Örebro centralstation

järnvägsstation i Örebro kommun

Örebro centralstation, Örebro C, är en järnvägsstation i Örebro. Den ligger centralt belägen vid Nobeltunneln och Östra Bangatan. Stationshuset byggdes 1862 efter ritningar av arkitekten Adolf W. Edelsvärd.[1] Den hette ursprungligen enbart Örebro, men i samband med öppnandet av Örebro södra station 1897 kom den att kallas Örebro norra. År 1926 fick den det nuvarande namnet.

Örebro centralstation
Örebro centralstation
(14 april 2010)
Stationsinformation
OrtÖrebro
Öppnade1862
Trafikeras avMälartåg, SJ, Tåg i Bergslagen, Västtrafik
ÄgareJernhusen
ArkitektAdolf W. Edelsvärd
TrafiktypPassagerartrafik
Kapacitet
Antal spår3
Förbindelser
Anslutande linjerGodsstråket genom Bergslagen, Mälarbanan
StationssignaturÖr

Historik redigera

Stationshuset redigera

 
Centralstationen, 1903.

Örebro fick järnväg 1856, sträckan Örebro–ErvallaKöping–Hults Järnväg. Järnvägens slutstation i Örebro låg vid nuvarande adressen Storgatan 30.[2][ej i angiven källa] År 1862 flyttas stationen till den nuvarande platsen i samband med att Statsbanan Hallsberg–Örebro, vars syfte var att nå Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg, invigdes den 1 augusti 1862.

Åren 1890–1938 fanns i anslutning till stationen en gångbro i järn, vilken kom att ersättas av Nobeltunneln som anlades åren 1937–1938. Åren 1997–1999 restaurerades hela stationsområdet och Örebro resecentrum skapades. I samband därmed tillkom ett två tunnlar som förbinder stationshuset med plattformarna och västra stadsdelen. Samtidigt breddades Nobeltunneln[3] och körbanorna sänktes med 50 cm.

Örebro centralstation med tillhörande kontorshus (direkt norr om stationsbyggnaden) är sedan 1986 statligt byggnadsminne.

Länsstyrelsen i Örebro län gjorde stationshuset 2015 och kontorshuset 2019 till byggnadsminne efter att de övergått i annan ägo.[4]

Byst redigera

 
Byst över von Rosen.

Framför stationshuset står en byst föreställande Adolf Eugène von Rosen,[5][6] kallad "den svenska järnvägens fader". Bysten är utförd av Ingel Fallstedt och gjuten i Köpenhamn.

Den avtäcktes den 20 juni 1898 och initiativtagare till bysten var Claes Adelsköld.[7]

Järnvägsbron redigera

Järnvägsbron över Svartån invigdes samma år som stationshuset, 1862. Järnvägsbron höjdes senare en meter då den orsakat översvämning uppströms. En ny "betongkarsbro" invigdes 1987.[8]

Se även redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ Linde 1989, sid. 47.
  2. ^ ”Envånings stationsbyggnad, Sveriges första järnvägsstation på Köping-Hults järnväg”. Örebro läns museum. https://digitaltmuseum.se/021016142179/envanings-stationsbyggnad-sveriges-forsta-jarnvagsstation-pa-koping-hults. Läst 29 april 2018 (via Digitalt museum). 
  3. ^ Sällskapet Gamla Örebro 1999, sid. 230.
  4. ^ ”Kontorshuset vid Örebro central”. Länsstyrelsen i Örebro län. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/kulturmiljoer/kontorshuset-vid-orebro-central.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8b5&sv.12.382c024b1800285d5863a8b5.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 1 mars 2024. 
  5. ^ Briandt, Manne (1956). Rallargärning; hur man bröt väg och drog fram spår för rullande tåg genom Sveriges land. sid. 20. Libris 1159093. https://books.google.se/books?id=2CQPAQAAMAAJ&q=%C3%B6rebro+centralstation+von+rosen&dq=%C3%B6rebro+centralstation+von+rosen&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwj41Zvc-9GEAxXKExAIHbllBDgQ6AF6BAgHEAI. Läst 1 mars 2024 
  6. ^ Palmgren, Axel (1929) (på engelska). Sweden: A Guide for Tourists. Albert Bonniers. sid. 167. https://books.google.se/books?id=NOdBAAAAYAAJ&q=%C3%B6rebro+centralstation+von+rosen&dq=%C3%B6rebro+centralstation+von+rosen&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwj41Zvc-9GEAxXKExAIHbllBDgQ6AF6BAgGEAI. Läst 1 mars 2024 
  7. ^ ”Grefve E. A. von Rosen”. Svenska Morgonbladet: s. 5. 25 juni 1898. https://tidningar.kb.se/6nfkwn624hhmf0rb/part/2/page/1?q=%22Ingel%20Fallstedt%22. Läst 1 mars 2024 (via Svenska tidningar). 
  8. ^ Sällskapet Gamla Örebro 1999, sid. 217–218.

Tryckta källor redigera

  • Sällskapet Gamla Örebro (1999). Gatorna i Örebro. Örebro. Libris 7793036. ISBN 9197096415 
  • Linde, Gunilla (1989). Stationshus 1855–1895: A.W. Edelsvärd som järnvägsarkitekt. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 47. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. sid. 66–69. Libris 7745510. ISBN 9185098477 

Externa länkar redigera