Wikipedia

Grängesberg

tätort i Ludvika kommun, Sverige

Grängesberg är en tätort i Grängesbergs distrikt i Ludvika kommun i Dalarnas län. Orten är utbredd och har av SCB 2015 avgränsats till tre tätorter: Grängesberg, Grängesberg västra och Hörks hage i söder med totalt cirka 3 400 invånare.

Grängesberg
Tätort
Gruvarbetarbostäder vid Stora Hagen
Gruvarbetarbostäder vid Stora Hagen
Land Sverige Sverige
Landskap Dalarna
Län Dalarnas län
Kommun Ludvika kommun
Distrikt Grängesbergs distrikt
Koordinater 60°4′27″N 15°0′34″Ö / 60.07417°N 15.00944°Ö / 60.07417; 15.00944
Area 249 hektar (2018)[2]
Folkmängd 2 217 (2019)[1]
Befolkningstäthet 8,904 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T6556[3]
GeoNames 2711256
Ortens läge i Dalarnas län
Red pog.svg
Ortens läge i Dalarnas län
Wikimedia Commons: Grängesberg
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Malmbrytningen i Grängesbergs gruvor påbörjades på 1500-talet och var fram till nedläggningen 1989 Sveriges tredje största järnmalmsgruva.

HistoriaRedigera

Orten dominerades tidigare av järnmalmsbrytningen vid Grängesbergs malmfält som pågick från 1500-talet fram till 1989. I januari 1990 gick det sista malmtåget från Grängesberg till Oxelösund.

Grängesbergsbolaget hade under en lång period världens största järnmalmsflotta och vid sekelskiftet 1899-1900 var Grängesbergsbolaget Sveriges mest lönsamma företag. Under denna period växte Grängesberg mycket snabbt, under tio år tredubblade samhället sin befolkning. Malmfältet i Grängesberg var Bergslagens största och den största enheten var det en kilometer långa Exportfältet.

I början av 1900-talet drevs gruvdriften under jord och i början av 1970-talet bröts i Grängesberg upp till fyra miljoner ton malm per år. Gruvdriften resulterade i sprickbildning i marken närmast dagbrottet och i tiden fram till tidigt 1970-tal genomförde man en flytt av samhällets centrum cirka 500 meter österut. Likaså flyttades järnvägen ett par hundra meter åt öst och fick ett högre läge. Det nya stationshuset för Grängesberg C stod klart 1940. Byggnaderna väster om järnvägen försvann successivt. Grängesbergs kyrka var ett tag den sista utposten västerut men ersattes 1974 av en ny vid östra utfarten (riksväg 50). 1976 flyttades den gamla kyrkan och återuppbyggdes i Orsa. Husgrunderna från samhällets tidigare centrum, i folkmun kallat Gamla Grängesberg, ligger nu till stor del bakom avspärrningar.

OrtnamnetRedigera

Ortnamnet innehåller i första leden en äldre version av by- och sockennamnet Grangärde, Gränge, som finns upptecknat redan på medeltiden och som antagligen är en uttalsförenkling av namnet Grænughe sior, den "graniga sjön", ett äldre namn på Bysjön vid Grangärde. Det namnet skilde sjön från en annan sjö i närheten som heter Björken. Efterleden i ortnamnet är -berg, som betyder "bergverk, gruvfält".[4]

Historisk elkraftöverföringRedigera

Grängesbergs gruvor blev även internationell kända för överföring av trefasväxelström. Världens första kommersiella kraftöverföring genomfördes i Sverige 1893 mellan Hällsjön och Grängesberg, en sträcka av cirka 15 kilometer. Elkraften drev lampor, pumpar och motorer. Det var en helt ny teknik – innan dess kunde man bara överföra kraft mekaniskt över kortare sträckor med hjälp av stånggångar.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Grängesberg 1950–2015[5][6]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
 5 934
1960
  
 5 879
1965
  
 5 822
1970
  
 5 959
1975
  
 5 887
1980
  
 5 266
1990
  
 4 545 778
1995
  
 4 223 781
2000
  
 3 788 781
2005
  
 3 532 782
2010
  
 3 481 772
2015
  
 2 146 249
Anm.: 2015 delades tätorten upp i tre, denna, Grängesberg västra, väster om järnvägen och Hörks hage i söder

Historiska bilderRedigera

  • Wollraths schakt, Grängesbergs gruvor 1890-talet.

  • Dagbrottet ca 1895.

  • Gruvarbetare i Grängesbergs gruvor vid sekelskiftet 1900.

  • Arbetarbostäder vid Källfallet, Grängesberg omkring 1900.

  • Välkomman och Skärningen ca 1900

  • Karl Johans gruvstuga i Grängesberg omkring 1910.

  • Vy över Grängesberg år 1895.

  • Stora Hagen omkring år 1900.

BostadsområdenRedigera

 
Stora Hagen, juli 2013.
 
Källfallet, juli 2014.
  • Stora Hagen (arbetarbostäder från slutet av 1800-talet med museilägenhet)
  • Källfallet (arbetarbostäder från slutet av 1800-talet)
  • Grotfallet
  • Öraberget
  • Sporrtorp
  • Örntorp
  • Själkenstorp
  • Björkås
  • Björktorp
  • Laritstorp
  • Knusselbo (Bergslagsbyn)
  • Norrmalm
  • Blåns
  • Gudmundberget
  • Sandudden
  • Hörks hage
  • Lomberget

NäringslivRedigera

Grängesbergs största privata arbetsgivare är Spendrups bryggeri. Bryggeriet köptes 1923 (då var namnet "Grängesbergs bryggeri") av Louis Spendrup, son till Jens Fredrik Oscar. År 1982 bytte "Grängesbergs Bryggeri AB" namn till "Spendrups Bryggeri AB".

År 2003 startade Svenska Filminstitutet ett kulturhistoriskt filmarkiv i Grängesberg. Detta filmarkiv består till stor del av svenska folkets egna filmade minnen och berättelser. För att rädda den svenska smalfilmen startade Filminstitutet på regeringens uppdrag en riksomfattande räddningsaktion, och ett nationellt filmarkiv etablerades i Grängesberg. Filmerna bevaras i klimatkontrollerade utrymmen, som garanterar deras hållbarhet. Sedan den 1 januari 2011 är Kungliga Biblioteket huvudman för Filmarkivet i Grängesberg.

SevärdheterRedigera

  • Grängesbergs gruvor med Mojsen Gruvcentrum och Maskinhusets konstutställningar, ingår i Ekomuseum Bergslagen.
  • Cassels donation, konserthus uppfört år 1900 på initiativ av den tysk-engelske finansmannen sir Ernest Cassel. Ingår i Ekomuseum Bergslagen.
  • Lokmuseet med cirka 160 järnvägsfordon från 1850- till 1960-talen, ingår i Ekomuseum Bergslagen.
  • Lombergshjulet vid södra infarten till Grängesberg.
  • Motor & nostalgimuseet med bland annat bilar, skogsbruk, radio, foto och film samt några historiska butiker.
  • "Skutborraren" är en stor träskulptur skapad av konstnären och träsnidaren Vilhelm Asplund. Verket invigdes den 24 november 1996 och är placerat på centrala torget vid järnvägsstationen. Den borrande bergsmannen är en symbol för en flerhundraårig gruvepok i Grängesberg.
  • Stora Hagen, bruksgata med gruvarbetarbostäder från 1898 (renoverat 1989-90). Hus nr 22 är museum och ingår i Ekomuseum Bergslagen.

Bilder, Grängesberg och omgivningRedigera

SportRedigera

I Grängesberg finns ett bandylag som spelar i division 1 (2007). Grängesberg har ett fotbollslag, IFK Grängesberg som 2008 spelar i division 4 Dalarna. Som bäst har man spelat i division II, åren 1932-34 och 1936-1939. Grängesbergs orienteringsklubb OK Malmia vann tiomilaorienteringen 1965.

Kända personer från GrängesbergRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 mars 2020
  2. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 31 januari 2014
  4. ^ Wahlberg Mats, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI). sid. 92 och 94 (Grangärde och Grängesberg). Libris länk. ISBN 91-7229-020-X 
  5. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  6. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Grängesberg&oldid=47244584"