
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

redigera

Kommunstyrelse

redigera
Presidium 2021–2022
Ordförande S Andreas Brorson
Förste vice ordförande S Annica Sjöqvist
Andre vice ordförande L Christian Liljenhed

Övriga nämnder

redigera
Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Socialnämnden S Annica Sjöqvist M Margareta Engman MP Jan Engman
Kultur- och fritidsnämnden S Marie Eriksson M Thoma Vuolo MP Carina Riberg
Myndighetsnämnden M Åsa Windahl S Gunnel Kask C Frank Tholfsson
Samhällsbyggnadsnämnden S Thomas Andersson M Karin Johnsson KD Inga-Lill Rosvall
Nämnd för livslångt lärande M Oskar Svärd S Veroncia Ulfgren L Kajsa Rosén
Valnämnden M Romeo Bäck C Annette Friman

Vänorter

redigera

Kumlas vänorter är:

Ekonomi och infrastruktur

redigera

Näringsliv

redigera

I Kumla kommun är tillverkningsindustrin den dominerande sektorn inom näringslivet, medan en relativt liten andel av befolkningen arbetar inom den offentliga sektorn. Bland de företag som präglar kommunens näringsliv finns namn som Fortum Waste Solutions AB, som hanterar farligt avfall, och Orkla Foods Sverige AB, som specialiserar sig på produktion av saft och sylt. Området har även en lång historia inom skoindustrin, som sträcker sig tillbaka till 1800-talet, och representeras i dag av företag som Skofabriken Kavat AB.

Utöver privata företag är Kumla kriminalvårdsanstalt en betydande arbetsplats i kommunen, vilket gör att även den offentliga sektorn har en viktig roll för sysselsättningen.[8]

Infrastruktur

redigera

Transporter

redigera

Kommunen genomkorsas av Europaväg 20 samt av riksvägarna 50 och 51.[8]

Befolkning

redigera

Demografi

redigera

Befolkningsutveckling

redigera

Kommunen har 22 637 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 116:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Kumla kommun 1970–2020[13]
ÅrFolkmängd
1970
  
16 241
1975
  
16 939
1980
  
17 760
1985
  
17 786
1990
  
18 621
1995
  
19 086
2000
  
18 983
2005
  
19 473
2010
  
20 456
2015
  
21 154
2020
  
21 862

Kulturarv

redigera

För omkring &&&&&&&&&&&04000.&&&&&04 000 år sedan hade stora delar av det låglänta området som nu utgör kommunen Kumla rest sig över vattenytan. De första fasta bosättningarna i Kumla antas ha etablerats i områden där det fanns skiffer- och kalksten, samt på de lättare mo- och sandjordarna som lämpade sig väl för odling. Hällkistorna av kalksten i Yxhult är exempel på gravar från denna tid.

Jordbruket utvecklades från svedjebruk till permanenta åkermarker. Detta ledde till att boskap blev viktigt. Boskapen betade fritt i skogen och på andra marker som inte var lämpliga för odling. Från denna tid finns det synliga spår av gravar, som Lekebackens gravfält i Hjortsberga, Torshögen i Skyberga, Älvestakullarna, Tillrebacken och Kumla högar, samt runstenen i Vesta.

Kristendomen spreds över Sverige, och från 1100-talet och framåt började man bygga kyrkor i olika delar av landet, inklusive Ekeby, Hardemo och Kumla. Även om det är svårt att exakt datera byggnaderna från denna tid, är tornet i Hardemo kyrka troligen den äldsta synliga delen av en byggnad inom kommunens gränser.

Under 1600-talet etablerades de adliga säterigårdarna vid Säbylund, Mårsta och Nynäs. Huvudbyggnaden vid Nynäs byggdes någon gång under 1700-talet, medan den vid Säbylund uppfördes på 1780-talet.[14]

Kommunvapen

redigera

Blasonering: I rött fält två korslagda hammare i silver ovanför ett treberg i silver.

Kumla kommunvapen innehåller skomakarhamrar symboliserarnde skonäringen på orten, vilken har anor från första delen av 1800-talet och ett treberg som skall stå för ett gravfält vid Kumla by som går under namnet Kumla högar.

Vapnet fastställdes för Kumla stad 1945. Efter kommunbildningen 1971 registrerades vapnet hos PRV år 1974.

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Alla kommun- och ortsslogans i vårt område, läs online, läst: 9 november 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hallsbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ [a b c] ”Kumla - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kumla. Läst 1 maj 2024. 
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^
  11. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  12. ^ ”Kommunfullmäktige”. Kumla kommun. https://www.kumla.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige.html. Läst 19 juni 2024. 
  13. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  14. ^ ”Kulturmiljöprogram för Kumla kommun” (PDF). Kumla kommun. 2014. sid. 17–18. https://www.kumla.se/download/18.f36d14315437bafd79b22d/1465451976271/Kulturmilj%C3%B6program.pdf. Läst 14 maj 2024. 

Externa länkar

redigera