Vingåkers kommun
Vingåkers kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Vingåker. Västra delen av Läppe ligger i Närkes landskap.
| Vingåkers kommun Kommun | |
 Vingåkers station | |
| Slogan | En promille kan inte ha fel![1] |
|---|---|
 Vingåkers kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Södermanland Närke |
| Län | Södermanlands län |
| Centralort | Vingåker |
| Inrättad | 1 januari 1971[2] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 8 688 ()[3] |
| Areal | 439,45 kvadratkilometer ()[4] |
| - därav land | 370,32 kvadratkilometer[4] |
| - därav vatten | 69,13 kvadratkilometer[4] |
| Bef.täthet | 23,46 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 59°02′00″N 15°52′00″Ö / 59.033333333333°N 15.866666666667°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Nyköpings domkrets (–) Katrineholms domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0308[5] |
| Anställda | 675 ()[6] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0428[7] |
| GeoNames | 2662828 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Inom kommunen ligger Hjälmaren, och genom området flyter Vingåkersån. Textilindustrin har utgjort basen för det lokala näringslivet, men har över tid minskat i betydelse. I början av 2020-talet är nästan en fjärdedel sysselsatta inom vård och omsorg.
Fram till början av 1990-talet ökade folkmängden, men därefter har trenden varit negativ. Socialdemokraterna har genomgående varit det största partiet.
Administrativ historik
redigeraKommunens område motsvarar socknarna Västra Vingåker och Österåker, båda i Oppunda härad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Vingåkers municipalsamhälle inrättades 4 april 1903 och upplöstes vid utgången av 1962. Vid kommunreformen 1952 införlivades Österåkers landskommun i Julita landskommun.
1962 namnändrades Västra Vingåkers landskommun till Vingåkers landskommun.
Vingåkers kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Vingåkers landskommun och en del ur Julita landskommun (Österåkers församling).[8]
Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Katrineholms domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Nyköpings domsaga.[9]
Geografi
redigeraTopografi och hydrografi
redigeraKommunens flacka landskap utgör en västlig förlängning av Södermanlands sjöplatå. Berggrunden är främst gnejs med inslag av granit, och norr om Öljaren återfinns även urkalksten. Kommunen präglas av en betydande jordbruksproduktion och rymmer flera herrgårdsmiljöer, såsom kring Sävstaholm, Skenäs och Högsjö. Åkermarken avbryts av skogar och ett stort antal sjöar, som till övervägande del tillhör Nyköpingsåns vattensystem.[10]
Vingåkersån flyter genom Vingåker och mynnar ut i sjön Kolsnaren, som i sin tur når ända bort till Marmorbyn. Även sjön Viren är sammanlänkad med Kolsnaren. Dessutom finns även sjön Tisnaren som ligger 1,5 söder om Vingåker. Hjälmaren, som är Sveriges till ytan fjärde största sjö, ligger också den inom Vingåkers kommun.
Naturskydd
redigeraÅr 2022 fanns tre naturreservat i Vingåkers kommun.[11] Igelbålen, som även är klassad som Natura 2000-område, är mest känd för sina många och vackra orkidéer.[12] Gammal, orörd barrskog hittas i det 110 hektar stora reservatet Perstorpsskogen[13] medan Tomsängen inkluderar "vildvuxen lövskog och ståtliga hagmarker". Området är även klassat som Natura 2000-område.[14]
Administrativ indelning
redigeraFram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Västra Vingåkers församling och Österåkers församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i två distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[15] – Västra Vingåker och Österåker.
Tätorter
redigeraVid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det fyra tätorter i Vingåkers kommun och tätortsgraden var 66 procent:[16]
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Vingåker | 4 548 |
| 2 | Högsjö | 691 |
| 3 | Baggetorp, del av | 490 |
| 4 | Marmorbyn | 372 |
| 5 | Läppe | 221 |
Centralorten är i fet stil.
Tätorten Baggetorp är delad på två kommuner: Vingåkers kommun (494 personer) och Katrineholms kommun (8 personer).
Styre och politik
redigeraStyre
redigeraMandatperioden 2014 till 2018 bildade de rödgröna en majoritet. Detta genom att Sverigedemokraterna hade en plats i kommunfullmäktige som inte tillsattes och att ordförande, som var socialdemokrat, har utslagsrösten.[17] Efter valet 2018 styrs kommunen av en regnbågskoalition bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Det var i huvudsak skol- och tillväxtpolitiken som låg till grund för det gemensamma samarbetet.[18] Till kommunalråd utsågs Anneli Bengtsson (S) och oppositionsråd Charlotte Prennfors (M).[19]
2022 fick kommunen Offentlighetspriset från Tidningsutgivarna, för sitt tydliga uttalade mål om transparens – och att i praktiken efterleva det.[20]
Kommunfullmäktige
redigeraMandatfördelning 1970–2022
redigera| Valår | V | S | MP | VTL | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 1 | 17 | 8 | 6 | 1 | 2 |
| 35 | 90,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 1 | 16 | 9 | 5 | 1 | 3 |
| 35 | 92,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 1 | 16 | 10 | 4 | 1 | 3 |
| 35 | 92,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 1 | 16 | 8 | 5 | 1 | 4 |
| 35 | 91,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 1 | 18 | 1 | 7 | 3 | 1 | 4 |
| 35 | 92,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 1 | 18 | 2 | 5 | 4 | 1 | 4 |
| 35 | 90,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 1 | 18 | 3 | 5 | 4 | 1 | 3 |
| 35 | 87,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 1 | 16 | 2 | 1 | 5 | 3 | 2 | 5 |
| 35 | 86,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 1 | 17 | 5 | 4 | 2 | 1 | 5 |
| 35 | 88,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 2 | 15 | 6 | 3 | 1 | 3 | 5 |
| 35 | 82,37 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 1 | 16 | 2 | 4 | 3 | 2 | 3 | 4 |
| 35 | 80,96 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 1 | 18 | 1 | 3 | 3 | 1 | 2 | 6 |
| 35 | 82,14 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 1 | 15 | 2 | 4 | 1 | 2 | 1 | 2 | 7 |
| 35 | 84,09 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 1 | 12 | 2 | 2 | 5 | 2 | 1 | 1 | 5 |
| 31 | 86,60 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 11 | 1 | 1 | 6 | 3 | 1 | 6 |
| 31 | 86,20 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 1 | 11 | 1 | 2 | 7 | 2 | 1 | 6 |
| 31 | 83,87 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
redigeraKommunstyrelse
redigeraKommunstyrelsen i Vingåkers kommun utgörs av 11 ordinarie ledamöter.[21] Dess ordförande är kommunens enda kommunalråd.[22]
Övriga nämnder
redigeraFörutom kommunstyrelsen har kommunen de egna nämnderna:
- Barn- och utbildningsnämnden
- Socialnämnden
- Samhällsbyggnadsnämnden
- Kultur- och fritidsnämnden
- Valnämnden
Därtill finns Viadidaktnämnden och Räddningstjänstens politiska direktion.[23] Båda dessa är kommungemensamma med Katrineholms kommun. Viadidaktnämnden ansvarar för vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser.[24][25]
Ekonomi och infrastruktur
redigeraNäringsliv
redigeraTextilbranschen har traditionellt utgjort basen för det lokala näringslivet och i viss utsträckning finns sådana företag kvar. Exempelvis Voith Fabrics Högsjö AB som sysslar med maskinbeklädnader. I början av 2020-talet var knappt en fjärdedel av de förvärvsarbetande invånarna sysselsatta inom vård och omsorg, medan 13 procent var sysselsatta inom tillverkningsindustrin. Omkring sex procent arbetade inom jord- och skogsbruk samt fiske. Bland företag som inte verkar inom textilindustrin märks Nammo Sweden AB, som tillverkar och deaktiverar ammunition, och Silver & Stål i Vingåker AB, som tillverkar produkter i rostfritt stål.[26]
Infrastruktur
redigeraTransporter
redigeraKommunen genomkorsas av riksväg 52, länsväg 214 och järnvägen Stockholm–Göteborg.[10]
Utbildning
redigeraÅr 2022 fanns fem kommunala grundskolor och en friskola. Tre av de kommunala skolorna fanns i centralorten.[27] Österåkers skola lades ner av kommunen då ekonomin var dålig och antalet elever ansågs för få. År 2011 gick lokalsamhället samman och driver numer Österåkersbygdens Friskola i egenskap av förening.[28] Slottsskolan vann 2018 Arla guldkos pris i klassen bästa matglädjeskola i Sverige.[29] Kommunen saknar egen gymnasieskola och har därför samverkansavtal med kommunerna Flen, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Norrköping, Finspång samt Sydnärkes utbildningsförbund i Hallsberg.[30] För barn och unga vuxna mellan 12 och 21 år, med autismspektrumdiagnos finns Dammsdalskolan som är en internatskola. Skolan har riksintag och drivs i regi av Region Sörmland.[31]
Viadidakt ansvarar för vuxenutbildning på olika nivåer och olika inriktningar, såsom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. De ansvarar även för svenska för invandrare (SFI), lärlingplatser och liknande.[32]
Befolkning
redigeraDemografi
redigeraBefolkningsutveckling
redigeraKommunen har 8 688 invånare (31 mars 2025), vilket placerar den på 238:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Vingåkers kommun 1970–2020[33] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 9 679 | |||
| 1975 | 9 519 | |||
| 1980 | 9 750 | |||
| 1985 | 9 721 | |||
| 1990 | 9 937 | |||
| 1995 | 9 862 | |||
| 2000 | 9 186 | |||
| 2005 | 9 269 | |||
| 2010 | 8 893 | |||
| 2015 | 8 953 | |||
| 2020 | 9 144 | |||
Kultur
redigeraKulturarv
redigeraEtt kulturarv med anor från 1600-talet är Säfstaholms slott. Under delar av 1800-talet ägdes slottet av Gustaf Trolle-Bondes som förvandlade slottet till ett centrum för konst och kultur.[34] År 2003 utsågs Kalklinbanan Forsby-Köping till Årets Industriminne. Det var den "sista återstående, fullt körbara industrilinbanan i Sverige". Även om rivningen påbörjades 2013[35] återstår kalkbrottet och ett museum som vittnar om det industriella arvet.[36] Två områden i kommunen är klassade som riksintressen för den svenska kulturminnesvården – kulturbygden Österåker och Högsjö, en bruksort med gamla anor.[37]
Kommunvapen
redigeraBlasonering: Sköld, kluven av guld, vari en grön ek, och grönt, vari en humleranka av guld.
Vapnet fastställdes 1941 för dåvarande Västra Vingåkers landskommun. Trädet kommer från ett häradssigill (Oppunda härad) och humlerankan syftar på humleodling. Det registrerades för den nya kommunen år 1974.
Sport
redigeraÅr 2022 fanns ett 20-tal idrottsföreningar som riktade sig till barn och ungdomar. Däribland fotbollsföreningen Vingåkers IF och Vingåkers sportklubb som sysslar med parkour, gymnastik och freerunning.[38] I Båsenberga friluftsområde med utegym, MTB-spår, skidbackar och elljusspår som vintertid beläggs med konstsnö[39] vistas ett flertal av kommunens föreningar. Däribland Båsenberga Slalomklubb, Vingåkers cykelklubb och Vingåkers Orienteringsklubb.[40]
År 2022 enades politikerna om att bygga en ny sport- och simhall i kommunen.[41] Sedan tidigare finns Vingåkersbadet med gym och pooler.[42]
Bland föreningar på högre nivåer återfinns exempelvis Vingåkers Volleybollklubb som spelar i Elitserien i volleyboll för herrar.
Se även
redigeraReferenser
redigera- ^ "Välkommen ombord" ska sälja Gävle, Dagens Nyheter, 27 augusti 2008, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2025, SCB, 13 maj 2025, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors. ”Domsagohistorik - Katrineholms tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131003045249/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=D1DB3563C30A0802FF15DD1C57618CB0?dokumentId=21000001424040&thumbnail=false. Läst 28 augusti 2013.
- ^ [a b] ”Vingåker - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ving%C3%A5ker. Läst 7 maj 2024.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 24 juni 2022.
- ^ ”Igelbålen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat/igelbalen.html. Läst 24 juni 2022.
- ^ ”Perstorpsskogen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat/perstorpsskogen.html. Läst 24 juni 2022.
- ^ ”Tomsängen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat/tomsangen.html. Läst 24 juni 2022.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Statistiska centralbyrån den 31 december 2010”. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 18 april 2016.
- ^ Holmqvist, Tobias (7 oktober 2014). ”Rödgrönt styre i Vingåker”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/rodgront-styre-i-vingaker. Läst 24 juni 2022.
- ^ Selin, Annika (24 september 2018). ”Fyrpartisamarbete skapar majoritet i Vingåker”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7050348. Läst 24 juni 2022.
- ^ ”Kommunalråd och oppositionsråd”. Vingåkers kommun. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220812084411/https://www.vingaker.se/organisation-politik/kommunens-organisation/kommunalrad-och-oppositionsrad/. Läst 24 juni 2022.
- ^ ”Kommunen prisades för sin öppenhet”. Katrineholms-Kuriren. 28 november 2022. https://kkuriren.se/nyheter/vingaker/artikel/vingakers-kommun-prisas-for-sin-oppenhet-far-offentlighetspriset-2022-helt-ratt-val/r4d8d38r. Läst 28 november 2022.
- ^ ”Kommunstyrelsen”. Vingåkers kommun. https://www.vingaker.se/organisation-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen/. Läst 8 juni 2024.[död länk]
- ^ ”Kommunalråd och oppositionsråd”. Vingåkers kommun. Arkiverad från originalet den 25 juli 2024. https://web.archive.org/web/20240725001446/https://www.vingaker.se/organisation-politik/kommunens-organisation/kommunalrad-och-oppositionsrad/. Läst 8 juni 2024.
- ^ ”Förvaltningar och nämnder”. Arkiverad från originalet den 8 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240608211656/https://www.vingaker.se/organisation-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/. Läst 8 juni 2024.
- ^ ”Viadidaktnämnden | Katrineholms kommun”. www.viadidakt.se. https://www.viadidakt.se/viadidakt/viadidakt/om-viadidakt/viadidaktnamnden.html. Läst 8 juni 2024.[död länk]
- ^ ”Politik – Västra Sörmlands Räddningstjänst”. https://www.vsr.nu/politik/. Läst 8 juni 2024.
- ^ ”Vingåker - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ving%C3%A5ker. Läst 24 juni 2022.
- ^ ”Grundskola”. Vingåkers kommun. Arkiverad från originalet den 24 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220624191903/https://www.vingaker.se/barn-utbildning/skola/grundskola/. Läst 24 juni 2022.
- ^ Kinnander, Pontus (9 juni 2015). ”Bygden slöt upp när kommunen lade ned”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/bygden-slot-upp-nar-kommunen-lade-ned. Läst 24 juni 2022.
- ^ Danielsson, Tobias (3 maj 2018). ”Slottsskolan bäst i Sverige – prisades i stor tävling”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6946122. Läst 24 juni 2022.
- ^ ”Gymnasium”. Vingåkers kommun. Arkiverad från originalet den 24 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220624194622/https://www.vingaker.se/barn-utbildning/skola/gymnasium/. Läst 24 juni 2022.
- ^ ”Att vara elev på Dammsdal skola och boende - Region Sörmland”. regionsormland.se. Arkiverad från originalet den 7 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220707043013/https://regionsormland.se/jobb-och-utbildning/vara-skolor/dammsdal/att-vara-elev-pa-dammsdal/. Läst 24 juni 2022.
- ^ ”Vuxenutbildning”. Vingåkers kommun. https://www.vingaker.se/barn-utbildning/skola/vuxenutbildning/. Läst 24 juni 2022.[död länk]
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ ”Slottets historia”. Säfstaholm. Arkiverad från originalet den 24 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220624212749/https://safstaholm.se/start/om-slottet/slottets-historia/. Läst 24 juni 2022.
- ^ ”Hem”. Kalklinbanan Forsby - Köping. https://kalklinbanan.se/. Läst 24 juni 2022.
- ^ ”Besök”. Kalklinbanan Forsby - Köping. https://kalklinbanan.se/besok-linbanan/. Läst 24 juni 2022.
- ^ ”Sevärdheter & kultur”. Vingåkers kommun. Arkiverad från originalet den 24 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220624212740/https://www.vingaker.se/vingakersbygden/upplevelser/segora/sevardheter-kultur/. Läst 24 juni 2022.
- ^ ”Barn- och ungdomsföreningar”. Vingåkers kommun. Arkiverad från originalet den 24 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220624210648/https://www.vingaker.se/kultur-fritid/foreningsliv/foreningsregister/barn-och-ungdomsforeningar/. Läst 24 juni 2022.
- ^ ”Båsenberga fritidsområde”. Naturkartan. https://www.naturkartan.se/sv/sodermanlands-lan/basenberga-fritidsomrade?guide_id=259. Läst 24 juni 2022.
- ^ Kultur- och fritidsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Vingåkers kommun. 3 februari 2021. https://www.vingaker.se/wp-content/uploads/2021/03/Kultur-och-fritidsnamnden-2021-02-25-Sammantradesprotokoll-.pdf.[död länk]
- ^ ”Historiskt beslut om ny sport- och simhall i Vingåker”. kkuriren.se. Katrineholms-Kuriren. https://kkuriren.se/bli-prenumerant/artikel/r97epmvl. Läst 24 juni 2022.
- ^ ”Vingåkersbadet”. Vingåkers kommun. Arkiverad från originalet den 24 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220624210644/https://www.vingaker.se/kultur-fritid/vingakersbadet/. Läst 24 juni 2022.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Vingåkers kommun.
