Nordamerika

världsdel på jordens norra halvklot

Nordamerika är en världsdel som omfattar den norra delen av dubbelkontinenten Amerika. Den angränsas i norr av Norra ishavet, i öst av Atlanten, i sydöst av Karibiska havet och i syd och i väster av Stilla havet. Landavgränsningen i söder växlar, vilket gör att Mexiko och Centralamerika inkluderas i varierande utsträckning.

Nordamerika
Nord i världen.
Politisk karta.
Area:
Folkmängd:
Antal stater:
Autonoma regioner:
Högsta punkt:

Lägsta punkt:
24 709 000 km²
528 720 588 (2008)
23
18
Denali
6 194 m ö.h.
Death Valley 86 m u.h

Stater
Antigua och Barbuda Antigua och Barbuda
Bahamas Bahamas
Barbados Barbados
Belize Belize
Costa Rica Costa Rica
Dominica Dominica
Dominikanska republiken Dominikanska republiken
El Salvador El Salvador
Grenada Grenada
Guatemala Guatemala
Haiti Haiti
Honduras Honduras
Jamaica Jamaica
Kanada Kanada
Kuba Kuba
Mexiko Mexiko
Nicaragua Nicaragua
Panama Panama
Saint Kitts och Nevis Saint Kitts och Nevis
Saint Lucia Saint Lucia
Saint Vincent och Grenadinerna Saint Vincent och Grenadinerna
Trinidad och Tobago Trinidad och Tobago
USA USA

Särskilda områden
Anguilla Anguilla (Storbritannien)

Aruba Aruba (Nederländerna)

Bermuda Bermuda (Storbritannien)

Bonaire Bonaire (Nederländerna)

Brittiska Jungfruöarna Brittiska Jungfruöarna (Storbritannien)

Caymanöarna Caymanöarna (Storbritannien)

Frankrike Clippertonön (Frankrike)

Curaçao Curaçao (Nederländerna)

Grönland Grönland (Danmark)

Guadeloupe Guadeloupe (Frankrike)

Martinique Martinique (Frankrike)

Montserrat Montserrat (Storbritannien)

USA Navassaön (USA)

Puerto Rico Puerto Rico (USA)

Saba Saba (Nederländerna)

Frankrike Saint-Barthélemy (Frankrike)

Frankrike Saint-Martin (Frankrike)

Sint Eustatius Sint Eustatius (Nederländerna)

Sint Maarten Sint Maarten (Nederländerna)

Saint-Pierre och Miquelon Saint-Pierre och Miquelon (Frankrike)

Turks- och Caicosöarna Turks- och Caicosöarna (Storbritannien)

Amerikanska Jungfruöarna Amerikanska Jungfruöarna (USA)


Största städer:


Satellitbild över Nordamerika

Nordamerika täcker en yta på 24,5 miljoner kvadratkilometer, eller ungefär 4,8 % av jordens yta (inkluderar Mexiko och Centralamerika). År 2008 beräknades dess befolkning till omkring 529 miljoner invånare. Nordamerika är världens till ytan tredje största världsdel, efter Asien och Afrika, och den fjärde befolkningsmässigt, efter Asien, Afrika och Europa. Världsdelen har två ursprungsbefolkningar, indianer och inuiter.

Innehåll

AnvändningRedigera

Geopolitiskt refererar "Norra Amerika" ofta till Kanada och USA tillsammans med Grönland och Bermuda, medan Centralamerika, inklusive Mexiko, utgör det nordamerikanska fastlandet söder om USA. Västindien inkluderar normalt samtliga öar i Karibiska havet. Termen Mellanamerika används ibland synonymt med Centralamerika, ibland som samlingsterm för Mexiko, Centralamerika och Karibien.

Från ett lingvistiskt och sociopolitiskt perspektiv grupperas ofta USA, Kanada och de andra engelsktalande områdena i Amerika (Belize, Guyana och engelska Karibien) under namnet Angloamerika. Resterande länder i Nord- och Sydamerika, inklusive det mesta av Västindien, där de romanska språken talas, kallas Latinamerika.

Termen Nordamerika betyder olika saker för olika människor och beroende på sammanhang. Termen uppfattas oftast som syftande på enbart USA och Kanada, speciellt av personer som bor i dessa länder, och exkluderar då såväl Mexiko som länder i Centralamerika. I andra fall inkluderar termen något eller några av de andra länderna, men då enbart om sammanhanget gör klart att de är inkluderade. Ett exempel är handelsblocket NAFTA, som inkluderar Mexiko. Kanadensare och amerikaner talar ofta om en kollektiv "nordamerikansk kultur", som enbart beskriver kontinentens anglofona områden.

Dessa betydelsenyanser beror troligen på att USA och Kanada både kulturellt och ekonomiskt är mer lika varandra än resten av Nordamerika. Mexikaner brukar dock protestera mot detta användande, då de är medlem i NAFTA och geografiskt ligger i Nordamerika. Centralamerikaner är dock oftast nöjda med att kallas centralamerikaner, mycket då de har en gemensam historia, och de många försök till internationell integration där Mexiko oftast inte varit inblandat.[källa behövs]

Geografi och geologiRedigera

 
Den nordamerikanska kontinentalplattan.

Geografiskt går gränsen mellan Nordamerika och Asien genom Berings sund, medan gränsen till Sydamerika går genom dubbelkontinentens smalaste del, Panamanäset. Geologiskt går dock gränsen mellan den nordamerikanska kontinentalplattan och den eurasiska kontinentalplattan en bit in i nordöstra Sibirien, medan gränsen till den sydamerikanska kontinentalplattan går vid Tehuantepecnäset. Området mellan Tehuantepecnäset och Panamanäset, Centralamerika är alltså geologiskt en del av Sydamerika. Av geopolitiska skäl brukar Centralamerika och hela landet Panama hänföras till Nordamerika. Grönland ligger geografiskt och geologiskt i Nordamerika, men anses politiskt inte vara en del av kontinenten.

Gränsen mellan nordamerikanska kontinentalplattan och stillahavsplattan går delvis på land och kallas San Andreasförkastningen. Den är en ökänd källa till jordbävningar i Kalifornien.

Tabell över stater och särskilda områdenRedigera

Världsdel Territoriets namn Yta
(km²)
Befolkning
(uppskattning 2008)
Befolkningstäthet
(per km²)
Huvudstad
Karibien[1]   Amerikanska Jungfruöarna (USA) 347 110 000 317,0 Charlotte Amalie
  Anguilla (Storbritannien) 91 15 000 164,8 The Valley
  Antigua och Barbuda 442 88 000 199,1 Saint John's
  Aruba (Nederländerna)[2] 180 107 000 594,4 Oranjestad
  Bahamas 13 943 342 000 24,5 Nassau
  Barbados 430 256 000 595,3 Bridgetown
  Bonaire (Nederländerna) 294 17 408 59 Kralendijk
  Brittiska Jungfruöarna (Storbritannien) 151 23 000 152,3 Road Town
  Caymanöarna (Storbritannien) 264 56 000 212,1 George Town
  Curaçao (Nederländerna) 444 142 180 309 Willemstad
  Kuba 109 886 11 204 000 102,0 Havanna
  Dominica 751 67 000 89,2 Roseau
  Dominikanska republiken 48 671 10 090 000 207,3 Santo Domingo
  Grenada 344 104 000 302,3 Saint George's
  Guadeloupe (Frankrike) 1 705 465 000 272,7 Basse-Terre
  Haiti 27 750 10 033 000 361,5 Port-au-Prince
  Jamaica 10 991 2 719 000 247,4 Kingston
  Martinique (Frankrike) 1 128 405 000 359,0 Fort-de-France
  Montserrat (Storbritannien) 102 6 000 58,8 Plymouth; Brades[3]
  Navassaön (USA) 5
  Puerto Rico (USA) 8 870 3 982 000 448,9 San Juan
  Saba (Nederländerna) 13 1 991 150 The Bottom
  Saint-Barthélemy (Frankrike) 21 8 450 402,4 Gustavia
  Saint Kitts och Nevis 261 52 000 199,2 Basseterre
  Saint Lucia 539 172 000 319,1 Castries
  Saint-Martin (Frankrike) 53 36 824 700 Marigot
  Saint Vincent och Grenadinerna 389 109 000 280,2 Kingstown
  Sint Eustatius (Nederländerna) 21 3 897 190 Oranjestad
  Sint Maarten (Nederländerna) 34 37 429 1 146 Philipsburg
  Trinidad och Tobago[2] 5 130 1 339 000 261,0 Port of Spain
  Turks- och Caicosöarna (Storbritannien) 948 33 000 34,8 Cockburn Town
Centralamerika   Belize 22 966 307 000 13,4 Belmopan
  Clippertonön (Frankrike) 1,7
  Costa Rica 51 100 4 579 000 89,6 San José
  El Salvador 21 041 6 163 000 293,0 San Salvador
  Guatemala 108 889 14 027 000 128,8 Guatemala City
  Honduras 112 492 7 466 000 66,4 Tegucigalpa
  Nicaragua 130 373 5 743 000 44,1 Managua
  Panama[2] 75 417 3 454 000 45,8 Panama City
Nordamerika   Bermuda (Storbritannien) 54 65 000 1 203,7 Hamilton
  Kanada 9 984 670 33 573 000 3,4 Ottawa
  Grönland (Danmark) 2 166 086 57 000 0,026 Nuuk
  Mexiko 1 964 375 112 322 757 57,1 Mexico City
  Saint-Pierre och Miquelon (Frankrike) 242 6 000 24,8 Saint-Pierre
  USA[4] 9 629 091 314 659 000 32,7 Washington, D.C.
Totalt &&&&&&&024500995.&&&&&024 500 995 &&&&&&0541720440.&&&&&0541 720 440 22,9

NaturRedigera

Avsnittet beskriver naturen i Norra Amerika och Mexiko.

FloraRedigera

 
Blomma av tulpanträd.

Nordamerikas flora karakteriseras i synnerhet i norden av en stor likhet med gamla världens, beroende på närheten till Asien och den forna landförbindelsen med Europa. En iögonenfallande olikhet med Europas är den vida större artrikedomen i Amerika. De nordeuropeiska skogarna består av knappt 40 inhemska trädarter, de amerikanska av cirka 400. Antalet ekarter är i Europa 20, i Förenta staterna 40 och i Mexiko 50. Arterna av barrträd finns i Europa knappt mer än 10, i Nordamerika 30 eller 40. I den nordamerikanska skogen finns nästan alla Europas skogsträd, men dessutom ett stort antal arter, som är främmande i Europa, bland annat hickoryträden (Carya) med 7 arter, magnoliorna med likaledes 7 arter, tulpanträdet (Liriodendron tulipifera), douglas (Pseudotsuga menziesii) med flera. De båda senare samt Kustgran (Abies grandis), Jättetuja (Thuja plicata) och sockertallen (Pinus lambertiana) med sina över 100 meter höga och flera meter tjocka stammar visa även vilka väldiga former nordamerikanska träd ibland kan få.

Underskogen är rikt utvecklad och består ofta av växter med originella blad och lysande blommor, såsom Rhododendron, slingerväxter, orkidéer och ormbunkar.

Den tropiska floran förekommer i Nordamerika bara i Mexikos kustland och i södra Florida, på det senare stället egentligen en kustträskflora, som förnämligast karakteriseras genom stora mangroveskogar. I övrigt står den mycket nära Antillernas flora, liksom är Mexikos växtvärld nära ansluten till Sydamerikas. Subtropisk är däremot den mexikanska höglandsfloran, som i norr går till 30° n. br. Den kännetecknas av alltid gröna ekar, lagerväxter, myrtnar, anoner och epifytiska orkidéer. Av palmer påträffas bara familjen Chamaedorea i större mängd. Det förekommer även kaktusarter, agaver, yucca och andra växter, som har förmåga att uthärda lång torka. Subtropisk är också floran i området Louisiana-Virginia, som bland annat är rikt på stora barrskogar med många arter. Den viktigaste kulturväxten är bomull, dessutom i mindre omfattning sockerrör, ris och majs.

Präriefloran består övervägande av gräs, men blandas mot öster alltmer med träd och skog. De viktigaste gräsen är grammagräset (Bouteloua oligostachya), buffelgräset (Bouchloë dactyloides), bunchgräset (Festuca scabrella), narrhöet (Panicum capillare), kanariegräset (Phalaris arundinacea) med flera. Gräsväxtens utveckling är beroende av fuktighetsmängden. Gräsmattan har efter kolonisationen fått en ny karaktär genom de många europeiska arter, som utbredd sig.

Floran kring Hudsonfloden utmärker sig därigenom, att barrträden får överhand över lövträden. Den arktiska floran på tundran karakteriseras framför allt genom sin rikedom på lavar och bildar på detta sätt en skarp motsats till den sibiriska mosstundran.

FaunaRedigera

Den Nordamerikanska djurvärlden betecknas ofta som den nearktiska regionen. Den kan delas i 4 subregioner.

 
Mississippialligator
Inflytandet från gamla världen framträder särskild inom däggdjurens klass. Den mycket rika fågelvärlden liknar mindre Asiens och Europas, mera däremot Central- och Sydamerikas. I södra delen förekommer många kolibriarter. Av trastarnas släkte är talrikast vandringstrast (Turdus migratorius), härmfågeln (Mimus polyglottos) och grå kattfågeln (Dumetella carolinensis). Fram till början av 1900-talet fanns vandringsduvan (Ectopistes migratorius) i stora skaror men arten utrotades snabbt. Av vattenfåglar finns många flamingor samt gäss och pelikaner. Reptilernas fauna är mindre rik än fågelfaunan. Även här finns skallerormar, sköldpaddor av flera arter och mississippialligator (Alligator mississippiensis).

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Kontinentala regioner enligt karta.
  2. ^ [a b c] Baserat på definition har Aruba, Panama och Trinidad och Tobago territorier i antingen en av eller både Nord- och Sydamerika
  3. ^ På grund av vulkanutbrott som inleddes1995 förstördes stora delar av Montserrats juridiska huvudstad, varför regeringsbyggnader flyttades till Brades.
  4. ^ Inkluderar staten Hawaii, som egentligen ligger i Oceanien.

KällorRedigera