Fellingsbro härad var ett härad i den västra delen av landskapet Västmanland. Häradet omfattar den södra delen av nuvarande Lindesbergs kommun samt en mindre del av Örebro kommun, vilken båda är en del av Örebro län. Den totala arealen mätte knappt 496 km² och befolkningen uppgick år 1906 till 10 156 invånare[1]. Tingsställe var till 1898 Fellingsbro, därefter Lindesberg.

Fellingsbro härad
Härad
Klockstapeln vid Spannarboda kyrka.
Klockstapeln vid Spannarboda kyrka.
Land Sverige Sverige
Län Örebro län
Landskap Västmanland
Socknar Näsby
Ervalla
Fellingsbro
Fellingsbro härads läge i Örebro län.
Fellingsbro härads läge i Örebro län.
Fellingsbro härads läge i Örebro län.

Geografi redigera

Fellingsbro härad var belägen i gränslandet mellan de västligaste slättbygderna i Mälardalen och det skogigare mer kuperade landskapet norr därom. Häradets södra gräns utgörs av Dyltaåns och Arbogaåns övre lopp kring sjön Väringen samt de mindre åar som mynnar i dessa - från väster Sverkestaån, Ässingsån med Finnåkersälven samt Skedviån. I norr blir landet mer höglänt och kuperat med flera sandiga rullstensåsar av betydande höjd som sedermera övergår i bergslagsbygderna.[2] Fellingsbro härad gränsade i söder till Glanshammars och Örebro härader, i väster till Nora och Hjulsjö bergslag, i norr till Lindes och Ramsbergs bergslag och i öster till Åkerbo härad i Västmanlands län.

Häradet hade en köpingFrövi köping – och ett municipalsamhälleFellingsbro. Största tätort är numera Frövi belägen 27 km norr om Örebro.

Socknar redigera

Fellingsbro härad omfattade tre socknar.

I Lindesbergs kommun

I Örebro kommun

Historia redigera

I likhet med de övriga Mälarlandskapen delades Västmanland tidigt in i s.k. hundare, vilka under 1300-talet kom att betecknas som härader. Fellingsbro härad var under förkristen tid en av tre tredingar i det gamla Akirbo hundare. Namnet Fellingsbro skrevs tidigare Fiælandsbro och kommer av det fornsvenska mansnamnet Fiæland och -bro med betydelsen anlagd väg.[3] Häradets tingsplats var belägen vid Fellingsbro kyrka som härrör från 1100-talet.[4]

Häradet blev ett självständigt härad först under andra halvan av 1500-talet, från att tidigare ingått i Åkerbo härad.[5]

Fellingsbro härad är förknippat med den järnhantering som pågått inom dess gränser under många hundra år. Bland dess bruksorter märks bl.a. Frövi och Finnåker med stångjärnssmide och manufakturer från 1600-talet samt Stensta bruk i närheten av Rockhammar.[2] Pappersindustri (Frövifors bruk) finns sedan 1800-talet i Frövi.

Tre järnvägar möts i Frövi: Mälarbanans norra gren (öppnad 1857 som Köping-Hults Järnväg), Godsstråket genom Bergslagen (öppnad söderut 1857 som Köping-Hults Järnväg, därefter förstatligad och förlängd norrut 1900) och Bergslagsbanans östra gren (öppnad 1871 som Frövi-Ludvika järnväg). Inom Fellingsbro härad återfinns även en av slutstationerna för Sveriges första järnväg, Nora-Ervalla Järnväg (NEJ) vilken invigdes 1856.

Län, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter redigera

Häradet har från 1779 hört till Örebro län, innan dess Närkes och Värmlands län. Församlingarna tillhör(de) Västerås stift.

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

  • 1720-1856 Östernärke fögderi
  • 1857-1966 Linde fögderi endast till 1945 för Ervalla socken
  • 1967-1990 Lindesbergs fögderi för Näsby och Fellingsbro socknar
  • 1946-1951 Nora fögderi för Ervalla socken
  • 1952-1990 Örebro fögderi för Ervalla socken

Häradets socknar tillhörde följande domsagor, tingslag och tingsrätter:

Fram till 1890 hörde en del av Fellingbro socken till domsaga/tingslag indelningar enligt Åkerbo härad.

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Fellingsbro i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
  2. ^ [a b] Beskrifning öfver Örebro län i Wilhelm Tham, Beskrifning öfver Örebro län (1849), 2009-04-05, kl. 22:35
  3. ^ Fellingsbro i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922), 2009-04-05, kl. 22:32
  4. ^ Länsstyrelsen i Örebro län: Fellingsbro kyrka och sockencentrum Arkiverad 14 juni 2009 hämtat från the Wayback Machine., 2009-04-05, kl. 23:23
  5. ^ Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 188 

Tryckta källor redigera

Webbkällor redigera