Grängesberg
Grängesberg är en tätort i Grängesbergs distrikt i Ludvika kommun i Dalarnas län. Orten är utbredd och har av SCB 2015 avgränsats till tre tätorter: Grängesberg, Grängesberg västra och Hörks hage i söder med totalt cirka 3 400 invånare.
Grängesberg | |
Tätort | |
Gruvarbetarbostäder vid Stora Hagen
| |
Land | ![]() |
---|---|
Landskap | Dalarna |
Län | Dalarnas län |
Kommun | Ludvika kommun |
Distrikt | Grängesbergs distrikt |
Koordinater | 60°4′27″N 15°0′34″Ö / 60.07417°N 15.00944°Ö |
Area | 249 hektar (2015)[1] |
Folkmängd | 2 169 (2017)[1] |
Befolkningstäthet | 8,711 inv./hektar |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Tätortskod | T6556[2] |
GeoNames | 2711256 |
Ortens läge i Dalarnas län
| |
Wikimedia Commons: Grängesberg | |
SCB:s tätortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata |
Malmbrytningen i Grängesbergs gruvor påbörjades på 1500-talet och var fram till nedläggningen 1989 Sveriges tredje största järnmalmsgruva.
Innehåll
HistoriaRedigera
Orten dominerades tidigare av järnmalmsbrytningen vid Grängesbergs malmfält som pågick från 1500-talet fram till 1989. I januari 1990 gick det sista malmtåget från Grängesberg till Oxelösund.
Grängesbergsbolaget hade under en lång period världens största järnmalmsflotta och vid sekelskiftet 1899-1900 var Grängesbergsbolaget Sveriges mest lönsamma företag. Under denna period växte Grängesberg mycket snabbt, under tio år tredubblade samhället sin befolkning. Malmfältet i Grängesberg var Bergslagens största och den största enheten var det en kilometer långa Exportfältet.
I början av 1900-talet drevs gruvdriften under jord och i början av 1970-talet bröts i Grängesberg upp till fyra miljoner ton malm per år. Gruvdriften resulterade i sprickbildning i marken närmast dagbrottet och i tiden fram till tidigt 1970-tal genomförde man en flytt av samhällets centrum cirka 500 meter österut. Likaså flyttades järnvägen ett par hundra meter åt öst och fick ett högre läge. Det nya stationshuset för Grängesberg C stod klart 1940. Byggnaderna väster om järnvägen försvann successivt. Grängesbergs kyrka var ett tag den sista utposten västerut men ersattes 1974 av en ny vid östra utfarten (riksväg 50). 1976 flyttades den gamla kyrkan och återuppbyggdes i Orsa. Husgrunderna från samhällets tidigare centrum, i folkmun kallat Gamla Grängesberg, ligger nu till stor del bakom avspärrningar.
Klockstapeln invid riksväg 50
OrtnamnetRedigera
Ortnamnet innehåller i första leden en äldre version av by- och sockennamnet Grangärde, Gränge, som finns upptecknat redan på medeltiden och som antagligen är en uttalsförenkling av namnet Grænughe sior, den "graniga sjön", ett äldre namn på Bysjön vid Grangärde. Det namnet skilde sjön från en annan sjö i närheten som heter Björken. Efterleden i ortnamnet är -berg, som betyder "bergverk, gruvfält".[3]
Historisk elkraftöverföringRedigera
Grängesbergs gruvor blev även internationell kända för överföring av trefasväxelström. Världens första kommersiella kraftöverföring genomfördes i Sverige 1893 mellan Hällsjön och Grängesberg, en sträcka av cirka 15 kilometer. Elkraften drev lampor, pumpar och motorer. Det var en helt ny teknik – innan dess kunde man bara överföra kraft mekaniskt över kortare sträckor med hjälp av stånggångar.
BefolkningsutvecklingRedigera
Befolkningsutvecklingen i Grängesberg 1950–2015[4][5] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1950 | 5 934 | |||
1960 | 5 879 | |||
1965 | 5 822 | |||
1970 | 5 959 | |||
1975 | 5 887 | |||
1980 | 5 266 | |||
1990 | 4 545 | 778 | ||
1995 | 4 223 | 781 | ||
2000 | 3 788 | 781 | ||
2005 | 3 532 | 782 | ||
2010 | 3 481 | 772 | ||
2015 | 2 146 | 249 | ||
Anm.: 2015 delades tätorten upp i tre, denna, Grängesberg västra, väster om järnvägen och Hörks hage i söder |
Historiska bilderRedigera
Stora Hagen omkring år 1900.
BostadsområdenRedigera
- Stora Hagen (Arbetarbostäder från slutet av 1800-talet med museilägenhet)
- Källfallet (Arbetarbostäder från slutet av 1800-talet.)
- Grotfallet
- Öraberget
- Sporrtorp
- Örntorp
- Själkenstorp
- Björkås
- Björktorp
- Laritstorp
- Knusselbo (Bergslagsbyn)
- Norrmalm
- Blåns
- Gudmundberget
- Sandudden
- Hörks hage
- Lomberget
NäringslivRedigera
Grängesbergs största privata arbetsgivare är Spendrups bryggeri. Bryggeriet köptes 1923 (då var namnet "Grängesbergs bryggeri") av Louis Spendrup, son till Jens Fredrik Oscar. År 1982 bytte "Grängesbergs Bryggeri AB" namn till "Spendrups Bryggeri AB".
År 2003 startade Svenska Filminstitutet ett kulturhistoriskt filmarkiv i Grängesberg. Detta filmarkiv består till stor del av svenska folkets egna filmade minnen och berättelser. För att rädda den svenska smalfilmen startade Filminstitutet på regeringens uppdrag en riksomfattande räddningsaktion, och ett nationellt filmarkiv etablerades i Grängesberg. Filmerna bevaras i klimatkontrollerade utrymmen, som garanterar deras hållbarhet. Sedan den 1 januari 2011 är Kungliga Biblioteket huvudman för Filmarkivet i Grängesberg.
SevärdheterRedigera
- Grängesbergs gruvor med Mojsen Gruvcentrum och Maskinhusets konstutställningar, ingår i Ekomuseum Bergslagen.
- Cassels donation, konserthus uppfört år 1900 på initiativ av den tysk-engelske finansmannen sir Ernest Cassel. Ingår i Ekomuseum Bergslagen.
- Lokmuseet med cirka 160 järnvägsfordon från 1850- till 1960-talen, ingår i Ekomuseum Bergslagen.
- Lombergshjulet vid södra infarten till Grängesberg.
- Motor & nostalgimuseet med bland annat bilar, skogsbruk, radio, foto och film samt några historiska butiker.
- "Skutborraren" är en stor träskulptur skapad av konstnären och träsnidaren Vilhelm Asplund. Verket invigdes den 24 november 1996 och är placerat på centrala torget vid järnvägsstationen. Den borrande bergsmannen är en symbol för en flerhundraårig gruvepok i Grängesberg.
- Stora Hagen, bruksgata med gruvarbetarbostäder från 1898 (renoverat 1989-90). Hus nr 22 är museum och ingår i Ekomuseum Bergslagen.
Bilder, Grängesberg och omgivningRedigera
Grängesbergs gruvor, nedlagt 1989. Centralschaktet
Konserthuset "Cassels donation"
SportRedigera
I Grängesberg finns ett bandylag som spelar i division 1 (2007). Grängesberg har ett fotbollslag, IFK Grängesberg som 2008 spelar i division 4 Dalarna. Som bäst har man spelat i division II, åren 1932-34 och 1936-1939. Grängesbergs orienteringsklubb OK Malmia vann tiomilaorienteringen 1965.
Kända personer från GrängesbergRedigera
- Anders Gustaf Andersson, gruvarbetare - "Jätten"
- Vilhelm Asplund, konstnär och träsnidare
- Mats G. Bengtsson, musiker, författare och skådespelare
- Tord Bengtsson, musiker
- Villy Bergström, f.d. vice riksbankschef
- Kjell-Henry Dahlberg, konstnär
- Bengt Dennis, f.d. riksbankschef
- Bernhard Eriksson, riksdagsman, minister, landshövding
- Torsten Fredriksson, riksdagsman
- Gunilla Jönson, tekn. doktor, f.d. rektor vid Lunds Tekniska Högskola
- Roland Keijser, musiker
- Erik Lundqvist, spjutkastare
- John Näslund, ordförande gruvarbetarförbundet
- Lars Ramqvist, f.d. VD på Ericsson
- Sam Samson, orkesterledare
- Daniel Swedin, ledarskribent
- Thomas Söderberg, biskop
- Bo Södersten, nationalekonom
ReferenserRedigera
- ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010–2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 31 januari 2014
- ^ Wahlberg Mats, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI). sid. 92 och 94 (Grangärde och Grängesberg). Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014.
Externa länkarRedigera
- Wikimedia Commons har media som rör Grängesberg.