Kvistbro socken

socken i Närke

Kvistbro socken i Närke ingick i Edsbergs härad, ingår sedan 1995 i Lekebergs kommun i Örebro län och motsvarar från 2016 Kvistbro distrikt.

Kvistbro socken
Socken
Kvistbro church.JPG
LandSverige
LandskapNärke
HäradEdsbergs härad
KommunLekebergs kommun
Bildadmedeltiden
Area195 kvadratkilometer
Upphov tillKvistbro landskommun
Kvistbro församling
MotsvararKvistbro distrikt
TingslagVästernärkes domsagas tingslag (–)
Edsbergs tingslag (–)
Karta
Kvistbro sockens läge i Örebro län.
Red pog.svg
Kvistbro sockens läge
i Örebro län.
Koordinater59°09′37″N 14°49′03″Ö / 59.16027778°N 14.8175°Ö / 59.16027778; 14.8175
Koder, länkar
Sockenkod2245
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Kvistbro distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 194,88 kvadratkilometer, varav 181,52 land.[1] År 2000 fanns här 1 832 invånare[2]. Tätorterna Mullhyttan och Gropen, dit kyrkbyn Kvistbro med sockenkyrkan Kvistbro kyrka hör, ligger i socknen.

Administrativ historikRedigera

Kvistbro socken har medeltida ursprung. Ur socknen utbröts 1638 en del av den då nybildade Nysunds socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Kvistbro församling och för de borgerliga frågorna till Kvistbro landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Svartå landskommun som 1967 upplöstes varvid denna del uppgick i Lekebergs landskommun. Denna uppgick i sin tur 1971 i Örebro kommun för att 1995 åter brytas ut och uppgå i Lekebergs kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Knista församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Kvistbro, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Edsbergs härad. De indelta soldaterna tillhörde Närkes regemente, Edsbergs kompani och Livregementets husarkår, Västernärke skvadron.[4]

GeografiRedigera

Kvistbro socken har i söder Svartån och sjön Teen och med Kilsbergen i väster. Socknen är i öster skogs- och mossmarkerNärkeslätten och kuperad skogsbygd i väster.[5][1][6] I norr runt gränsen mellan Närke och Värmland mellan Gryt och Villingsberg är det skogsmark och många små sjöar.

FornlämningarRedigera

Spridda gravar och fyra mindre gravfält från järnåldern är funna. Två fornborgar finns här också.[6][5][7][8]

NamnetRedigera

Namnet (1309 Quistbro) kommer från bron vid kyrkan. Förleden kvist indikerar att denna bro tidigt varit en brobank gjord av ris och kvistar.[9]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Kvistbro socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2020. 
  4. ^ Adm historik för Kvistbro socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Kvistbro socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Kvistbro socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsningRedigera

  • Sveriges bebyggelse : statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Örebro län, del 2 Hermes 1960 libris

Externa länkarRedigera