Öppna huvudmenyn

Örebro universitet

svenskt statligt universitet i Örebro

Örebro universitet (ORU) är ett svenskt statligt universitet i Örebro i Örebro län. Högre studier började ges i Örebro under 1960-talet, då Kungliga Tekniska högskolan samt Uppsala universitet hade campus i Örebro. Ett eget lärosäte i Örebro grundades 1977, och var en högskola fram tills man erhöll status som universitet 1999. I den egenskapen invigdes det den 6 februari 1999 av dåvarande statsminister Göran Persson.[3]

Örebro universitet
Universitetets logga på Novahusets framsida.
Engelska: Örebro University
MottoDulce est Sapere[1]
Motto på svenskaLjuvt är att veta
Grundat1977 (högskola)
1999 (universitet)
ÄgandeformStatligt
RektorJohan Schnürer[2]
Lärarkår520 (2018)[3]
Admin. personal430 (2018)[3]
Studerande15,100 (2018)[3]
Doktorander400 (2018)[3]
SäteSverige Örebro, Sverige
MedlemskapSUHF, EUA
Webbplatswww.oru.se

Nuvarande rektor är Johan Schnürer, tidigare professor i mikrobiologi vid SLU i Uppsala.[4] Styrelseordförande är Olivia Wigzell.[5]

Universitetets två mest sökta utbildningsprogram är jurist och läkare. Lärosätet erbjuder även utbildningsprogram för att bli bland annat civilekonom, civilingenjör, psykolog, socionom, sjuksköterska, lärare och biomedicinsk analytiker. Utöver detta erbjuds olika kandidatprogram inom exempelvis personalvetenskap, offentlig förvaltning, samhällsplanering, systemvetenskap och idrott. Till universitetet hör även en musikhögskola samt en restaurang- och hotellhögskola.[6] Universitetets juristprogram var Sveriges 10:e mest sökta utbildning 2018.[7]

Universitetet är en av de med högst söktryck i Sverige[5][8] och rankas som ett av landets främsta lärosäten. Det rankas som ett av de 351–400 främsta lärosätena i världen[9] och det 175:e främsta i Europa i Times Higher Educations ranking av världens främsta lärosäten 2018. Universitetet rankas även på 62:a plats av de 150 bästa unga (under 50 år) universiteten i världen.[10]

Innehåll

HistoriaRedigera

Högskolan i ÖrebroRedigera

År 1977 bildades dåvarande Högskolan i Örebro genom en sammanslagning av flera lärosäten: Socialhögskolan och den tidigare till Uppsala universitet knutna universitetsfilialen (båda tillkomna 1967), vidare Gymnastik- och Idrottshögskolan, grundad 1966 samt det sedan gammalt i Örebro etablerade förskollärarseminariet. År 1978 inlemmades även Örebro Musikpedagogiska institut. Vid denna tid var Högskolan i Örebro landets största högskola som inte hade universitetsstatus. Under 1980-talet utvecklades de tekniska ämnena och under 1990-talet tillkom Campus Grythyttan med undervisning och forskning inom ämnet måltidskunskap och värdskap. År 1995 inkorporerades den landstingskommunala vårdhögskolan i verksamheten och 2002 inrättades en institution för klinisk medicin. År 2000 inrättades en institution för de naturvetenskapliga ämnena.

Ombildningen till universitet och vidare utvecklingRedigera

 
Campusområdet, Örebro universitet.
 
Torget utanför Novahuset, 2017.

Högskolan i Örebro ombildades till universitet 1999 genom ett regeringsbeslut. Vid samma tillfälle ombildades även högskolorna i Karlstad och Växjö till universitet. Högskoleverket hade i sitt underlag till besluten rekommenderat att högskolorna i Växjö och Örebro inte skulle ges universitetsstatus men regeringen valde att gå emot verkets rekommendation, ett beslut som då blev starkt kritiserat. Efter den fortsatta diskussionen om bedömargruppers roll och efter tillkomsten av Mittuniversitetet 2005 har dock denna debatt avstannat, bland annat också med hänsyn till universitetsbegreppets mycket vida tillämpning i ett internationellt perspektiv, till exempel i USA och Storbritannien.

Vägledande i den fortsatta utvecklingen för universitetet är dess vision fram till år 2016. I Örebro universitets Vision 2016 står bland annat: Örebro universitet är ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla. Örebro universitet kännetecknas av:

  • professionsinriktade utbildningar som tillhör landets bästa
  • internationellt framgångsrik forskning
  • aktiva studenter och medarbetare med höga förväntningar
  • kreativ kunskapsutveckling mellan lärare och studenter
  • dynamisk samverkan med samhälls-, närings- och kulturliv

I samma dokument finns även universitetets övergripande mål och strategier, uppdelade i områdena Utbildning, Forskning, Samverkan och innovation, samt Den attraktiva studie- och arbetsplatsen.

Av Högskoleverkets årsrapport 2012 för Sveriges universitet och högskolor framgår att antalet studenter vid Örebro universitet höstterminen 2010 var drygt 12.000, av vilka drygt 60 procent studerade inom det juridiskt/samhällsvetenskapliga ämnesområdet. Omkring 20 procent av studenterna hade valt humanistiska ämnen. Läsåret 2010/11 avlades 2.190 examina inom grundutbildningen. Samma läsår fanns det vid universitetet 440 doktorander och 61 doktorsexamina blev avlagda.[11]

OrganisationRedigera

UniversitetsstyrelsenRedigera

Universitetsstyrelsen är universitetets högst beslutande organ. Styrelsen består av rektor, tre lärare och tre studenter samt åtta ledamöter som är utsedda av regeringen. Enligt högskolelagen skall universitetsstyrelsen ha "inseende över högskolans alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs". Fackliga representanter som företräder de anställda har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden.

UniversitetsledningenRedigera

 
Entréhuset, där rektorskansli, personal- och ekonomiavdelning finns.

Under Universitetsstyrelsen finns Universitetsledningen som består av rektor, prorektor, universitetsdirektören och ordföranden för Örebro studentkår. Universitetsledningens uppdrag är att operativt genomföra de beslut som Universitetsstyrelsen har fattat.

Fakultetsnämnder och Lärarutbildningsnämnden (LUN)Redigera

Till universitetets centrala ledning hör även tre fakultetsnämnder och Lärarutbildningsnämnden. Nämndernas uppdrag är att planera, stödja och följa upp den vetenskapliga och pedagogiska verksamheten. Nämndernas sammansättning, ansvarsområden och uppgifter fastställs av styrelsen och rektor. Utöver fakultetsnämnderna finns Lärarutbildningsnämnden (LUN), en samlad organisation för beslut, bedömning och beredning av frågor som gäller lärarutbildning och utbildningsvetenskaplig forskning.

  • Fakultetsnämnden för ekonomi-, natur- och teknikvetenskap (ENT). Ansvarar för utbildning och forskning inom Handelshögskolan och Institutionen för naturvetenskap och teknik.
  • Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap (HS). Ansvarar för utbildning och forskning inom Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Musikhögskolan och Restaurang- och hotellhögskolan.
  • Fakultetsnämnden för medicin och hälsa (MH). Ansvarar för utbildning och forskning inom Institutionen för hälsovetenskap och medicin samt för utbildning inom Institutionen för läkarutbildning.
  • Lärarutbildningsnämnden (LUN). Ansvarar för lärarutbildning samt för utbildningsvetenskaplig forskning.

Fakultetsnämnderna och LUN utses för en period om tre år. Aktuell mandatperiod för nämnderna sträcker sig till och med 2018-12-31 och för LUN till och med 2016-12-31.

InstitutionerRedigera

Grundutbildning, avancerad utbildning, forskarutbildning och det mesta av forskningen vid Örebro universitet är organiserad i åtta institutioner. Institutionernas ledningar styr tillsammans med fakultetsnämnderna och rektor verksamheten vid universitetet.

CampusRedigera

Campus ÖrebroRedigera

 
Musikhögskolan vid Campus Örebro.
 
Inuti Novahuset på Campus Örebro.

Universitetet, vars huvudcampus är beläget i stadsdelen Almby i sydöstra Örebro, cirka fyra kilometer från stadens centrum, består av ett flertal byggnader: Entréhuset, Långhuset, Teknikhuset, Novahuset, Forumhuset, Gymnastikhuset, Prismahuset och Musikhögskolan. Under 2008 invigdes Bilbergska huset som inrymmer de naturvetenskapliga ämnena och deras grundutbildnings- och forskningslaboratorier. Utöver dessa byggnader finns även Universitetsbiblioteket samt Kårhuset dit studentkårens verksamhet är förlagd. Östra Marks herrgård, som ligger i utkanten av campus, fungerar som konferenslokal. I närheten av campus ligger Enbuskabacken, ett av Närkes största forntida gravfält.

Universitetet har även campusfilialer i Grythyttan och Karlskoga.

Restaurang- och hotellhögskolanRedigera

Restaurang- och hotellhögskolan (RHS) finns sedan 1993 i Campus Grythyttan i Måltidens hus i Norden, Kärnhuset, samt Hälsans hus. Krögaren Carl Jan Granqvist var en av de som ansvarade för att bygga upp detta campus. På Campuset inryms förutom föreläsningssalar och administration även universitetsbibliotek, sensoriklaboratorium, samt mikrobiologiskt laboratorium. Ämnesområdet som studeras vid institutionen är måltidskunskap och värdskap och ges i form av fyra kandidatprogram med inriktningar inom hotell, restaurang, måltid och dryck. De fyra programmen är Hotell & Värdskap, Kulinarisk Kock och Måltidskreatör, Sommelier och Måltidskreatör och Måltidsekologprogrammet. De tre förstnämnda programmen har sin utbildning på Campus Grythyttan. Måltidsekologprogrammet har halva sin studietid belagd på Örebro universitet och resterande på Campus Grythyttan.

Det finns också forskningsverksamhet inom måltidskunskap. De tre definierade programområdena heter Hälsosam, säker och hållbar måltid, Måltiden i samhällsrummet samt Måltid som upplevelse och estetisk gestaltning.

Campuset ligger i Hällefors kommun i Bergslagen, 7 mil från Örebro.

Campus Alfred NobelRedigera

Campus Alfred Nobel är ett regionalt campus med sin verksamhet placerad i Karlskoga. Utbildningarna vid campus Alfred Nobel präglas av en fokusering på den yrkesroll som studierna leder till. Alla utbildningar ges och planeras i samarbete mellan universitet, kommun och näringsliv. Med universitetsbibliotek, föreläsningssalar, mediastudio, datorsalar och grupprum samlade under ett tak finns allt du behöver för framgångsrika studier.

Vid Campus Alfred Nobel finns även Forskningscentrum MoS, Modellering och Simulering, där doktorander forskar kring scenariosimulering och produkt/processimulering inom områdena naturvetenskap, teknik och beteendevetenskap.

Campus USÖRedigera

Campus USÖ är belägen i anslutning till Universitetssjukhuset Örebro. Ledningen för Institutionen för medicinska vetenskaper finns där och läkarstudenter har sin utbildning där redan från termin ett. I bottenvåningen finns det gemensamma medicinska biblioteket för universitetet och sjukhuset och en restaurang; dessutom finns det bland annat föreläsningssalar, laboratorier och grupprum. Campus USÖ invigdes officiellt 2014.

UtbildningarRedigera

Utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivåRedigera

Örebro universitet har utbildning och forskning inom psykologi, humaniora, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, medicin, undervisning, musik och idrott. Universitetet erbjuder 60 utbildningsprogram på grundnivå och 30 program på avancerad nivå samt cirka 800 fristående kurser. Universitetet har nationella och internationella samarbeten och samverkar med näringsliv, landsting, kommuner och organisationer i regionen.

Örebro universitet hör till de svenska universitet som erbjuder flest professionsutbildningar, det vill säga utbildningar som utöver en akademisk examen även ger en viss yrkeslegitimation. Det är högt söktryck på professionsutbildningar både vid Örebro universitet och nationellt.[12] De fyra populäraste och mest sökta utbildningsprogrammen i Örebro – jurist, läkare, psykolog och socionom, är professionsutbildningar. Skolan erbjuder även professionsutbildningar för att bli civilekonom, civilingenjör, sjuksköterska, röntgensjuksköterska, specialistsjuksköterska, biomedicinsk analytiker, arbetsterapeut, audionom, förskollärare, grundskolelärare, gymnasielärare och specialpedagog.[6][13]

Utöver de olika professionsutbildningarna erbjuder skolan flera olika kandidatprogramgrundnivå och magister- och masterprogramavancerad nivå. Det finns kandidaprogram i filmvetenskap, företagsekonomi, idrott med tränarinriktning, kemi med inriktning forensik, kriminologi, matematik, medie- och kommunikationsvetenskap, musik, nationalekonomi, personalvetenskap, rättsvetenskap med internationell inriktning, samhällsplanering, statistik, statsvetenskap med inriktning offentlig förvaltning, sociologi, systemvetenskap och som sommelier.[6][14] Skolan erbjuder även fristående kurser i exempelvis historia, litteraturvetenskap, engelska, retorik och pedagogik.[15]

Bland de 80 mest sökta utbildningarna i Sverige 2017 var 10 procent från Örebro universitet, vilket var näst högst av samtliga lärosäten (efter Lunds universitet, som hade 12,5 procent av topp 80-utbildningarna).[5] Utbildningsprogrammen i Örebro som fanns med bland de 80 mest sökta var juristprogrammet, läkarprogrammet, socionomprogrammet, psykologprogrammet, kriminologprogrammet, civilekonomprogrammet, personalvetarprogrammet och ekonomiprogrammet.[5]

JuristprogrammetRedigera

Örebro universitet har erbjudit juristprogrammet, som leder fram till en juristexamen, sedan hösten 2005. Tidigare fanns enbart ett rättsvetenskapligt kandidatprogram, som startade 1992. Båda programmen ges vid institutionen JPS.[16] Något som skiljer Örebros juristprogram från juristprogram vid andra lärosäten (programmet ges även i Lund, Uppsala, Stockholm, Göteborg, Umeå och Karlstad) är dess fokus på retorik med retoriklärare som är med i undervisningen.[17]

Sedan starten 2005 har juristprogrammet varit universitetets mest söka utbildningsprogram. Under senare år har programmet i Örebro haft ungefär 4,800 sökande varje höst, vilket gör programmet till ett av de populäraste i Sverige.[6] År 2018 var juristprogrammet i Örebro det 10:e mest sökta utbildningsprogrammet i Sverige. Detta är rekord för en utbildning i Örebro.[7]

LäkarprogrammetRedigera

Örebro universitet har erbjudit läkarprogrammet, som leder fram till en läkarexamen, sedan våren 2011. Utbildningen sker i samarbete med Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ) och undervisningen bedrivs vid Campus USÖ. Efter juristprogrammet är läkarprogrammet universitetets mest sökta utbildningsprogram.[6]

Beslutet som gav Örebro rätt att utfärda läkarexamen togs den 30 mars 2010 av Högskoleverket. Vid ett informationsmöte på USÖ samma dag förklarade Tobias Krantz, dåvarande högskole- och forskningsminister, att regeringen beviljar Örebro universitet tillstånd att starta läkarutbildningen.[18]

ForskarutbildningRedigera

Vid Örebro universitetet anordnas utbildning på forskarnivå i 30 ämnen inom naturvetenskap, teknik, medicin och hälsa samt samhällsvetenskap och humaniora. Utbildningen bedrivs med bas i respektive forskarutbildningsämne.

ForskarskolorRedigera

I vissa fall är utbildningen organiserad som forskarskolor med tematiskt inriktade studier. Forskarskolorna har ofta sin hemvist i starka tvär- eller mångvetenskapliga forskningsmiljöer. Forskarskolorna vid Örebro universitet samarbetar i flera fall med andra lärosäten.

ForskningRedigera

ForskningsämnenRedigera

Örebro universitet har en bred forskningsbas och bedriver forskning av hög internationell klass inom 36 olika ämnen, fördelade över vetenskapsområdena humaniora-samhällsvetenskap, medicin, naturvetenskap, och teknik.

ForskningsmiljöerRedigera

Forskningsmiljöerna vid Örebro universitet är strukturerad fakultetsnämndsvis.

  • Fakultetsnämnden för ekonomi-, natur- och teknikvetenskap (ENT). Ansvarar för utbildning och forskning inom Handelshögskolan och Institutionen för naturvetenskap och teknik.
  • Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap (HS). Ansvarar för utbildning och forskning inom Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Musikhögskolan och Restaurang- och hotellhögskolan.
  • Fakultetsnämnden för medicin och hälsa (MH). Ansvarar för utbildning och forskning inom Institutionen för hälsovetenskaper och Institutionen för medicinska vetenskaper.
  • Centrum för lärarutbildning (CFL). Ansvarar för lärarutbildning samt för utbildningsvetenskaplig forskning.

Centralt ges skriftserien Acta Universitatis Orebroensis ut av universitetet.[19]

StudentkårenRedigera

Örebro studentkår är äldre än både Örebro universitet och Högskolan i Örebro. Den bildades i oktober 1963 för att ”bättre kunna tillvarataga elevernas intressen”. Eleverna i detta fallet var studenterna på den regionala teknologie och filosofie magister-utbildningen i Örebro. Under många år hade studentkåren säte i Högströmska gården vid Olaigatan.

Örebro studentkår publicerar en tidning som heter Lösnummer. På den tid Socialhögskolan hade en egen studentkår, vilket var fallet i flera år efter sammanslagningen med den övriga högskolan 1977, hette dess tidning Pettersson.

RankingRedigera

Internationella rankingarRedigera

Sedan 2015 rankas Örebro universitet bland de 351–400 främsta lärosätena i världen, av totalt cirka 20,000 lärosäten, i Times Higher Educations ranking av världens främsta lärosäten. År 2017 rankades universitetet även på 175:e plats i Europa.[10]

År 2016 kom Örebro universitet på 63:e plats i Times Higher Educations ranking av världens 150 främsta unga universitet (universitet som är under 50 år).[20] År 2018 rankades universitetet på 62:a plats i samma mätning.[10]

Ämnesspecifika rankingarRedigera

I en undersökning utförd av Läkarförbundet 2016 där nyexaminerade läkare intervjuades, rankades Örebros läkarprogram som det främsta i Sverige vad gäller att förbereda läkarstudenterna för yrkeslivet som praktiserande läkare.[21]

I Uranks ranking 2013 av svenska universitet inom olika ämnesområden placerade sig Örebros juristprogram på tredjeplats inom ämnet juridik, efter juristprogrammen vid Lunds universitet och Uppsala universitet.[22]

PartneruniversitetRedigera

Skolan har utbytesavtal med ett antal utländska lärosäten där studenterna kan läsa utbytesterminer. Nedan följer några partneruniversitet till Örebro universitet.[23]

EuropaRedigera

Land Lärosäte Stad
  Belgien Université Libre de Bruxelles Bryssel
  Belgien Université de Liège Liège
  Danmark Köpenhamns universitet Köpenhamn
  Finland Helsingfors universitet Helsingfors
  Frankrike Université Panthéon-Assas Paris
  Frankrike Toulouse Business School Toulouse
  Frankrike Kedge Business School Marseille, Bordeaux
  Irland University College Cork Cork
  Island Islands universitet Reykjavik
  Italien La Sapienza Rom
  Kroatien Zagrebs universitet Zagreb
  Luxemburg Université du Luxembourg Luxemburg
  Nederländerna Universitetet i Maastricht Maastricht
  Nederländerna Erasmusuniversitetet i Rotterdam Rotterdam
  Norge Universitetet i Oslo Oslo
  Schweiz Zürichs universitet Zürich
  Spanien Universidad Complutense de Madrid Madrid
  Spanien Barcelonas universitet Barcelona
  Storbritannien Aston University Birmingham
  Storbritannien Heriot-Watt University Edinburgh
  Storbritannien Oxford Brookes University Oxford
  Tyskland Freie Universität Berlin Berlin
  Tyskland RWTH Aachen Aachen
  Tyskland Universität Hamburg Hamburg
  Ungern Budapesti Corvinus Egyetem Budapest
  Österrike Universität Graz Graz

Övriga världenRedigera

Land Lärosäte Stad
  Australien La Trobe University Melbourne
  Japan Kansai Gaidai University Osaka
  Kanada University of Calgary Calgary
  Kanada University of Victoria Victoria
  Kina University of Hong Kong Hongkong
  Kina Shanghai University of Finance and Economics Shanghai
  Singapore Nanyang Technological University Singapore
  Sydkorea Konkuk University Seoul
  Taiwan National Sun Yat-sen University Kaohsiung
  USA Lesley University Cambridge
  USA Arizona State University Tempe
  USA Washburn University Topeka

RektorerRedigera

Rektorer för utbildninganstalter före 1977Redigera

Rektorer för Högskolan i ÖrebroRedigera

Rektorer för Örebro universitetRedigera

Kända alumnerRedigera

Kända alumner
Göran Persson, statsminister
Sven-Göran Eriksson, fotbollstränare
Ulrika Knape, simhoppare

Bland skolans alumner finns en rad kända namn inom olika discipliner.

Den mest kända före detta studenten är kanske förre statsministern Göran Persson. När universitetet 2005 beslöt att promovera honom till hedersdoktor i medicin uppstod en omfattande debatt, bland annat med hänsyn till motiveringen "Genom att utse Högskolan i Örebro till universitet 1999, visade statsminister Göran Persson prov på såväl mod som förutseende genom att förstå och stödja den potential och vitalitet som Örebro universitet representerar. Hans initiativ och beslut bär nu frukt i det unga universitetet för växande människor". Kritik framfördes mot motiveringens ordval i relation till historiken kring universitetets tillkomst.

Kända forskare och lärareRedigera

Se även: Kategori:Personer verksamma vid Örebro universitet

BildgalleriRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Det är en lust att lära”. kapitan.se. Läst 20 juli 2018.
  2. ^ Universitetsledning Örebro Universitet
  3. ^ [a b c d e] ”Fakta om universitetet”. oru.se. Läst 20 juli 2018.
  4. ^ Johan Schnürer ny rektor i Örebro SLU.se 3 juni 2016
  5. ^ [a b c d] ”Årsredovisning 2017, Örebro universitet”. Örebro universitet. Läst 21 juli 2018.
  6. ^ [a b c d e] "Hård konkurrens till starka professionsutbildningar". Örebro universitet. Läst 16 juli 2017.
  7. ^ [a b] "Statistik HT 18: Totalt antal sökande". UHR. Läst 20 juli 2018.
  8. ^ Bland de 80 mest sökta utbildningarna i Sverige 2017 var 10 procent från Örebro universitet, vilket var näst högst av samtliga lärosäten (efter Lunds universitet, som hade 12,5 procent av topp 80-utbildningarna).
  9. ^ Av totalt ca 20 000 lärosäten.
  10. ^ [a b c] "Rankings: Örebro University". Times Higher Education. Läst 20 juli 2018.
  11. ^ ”Universitet & Högskolor; Årsrapport 2012” (PDF). Arkiverad från originalet den 5 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120805200453/http://www.hsv.se/download/18.8b3a8c21372be32ace80003121/1210R-universitet-hogskolor-arsrapport.pdf. 
  12. ^ ”Statistik över högre utbildning”. UHR. Läst 20 juli 2018.
  13. ^ ”Örebro universitet får civilingenjörsutbildning”. SVT. Läst 20 juli 2018.
  14. ^ ”ÖRU: Program”. Örebro universitet. Läst 20 juli 2018.
  15. ^ ”ÖRU: Kurser”. Örebro universitet. Läst 20 juli 2018.
  16. ^ ”Rättsvetenskapliga programmet firar 25 år”. Örebro universitet. Läst 20 juli 2018.
  17. ^ ”Vi stör en jurist”. Örebro universitet. Läst 20 juli 2018.
  18. ^ Högskoleverket[död länk]
  19. ^ ”LIBRIS - Acta Universitatis Orebroensi...” (på sv). libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/10188028. Läst 21 april 2018. 
  20. ^ Harradine, Linda (7 april 2016). "Örebro universitet rankat bland världens främsta unga universitet". Örebro universitet. Läst 16 juli 2017.
  21. ^ ”Läkarutbildningen i Örebro bäst i Sverige”. Örebro universitet. Läst 21 juli 2018.
  22. ^ ”Rankning av Sveriges universitet och högskolor”. Urank. Läst 21 juli 2018.
  23. ^ ”Sökportal för utbytesplatser”. Örebro universitet. Läst 20 juli 2018.

Externa länkarRedigera