Längbro församling

församling i Strängnäs stift

Längbro församling är en församling i Örebro pastorat i Norra Närkes kontrakt i Strängnäs stift i Svenska kyrkan.[3] Församlingen ligger i Örebro kommun i Örebro län.[4]

Längbro församling
Församling
LandSverige
KommunÖrebro kommun
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftSträngnäs stift
PastoratÖrebro pastorat[1]
Bildadmedeltiden
Avskild frånLängbro socken (1863)
UtbrutetMikaels församling (1977)
InförlivatEkers församling (1954)
Ånsta församling (1954)
Medlemmar8 081 (42 %) ()[2]
Folkmängd19 185 ()[2]
Upphov tillLängbro distrikt
Karta
Längbro församlings läge i Örebro län.
Längbro församlings läge
i Örebro län.
Längbro församlings läge
i Örebro län.
Koordinat59°16′43″N 15°09′04″Ö / 59.278669444444°N 15.151091666667°Ö / 59.278669444444; 15.151091666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod188003
Pastoratskod040801
KyrkoarkivSE/ULA/12272
WebbplatsPastoratets webbplats
Redigera Wikidata

Församlingen består av områdena Björkhaga, Solhaga, Västhaga, Oxhagen, Rosta, Varberga, Mellringe, Eker och Runnaby i Örebro kommun. Antalet kyrkotillhöriga var 2005 10 964 personer motsvarande 64,5% av invånarna.

Administrativ historik redigera

Församlingen har medeltida ursprung.

Församlingens gränser har ändrats flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):

  • 1946 - Enligt beslut den 24 november 1944 överfördes de obebodda fastigheterna Varberga 1:2 och Mark 2:146 omfattande en areal av 0,02 km², varav allt land, till Mosjö församling.[5]
  • 1954 - Ekers församling med 378 invånare och omfattande en areal av 19,54 km², varav 19,53 km² land, uppgick i Längbro församling.[6]
  • 1954 - Ånsta församling med 868 invånare och omfattande en areal av 18,73 km², varav 18,47 km² land, uppgick i Längbro församling.[6]
  • 1959 - Ett område med 1 587 invånare och omfattande en areal av 6,59 km², varav 4,47 km² land, överfördes till Örebro Olaus Petri församling.[6]
  • 1959 - Ett område med 763 invånare och omfattande en areal av 18,93 km², varav 18,68 km² land, överfördes till Örebro Nikolai församling.[6]
  • 1959 - Ett obebott område omfattande en areal av 0,28 km², varav 0,22 km² land, överfördes till Almby församling.[6]
  • 1959 - Ett område med 6 996 invånare och omfattande en areal av 1,03 km², varav 1,01 km² land, överfördes till Längbro församling från Örebro Olaus Petri församling.[6]
  • 1961 - Ett obebott område omfattande en areal av 0,02 km², varav allt land, överfördes till Tysslinge församling.[6]
  • 1976 - Ett obebott område omfattande en areal av 0,1 km², varav 0,1 km² land, överfördes till Kils församling.[7]
  • 1977 - Mikaels församling med 20 697 invånare och omfattande en areal av 9,5 km², varav 9,5 km² land, utbröts ur Längbro församling.

Pastorat redigera

  • Före 1300: Moderförsamling i pastoratet Längbro, Örebro och Ånsta.
  • Från 1300 till 1878: Annexförsamling i pastoratet Örebro, Ånsta, Längbro och Almby.
  • Från 1878 till 1 maj 1902: Annexförsamling i pastoratet Örebro, Ånsta och Längbro.
  • Från 1 maj 1902 till 1954: Annexförsamling i pastoratet Ånsta, Längbro och Eker.
  • Från 1954 till 2014: Eget pastorat.[8]
  • Från 2014 ingår församlingen i Örebro pastorat.[9]

Areal redigera

Längbro församling omfattade den 1 januari 1952 en areal av 28,51 km², varav 28,22 km² land.[5] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1960 omfattade Längbro församling den 1 januari 1961 en areal av 44,25 km², varav 44,09 km² land.[6]

  • 1 januari 1966: 44,09 km² land.[10][11]
  • 1 januari 1971: 44,2 km², varav 44,1 km² land.[12]
  • 1 januari 1976: 44,1 km², varav 44,0 km² land.[7]
  • 1 januari 1981: 34,6 km², varav 34,5 km² land.[13]

Kyrkor redigera

Församlingshem redigera

Församlingshemmet i anslutningen till kyrkar ritades av Jerk Alton och invigdes 1979. Pastorsexpeditionen ligger i tidigare kyrkoherdebostaden från 1904. Varberga gård från 1752 som ligger i bostadsområdet Varberga används också som församlingshem.

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, Statistiska centralbyrån, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ ”Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/0e74e16a6fe541599d409efc5059dcab/skp2018_20171212.pdf. Läst 23 december 2018. 
  4. ^ ”Län, kommuner och församlingar i nummerordning samt koder för församlingarnas pastoratstillhörighet 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/13ec5841d80045498d960d456e87ea78/lkf2018_171212.pdf. Läst 23 december 2018. 
  5. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 93. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ [a b c d e f g h] (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 49. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ [a b] (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 42 & 147. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022. 
  10. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 52. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 24 januari 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ Folk- och bostadsräkningen 1965 hade endast arealuppgifter avseende land, inte vatten och land hopräknat.
  12. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 1. Befolkning i kommuner och församlingar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1972. sid. 58. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1970_1.pdf. Läst 6 juli 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 3, Folkmängd och samboende. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984. sid. 400. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_3.pdf. Läst 15 september 2015  Arkiverad 12 juli 2017 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar redigera