Sydamerika

kontinent, huvudsakligen på på Jordens södra halvklot

Sydamerika är en världsdel som utgör den södra delen av den amerikanska dubbelkontinenten, med Stilla havet i väster, Atlanten i öster, Antarktis i söder och Karibiska havet i norr. Sydamerika har en landsyta på cirka 17 840 000 km², vilket är nästan 3,5 procent av jordens totala yta. Som gräns till Nordamerika räknar man vanligen landgränsen mellan Colombia och Panama, men ibland räknar man att gränsen går vid Panamakanalen. Centralamerika (det vill säga från Mexiko i norr till Panama i söder) räknas därför till Nordamerika. När det gäller Latinamerika dras istället gränsen mellan Mexiko och USA, då begreppet Latinamerika är mer kulturellt och språkligt baserat.

Sydamerika
Sydamerika i världen.
Politisk karta.
Area:
Folkmängd:
Antal stater:
Autonoma regioner:
Högsta punkt:
Lägsta punkt:
17 831 956 km²
415 086 193 (2016)
12
3

Aconcagua 6 962 m ö.h.
Laguna del Carbón 105 m u.h


Stater
Argentina Argentina
Bolivia Bolivia
Brasilien Brasilien
Chile Chile
Colombia Colombia
Ecuador Ecuador
Guyana Guyana
Paraguay Paraguay
Peru Peru
Surinam Surinam
Uruguay Uruguay
Venezuela Venezuela

Särskilda områden
Frankrike Franska Guyana (Frankrike)

Flag of the Falkland Islands.svg Falklandsöarna (Storbritannien)

Flag of South Georgia and the South Sandwich Islands.svg Sydgeorgien och Sydsandwichöarna (Storbritannien)


Största städer:


En sammansatt satellitbild av Sydamerika

Innehåll

GeografiRedigera

Klassificeringen av Sydamerika som kontinent debatteras, då vissa delar av världen ser Amerika som en stor världsdel, och Nord-, Central- och Sydamerika som subkontinenter. I andra delar av världen klassificeras Nord- och Sydamerika som kontinenter medan Amerika ses som en superkontinent. Att klassificera Sydamerika som subkontinent, kontinent eller del av superkontinent är helt baserat på regionala preferenser.

Geologiskt sett fästes Sydamerika med Nordamerika relativt nyligen, i och med Panamanäsets formation för ungefär tre miljoner år sedan. Anderna, som är en geologiskt sett ung och seismologiskt orolig bergskedja, löper längs med kontinentens västra kant. Områdena öst om Anderna är till stor del tropisk regnskog, och Amazonfloden löper där. Kontinenten innehåller också torra öknar, såsom Patagonien och den extremt torra Atacamaöknen.

Större naturresurser inkluderar bauxit, koppar, järnmalm, tenn och petroleum.

Sydamerika hyser många arter av exempelvis papegojor, fågelspindlar, insekter, ormar och däggdjur. Det tropiska regnskogsområdet Amazonas är världens största regnskog och världens artrikaste plats, både när det gäller växter och djur. Det mest exceptionella exemplet är insekterna. Nya, tidigare okända, insektsarter upptäcks fortfarande i Amazonas.

Brasilien är Sydamerikas största land, till såväl yta som folkmängd. Det näst största är Argentina.

FloderRedigera

  1. 6 387 km - Amazonfloden, Peru/Colombia/Brasilien/Ecuador
  2. 3 998 km - Paraná, Brasilien/Paraguay/Argentina
  3. 3 379 km - Purus, Peru/Brasilien (2 948 km) (3 210 km)
  4. 3 239 km - Madeira, Bolivia/Brasilien
  5. 2 820 km - Yapura, Colombia/Brasilien
  6. 2 750 km - Tocantins, Brasilien (2 416 km) (2 640 km)
  7. 2 575 km - Araguaia, Brasilien (biflod till Tocantins)
  8. 2 410 km - Juruá, Peru/Brasilien
  9. 2 250 km - Negro, Sydamerika
  10. 2 140 km - Orinoco, Venezuela
  11. 2 100 km - Xingu, Brasilien
  12. 1 900 km - Tapajós, Brasilien
  13. 1 749 km - Guaporé, Brasilien/Bolivia (biflod till Madeira)
  14. 1 575 km - Içá (Putumayo), Sydamerika
  15. 1 415 km - Marañón, Peru
  16. 1 300 km - Iriri, Brasilien (biflod till Xingu)
  17. 1 240 km - Juruena, Brasilien (biflod till Tapajós)
  18. 1 200 km - Tapajós, Brasilien
  19. 1 130 km - Madre de Dios, Peru/Bolivia (biflod till Madeira)
  20. 1 100 km - Huallaga, Peru (biflod till Marañón)

Sydamerikas faunaRedigera

Det finns tusentals olika djurarter i Sydamerika. Några få exempel på djur i Sydamerika är alpacka, lama, anakonda, sötvattensdelfiner, krokodiler, pilgiftsgrodor, tukaner, jaguarer, pirayor, puma, chinchilla, kondor och den utrotningshotade tapiren.

HistoriaRedigera

Huvudartikel: Sydamerikas historia

De äldsta kvarlevorna av människor som har hittats i Sydamerika uppvisar likheter med Aboriginer i Australien, vilket tyder på att det var därifrån de första invånarna kom, och det lär ha gjorts fynd av uppemot 50 000 år gamla spår efter mänsklig verksamhet, vilket är långt tidigare än när det kom dit människor via Nordamerika från Asien.[1]

Folk från Asien migrerade in med början ungefär 14 500 f.Kr. och verkar då i stort sett ha utrotat urbefolkningen; folk på eldslandet och Botocudofolket i centrala Brasilien bär på de första aboriginamerikanarnas gener. På 1500-talet koloniserades kontinenten huvudsakligen av Spanien och Portugal. I början av 1800-talet blev de flesta landområdena oberoende.

Under 1960- och 70-talen styrdes de flesta länderna av militärdiktaturer, där tortyr och avrättningar var vanliga. Under 1970-talet startades dock flera olika gerillarörelser.

EkonomiRedigera

Inflationen i de sydamerikanska länderna har genomgående varit hög genom åren, räntor och därmed investeringar har därför varit höga, respektive låga. Räntorna är generellt sett dubbelt så höga som räntan i USA. Till exempel har Venezuela en räntenivå på 22 procent och Surinam har omkring 23 procent.[källa behövs]

Det finns i nuläget två större frihandelsblock i Sydamerika, Mercosur och den Andinska gemenskapen, man försöker också skapa en heltäckande gemenskap enligt samma mönster som EU, Sydamerikanska nationernas union. Det finns även en utarbetad plan för ett handelsblock som ska täcka hela Amerika, FTAA.

Klyftorna mellan fattiga och rika i de sydamerikanska länderna är generellt väldigt stora, den rika delen av befolkningen (20 procent) äger 60 procent av tillgångarna medan de fattigaste (20 procent) får dela på 5 procent.

Politisk indelningRedigera

Land eller
territorium med flagga
Area
(km²)[2]
Befolkning
(juli 2016 ca.)[2]
Befolkningstäthet
(inv. per km2)[2]
Huvudstad
  Argentina 2 780 400 43 886 748 15,8 Buenos Aires
  Bolivia 1 098 581 10 969 649 10,0 La Paz och Sucre[3]
  Brasilien 8 515 770 205 823 665 24,2 Brasília
  Chile[4] 756 102 17 650 114 23,3 Santiago
  Colombia 1 138 910 47 220 856 41,5 Bogotá
  Ecuador 283 561 16 080 778 56,7 Quito
  Falklandsöarna1 12 173 2 931[5] 0,2 Stanley
  Franska Guyana2 83 534 262 527[6] 3,1 Cayenne (Préfecture)
  Guyana 214 969 735 909 3,4 Georgetown
  Paraguay 406 752 6 862 812 16,9 Asunción
  Peru 1 285 216 30 741 062 23,9 Lima
  Sydgeorgien och Sydsandwichöarna3 3 903 0 0,0 King Edward Point
  Surinam 163 820 585 824 3,6 Paramaribo
  Uruguay 176 215 3 351 016 19,0 Montevideo
  Venezuela 912 050 30 912 302 33,9 Caracas
Total &&&&&&&017831956.&&&&&017 831 956 &&&&&&0415086193.&&&&&0415 086 193 23,3
1 Storbritanniens utomeuropeiska territorier[7]
2 Frankrikes utomeuropeiska departement
3 Storbritanniens utomeuropeiska territorier[8]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Sci/Tech First Americans were Australian” (på engelska). BBC. http://news.bbc.co.uk/2/hi/sci/tech/430944.stm. Läst 24 maj 2010. 
  2. ^ [a b c] ”South America” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/wfbExt/region_soa.html. Läst 19 juni 2017. 
  3. ^ La Paz är Bolivias administrativa huvudstad;
  4. ^ Påskön ligger i Stilla havet och brukar anses tillhöra Oceanien men är medräknat här.
  5. ^ (2014) ”Falkland Islands (ISLAS MALVINAS)” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/fk.html. Läst 19 juni 2017. 
  6. ^ (1 januari 2016) ”Estimation de la population au 1 er janvier 2016” (på franska). Institut national de la statistique et des études économiques. https://www.insee.fr/fr/statistiques/1893198. Läst 19 juni 2017. 
  7. ^ Claimed by Argentina.
  8. ^ Claimed by Argentina; the South Georgia and the South Sandwich Islands in the South Atlantic Ocean are commonly associated with Antarctica (due to proximity) and have no permanent population, only hosting a periodic contingent of about 100 researchers and visitors.

Externa länkarRedigera