Asien

världsdel, huvudsakligen på jordens norra halvklot

Asien är jordens största och mest folkrika världsdel. Sedan 1700-talet har gränsen mellan Europa och Asien vanligen ansetts gå genom Uralbergen, Uralfloden, Kaspiska havet, Kaukasus, Svarta havet, Bosporen, Marmarasjön och Dardanellerna. Gränsen mellan Asien och Afrika anses normalt vara Sueznäset och Röda havet. Omkring 62 % av världens befolkning bor i Asien, varav enbart kring 3 % bor i norra och innersta delen, det vill säga Mongoliet, de centralasiatiska länderna Kazakstan, Uzbekistan, Turkmenistan, Kirgizistan och Tadzjikistan, de kinesiska provinserna Xinjiang, Tibet, Qinghai och ryska Sibirien.

Asien
Asien i världen.
Politisk karta.
Area:
Folkmängd:
Antal stater:
Autonoma regioner:
Högsta punkt:
Lägsta punkt:
43 810 582 km²
4 400 000 000
48

7
Mount Everest 8 848 m ö.h.
Döda havet 417,5 m u.h.

Stater[1]
Afghanistan Afghanistan
Armenien Armenien
Azerbajdzjan Azerbajdzjan
Bahrain Bahrain
Bangladesh Bangladesh
Bhutan Bhutan
Brunei Brunei
Cypern Cypern
Filippinerna Filippinerna
Förenade Arabemiraten Förenade Arabemiraten
Indien Indien
Indonesien Indonesien
Irak Irak
Iran Iran
Israel Israel
Japan Japan
Jemen Jemen
Jordanien Jordanien
Kambodja Kambodja
Kazakstan Kazakstan
Kina Kina
Kirgizistan Kirgizistan
Kuwait Kuwait
Laos Laos
Libanon Libanon
Malaysia Malaysia
Maldiverna Maldiverna
Mongoliet Mongoliet
Myanmar Myanmar
Nepal Nepal
Nordkorea Nordkorea
Oman Oman
Pakistan Pakistan
Qatar Qatar
Ryssland Ryssland
Saudiarabien Saudiarabien
Singapore Singapore
Sri Lanka Sri Lanka
Sydkorea Sydkorea
Syrien Syrien
Tadzjikistan Tadzjikistan
Taiwan Taiwan
Thailand Thailand
Turkiet Turkiet
Turkmenistan Turkmenistan
Uzbekistan Uzbekistan
Vietnam Vietnam
Östtimor Östtimor

Stater som har delar av sin yta i Asien
Azerbajdzjan Azerbajdzjan
Egypten Egypten
Indonesien Indonesien
Jemen Jemen
Kazakstan Kazakstan
Ryssland Ryssland
Turkiet Turkiet[2]


Särskilda områden
Hongkong Hongkong (Kina)

Julön Julön (Australien)

Kokosöarna Kokosöarna (Australien)

Macao Macao (Kina)

Palestina (stat) Palestinska myndigheten


Största städer:
Turkiet Istanbul
Turkiet Ankara
Turkiet Izmir
Japan Tokyo
Sydkorea Seoul
Indien Bombay
Indien New Delhi
Indonesien Jakarta
Iran Teheran
Kina Peking
Kina Shanghai
Iran Isfahan
Iran Mashhad
Pakistan Karachi


Asia satellite.jpg

Då världsdelar delvis definieras genom kulturgeografi, det vill säga på grundval av kulturell samhörighet, och inte genom geologi, råder det en skillnad mellan Asien som världsdel och som geografisk kontinent. Asien och Europa befinner sig på samma kontinent och denna heter Eurasien. Världsdelen Asien omfattar en del av den Eurasiatiska kontinenten, närmare bestämt ett område från Sinaihalvön, Turkiet och Uralbergen i väster till Berings Sund, Japan, Taiwan, Filippinerna och Indonesien i öster.

Idén om att den gamla världen har tre kontinenter går tillbaka till antiken. Namnet Asien härleds från de uråldriga civilisationerna i Mellanöstern. Asien var under Romarriket benämning på en romersk provins som låg i dagens Turkiet. Betydelsen för namnet Asien har senare kommit att utsträckas till att omfatta hela området från Sinaihalvön, Turkiet och Uralbergen i väster till Berings sund, Japan, Taiwan, Filippinerna och Indonesien i öster.

EtymologiRedigera

Ordet Asien kommer via latin från den antika grekiskans Ασία,[3] ett namn som för första gången nedtecknades cirka 440 f.Kr. av Herodotos. Under Antiken refererade Asien till Mindre Asien (varav en del utgjorde den romerska provinsen Asia)[3] eller för att beskriva Persiska riket. Även tidigare kände Homeros till en trojansk allierad vid namn Asios Hyrtakides, som var son till Hyrtacus, som var en regent över flera städer. Homeros beskriver även ett träsk vid namn ασιος i Iliaden. Den grekiska termen är möjligen tagen från Assuwa, som var en konfederation av stater i västra Anatolien under 1300-talet f.Kr. Det hettitiska prefixet assu- (bra) spelade förmodligen in där.

En annan teori är att ordet kommer från det akkadiska ordet (w)aṣû(m), besläktat med hebreiska יצא, som betyder "att gå ut", eller "att stiga", som refererar till solens riktning vid soluppgång, vilket kan kontrasteras till den liknande etymologin för Europa, där det semitiska ordet erēbu, som innebär solens nedgång. Dessa etymologier förutsätter ett Mellanöstern-perspektiv.

En tredje teori är det assyriska ordet "asu", som betyder öst,[3] till skillnad från det feniciska ordet "ereb" för Europa.[4]

Först från omkring 1800 kom ordet att användas för hela kontinenten, inklusive Kina och Sibirien – det var också först från mitten av 1700-talet som européerna fått en klarare uppfattning om de viktigaste dragen i världsdelens geografi, till exempel kusterna i norr, de större floderna och klimatet på olika håll. Före denna tid användes "Indien" som en allmän beteckning på hela området från Indus till Filippinerna, och länderna norr därom – Kina, Japan, Tibet och Mongoliet – var i praktiken helt stängda för européerna.

GeografiRedigera

NaturRedigera

Asien är till ytan världens största världsdel, och upptar två tredjedelar av superkontinenten Eurasien, som förutom Asien även består av Europa. Gränsen mellan världsdelarna går från Uralbergen och utmed Kaspiska havets kust, förbi Kaukasusbergen och genom Bosporensundet i Turkiet.[2]

Asien inrymmer en stor geografisk mångfald. De norra delarna, främst Sibirien, visar flera såväl geografiska som geologiska likheter med Nordamerika och norra Europa, och utgörs av tundra, myrar, barrskogar (taigan), sjöar och bergskedjor, och den långa kusten mot Norra ishavet i norr är starkt påverkad av den arktiska inlandsisen, som bildat trånga vikar, fjordar, skärgårdar och myrmarker.

Söder om taigan finns den eurasiska stäppen, ett stort slättland med inlandsklimat, gräs- och buskvegetation och sparsamt med träd.[5]

Världens högsta bergskedja, Himalaya, bildades genom att den indiska subkontinenten fördes norrut av kontinentaldriften och kolliderade med den eurasiska kontinenten.[6]

SjöarRedigera

Världens största insjö, Kaspiska havet är endorheisk (har inga utflöden) och är belägen på gränsen mellan Asien och Europa, mellan länderna Iran, Azerbajdzjan, Ryssland, Kazakstan och Turkmenistan. Maxdjupet i sjön är cirka 1 025 meter.[7] Dess vatten är bräckt med en salthalt på ungefär en tredjedel av den hos havsvatten. Kaspiska havet är jordens största insjö, med en yta på 374 000 km²[7] och en volym på 78 200 km3.[8]

Bajkalsjön i södra Sibirien är Eurasiens näst största sötvattensjö och världens djupaste insjö med ett största djup på 1642 meter.[9][10][11] Bajkalsjön ligger på en höjd av 455 möh.[12] Den finns på Unescos lista över världsarv sedan 1996 på grund av sin rika och delvis endemiska flora och fauna.[13]

Asiens tredje största sjö är Balchashsjön i Kazakstan. Aralsjön mellan Kazakstan och Uzbekistan var tidigare Asiens andra och jordens fjärde största insjö men har till stor del torkat ut.[14]

FloderRedigera

Från Himalaya och den tibetanska högplatån rinner stora floder i alla riktningar. Yangtze i Kina är Asiens längsta flod och rinner ut i Östkinesiska havet nära Shanghai. Gula floden rinner genom norra Kina och mynnar ut i Bohaihavet. Mekong rinner söderut genom en rad länder och mynnar ut i Sydkinesiska havet söder om Ho Chi Minh-staden i Vietnam. Indus, Ganges och Bramaputra rinner upp mycket nära varandra och tar olika vägar genom den indiska subkontinenten ut i olika delar av Indiska oceanen.[15][16]

Från bergen i norra Mongoliet rinner Ob, Irtysj, och Jenisej och från Bajkalssjön Lena norrut genom Sibirien mot Norra ishavet. Amur rinner österut i gränslandet mellan Sibirien och norra Kina.[16][17]

BergRedigera

Jordens tre högsta bergstoppar finns i bergskedjan Himalaya: Mount Everest (8 848 meter över havet) på gränsen mellan Kina och Nepal[18], K2 i Kashmir (8 611 meter över havet)[19] och Kangchenjunga (8 586 meter över havet) på gränsen mellan Indien och Nepal.[20]

OmrådenRedigera

Norra AsienRedigera

Fördjupning: Nordasien

Denna term är ovanlig hos geografer men refererar oftast till Rysslands asiatiska del, som är mer känd som Sibirien. Ibland inkluderas även norra delar av andra asiatiska länder, såsom Kazakstan, i norra Asien.[2]

CentralasienRedigera

Fördjupning: Centralasien

Det finns ingen absolut definition på hur denna term ska användas. Generellt syftar Centralasien på:

ÖstasienRedigera

Fördjupning: Östasien

Området kallas även Fjärran östern. Detta område inkluderar:

Ibland inkluderas även Mongoliet och Vietnam i Östasien. I mer informella sammanhang inkluderas även ibland Sydostasien i begreppet Östasien.

SydostasienRedigera

Fördjupning: Sydostasien

Denna region inkluderar Malackahalvön, Indokina samt öar i Indiska oceanen och Stilla havet. Staterna regionen inkluderar är:

Sydasien (eller Indiska halvön)Redigera

Fördjupning: Sydasien

Sydasien kallas ibland Indiska halvön. Regionen inkluderar:

Sydvästasien (eller Västra Asien)Redigera

Denna region kallas även Mellanöstern, som är en vanligare term i Europa och Amerika. Sydvästasien inkluderar:

HistoriaRedigera

Fördjupning: Asiens historia

Asien var den andra kontinent som nåddes av människan, som hade sitt ursprung i Afrika. Det var också i Asien de första stadskulturerna uppstod - i Mesopotamien, Indusdalen, Persien och Kina.

EkonomiRedigera

 
Tokyobörsen 25 juli 2013.

Räknat efter köpkraftsbaserad BNP är Asiens största ekonomi Japan. Efter år 2000 har Japans, Kinas och Indiens ekonomier varit stadda i kraftig tillväxt, och alla tre har ofta noterat en årlig tillväxt på över 6 %. År 2020 var Kina efter USA världens största ekonomi, följt av Japan, Tyskland och Indien som världens tredje, fjärde och femte största ekonomier.[24] Räknat efter nominell BNP är Kina Asiens största nationella ekonomi och världens näst största.

Ekonomisk tillväxt i Asien mellan slutet av andra världskriget och 1990-talet var koncentrerad till länderna kring Stilla havet samt oljeländerna i sydväst, och det är först på senare år stark tillväxt spridits även till andra regioner. Under slutet av 1980-talet och det tidiga 1990-talet var Japans ekonomi nästan lika stor som resten av kontinentens tillsammans. 1995 var Japans ekonomi (dvs dess inhemska omsättning av pengar och dess produktion) nästan i nivå med USA:s, efter att den japanska valutan stigit till sitt högsta värde någonsin.[25] Sedan dess har dock Japans valuta stabiliserats och Kina har vuxit till att bli Asiens största ekonomi, följt av Japan och sedan antingen Sydkorea eller Indien på tredje plats, beroende av vilken källa som används.

Asiens självständiga stater i alfabetisk ordningRedigera

Enligt Förenta Nationernas indelning tillhör följande stater Asien:[1]

Särskilda områdenRedigera

Stater tillhörande vissa europeiska politiska organisationerRedigera

Europeiska stater med yta i AsienRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] United Nations Group of Experts on Geographical Names (2008). ”Composition of macro geographical (continental) regions, geographical sub-regions, and selected economic and other groupings”. Förenta nationerna. http://unstats.un.org/unsd/methods/m49/m49regin.htm#asia. Läst 17 oktober 2008. 
  2. ^ [a b c] International Geographic Encyclopaedia and Atlas. Springer, 24 november 1979, p. 273
  3. ^ [a b c] ”Asia” (på engelska). Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/place/Asia. Läst 6 november 2020. 
  4. ^ Hyma, Albert (2001). World History - A Christian Interpretation. Sovereign Grace Publishers. sid. 53. ISBN 9781589602120. https://books.google.se/books?id=8elqS8cIfKMC&pg=PA53&lpg=PA53&dq=ereb+west+asia&source=bl&ots=D_2E4IFN8i&sig=ACfU3U3gXcIPKbZjsU5eV0q71Dqq_Mv3ng&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwi7lYSvv-_sAhXoo4sKHQAzBa4Q6AEwEXoECAkQAg#v=onepage&q=ereb%20west%20asia&f=false 
  5. ^ ”Stäpp”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/st%C3%A4pp. Läst 2 november 2020. 
  6. ^ ”Himalaya”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/himalaya. Läst 1 november 2020. 
  7. ^ [a b] ”Kaspiska havet”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/kaspiska-havet. Läst 6 november 2020. 
  8. ^ Lake Profile: Caspian Sea. LakeNet.
  9. ^ ”En batymetrisk karta över Bajkalsjön (från 2002). Morfometriska data. INTAS-projekt 99-1669. Gents universitet, Gent, Belgien; Konsoliderade forskningsgruppen på marin geovetenskap (CRG-MG), universitetet i Barcelona, Spanien; Limnologiska institutet i den sibiriska grenen av Ryska Vetenskapsakademin, Irkutsk, Ryssland; Statliga vetenskapliga forskningsnavigerings-hydrografiska institutet vid försvarsministeriet, Sankt Petersburg, Ryssland”. Gents universitet, Gent, Belgien. Oktober 2002. http://users.ugent.be/~mdbatist/intas/morphometry.htm. Läst 6 november 2020. 
  10. ^ ”Physical & Geographical Data” (på engelska). bww.irk.ru. Baikal Web World. http://www.bww.irk.ru/baikalinfo/baikalnumbers.html. Läst 6 november 2020. 
  11. ^ ”Snittar och champagne, men inget världsrekord i Bajkalsjön”. Sveriges Radio. 30 juli 2008. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=2222053. Läst 6 november 2020. 
  12. ^ ”Bajkal” (på norska). Store norske leksikon. https://snl.no/Bajkal. Läst 6 november 2020. 
  13. ^ ”Lake Baikal” (på engelska). Unesco. https://whc.unesco.org/en/list/754/. Läst 6 november 2020. 
  14. ^ ”The Largest Lakes In Asia”. World Atlas. 10 april 2019. https://www.worldatlas.com/articles/the-largest-lakes-in-asia.html. Läst 5 november 2020. 
  15. ^ ”Asia’s vital rivers”. National Geographic. 16 juni 2020. https://www.nationalgeographic.com/magazine/2020/07/asias-vital-rivers-perpetual-feature/. Läst 6 november 2020. 
  16. ^ [a b] ”Longest Rivers In Asia”. https://www.worldatlas.com/webimage/countrys/aslandriverslong.htm. Läst 6 november 2020. 
  17. ^ ”Rivers of Asia, Landforms of Asia”. World atlas. https://www.worldatlas.com/webimage/countrys/aslandrivers.htm. Läst 6 november 2020. 
  18. ^ Stensson, Carina (8 april 2010). ”Högsta berget ÄR 8848 meter”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/hogsta-berget-ar-8848-meter. Läst 5 november 2020. 
  19. ^ ”K2”. Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/place/K2. Läst 5 november 2020. 
  20. ^ ”Kanchenjunga”. Nationalencyclopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kanchenjunga. Läst 5 november 2010. 
  21. ^ ”Landguiden: Afghanistan”. Utrikespolitiska institutet. 13 november 2019. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/afghanistan/. Läst 17 november 2019. 
  22. ^ ”Geographic Regions”. United Nations Statistics Division. https://unstats.un.org/unsd/methodology/m49/. Läst 17 november 2019. 
  23. ^ ”Mellanöstern”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mellan%C3%B6stern. Läst 22 november 2019. 
  24. ^ Silver, Caleb (18 mars 2020). ”The Top 20 Economies in the World” (på engelska). Investopedia. https://www.investopedia.com/insights/worlds-top-economies/. Läst 7 november 2020. 
  25. ^ Jameson, Sam (8 maj 1995). ”ECONOMIC SUPERPOWERS AT ODDS : NEWS ANALYSIS : As Yen Rises, Japanese and U.S. GDPs Go Head-to-Head : Currencies: A forecast that Japan’s economy will surpass America’s by 2000 almost came true on April 19.” (på engelska). Los Angeles Times. https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1995-05-08-fi-63836-story.html. Läst 7 november 2020. 

Externa länkarRedigera