Nora kommun
Nora kommun är en kommun i Örebro län i landskapet Västmanland. Centralort är Nora.
| Nora kommun Kommun | |
 Nora stadshotell | |
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västmanland |
| Län | Örebro län |
| Centralort | Nora |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Anställda | 880 ()[1] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 690,84 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 618,6 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 72,24 kvadratkilometer[2] |
| Folkmängd | 10 752 ()[3] |
| Bef.täthet | 17,38 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 59°31′00″N 15°02′00″E / 59.516666666667°N 15.033333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Örebro domkrets (–) Lindesbergs domsaga (–) |
| Koder | |
| Kommunkod | 1884 |
| Org.nummer | 212000-2007[4] |
| GeoNames | 2689465 |
| Redigera Wikidata | |
Kommunen ligger i Bergslagen och samarbetar med intilliggande kommuner i KNÖL-gruppen (Kommuner i Norra Örebro län): Lindesberg, Ljusnarsberg och Hällefors. Därigenom har man etablerat ett tekniskt samarbete om gator, vägar, sophantering och fritidssektorn.
Innehåll
Administrativ historikRedigera
Kommunens område motsvarar socknarna Järnboås, Nora och Viker (från 1878). I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock bildades Vikers landskommun först 1878 genom en utbrytning ur Nora landskommun. I området fanns även Nora stad som 1863 bildade en stadskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades "storkommunen" Noraskog genom sammanläggning av de tidigare kommunerna Hjulsjö, Järnboås Nora och Viker medan Nora stad kvarstod oförändrad.
Noraskogs landskommun införlivades 1965 i Nora stad, varur Hjulsjö församling, som ingått i landskommunen, utbröts 1967 och införlivades i Hällefors köping. Nora kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Nora stad.[5]
Kommunen ingick från bildandet till 14 februari 2005 i Lindesbergs domsaga och ingår sen dess i Örebro domsaga.[6]
KommunvapnetRedigera
Blasonering: I silver en stam med fem därifrån uppväxande granar, varannan hög, varannan låg.
Vapnet fick kunglig fastställelse 1947 och bygger på sigill från stadens grundande 1643. Efter kommunbildningen uppstod viss oenighet om hur det nya kommunvapnet skulle utformas och förslag fanns att tillföra komponenter från Noraskogs vapen. Frågan fick därför vila i ett antal år och först 1980 registrerades åter det gamla vapnet för den nya kommunen i PRV.
Noraskogs landskommun
(1955–64)
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Nora kommun 1970–2015 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1970 | 9 029 | |||
| 1975 | 9 269 | |||
| 1980 | 10 211 | |||
| 1985 | 10 043 | |||
| 1990 | 10 516 | |||
| 1995 | 10 799 | |||
| 2000 | 10 465 | |||
| 2005 | 10 472 | |||
| 2010 | 10 447 | |||
| 2015 | 10 502 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. | ||||
IndelningarRedigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering sedan 2010 indelad i en enda församling Nora bergslagsförsamling.
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[7]:
TätorterRedigera
Det finns fyra tätorter i Nora kommun:[8]
| Nr | Tätort | Folkmängd 2015-12-31 |
|---|---|---|
| 1 | Nora | 6 597 |
| 2 | Gyttorp | 671 |
| 3 | Ås | 494 |
| 4 | Striberg | 312 |
Centralorten är i fet stil
PolitikRedigera
Efter kommunalvalet 2002 inledde socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet ett samarbete. Trots att miljöpartiet hoppade av detta samarbete kunde socialdemokraterna och vänsterpartiet styra kommunen tack vare ett enda mandats övervikt i kommunfullmäktige.[9]
Sedan kommunalvalet 2010 samarbetar de sex partierna Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Norapartiet i ett majoritetsstyre.
KommunfullmäktigeRedigera
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Pär Andreasson |
| Förste vice ordförande | C | Susanne Forsberg |
| Andre vice ordförande | NP | Rutger Ahlbeck |
KommunstyrelsenRedigera
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Tom Rymoen |
| Förste vice ordförande | S | Solveig Oscarsson |
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Individnämnden | M | Tom Rymoen | S | Kent Nilsson |
| Valnämnden | L | Jens-Mikael Larsson | S | Mats Sundberg |
Politiska majoriteterRedigera
| År | Partier | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1994-1998 | S | |||||
| 1998-2002 | S | MP | ||||
| 2002-2006 | S | MP | ||||
| 2006-2010 | S | V | ||||
| 2010-2014 | M | C | FP | KD | MP | NP |
| 2014-2018 | S | V | ||||
| 2018- | S | M | C | KD | L | |
Mandatfördelning i Nora kommun, valen 1970–2018Redigera
| Valår | V | S | MP | ÖVR | SD | NP | LPo | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 1 | 16 | 3 | 6 | 5 | 1 | 3 |
| 35 | 86,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 2 | 15 | 2 | 8 | 4 | 1 | 3 |
| 35 | 89,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 2 | 17 | 8 | 4 | 1 | 3 |
| 35 | 90,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 2 | 17 | 7 | 4 | 1 | 4 |
| 35 | 89,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 1 | 20 | 1 | 6 | 2 | 1 | 4 |
| 35 | 89,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 1 | 18 | 1 | 4 | 4 | 1 | 6 |
| 35 | 88,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 2 | 17 | 2 | 4 | 4 | 1 | 5 |
| 35 | 84,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 2 | 14 | 1 | 5 | 3 | 3 | 7 |
| 35 | 84,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 2 | 18 | 2 | 3 | 2 | 1 | 7 |
| 35 | 84,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 3 | 16 | 1 | 3 | 2 | 3 | 7 |
| 35 | 79,76 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 3 | 15 | 1 | 4 | 4 | 3 | 5 |
| 35 | 78,26 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 2 | 16 | 1 | 1 | 4 | 3 | 2 | 6 |
| 35 | 79,50 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 1 | 15 | 1 | 1 | 5 | 2 | 3 | 2 | 5 |
| 35 | 82,36 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 4 | 14 | 2 | 3 | 2 | 1 | 3 | 1 | 1 | 4 |
| 35 | 83,73 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 12 | 1 | 4 | 3 | 3 | 3 | 1 | 1 | 5 |
| 35 | 84,59 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Se ävenRedigera
KällorRedigera
- ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 21 juli 2019
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019, läs online
- ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lindesbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Politik i Nora Arkiverad 30 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Nora kommun.
