Knista socken
Knista socken i Närke ingick i Edsbergs härad, ingår sedan 1995 i Lekebergs kommun i Örebro län och motsvarar från 2016 Knista distrikt.
| Knista socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Närke |
| Härad | Edsbergs härad |
| Kommun | Lekebergs kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 79 kvadratkilometer |
| Upphov till | Knista landskommun Knista församling |
| Motsvarar | Knista distrikt |
| Tingslag | Västernärkes domsagas tingslag (–) Edsbergs tingslag (–) |
| Karta | |
  Knista sockens läge i Örebro län. | |
| Koordinater | 59°11′45″N 14°53′55″Ö / 59.19583333°N 14.89861111°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 2241 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Geonames | 8127273 (tryck  för karta) |
| Hembygds- portalen | Knista distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Socknens areal är 79,03 kvadratkilometer, varav 75,86 land.[1] År 2000 fanns här 2 582 invånare[2]. Tätorten Fjugesta och sockenkyrkan Knista kyrka ligger i socknen.
Administrativ historikRedigera
Knista socken har medeltida ursprung. 1583 utbröts Möckelsbodars socken (Karlskoga).
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Knista församling och för de borgerliga frågorna till Knista landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Lekebergs landskommun som 1971 uppgick i Örebro kommun för att 1995 brytas ut och uppgå i Lekebergs kommun.[2] Församlingen utökades 2006.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Knista, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Edsbergs härad. De indelta soldaterna tillhörde Närkes regemente, Edsbergs kompani och Livregementets husarkår, Västernärke skvadron.[4]
GeografiRedigera
Knista socken ligger väster om Örebro med Svartån i sydost och Kilsbergen i väster. Socknen är i öster bördig slättbygd på Närkeslätten för att i Kilsbergen vara skogsbygd med höjder som i Lekhytteklint nå 280 meter över havet.[5][1][6]
FornlämningarRedigera
Från järnåldern är sex gravfält, en stensättning och en domarring funna. En offerkälla är känd vid Fjugesta.[6][5][7][8]
NamnetRedigera
Namnet (1314 Knistum) kommer från kyrkbyn. Förleden kan innehålla knä syftande på någon buktning i terrängen. Efterleden är sta(d), 'ställe, plats'.[9]
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
NoterRedigera
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Knista socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2020.
- ^ Adm historik för Knista socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Knista socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Knista socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X
Vidare läsningRedigera
- Sveriges bebyggelse : statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Örebro län, del 2 Hermes 1960 libris
Externa länkarRedigera
- Arkiv relaterade till Knista socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Knista socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet mfl.