Öppna huvudmenyn

Örebro universitet

svenskt statligt universitet i Örebro

Örebro universitet (ORU) är ett svenskt statligt universitet i Örebro i Örebro län. Högre studier började ges i Örebro under 1960-talet, då Kungliga Tekniska högskolan samt Uppsala universitet hade campus i Örebro. Ett eget lärosäte i Örebro grundades 1977, och var en högskola fram tills man erhöll status som universitet 1999. I den egenskapen invigdes det den 6 februari 1999 av dåvarande statsminister Göran Persson.[3]

Örebro universitet
Universitetets logga på Novahusets framsida.
Engelska: Örebro University
MottoDulce est Sapere[1]
Motto på svenskaLjuvt är att veta
Grundat1977 (högskola)
1999 (universitet)
ÄgandeformStatligt
RektorJohan Schnürer[2]
Lärarkår520 (2018)[3]
Admin. personal430 (2018)[3]
Studerande15,100 (2018)[3]
Doktorander400 (2018)[3]
SäteSverige Örebro, Sverige
MedlemskapSUHF, EUA
Webbplatswww.oru.se

Nuvarande rektor är Johan Schnürer, tidigare professor i mikrobiologi vid SLU i Uppsala.[4] Styrelseordförande är Lars Haikola.[5]

Universitetets två mest sökta utbildningsprogram är jurist och läkare. Andra populära utbildningar är till psykolog, civilekonom, ekonom, kriminolog, sjuksköterska, personalvetare, socionom och lärare. Utöver detta erbjuds olika kandidatprogram inom exempelvis medie- och kommunikationsvetenskap, biomedicinsk analytiker, samhällsplanering, offentlig förvaltning och ledning och idrott.

Till universitetet hör även en musikhögskola samt en restaurang- och hotellhögskola.[6] Universitetets juristprogram var Sveriges 10:e mest sökta utbildning 2018. Två program placerade sig på topp 10-listan med statistik över behöriga sökande 2019: på plats nio Juristprogrammet och på plats tio Läkarprogrammet. [7]

Universitetet rankas som ett av de 401–500 främsta lärosätena i världen[8] i Times Higher Educations ranking av världens främsta lärosäten 2019. Universitetet rankas även på plats 74 av de 150 bästa unga (under 50 år) universiteten i världen.[9]

HistoriaRedigera

Högskolan i ÖrebroRedigera

År 1977 bildades dåvarande Högskolan i Örebro genom en sammanslagning av flera lärosäten: Socialhögskolan och den tidigare till Uppsala universitet knutna universitetsfilialen (båda tillkomna 1967), vidare Gymnastik- och Idrottshögskolan, grundad 1966 samt det sedan gammalt i Örebro etablerade förskollärarseminariet. År 1978 inlemmades även Örebro Musikpedagogiska institut. Vid denna tid var Högskolan i Örebro landets största högskola som inte hade universitetsstatus. Under 1980-talet utvecklades de tekniska ämnena och under 1990-talet tillkom Campus Grythyttan med undervisning och forskning inom ämnet måltidskunskap och värdskap. År 1995 inkorporerades den landstingskommunala vårdhögskolan i verksamheten och 2002 inrättades en institution för klinisk medicin. År 2000 inrättades en institution för de naturvetenskapliga ämnena.

Ombildningen till universitet och vidare utvecklingRedigera

 
Campusområdet, Örebro universitet.
 
Torget utanför Novahuset, 2017.

Högskolan i Örebro ombildades till universitet 1999 genom ett regeringsbeslut. Vid samma tillfälle ombildades även högskolorna i Karlstad och Växjö till universitet. Högskoleverket hade i sitt underlag till besluten rekommenderat att högskolorna i Växjö och Örebro inte skulle ges universitetsstatus men regeringen valde att gå emot verkets rekommendation, ett beslut som då blev starkt kritiserat. Efter den fortsatta diskussionen om bedömargruppers roll och efter tillkomsten av Mittuniversitetet 2005 har dock denna debatt avstannat, bland annat också med hänsyn till universitetsbegreppets mycket vida tillämpning i ett internationellt perspektiv, till exempel i USA och Storbritannien.

Av Högskoleverkets årsrapport 2018 för Sveriges universitet och högskolor framgår att antalet studenter vid Örebro universitet höstterminen 2017 var nära 11 000. [10]

Örebro universitet kännetecknas av:

  • professionsinriktade utbildningar som tillhör landets bästa
  • internationellt framgångsrik forskning
  • aktiva studenter och medarbetare med höga förväntningar
  • kreativ kunskapsutveckling mellan lärare och studenter
  • dynamisk samverkan med samhälls-, närings- och kulturliv

OrganisationRedigera

UniversitetsstyrelsenRedigera

Universitetsstyrelsen är universitetets högst beslutande organ. Styrelsen består av rektor, tre lärare och tre studenter samt åtta ledamöter som är utsedda av regeringen. Enligt högskolelagen skall universitetsstyrelsen ha "inseende över högskolans alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs". Fackliga representanter som företräder de anställda har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden.

UniversitetsledningenRedigera

 
Entréhuset, där rektorskansli, personal- och ekonomiavdelning finns.

Under universitetsstyrelsen finns universitetsledningen som består av rektor, prorektor och universitetsdirektören. Universitetsledningens uppdrag är att operativt genomföra de beslut som universitetsstyrelsen har fattat.

FakultetsnämnderRedigera

Till universitetets centrala ledning hör även tre fakultetsnämnder. Nämndernas uppdrag är att planera, stödja och följa upp den vetenskapliga och pedagogiska verksamheten. Nämndernas sammansättning, ansvarsområden och uppgifter fastställs av styrelsen och rektor.

  • Fakultetsnämnden för ekonomi-, natur- och teknikvetenskap (ENT). Ansvarar för utbildning och forskning inom Handelshögskolan, Institutionen för naturvetenskap och teknik och Restaurang- och hotellhögskolan.
  • Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap (HS). Ansvarar för utbildning och forskning inom Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete och Musikhögskolan.
  • Fakultetsnämnden för medicin och hälsa (MH). Ansvarar för utbildning och forskning inom Institutionen för hälsovetenskaper och Institutionen för medicinska vetenskaper.

Fakultetsnämnderna utses för en period om tre år.

InstitutionerRedigera

Grundutbildning, avancerad utbildning, forskarutbildning och det mesta av forskningen vid Örebro universitet är organiserad i åtta institutioner. Institutionernas ledningar styr tillsammans med fakultetsnämnderna och rektor verksamheten vid universitetet.

CampusRedigera

Campus ÖrebroRedigera

 
Musikhögskolan vid Campus Örebro.
 
Inuti Novahuset på Campus Örebro.

Universitetet, vars huvudcampus är beläget i stadsdelen Almby i sydöstra Örebro, cirka fyra kilometer från stadens centrum, består av ett flertal byggnader: Entréhuset, Långhuset, Teknikhuset, Novahuset, Forumhuset, Gymnastikhuset, Prismahuset och Musikhögskolan. Under 2008 invigdes Bilbergska huset som inrymmer de naturvetenskapliga ämnena och deras grundutbildnings- och forskningslaboratorier. Utöver dessa byggnader finns även Universitetsbiblioteket samt Kårhuset dit studentkårens verksamhet är förlagd. Östra Marks herrgård, som ligger i utkanten av campus, fungerar som konferenslokal. I närheten av campus ligger Enbuskabacken, ett av Närkes största forntida gravfält.

Universitetet har även campus vid Universitetssjukhuset i Örebro, Grythyttan och Karlskoga.

Restaurang- och hotellhögskolanRedigera

Restaurang- och hotellhögskolan (RHS) finns sedan 1993 i Campus Grythyttan i Måltidens hus i Norden, Kärnhuset, samt Hälsans hus. Krögaren Carl Jan Granqvist var en av de som ansvarade för att bygga upp detta campus. På campuset inryms förutom föreläsningssalar och administration även universitetsbibliotek, sensoriklaboratorium, samt mikrobiologiskt laboratorium. Ämnesområdet som studeras vid institutionen är måltidskunskap och värdskap och ges i form av fyra kandidatprogram med inriktningar inom hotell, restaurang, måltid och dryck. De fyra programmen är Hospitality management, Kulinarisk kock och måltidskreatör, Sommelier och måltidskreatör och Måltidsekologprogrammet. De tre förstnämnda programmen har sin utbildning på Campus Grythyttan. Måltidsekologprogrammet delar sin studietid mellan Campus Örebro och Campus Grythyttan.

De tre definierade forskningsområdena är Hälsosam, säker och hållbar måltid, Måltiden i samhällsrummet samt Måltid som upplevelse och estetisk gestaltning.

Campuset ligger i Hällefors kommun i Bergslagen, 7 mil från Örebro.

Campus Alfred NobelRedigera

Campus Alfred Nobel i Karlskoga ligger vid Alfred Nobel Science Park. Här bedrivs en del av forskningen inom Institutionen för naturvetenskap och teknik, bland annat kring industriell 3D-printning och 3D-röntgen (datortomografi).

Campus USÖRedigera

Campus USÖ ligger vid Universitetssjukhuset Örebro. Här finns Institutionen för medicinska vetenskaper, ett medicinskt bibliotek och laboratorier. Campus USÖ invigdes 2014.

UtbildningarRedigera

Utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivåRedigera

Örebro universitet har utbildning och forskning inom psykologi, humaniora, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, medicin, undervisning, musik och idrott. Universitetet erbjuder 82 utbildningsprogram och 950 fristående kurser. Universitetet har nationella och internationella samarbeten och samverkar med näringsliv, landsting, kommuner och organisationer i regionen.

Örebro universitet hör till de svenska universitet som erbjuder flest professionsutbildningar, det vill säga utbildningar som utöver en akademisk examen även ger en viss yrkeslegitimation. Det är högt söktryck på professionsutbildningar både vid Örebro universitet och nationellt.[11] De fyra populäraste och mest sökta utbildningsprogrammen i Örebro – jurist, läkare, psykolog och socionom, är professionsutbildningar. Lärosätet erbjuder även professionsutbildningar för att bli civilekonom, civilingenjör, sjuksköterska, röntgensjuksköterska, specialistsjuksköterska, biomedicinsk analytiker, arbetsterapeut, audionom, förskollärare, grundskolelärare, gymnasielärare och specialpedagog.[6][12]

Utöver de olika professionsutbildningarna erbjuder lärosätet flera olika kandidatprogramgrundnivå och magister- och masterprogramavancerad nivå. Det finns kandidatprogram i filmvetenskap, företagsekonomi, idrott med tränarinriktning, kemi med inriktning forensik, kriminologi, matematik, medie- och kommunikationsvetenskap, musik, nationalekonomi, personalvetenskap, rättsvetenskap med internationell inriktning, samhällsplanering, statistik, statsvetenskap med inriktning offentlig förvaltning, sociologi, systemvetenskap och som sommelier.[6][13] Örebro universitet erbjuder även fristående kurser i exempelvis historia, litteraturvetenskap, engelska, retorik och pedagogik.[14]

Bland de 80 mest sökta utbildningarna i Sverige 2017 var 10 procent från Örebro universitet, vilket var näst högst av samtliga lärosäten (efter Lunds universitet, som hade 12,5 procent av topp 80-utbildningarna).[5] Utbildningsprogrammen i Örebro som fanns med bland de 80 mest sökta var juristprogrammet, läkarprogrammet, socionomprogrammet, psykologprogrammet, kriminologiprogrammet, civilekonomprogrammet, personalvetarprogrammet och ekonomiprogrammet.[5]

JuristprogrammetRedigera

Örebro universitet har gett juristprogrammet, som leder fram till en juristexamen, sedan hösten 2005. Tidigare fanns enbart ett rättsvetenskapligt kandidatprogram, som startade 1992. Båda programmen ges vid Institutionen Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.[15] Något som skiljer Örebros juristprogram från juristprogram vid andra lärosäten (programmet ges även i Lund, Uppsala, Stockholm, Göteborg, Umeå och Karlstad) är dess fokus på retorik med retoriklärare som är med i undervisningen.[16]

Sedan starten 2005 har juristprogrammet varit universitetets mest söka utbildningsprogram. Hösten 2019 hade programmet nästan 3 600 sökande och var därmed det 9:e mest sökta utbildningsprogrammet i Sverige.

LäkarprogrammetRedigera

Örebro universitet har erbjudit läkarprogrammet, som leder fram till en läkarexamen, sedan våren 2011. Utbildningen sker i samarbete med Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ) och undervisningen bedrivs vid Campus USÖ. Efter juristprogrammet är läkarprogrammet universitetets mest sökta utbildningsprogram.[6]

Beslutet som gav Örebro rätt att utfärda läkarexamen togs den 30 mars 2010 av Högskoleverket. Vid ett informationsmöte på USÖ samma dag förklarade Tobias Krantz, dåvarande högskole- och forskningsminister, att regeringen beviljar Örebro universitet tillstånd att starta läkarutbildningen.[17]

ForskarutbildningRedigera

Vid Örebro universitetet anordnas utbildning på forskarnivå i 30 ämnen.

ForskarskolorRedigera

I vissa fall är utbildningen organiserad som forskarskolor med tematiskt inriktade studier. Forskarskolorna har ofta sin hemvist i starka tvär- eller mångvetenskapliga forskningsmiljöer. Forskarskolorna vid Örebro universitet samarbetar i flera fall med andra lärosäten.

ForskningRedigera

ForskningsämnenRedigera

Örebro universitet bedriver forskning inom 36 olika ämnen, fördelade över vetenskapsområdena humaniora och socialvetenskap, medicin och hälsa samt naturvetenskap och teknik.

Centralt ges skriftserien Acta Universitatis Orebroensis ut av universitetet.[18]

StudentkårenRedigera

Örebro studentkår är äldre än både Örebro universitet och Högskolan i Örebro. Den bildades i oktober 1963 för att ”bättre kunna tillvarataga elevernas intressen”. Eleverna i detta fallet var studenterna på den regionala teknologie- och filosofie magisterutbildningen i Örebro. Under många år hade studentkåren säte i Högströmska gården vid Olaigatan.

Örebro studentkår ger ut tidningen Lösnummer. På den tid Socialhögskolan hade en egen studentkår, vilket var fallet i flera år efter sammanslagningen med den övriga högskolan 1977, hette dess tidning Pettersson.

RankningRedigera

Internationella rankningarRedigera

Den senaste rankningen från Times Higher Education av världens bästa universitet publicerades i september 2018. Där återfinns Örebro universitet i intervallet 401-500. Den exakta placeringen är 405. Den främsta anledningen till den höga rankningen är att vetenskapliga artiklar skrivna av universitetets forskare i stor utsträckning har citerats av andra forskare, och därmed fått internationellt genomslag.

Tittar man bara på citeringar hamnar universitetet på plats 172 i världen, vilket är en mycket bra placering. Detta är en trend som stått sig genom åren: Första gången som Örebro universitet kom med på listan var 2015 och även då var citeringarna det område som universitetet rankades högst inom.

I juni 2019 kom Örebro universitet på plats 74 på listan över världens främsta unga universitet. Här ingår enbart lärosäten som är under 50 år gamla. Örebro har 20 år som universitetet, medan de flesta andra lärosätena på listan är mellan 40 och 50 år gamla.

Ämnesspecifika rankingarRedigera

I en undersökning utförd av Läkarförbundet 2016 där nyexaminerade läkare intervjuades, rankades Örebros läkarprogram som det främsta i Sverige vad gäller att förbereda läkarstudenterna för yrkeslivet som praktiserande läkare.[19]

I Uranks ranking 2013 av svenska universitet inom olika ämnesområden placerade sig Örebros juristprogram på tredjeplats inom ämnet juridik, efter juristprogrammen vid Lunds universitet och Uppsala universitet.[20]

PartneruniversitetRedigera

Örebro universitet har utbytesavtal med 155 lärosäten i 35 länder.[21]Dessutom ingår lärosätet i ett flertal nätverk så som Norek, Nordplusjuridik och Nordlys. Studenter på Örebro universitet har möjlighet att studera på dessa lärosäten, vanligtvis under en termin. Universitetet har bland annat utbytesavtal med Aston University, Toulouse Business School och Arizona State University. Dessutom har Örebro universitet många andra samarbeten, främst inom forskning, med internationella lärosäten.

RektorerRedigera

Rektorer för utbildninganstalter före 1977Redigera

Rektorer för Högskolan i ÖrebroRedigera

Rektorer för Örebro universitetRedigera

Kända alumnerRedigera

Kända alumner
Göran Persson, statsminister
Sven-Göran Eriksson, fotbollstränare
Ulrika Knape, simhoppare

Bland skolans alumner finns en rad kända namn inom olika discipliner.

Den mest kända före detta studenten är kanske förre statsministern Göran Persson. När universitetet 2005 beslöt att promovera honom till hedersdoktor i medicin uppstod en omfattande debatt, bland annat med hänsyn till motiveringen "Genom att utse Högskolan i Örebro till universitet 1999, visade statsminister Göran Persson prov på såväl mod som förutseende genom att förstå och stödja den potential och vitalitet som Örebro universitet representerar. Hans initiativ och beslut bär nu frukt i det unga universitetet för växande människor". Kritik framfördes mot motiveringens ordval i relation till historiken kring universitetets tillkomst.

Kända forskare och lärareRedigera

Se även: Kategori:Personer verksamma vid Örebro universitet

BildgalleriRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Det är en lust att lära”. kapitan.se. Läst 20 juli 2018.
  2. ^ Universitetsledning Örebro Universitet
  3. ^ [a b c d e] ”Fakta om universitetet”. oru.se. Läst 20 juli 2018.
  4. ^ Johan Schnürer ny rektor i Örebro SLU.se 3 juni 2016
  5. ^ [a b c] ”Årsredovisning 2017, Örebro universitet” Arkiverad 22 juli 2018 hämtat från the Wayback Machine.. Örebro universitet. Läst 21 juli 2018.
  6. ^ [a b c d] "Hård konkurrens till starka professionsutbildningar". Örebro universitet. Läst 16 juli 2017.
  7. ^ "Statistik HT 19: Totalt antal sökande". UHR. Läst 16 augusti 2019.
  8. ^ Av totalt ca 20 000 lärosäten.
  9. ^ "Rankings: Örebro University". Times Higher Education. Läst 20 juli 2018.
  10. ^ ”Universitet & Högskolor; Årsrapport 2012” (PDF). Arkiverad från originalet den 5 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120805200453/http://www.hsv.se/download/18.8b3a8c21372be32ace80003121/1210R-universitet-hogskolor-arsrapport.pdf. 
  11. ^ ”Statistik över högre utbildning”. UHR. Läst 20 juli 2018.
  12. ^ ”Örebro universitet får civilingenjörsutbildning”. SVT. Läst 20 juli 2018.
  13. ^ ”ÖRU: Program”. Örebro universitet. Läst 20 juli 2018.
  14. ^ ”ÖRU: Kurser”. Örebro universitet. Läst 20 juli 2018.
  15. ^ ”Rättsvetenskapliga programmet firar 25 år”. Örebro universitet. Läst 20 juli 2018.
  16. ^ ”Vi stör en jurist” Arkiverad 22 juli 2018 hämtat från the Wayback Machine.. Örebro universitet. Läst 20 juli 2018.
  17. ^ ”Högskoleverket”. Arkiverad från originalet den 4 november 2011. https://web.archive.org/web/20111104165624/http://www.hsv.se/download/18.7b9d013127a9e59c048000151/641-5453-09-beslut-lakarexamen-orebro.pdf. Läst 30 mars 2010. 
  18. ^ ”LIBRIS - Acta Universitatis Orebroensi...”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/10188028. Läst 21 april 2018. 
  19. ^ ”Läkarutbildningen i Örebro bäst i Sverige”. Örebro universitet. Läst 21 juli 2018.
  20. ^ ”Rankning av Sveriges universitet och högskolor”. Urank. Läst 21 juli 2018.
  21. ^ ”Sökportal där alla avtal finns”

Externa länkarRedigera