Vingåkers kommun

kommun i Södermanlands län, Sverige

Vingåkers kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Vingåker. Västra delen av Läppe ligger i Närkes landskap.

Vingåkers kommun
Kommun
Vingåkers station
SloganEn promille kan inte ha fel![1]
Kommunens vapen.
Vingåkers kommunvapen
LandSverige
LandskapSödermanland
Närke
LänSödermanlands län
CentralortVingåker
Inrättad1 januari 1971[2]
Befolkning, areal
Folkmängd8 856 ()[3]
Areal439,45 kvadratkilometer ()[4]
- därav land370,32 kvadratkilometer[4]
- därav vatten69,13 kvadratkilometer[4]
Bef.täthet23,91 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°02′00″N 15°52′00″Ö / 59.033333333333°N 15.866666666667°Ö / 59.033333333333; 15.866666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsNyköpings domkrets (–)
Katrineholms domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0308[5]
Anställda675 ()[6]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0428[7]
GeoNames2662828
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Inom kommunen ligger Hjälmaren, och genom området flyter Vingåkersån. Textilindustrin har utgjort basen för det lokala näringslivet, men har över tid minskat i betydelse. I början av 2020-talet är nästan en fjärdedel sysselsatta inom vård och omsorg.

Fram till början av 1990-talet ökade befolkningsmängden, men därefter har trenden varit negativ. Socialdemokraterna har genomgående varit det största partiet.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna Västra Vingåker och Österåker, båda i Oppunda härad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vingåkers municipalsamhälle inrättades 4 april 1903 och upplöstes vid utgången av 1962. Vid kommunreformen 1952 införlivades Österåkers landskommun i Julita landskommun.

1962 namnändrades Västra Vingåkers landskommun till Vingåkers landskommun.

Vingåkers kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Vingåkers landskommun och en del ur Julita landskommun (Österåkers församling).[8]

Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Katrineholms domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Nyköpings domsaga.[9]

Geografi redigera

Hydrografi redigera

Vingåkersån flyter genom Vingåker och mynnar ut i sjön Kolsnaren, som i sin tur når ända bort till Marmorbyn. Även sjön Viren är sammanlänkad med Kolsnaren. Dessutom finns även sjön Tisnaren som ligger 1,5 söder om Vingåker. Hjälmaren, som är Sveriges till ytan fjärde största sjö, ligger också den inom Vingåkers kommun.

Naturskydd redigera

År 2022 fanns tre naturreservat i Vingåkers kommun.[10] Igelbålen, som även är klassad som Natura 2000-område, är mest känd för sina många och vackra orkidéer.[11] Gammal, orörd barrskog hittas i det 110 hektar stora reservatet Perstorpsskogen[12] medan Tomsängen inkluderar "vildvuxen lövskog och ståtliga hagmarker". Området är även klassat som Natura 2000-område.[13]

Administrativ indelning redigera

 
Distrikt (socknar) inom Vingåkers kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Västra Vingåkers församling och Österåkers församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i två distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[14]Västra Vingåker och Österåker.

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

Tätorter redigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det fyra tätorter i Vingåkers kommun och tätortsgraden var 66 procent:[15]

Nr Tätort Folkmängd
1 Vingåker &&&&&&&&&&&04548.&&&&&04 548
2 Högsjö &&&&&&&&&&&&0691.&&&&&0691
3 Baggetorp, del av &&&&&&&&&&&&0490.&&&&&0490
4 Marmorbyn &&&&&&&&&&&&0372.&&&&&0372
5 Läppe &&&&&&&&&&&&0221.&&&&&0221

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Baggetorp är delad på två kommuner: Vingåkers kommun (494 personer) och Katrineholms kommun (8 personer).

Styre och politik redigera

Styre redigera

Mandatperioden 2014 till 2018 bildade de rödgröna en majoritet. Detta genom att Sverigedemokraterna hade en plats i kommunfullmäktige som inte tillsattes och att ordförande, som var socialdemokrat, har utslagsrösten.[16] Efter valet 2018 styrs kommunen av en regnbågskoalition bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Det var i huvudsak skol- och tillväxtpolitiken som låg till grund för det gemensamma samarbetet.[17] Till kommunalråd utsågs Anneli Bengtsson (S) och oppositionsråd Charlotte Prennfors (M).[18]

2022 fick kommunen Offentlighetspriset från Tidningsutgivarna, för sitt tydliga uttalade mål om transparens – och att i praktiken efterleva det.[19]

Mandatfördelning i Vingåkers kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPVTLSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701178612
17862
3590,2
305
19731169513
16953
3592,4
296
197611610413
161043
3592,6
287
19791168514
16854
3591,8
2510
198211817314
18734
3592,6
2510
198511825414
182544
3590,6
2411
198811835413
183543
3587,1
2114
1991116215325
1625325
3586,3
2411
199411754215
175425
3588,2
1916
199821563135
2156335
3582,37
2114
2002116243234
16243234
3580,96
2015
2006118133126
183326
3582,14
2213
20101152412127
1524227
3584,09
2213
20141122252115
1222525
3186,60
1911
2018211116316
211636
3186,20
1714
2022111127216
112726
3183,87
1813
  • Vid valet 2014 blev 1 mandat obesatt.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Textilbranschen har traditionellt utgjort basen för det lokala näringslivet och i viss utsträckning finns sådana företag kvar. Exempelvis Voith Fabrics Högsjö AB som sysslar med maskinbeklädnader. I början av 2020-talet var knappt en fjärdedel av de förvärvsarbetande invånarna sysselsatta inom vård och omsorg, medan 13 procent var sysselsatta inom tillverkningsindustrin. Omkring sex procent arbetade inom jord- och skogsbruk samt fiske. Bland företag som inte verkar inom textilindustrin märks Nammo Sweden AB, som tillverkar ammunitionstillverkning, och Silver & Stål i Vingåker AB, som tillverkar produkter i rostfritt stål.[20]

Infrastruktur redigera

Utbildning redigera

År 2022 fanns fem kommunala grundskolor och en friskola. Tre av de kommunala skolorna fanns i centralorten.[21] Österåkers skola lades ner av kommunen då ekonomin var dålig och antalet elever ansågs för få. År 2011 gick lokalsamhället samman och driver numer Österåkersbygdens Friskola i egenskap av förening.[22] Slottsskolan vann 2018 Arla guldkos pris i klassen bästa matglädjeskola i Sverige.[23] Kommunen saknar egen gymnasieskola och har därför samverkansavtal med kommunerna Flen, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Norrköping, Finspång samt Sydnärkes utbildningsförbund i Hallsberg.[24] För barn och unga vuxna mellan 12 och 21 år, med autismspektrumdiagnos finns Dammsdalskolan som är en internatskola. Skolan har riksintag och drivs i regi av Region Sörmland.[25]

Viadidakt ansvarar för vuxenutbildning på olika nivåer och olika inriktningar, såsom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. De ansvarar även för svenska för invandrare (SFI), lärlingplatser och liknande.[26]

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 8 856 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 238:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Vingåkers kommun 1970–2020[27]
ÅrFolkmängd
1970
  
9 679
1975
  
9 519
1980
  
9 750
1985
  
9 721
1990
  
9 937
1995
  
9 862
2000
  
9 186
2005
  
9 269
2010
  
8 893
2015
  
8 953
2020
  
9 144

Kultur redigera

Kulturarv redigera

Ett kulturarv med anor från 1600-talet är Säfstaholms slott. Under delar av 1800-talet ägdes slottet av Gustaf Trolle-Bondes som förvandlade slottet till ett centrum för konst och kultur.[28] År 2003 utsågs Kalklinbanan Forsby-Köping till Årets Industriminne. Det var den "sista återstående, fullt körbara industrilinbanan i Sverige". Även om rivningen påbörjades 2013[29] återstår kalkbrottet och ett museum som vittnar om det industriella arvet.[30] Två områden i kommunen är klassade som riksintressen för den svenska kulturminnesvården – kulturbygden Österåker och Högsjö, en bruksort med gamla anor.[31]

Kommunvapen redigera

Blasonering: Sköld, kluven av guld, vari en grön ek, och grönt, vari en humleranka av guld.

Vapnet fastställdes 1941 för dåvarande Västra Vingåkers landskommun. Trädet kommer från ett häradssigill (Oppunda härad) och humlerankan syftar på humleodling. Det registrerades för den nya kommunen år 1974.

Idrott redigera

År 2022 fanns ett 20-tal idrottsföreningar som riktade sig till barn och ungdomar. Däribland fotbollsföreningen Vingåkers IF och Vingåkers sportklubb som sysslar med parkour, gymnastik och freerunning.[32] I Båsenberga friluftsområde med utegym, MTB-spår, skidbackar och elljusspår som vintertid beläggs med konstsnö[33] vistas ett flertal av kommunens föreningar. Däribland Båsenberga Slalomklubb, Vingåkers cykelklubb och Vingåkers Orienteringsklubb.[34]

År 2022 enades politikerna om att bygga en ny sport- och simhall i kommunen.[35] Sedan tidigare finns Vingåkersbadet med gym och pooler.[36]

Bland föreningar på högre nivåer återfinns exempelvis Vingåkers Volleybollklubb som spelar i Elitserien i volleyboll för herrar.

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ "Välkommen ombord" ska sälja Gävle, Dagens Nyheter, 27 augusti 2008, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors. Domsagohistorik - Katrineholms tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131003045249/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=D1DB3563C30A0802FF15DD1C57618CB0?dokumentId=21000001424040&thumbnail=false. Läst 28 augusti 2013. 
  10. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 24 juni 2022. 
  11. ^ ”Igelbålen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat/igelbalen.html. Läst 24 juni 2022. 
  12. ^ ”Perstorpsskogen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat/perstorpsskogen.html. Läst 24 juni 2022. 
  13. ^ ”Tomsängen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat/tomsangen.html. Läst 24 juni 2022. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ ”Statistiska centralbyrån den 31 december 2010”. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 18 april 2016. 
  16. ^ Holmqvist, Tobias (7 oktober 2014). ”Rödgrönt styre i Vingåker”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/rodgront-styre-i-vingaker. Läst 24 juni 2022. 
  17. ^ Selin, Annika (24 september 2018). ”Fyrpartisamarbete skapar majoritet i Vingåker”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7050348. Läst 24 juni 2022. 
  18. ^ ”Kommunalråd och oppositionsråd”. Vingåkers kommun. https://www.vingaker.se/organisation-politik/kommunens-organisation/kommunalrad-och-oppositionsrad/. Läst 24 juni 2022. 
  19. ^ ”Kommunen prisades för sin öppenhet”. Katrineholms-Kuriren. 28 november 2022. https://kkuriren.se/nyheter/vingaker/artikel/vingakers-kommun-prisas-for-sin-oppenhet-far-offentlighetspriset-2022-helt-ratt-val/r4d8d38r. Läst 28 november 2022. 
  20. ^ ”Vingåker - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ving%C3%A5ker. Läst 24 juni 2022. 
  21. ^ ”Grundskola”. Vingåkers kommun. https://www.vingaker.se/barn-utbildning/skola/grundskola/. Läst 24 juni 2022. 
  22. ^ Kinnander, Pontus (9 juni 2015). ”Bygden slöt upp när kommunen lade ned”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/bygden-slot-upp-nar-kommunen-lade-ned. Läst 24 juni 2022. 
  23. ^ Danielsson, Tobias (3 maj 2018). ”Slottsskolan bäst i Sverige – prisades i stor tävling”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6946122. Läst 24 juni 2022. 
  24. ^ ”Gymnasium”. Vingåkers kommun. https://www.vingaker.se/barn-utbildning/skola/gymnasium/. Läst 24 juni 2022. 
  25. ^ ”Att vara elev på Dammsdal skola och boende - Region Sörmland”. regionsormland.se. https://regionsormland.se/jobb-och-utbildning/vara-skolor/dammsdal/att-vara-elev-pa-dammsdal/. Läst 24 juni 2022. 
  26. ^ ”Vuxenutbildning”. Vingåkers kommun. https://www.vingaker.se/barn-utbildning/skola/vuxenutbildning/. Läst 24 juni 2022. 
  27. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  28. ^ ”Slottets historia”. Säfstaholm. Arkiverad från originalet den 24 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220624212749/https://safstaholm.se/start/om-slottet/slottets-historia/. Läst 24 juni 2022. 
  29. ^ ”Hem”. Kalklinbanan Forsby - Köping. https://kalklinbanan.se/. Läst 24 juni 2022. 
  30. ^ ”Besök”. Kalklinbanan Forsby - Köping. https://kalklinbanan.se/besok-linbanan/. Läst 24 juni 2022. 
  31. ^ ”Sevärdheter & kultur”. Vingåkers kommun. Arkiverad från originalet den 24 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220624212740/https://www.vingaker.se/vingakersbygden/upplevelser/segora/sevardheter-kultur/. Läst 24 juni 2022. 
  32. ^ ”Barn- och ungdomsföreningar”. Vingåkers kommun. https://www.vingaker.se/kultur-fritid/foreningsliv/foreningsregister/barn-och-ungdomsforeningar/. Läst 24 juni 2022. 
  33. ^ ”Båsenberga fritidsområde”. Naturkartan. https://www.naturkartan.se/sv/sodermanlands-lan/basenberga-fritidsomrade?guide_id=259. Läst 24 juni 2022. 
  34. ^ Kultur- och fritidsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Vingåkers kommun. 3 februari 2021. https://www.vingaker.se/wp-content/uploads/2021/03/Kultur-och-fritidsnamnden-2021-02-25-Sammantradesprotokoll-.pdf. 
  35. ^ ”Historiskt beslut om ny sport- och simhall i Vingåker”. kkuriren.se. Katrineholms-Kuriren. https://kkuriren.se/bli-prenumerant/artikel/r97epmvl. Läst 24 juni 2022. 
  36. ^ ”Vingåkersbadet”. Vingåkers kommun. https://www.vingaker.se/kultur-fritid/vingakersbadet/. Läst 24 juni 2022. 

Externa länkar redigera