Finspångs kommun

kommun i Östergötlands län

Finspångs kommun är en kommun i norra delen av Östergötlands län. Centralort är Finspång.

Finspångs kommun
Kommun
Kommunhuset
Kommunens vapen.
Finspångs kommunvapen
LandSverige
LandskapÖstergötland
LänÖstergötlands län
CentralortFinspång
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd21 694 ()[2]
Areal1 215,04 kvadratkilometer ()[3]
- därav land1 055,25 kvadratkilometer[3]
- därav vatten159,79 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet20,56 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°42′33″N 15°47′13″Ö / 58.709166666667°N 15.786944444444°Ö / 58.709166666667; 15.786944444444
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsNorrköpings domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0423[4]
Anställda2 425 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0562[6]
GeoNames2714901
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

I Risinge, Doverstorp och Hällestadsområdet finns kommunens uppodlade mark. Vid Hällestads- och Risingeområdena finns förekomster av järnmalm och vid bland annat Kattala har även urkalksten brutits. Järnbruksverksamheten har präglat det lokala näringslivet sedan mitten av 1500-talet, men den största arbetsgivaren var i början av 2020-talet Siemens.

Befolkningstrenden var negativ fram till 2010 då kurvan istället vände uppåt. Största parti i samtliga val har varit Socialdemokraterna som mandatperioden 2018 till 2022 styr i koalition med Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Hällestad, Regna, Risinge och Skedevi. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Finspångs köping bildades 1942 genom en ombildning av Risinge landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Hävla (av de tidigare kommunerna Regna och Skedevi) medan Hällestads landskommun samt Finspångs köping förblev opåverkade.

Finspångs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Finspångs köping och landskommunerna Hävla och Hällestad.[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Norrköpings domsaga.[8]

Kommunen ingår sedan 2013 i Förvaltningsområdet för finska. [9]

Geografi redigera

Kommunen är den nordligaste i landskapet Östergötland, med en mycket liten del, nordväst om Igelfors, i landskapet Närke. Den gränsar till Norrköpings, Motala och Linköpings kommuner i Östergötlands län, Hallsbergs och Örebro kommuner i Örebro län samt Vingåkers och Katrineholms kommuner i Södermanlands län.

Topografi och hydrografi redigera

Områdets berggrund har utsatts för förkastningar, vilket är synbart i de sprickdalar och sjösystem som löper från nordväst till sydöst samt från öst till väst. Urberg med inslag av urkalksten utgör kommunens berggrund, något som också återspeglas i den lokala floran. Förekomster av järnmalm finns vid Hällestads- och Risingeområdena och varphögarna visar att malm brutits. Vid bland annat Kattala har även urkalksten brutits. Berggrunden är täckt av ett tunt jordtäcke, vilket sällan är mer än fyra meter, och således återspeglar den kulliga moränklädda markytan berggrundens ytformationer. Tjällmoåsen löper genom Hällestad och från sjön Glan i söder till Kattala i norr löper Sonstorpsåsen med höjder upp mot 30 meter. I Risinge, Doverstorp och Hällestadsområdet finns större områden med leriga sediment och det är också där kommunens uppodlade mark finns. I kommunen har man dikat ur en del mossar i de övriga områdena, detta i brist på god odlingsmark. Vid Grytgöl, Folkström och Övre Hävla finns flera utpräglade bruksmiljöer med tillhörande områden av lövskog.[10]

Naturskydd redigera

I början av 2020-talet fanns ett 20-tal naturreservat i Finspångs kommun varav ett var kommunalt. Resterande var statliga och förvaltades av Länsstyrelsen i Östergötlands län.[11] Det kommunala reservatet Ölstadsjöns naturreservat är även klassat som Natura 2000-område och beskrivs av Länsstyrelsen som "ett litet paradis för fåglar och fågelälskare".[12] Även Asketorp naturreservat är klassat som Natura 2000-område, där trivs hackspettar likväl som ovanliga lavar.[13]

Administrativ indelning redigera

 
Distrikt (socknar) inom Finspångs kommun.

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Finspångs församling.

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[14]Hällestad, Regna, Risinge och Skedevi.

Tätorter redigera

Nr Tätort Befolkning 2015
1 Finspång &&&&&&&&&&012807.&&&&&012 807
2 Rejmyre &&&&&&&&&&&&0886.&&&&&0886
3 Lotorp &&&&&&&&&&&&0685.&&&&&0685
4 Falla &&&&&&&&&&&&0464.&&&&&0464
5 Sonstorp &&&&&&&&&&&&0436.&&&&&0436
6 Hällestad &&&&&&&&&&&&0335.&&&&&0335
7 Ljusfallshammar &&&&&&&&&&&&0316.&&&&&0316
8 Grytgöl &&&&&&&&&&&&0290.&&&&&0290
9 Butbro &&&&&&&&&&&&0290.&&&&&0290
10 Borggård &&&&&&&&&&&&0237.&&&&&0237
11 Igelfors &&&&&&&&&&&&0227.&&&&&0227

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik redigera

Styre redigera

Mandatperioden 2014 till 2018 styrde de rödgröna i koalition.[15] Efter valet 2018 fortsatte Socialdemokraterna styra, men i en minoritetskoalition med Centerpartiet och Kristdemokraterna.[16]

Mandatfördelning i Finspångs kommun, valen 1970–2018 redigera

ValårVSMPSDFIPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701339615
33965
5591,5
469
197313312315
331235
5593,6
469
197613210417
321047
5592,4
4213
19793309427
330947
5590,6
4213
19822338228
3388
5591,4
4411
198542916618
429668
5590,3
4015
1988427235626
4273566
5586,7
4015
1991425135638
42535638
5586,8
3916
199462835427
6283547
5586,8
3520
199882513248
825348
5181,17
2823
20026254556
6254556
5180,82
2922
200662315439
6235439
5181,29
2625
2010420214329
42024329
4582,57
2322
2014420243228
420243228
4584,05
2619
2018417183228
41783228
4585,52
2421
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunfullmäktiges ordförande 2014-2018: Berit Martinsson (S)

Kommunstyrelsens ordförande 2014-2018: Ulrika Jeansson (S)

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Järnbruksverksamheten har präglat det lokala näringslivet sedan mitten av 1500-talet. Hela kommunen präglas av den gamla bruksmiljön. Flera av bruken, däribland Igelfors Bruk, Borggårds Bruk och Grytgöls Bruk, har gamla anor och är fortfarande verksamma. År 1810 grundades en förfinad form av bruksmiljö i Reijmyre, Reijmyre glasbruk. Sapa Profiler, Siemens Industrial Turbomachinery AB och Gränges AB för numer vidare den gamla brukstraditionen vid Finspongs Bruk.[10]

År 2020 var Siemens Energy AB den största privata arbetsgivaren i kommunen med 2 625 anställda. Kommunen hade samma år 1 912 anställda.[17]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Kommunen genomkorsas av riksväg 51 och nås från sydväst av länsväg 215. Järnvägen till Finspång, som ursprungligen var smalspårig med spårvidden 891 mm, och som utgår från KimstadSödra stambanan, breddades till normalspår 1962, men persontrafiken lades ner redan 1970. Fortsättningen norrut breddades aldrig och där lades persontrafiken ner 1962 och kvarvarande godstrafik lades ner 1987. Banan mellan Finspång och Kimstad är den enda kvarvarande delen av Norra Östergötlands Järnvägar som gick från Örebro södra station till Norrköpings östra station via Kimstad.[18]

Befolkning redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 21 694 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 119:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Finspångs kommun 1970–2020[19]
ÅrFolkmängd
1970
  
24 699
1975
  
24 799
1980
  
24 614
1985
  
23 703
1990
  
23 291
1995
  
22 996
2000
  
21 477
2005
  
20 888
2010
  
20 747
2015
  
21 199
2020
  
21 765

Kultur redigera

Kulturarv redigera

 
Finspångs slott (anno 1700).

År 2022 fanns 240 fornlämningar som hittats i kommunen registrerade hos Riksantikvarieämbetet.[20] Exempelvis kan flera lämningar efter gruvor ses längs kommunens vandringsleder.[21] Det finns också lämningar efter fem fornborgar.[22] I kommunen finns och sju byggnadsminnenFinspångs slott, Häfla hammarsmedja, Lugnet Finspång, Risinge gamla prästgård, Selesjö herrgård, Sonstorps herrgård och Vita huset.[23]

Kommunvapen redigera

Blasonering: Sköld delad av rött, vari ett järnmärke av guld, och silver, vari fem kopplade röda, genomgående spetsrutor, den mellersta belagd med tre stolpvis ordnade liljor av guld.

Vapnet, som föreslogs av Riksheraldikerämbetet, fastställdes av Kunglig Majestät år 1944. Järnhanteringens symbol är kombinerad med ätten De Geers vapen. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i Patent- och registreringsverket år 1974.

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ ”SFS 2012:997 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2012/900-999/d_1457813-sfs-2012_997-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 paril 2023. 
  10. ^ [a b] ”Finspång - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/finsp%C3%A5ng. Läst 17 juli 2022. 
  11. ^ ”Naturreservat - Finspångs kommun”. Finspång kommun. https://finspang.se/kulturochfritid/naturreservat.4.1d469c2d16662db3e439beae.html. Läst 18 juli 2022. 
  12. ^ ”Ölstadsjön naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/olstadsjon-naturreservat.html. Läst 18 juli 2022. 
  13. ^ ”Asketorp naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/asketorp-naturreservat.html. Läst 18 juli 2022. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ ”Finspång fortsätter i samma spår”. Sveriges Radio. 22 oktober 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5998186. Läst 17 juli 2022. 
  16. ^ ”Mandatfördelning - Finspångs kommun”. Finspång kommun. https://finspang.se/kommunochpolitik/politikochpaverkan/kommunfullmaktige/mandatfordelning.4.7ce4d4501666239791164eda.html. Läst 17 juli 2022. 
  17. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 18 juli 2022. 
  18. ^ Lars Olof Lind, red. Järnvägsdata med trafikplatser. Kjell Aghult, Gunnar Sandin, Anders Lundquist, Kjell Nordling. Svenska Järnvägsklubben. sid. 207-209. ISBN 91-85195-05-7 
  19. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  20. ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 18 juli 2022. 
  21. ^ ”Vandring - Finspångs kommun”. Finspång kommun. Arkiverad från originalet den 18 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220718170747/https://finspang.se/kulturochfritid/idrottmotionochfriluftsliv/vandring.4.7e040f53167c64b3cd368cc7.html. Läst 18 juli 2022. 
  22. ^ ”Kulturmiljöprogram - Den svenska industrins vagga (digital version)”. Finspångs kommun. 22 februari 2015. https://ext-gisapp.finspang.se/portal/apps/MapSeries/index.html?appid=e06439de7ba64b9abea249020272b1ba. Läst 18 juli 2022. 
  23. ^ ”Östergötlands byggnadsminnen”. Länsstyrelsen Östergötland. 25 maj 2020. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.3db3ed8a171ac1fbfcb19994/1590476525978/%C3%96sterg%C3%B6tlands%20Byggnadsminnen%202020-05-25.pdf. Läst 18 juli 2022. 

Externa länkar redigera