Öppna huvudmenyn

Vingåkers kommun

kommun i Södermanlands län, Sverige

Vingåkers kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Vingåker. Västra delen av Läppe ligger i Närkes landskap.[7]

Vingåkers kommun
Kommun
Vingåkers station sett från plattformen.jpg
Vingåkers station
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSödermanland
Närke
LänSödermanlands län
CentralortVingåker
Inrättad1 januari 1971[1]
Anställda680 ()[2]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal439,45 kvadratkilometer ()[3]
- därav land370,32 kvadratkilometer[3]
- därav vatten69,13 kvadratkilometer[3]
Folkmängd9 104 ()[4]
Bef.täthet24,58 inv./km² (land)
Läge
Vingåker Municipality in Södermanland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°02′00″N 15°52′00″E / 59.033333333333°N 15.866666666667°Ö / 59.033333333333; 15.866666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsNyköpings domkrets (–)
Katrineholms domsaga (–)
Koder
Kommunkod0428[5]
Org.nummer212000-0308[6]
GeoNames2662828
Redigera Wikidata

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna Västra Vingåker och Österåker, båda i Oppunda härad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vingåkers municipalsamhälle inrättades 4 april 1903 och upplöstes vid utgången av 1962. Vid kommunreformen 1952 införlivades Österåkers landskommun i Julita landskommun.

1962 namnändrades Västra Vingåkers landskommun till Vingåkers landskommun.

Vingåkers kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Vingåkers landskommun och en del ur Julita landskommun (Österåker).[8]

Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Katrineholms domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Nyköpings domsaga.[9]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: Sköld, kluven av guld, vari en grön ek, och grönt, vari en humleranka av guld.

Vapnet fastställdes 1941 för dåvarande Västra Vingåkers landskommun. Trädet kommer från ett häradssigill (Oppunda härad) och humlerankan syftar på humleodling. Det registrerades för den nya kommunen år 1974.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Vingåkers kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
9 679
1975
  
9 519
1980
  
9 750
1985
  
9 721
1990
  
9 937
1995
  
9 862
2000
  
9 186
2005
  
9 269
2010
  
8 893
2015
  
8 953
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

IndelningarRedigera

 
Distrikt (socknar) inom Vingåkers kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[10]:

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

TätorterRedigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det fyra tätorter i Vingåkers kommun och tätortsgraden var 66,0 %:[11]

Nr Tätort Folkmängd
1 Vingåker &&&&&&&&&&&04548.&&&&&04 548
2 Högsjö &&&&&&&&&&&&0691.&&&&&0691
3 Baggetorp, del av &&&&&&&&&&&&0490.&&&&&0490
4 Marmorbyn &&&&&&&&&&&&0372.&&&&&0372
5 Läppe &&&&&&&&&&&&0221.&&&&&0221

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Baggetorp är delad på två kommuner: Vingåkers kommun (494 personer) och Katrineholms kommun (8 personer).

Sjöar och vattendragRedigera

Se även Lista över insjöar i Vingåkers kommun

Vingåkersån flyter genom Vingåker och mynnar ut i sjön Kolsnaren, som i sin tur når ända bort till Marmorbyn. Även sjön Viren är sammanlänkad med Kolsnaren. Dessutom finns även sjön Tisnaren som ligger 1,5 söder om Vingåker. Hjälmaren, som är Sveriges till ytan fjärde största sjö, ligger också den inom Vingåkers kommun.

Politik och förvaltningRedigera

Kommunens förvaltningar har huvudsakligen sina lokaler i det s.k. kommunhuset. Delar av socialförvaltningen samt Viadidakt finns på Åbrogården (där också polisen har en station bemannad på tisdagar). Sedan hösten 2018 har samhällsbyggnadsförvaltningen sina lokaler i Centrumhuset.

Kommunchef är Ralf Hedin, kommunalråd Anneli Bengtsson (s) och oppositionsråd Charlotte Prennfors (m).

Mandatfördelning i Vingåkers kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPVTLSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701178612
17862
3590,2
305
19731169513
16953
3592,4
296
197611610413
161043
3592,6
287
19791168514
16854
3591,8
2510
198211817314
18734
3592,6
2510
198511825414
182544
3590,6
2411
198811835413
183543
3587,1
2114
1991116215325
1625325
3586,3
2411
199411754215
175425
3588,2
1916
199821563135
2156335
3582,37
2114
2002116243234
16243234
3580,96
2015
2006118133126
183326
3582,14
2213
20101152412127
1524227
3584,09
2213
20141122252115
1222525
3186,60
1911
2018211116316
211636
3186,20
1714
  • Vid valet 2014 blev 1 mandat obesatt.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

UtbildningRedigera

GrundskolorRedigera

  • Slottsskolan F-6 (F.d. Hansjöskolan, förskoleklass till årskurs 6 samt fritidshem) Ligger i norra delen av Vingåker och har ca 235 elever. Här hittar man även kulturskolan med undervisning i drama, dans samt instrument. Skolan har en kultur- och hälsoprofil. Sedan hösten 2017 är Eva Karlsson rektor på skolan.
  • Slottsskolan 7-9 (F.d. Vidåkersskolan, årskurs 7-9) Skolan består idag av ca 330 elever och ett 60-tal personal, uppdelade i tre arbetslag. Under år 2018 byggs nya lokaler och den nya Slottsskolan beräknas stå färdig december 2019. Den nya skolan kommer ha fräscha lokaler och vara en skofriskolaa Slottsskolan arbetar idag ihop med Skolverket för att öka förutsättningarna för eleverna att nå goda studieresultat. Ursprungligen realskola fram till 1969. Vingåker var en av de orter som var sist med att avveckla sin realskola.[12] Sedan hösten 2018 är Magnus Karlsson rektor på skolan.
  • Slottsskolans skolrestaurang är ett tillagningskök som under 2018 vann pris för Årets Matglädjeskola. Priset delades ut av Arla Gudlko med motiveringen att Skolrestaurangen är hela skolans bultande hjärta. Slottsskolans skolrestaurang vill visa att en Skolrestaurang kan vara mer än en plats där eleverna får sin skollunch genom att skapa förtroende hos eleverna. Restaurangen arbetar även aktivt med att klimatkompensera genom att eleverna ges möjlighet att välja från den klimatsmarta menyn #paybackgeneration.
  • Sävstaskolan (Förskoleklass till årskurs 6 samt fritidshem) Sävstaskolan ligger i södra delen av Vingåkers tätort och har ca 320 elever. Sävstaskolan är en mångkulturell, förutom årskurs F-6 och fritidshem finns även kommunens förberedelsegrupper på skolan. Skolan arbetar aktivt med digitalisering och digitala läromedel för att underlätta elevernas utveckling och vårdnadshavares kontakt med skolan. I skolans verksamhet sätts miljön i främsta rummet. Rektor Stefan Bohlin arbetade aktivt för att skapa goda förutsättningar för eleverna på skolan och var den som initialt kom med förslaget att servera skolfrukost. Sedan hösten 2018 är Susanne Torssander ny rektor på skolan.
  • Högsjö skola (Årskurs 1 till 6 samt fritidshem). Högsjö skola ligger i norra delarna av kommunen och har ungefär 60 elever. Skolan tillämpar utomhuspedagogik. Sedan hösten 2018 är Karl-Henrik Wickbom rektor på skolan.
  • Marmorbyns skola (Förskoleklass till årskurs 6 samt fritidshem) Denna skola bestående av 143 elever och ligger mellan Vingåker och Katrineholm. Sedan hösten 2017 är Kerstin Dreger Ericsson rektor på skolan.
  • Kyrkskolan Kyrkskolan var tidigare låg- och mellanstadieskola men är numera ersatt av Slottsskolan F-6.
  • Österåkersbygdens Friskola. Vingåkers kommuns första friskola belägen i Österåker. Har barn från förskoleklass till årskurs 6. Blev friskola då kommunen lade ner skolan. Även i Baggetorp har den tidigare skolan lagts ned.

Övrig utbildningRedigera

  • Viadidakt (Vuxenutbildning) med olika utbildningar, såsom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare (SFI), personalutbildningar, praktikplatser samt coachning till jobb och sysselsättning för dem med försörjningsstöd. Drivs av en gemensam nämnd tillsammans med Katrineholms kommun.[13]
  • Dammsdalskolan. För utvecklingsstörda och personer med neuropsykiatriska handikapp. Drivs av Landstinget Sörmland..

IdrottsföreningarRedigera

Det finns gott om idrottsföreningar i Vingåker, exempel på dessa är:

  • Vingåkers IF
  • Vingåkers Volleybollklubb
  • Vingåkers Orienteringsklubb
  • Vingåkers Ryttarförening
  • Vingåkers Tennisklubb
  • Vingåkers Golfklubb
  • Båsenberga Slalomklubb
  • Vingåkers Jiu-jutsi klubb
  • Österåkers Skytteförening

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7
  2. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 21 juli 2019
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  4. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2019 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2019, Statistiska centralbyrån, 10 maj 2019, läs online
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online
  6. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100828044731/http://kso.lantmateriet.se/ksos/. Läst 13 september 2010. 
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Katrineholms tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  11. ^ ”Statistiska centralbyrån den 31 december 2010”. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 18 april 2016. 
  12. ^ http://www.vingaker.se
  13. ^ http://www.katrineholm.se/viadidakt

Externa länkarRedigera